Skit under fötterna en rapport om skor från Fair Trade Center i samarbete med tidningen Råd & Rön

Skit under fötterna en rapport om skor från Fair Trade Center i samarbete med tidningen Råd & Rön Innehåll Inledning...1 Butikskedjor och leverantörer...2 Problemen i skoindustrin idag...3 En jämförelse av de största aktörerna på den svenska marknaden...6 Tabell...10 Referenser...12 Inledning Det går bra för den svenska skobranschen. Försäljningen har under årets första tre kvartal ökat med nästan tio procent. Intresset för accessoarer generellt och skor i synnerhet är mycket stort. På senare tid har modet gått från gympaskor mot läder- skor och stövlar. En av anledningarna till det ökade intresset är att priserna de senaste åren, mycket på grund av ökad import från Asien, inte minst Kina, sjunkit rejält. De avskaffade handelshindren är en bidragande orsak till detta, och även om EU-kommissionen inför så kallade antidumpningstullar för att något dämpa importen och skydda europeiska skotillverkare räknar branschen med en fortsatt försäljningsökning under hela 2006 1. Nya aktörer är på väg in på arenan. Lindex har under hösten inlett försäljning av skor i ett 50-tal av sina butiker och under våren 2007 rullar H&M ut sin första skokollektion i runt 200 butiker. 1 SvD Näringsliv 06-09-12 1

Tillverkningen av skor, både sport- fritids- och läderskor, befinner sig i centrum av det som brukar kallas globalisering. Det är en av de mest globaliserade industrierna som finns 2. Design, materialframställning, sammansättning, förpackning, marknadsföring och försäljning sker på olika platser runt hela världen och är sammankopplat i ett intrikat nät av handels- informationsoch arbetsrelationer mellan företag av alla storlekar och nivåer. Handeln har ökat snabbare än i andra tillverkningsindustrier. De enorma förändringar som produktion och arbetsmarknad har genomgått de senaste årtiondena påverkar länder, regioner och människor över hela världen. Asien är idag den största exportören och den största arbetsgivaren med Kina som ny ledare. Bara under 2005 ökade importen av skor från Kina till EU med mer än 450 procent 3. Den extrema ökningen just det året berodde på borttagningen av det internationella så kallade multifiberavtalet som tidigare reglerade handeln i detalj, men trenden är tydlig. Sedan år 2000 har Kinas export ökat med mellan 20 och 40 procent per år. År 2003 exporterades 6 miljarder par skor från Kina, till ett värde av runt 13 miljarder dollar, eller 100 miljarder svenska kronor 4. Världens största skoföretag, som är Taiwanesiskt, Pou Chen, har sin produktion i Guangdong provinsen i sydöstra Kina och levererar ensamt 100 000 000 par skor varje år 5. Alla de skoföretag vi tittat på i den här undersökningen använder sig, i större eller mindre utsträckning, av leverantörer i Asien. Importen av läderskor till Sverige kommer, i storleksordning från Kina, Vietnam, Hong Kong, Indien och Italien 6. För bara fem år sedan låg Italien i topp, Portugal trea och Finland femma. Butikskedjor och leverantörer Vi har valt att undersöka de fem största aktörerna, räknat i omsättning, på den svenska marknaden. Det betyder tre butikskedjor, en service- och inköpsorganisation och en tillverkare. Odiskutabelt störst är Nilson Group som omsatte dryga 1,8 miljarder kronor förra året, därefter kommer huvudkonkurrenten Wedins med dryga miljarden. Bägge dessa kedjor är välkända varumärken för de flesta svenskar, trean däremot är nästan totalt okänd. 150 svenska skohandlare är medlemmar i ANWR och får därigenom möjlighet att välja från olika kollektioner och märken vilka skor hon köper in. För medlemmar erbjuds också betalningsrutiner och ett gemensamt marknadsföringskoncept. ANWR sluter avtal med leverantörer och erbjuder service till över 6000 butiker över hela Europa. Företaget har funnits i 80 år och huvudkontoret ligger i Tyskland. Scorett Footwear, fjärde största aktör, är en traditionell butikskedja med 47 butiker i framför allt södra Sverige, men snabbt växande och det företag som hade de största tillväxtsiffrorna under förra året. På femte plats totalt men överlägset största leverantör hittas ECCO Sverige. ECCO omsatte 2005 nästan tre gånger så mycket som tvåan Vagabond. Huvudkontoret ligger i Danmark där också allt arbete med uppförandekod och uppföljning sker. 2 Trends in production, trade and employment, The textiles, clothing, leather and footwear sectors, ILO, 2002 3 Nyhetsbrev EU-kommissionen 5 juli 2006 4 ILO, 2002 5 När världen kommer till byn - fackliga perspektiv på globalisering, Mats Wingborg, TCO Material, 2006 6 SCB, Varuimport till Sverige år 2005, volym 2

Problemen i skoindustrin idag Liggandes i globaliseringens frontlinje, är skotillverkning en del av både de enorma orättvisor och de enorma möjligheter som idag präglar den internationella handeln. De stora problemen handlar om långa arbetsdagar, farlig arbetsmiljö, ingen eller obetald ledighet, löner som inte går att leva på och stor brist på fackliga rättigheter. Likheterna med textilindustrin är många. Liksom där är produktionen ofta uppbyggd som en pyramid med en tillverkare i toppen som sällan äger egna fabriker utan istället använder sig av underleverantörer som i sin tur använder underleverantörer allt bredare nedåt i kedjan. Längst ner finns hemarbetarna, de som på egen hand, ofta utan kontrakt, och med betalning per färdigställd enhet, gör ett arbetsmoment. Hemarbetet ökade under hela 90-talet och förekommer också i Europa, det spelar t ex en relativt stor roll i Portugals skoindustri 7. En viktig drivkraft är behovet av flexibilitet, ett behov som i praktiken ofta får uppväga de nackdelar i form av sämre kontroll på verksamheten som blir resultatet för beställaren. Kraven på korta leveranstider och små, specialiserade beställningar flyttas nedåt i leverantörskedjan. En av anledningarna till den snabba förändringen av skotillverkningen är att det är en arbetsintensiv verksamhet där lönekostnaderna spelar stor roll för lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt är det viktigt att säga att lönekostnader inte på något sätt är ensamt avgörande. De spelar en relativt liten roll för slutpriset. Framför allt betyder det att en höjning upp till levnadslönsnivå inte behöver påverka butikspriset nämnvärt. Det genomsnittliga priset per sko importerad från Kina och Vietnam har sjunkit med i snitt 28 procent mellan 2001 och 2005. Samtidigt har konsumentpriserna på skor importerade från Kina och Vietnam legat still eller ökat något under samma tid. Marginalerna på dessa skor har således ökat mycket kraftigt under den senaste femårsperioden 8. Några av de problem med arbetsförhållanden som skoindustrin kämpar med beskrivs nedan. Löner och arbetstider En vanlig arbetsdag för Chen Nanliu på skofabriken Xing Xiong i Dongguan, Kina, börjar kl 7.30 och slutar 20.30, med sammanlagt 45 minuters rast. Det är sexdagarsvecka. Lönen innan övertid är lika med minimilönen 450 Yuan i månaden (ungefär lika mycket i kronor), minus avdrag för mat och boende, de flesta bor i sovsalar på fabriksområdet. Kvar blir då 250 Yuan, vilket gör övertidsarbete nödvändigt. Enligt en kinesisk forskare är situationen på Xing Xiong något bättre än på andra fabriker i området, bland annat får de anställda två äpplen per vecka. Orimligt låga löner, obefintlig eller mindre än lagstadgad övertidsersättning och omänskligt långa arbetsdagar är bland de mest allvarliga brister som finns inom skoindustrin. Det är också något som bekräftas av de två skoföretag som kontrollerar sina leverantörer, Nilson och Wedins. De låga lönerna tvingar personalen att arbeta orimligt länge för att få ihop pengar. I både Bangladesh och på Sri Lanka är de lagstadgade minimilönerna under vad FN definierat som absolut fattigdom. I Kina ligger de under FN:s nästa gräns fattigdom. 7 Labour practices in the footwear,leather, textiles and clothing industries, ILO, 2000, s 33 8 Nyhetsbrev EU-kommissionen, 5 juli 2006 3

Ett avgörande problem är att den ekonomiska utvecklingen ännu inte fått genomslag i lönenivåerna inom skoindustrin. Samtidigt som ris och köttpriserna på 12 år har stigit med 300 procent har under samma period löneökningen för migrantarbetare i regionen kring Dongguan varit mindre än 50 procent. En officiell rapport från Kinas arbetsmarknadsministerium visar att samtidigt som regionens ekonomi växer med 20 procent per år har lönerna stått stilla eller till och med sjunkit 9. De företag som kontrollerar sina leverantörer idag arbetar ofta för att minst minimilöner ska betalas ut, men få eller inga företag försöker idag se till att de anställda hos leverantörerna får vad som brukar kallas en levnadslön. Levnadslön är enkelt uttryckt en inkomst som tillåter arbetstagaren att leva ett värdigt liv i det samhälle hon eller han lever. Lönen ska räcka till en basal nivå av mat, boende, kläder, sjukvård, skola för eventuella barn, transporter, och ett visst mått av sparande. Begreppet har stöd från bland annat FN:s mänskliga rättighetskommission och standarder som SA 8000. Inget av de företag som Fair Trade Center undersökt arbetar för levnadslöner. En annan central aspekt på lönefrågan handlar om gender. Det är en stor andel kvinnor i produktionen och kvinnliga löner är generellt sett lägre än mäns. Detta gäller också Europa, åtminstone enligt siffror från år 2000 då det skilde så mycket som 20-30 procent för samma jobb. 10 Fackliga rättigheter Liksom de flesta fabriker i Kina och många andra skoproduktionsländer i Asien, finns varken fackförening eller något annat system för förhandlingar mellan arbetstagare och arbetsgivare på Xing Xiong, skofabriken vars löner redovisades ovan. Detta är långsiktigt en av de största utmaningar som branschen står inför. Utan möjligheter till förhandling och dialog mellan fabriksledning och anställda är det svårt att på allvar förbättra situationen. Så desperat som läget idag är på flera håll, bland annat i delar av Kina och Bangladesh, ökar dessutom risken för oroligheter. I många av de länder där facklig organisering rent lagligt är tillåten diskrimineras ändå de som organiserar sig. Fackligt aktiva avskedas eller tvingas att säga upp sig. Protestaktioner och upplopp på grund av konflikter kring arbetsförhållanden ökar också i Kina, särskilt i regionerna Dongguan och Shenzhen. Konflikterna handlar nästa alltid om låga löner, övertidsarbete och dåliga levnadsvillkor 11. I Bangladesh har det under hela 2006 arrangerats stora demonstrationer och protester för att höja minimilönen, som inte höjts på 12 år. Anställningar Liksom inom textilindustrin har många osäkra anställningsformer eller jobbar utanför den formella arbetsmarknaden. De har då ofta inte rätt till vare sig föräldraledighet, sjukpenning, pension eller andra förmåner. Att anställningskontrakt saknas eller är ofullständigt är vanligt. I bland annat Taiwan, Kina och Singapore är många arbetare också migranter från andra länder 9 China News Weekly [Zhongguo Xinwen Zhoukan] 25 October 2004 10 ILO, 2000, s 23 11 China News Weekly [Zhongguo Xinwen Zhoukan] 25 October 2004 4

eller tillfälligt inflyttade från andra delar av samma land. Detta gör naturligtvis förhandlingspositionen ännu svårare för den anställde. Miljö och hälsa De vanligaste materialen i skor är läder, plast och textil. Olika kemiska produkter används för att bereda läder, limma, putsa och impregnera skon. Dessa kemikalier kan vid tillverkningen innebära både hälsorisker och bidra till allvarliga miljöproblem. Det som finns kvar i själva skon kan sedan bidra till allergier hos användaren och innebära ett problem vid deponi eller förbränning, dvs på soptippen eller värmeverket. En av de största miljöeffekterna sker då djurhudar garvas till läder och sedan färgas, torkas och poleras. Den mest använda metoden är kromgarvning som om inte utsläppen renas noga (sällsynt i de länder där produktionen vanligen sker) sprider krom, ett giftigt ämne som är farligt för både vattenorganismer och däggdjur, i naturen. Dessutom sprids kemikalier som saltsyra, svavelsyra, sulfider, ammoniak, klorföreningar, arsenik, kadmium, zink och bekämpningsmedel i avloppsvattnet från garverierna. 12 En annan metod som uppmärksammats är att använda stora mängder salt för att få bort pälsen från hudarna, något som kan ge upphov till försaltning av grundvattnet. För både textil- och läderskor är sulorna nästa steg. Sulor innehåller oftast plast eller gummi, natur eller syntetiskt. Vid tillverkning av sula, tåkappor, hälkappor och sammansättning av underdel och överdel används olika limmer, mjukgörare, färg, lösningsmedel osv. Att arbeta med alla dessa ämnen är givetvis förknippat med mycket stora hälsorisker, om det inte finns skyddsutrustning och ventilerade lokaler, något som allt för ofta saknas. Vissa garverier har börjat använda vegetabiliska garvämnen, något som minskar riskerna för både människor och miljö. Fortfarande är dock behovet av tydliga krav från köparna skriande. Både miljöpolicys och uppförandekoder kan hjälpa till att förbättra situationen, om kraven ställs på rätt sätt och producenten ges reella chanser att implementera förbättringar. Information till konsumenter Konsumenters aktiva val och påtryckningar har bidragit till att förbättra situationen i flera branscher och också på ett allmänt plan hjälpt till att lyfta frågan om företagens sociala ansvar. Men det går inte att varken sätta press eller göra upplysta val utan kunskap. En konsument i Sverige som är intresserad av att veta hur skon är producerad och hur företaget arbetar med arbetsrätt och mänskliga rättigheter kammar idag noll. Det är omöjligt att enkelt kunna välja mellan de olika företagen och butikskedjorna med hänsyn till hur bra de är på socialt ansvar. Alla företag som kontrollerar sina leverantörer borde också kunna berätta hur bra leverantörerna klarar att leva upp till uppförandekoden. Ingen av skoföretagen är idag i närheten av en sådan information. Bara ett av företagen berättar överhuvudtaget om de etiska aspekterna av sin verksamhet och något om vad de gör. Genom material från internationella arbetsorganisationen, ILO, lokala organisationer, fackföreningar, journalister och forskare, vet vi ganska mycket om hur det ser ut i skofabriker 12 Kemikaliespridning från produkter, Kemikalier i skor, en förstudie, PM kemikalieinspektionen, Nr 2 2001, s 16 5

runt om i världen. Den här rapporten fokuserar på Asien eftersom det är därifrån den huvudsakliga importen till Sverige kommer. Men problemen och utmaningarna ser likartade ut på andra ställen. Vi vet också att köparna kan påverka ganska mycket hos leverantörerna. En tydlig uppförandekod är en bra grund att arbeta utifrån, om den innehåller referenser till grundläggande ILO konventioner, följs upp, kontrolleras och tillåts genomsyra hela verksamheten. Bara etiska kontroller räcker inte. Hur de görs är helt avgörande. Men oberoende granskningar som samarbetar med lokala aktörer, i kombination med inköpsmetoder och andra villkor för produktionen som tillåter leverantören att leva upp till sina åtaganden när det gäller arbetsvillkor och miljöskydd, ger goda möjligheter att säkerställa anständiga produktionsvillkor. Det är fullt möjligt och det borde vara självklart. En jämförelse av de största aktörerna på den svenska marknaden Denna studie jämför endast företagens policy för etikarbete och de ledningssystem som företagen själva uppger att de har. Begränsningarna i detta är uppenbara. Till exempel kan vi inte säga någonting om hur det faktiskt ser ut i tillverkningen hos de leverantörer företagen anlitar. Jämförelsen är ändå viktig då den visar på vad företagen är villiga att ge ut för information till oss konsumenter. För att vi ska kunna fatta rätt beslut så måste företagen ge oss relevant information. Att jämföra de faktiska förhållandena vid produktionen skulle kräva inspektioner av hundratals fabriker över stora delar av världen. De nedslag i produktionen som förmedlas av fackliga organisationer, NGO:s, företag och individer ger en relativt god bild av förhållandena på en generell nivå men ger tyvärr inte utrymme för en rättvisande jämförelse mellan olika varumärken. När det gäller arbetet med sina leverantörer står de två stora, Nilson Group och Wedins, i en klass för sig. Båda använder sig sedan ett antal år av en uppförandekod, är medvetna om problemen och kontrollerar produktionsvillkoren. Samtidigt har ingen av dem kontrollerat ens hälften av sina leverantörer, och ingen använder sig av oberoende flerpartskontroller. Både Wedins arbete och det branschgemensamma system för uppföljning och kontroll som Nilson Group valt att arbeta inom, BSCI, är behäftat med stora legitimitetsproblem i det att inga andra aktörer än företagen själva tillåts vara delaktiga. När det gäller information till kund ligger Nilson Group något bättre till genom att ha ganska fyllig information om hur de arbetar och varför. Uppförandekoden går att ladda ner men tyvärr saknas information om vilka problem som finns och hur utvecklingen av efterlevnaden ser ut. Ett problem i sammanhanget är att BSCI har som policy att inte offentliggöra någon information om enskilda köpares status. Wedins berättar att de har en uppförandekod och något om att de följer upp den. Tyvärr går den i skrivande stund inte att ladda ner, och även Wedins saknar information om problem och resultatutveckling. ECCO äger sina huvudleverantörer själv, vilket ger goda möjligheter till långsiktiga relationer och insyn i verksamheten. Företaget antog en första uppförandekod redan 1999, som dock inte innehöll någon systematiserad uppföljning eller kontroll av de etiska och sociala aspekterna. Detta gör det svårt att få kunskap om och kunna påverka, inte minst underleverantörer. En ny och utvecklad kod antogs tidigare i år och under 2007 startar ett strukturerat arbete med uppföljning av koden. Den information som finns på hemsidan är relativt omfattande, men problemen lyser med sin frånvaro. Koden finns att ladda ner i sin helhet. Scorett Footwear, den snabbast växande skokedjan i Sverige just nu och den fjärde största 6

aktören, gör överhuvudtaget ingenting. Ingen uppförandekod, ingen miljöpolicy, inget erkännande av något ansvar för produktionsvillkoren. Det är minst sagt förvånande. Inte heller ANWR använder sig av någon uppförandekod. Enligt företagets representant i Norden förs diskussioner med leverantörer kring sociala frågor och etiska aspekter finns med i kontraktsunderlagen, men någon närmare information om vilka aspekter som tas upp och hur finns inte. Det Tyska moderbolaget ser sig framför allt som en service- och samverkansorganisation mellan sina medlemsbutiker och producenter. ANWR menar att rent juridiskt köper varje enskild skohandlare direkt från skotillverkaren och att ansvarsförhållandet därför är dem emellan. Men eftersom en viktig del av servicen är att erbjuda kundbutikerna både märkesskor och kollektioner framtagna av ANWR är deras ansvar gentemot leverantörer lika stort som för vilken annan stor inköpare som helst. Istället för att diskutera vad dessa företag gör bra och vad de skulle kunna göra bättre tvingas vi alltså konstatera att de inte gör någonting. Varför? Frågan måste givetvis ställas till respektive företag och såvitt Fair Trade Center kan förstå har Scorett aldrig egentligen reflekterat över sitt ansvar för situationen hos leverantörerna. De hänvisar också till att det mesta (ca 80 procent) av produktionen sker i Europa och att problemen därmed inte är så stora. Men vad man då missar är att det finns stora risker även inom europeisk tillverkning. Lönediskriminering, illegal arbetskraft, anti-facklig verksamhet, lönenivåer och oreglerat hemarbete är problem också i Europa. Dessutom har europeiska tillverkare ofta underleverantörer i andra delar av världen och Scorett har ett ansvar också för de 20 procent man köper direkt från Asien. ANWR ser sig som tidigare sagts inte huvudsakligen som en producent, men de utvecklar även egna kollektioner, som i Sverige utgör mellan 30 och 40 procent av försäljningen. Att en inköpare av den storlek som ANWR utgör inte skulle ha ett ansvar för det de köper tillhör ett förlegat synsätt. Dagens produktionssystem ger ANWR möjlighet att påverka förhållandena för de som gör deras skor, och eftersom vi vet att problemen med brott mot mänskliga rättigheter är stora, är det inte acceptabelt att ignorera möjligheten att göra något åt det. Dessutom, som partner till både köpare och säljare, skulle ANWR troligen också kunna utöva ett betydande inflytande över de märkesskotillverkare som de sluter avtal med. En intressant fråga som vi bara kan spekulera i är hur olika aktörer i samma bransch kan resonera så olika om sin roll i samhället och ansvaret som inköpare och producenter. En skillnad mellan de undersökta företagen är att Nilson och Wedins sedan tidigare varit utsatta för uppmärksamhet och fått uppleva ett konsumenttryck mot att ta socialt ansvar. Bägge företagen granskades av Fair Trade Center 2003 och har tagit viktiga kliv framåt sedan dess. Men redan då var frågorna levande inom företagen och båda var på gång eller hade just publicerat en uppförandekod. ECCO antog en första uppförandekod redan 1999. Att ett stort framgångsrikt svenskt företag som Scorett, verksamt på en av de mest globaliserade marknaderna som finns, helt missat diskussionen om den sociala dimensionen av verksamheten är svårt att förstå. Det som är självklart för Nilson, Wedins och ECCO är en icke-fråga hos Scorett och till stor del också ANWR. Förhoppningsvis kan nu alla de små skohandlare runt om i landet som är medlemmar i ANWR och inte vill bidra till brott mot mänskliga rättigheter i produktionen av de skor de säljer, nu sätta press på ANWR att börja ställa krav på sina leverantörer. För Scoretts ledning hoppas vi att den här undersökningen kan utgöra en väckarklocka. 7

Fair Trade Centers rekommendationer Till de tre företag som aktivt jobbar med mänskliga rättigheter i produktionen Kontroll. Nilson Group är idag medlem i Business Social Compliance Initiative (BSCI). BSCI är en europeisk sammanslutning av företag som arbetar för att säkerställa att en gemensam uppförandekod efterlevs hos medlemsföretagens leverantörer. Idag har BSCI 11 svenska medlemmar och totalt 53 medlemmar. Att sko- och klädföretagen tillsammans försöker lösa problemen är något mycket positivt. Trots detta finns det en rad problem med hur BSCI fungerar (läs mer om kritiken på http://www.cleanclothes.org/news/newsletter21-05.htm). En av de viktigaste punkterna i kritiken är att BSCI inte involverar andra intressenter än företagen, till exempel finns varken fackföreningar eller organisationer representerade i BSCI. Därför kallar inte Fair Trade Center de kontroller som görs av BSCI för oberoende, även om de utförs av en revisionsfirma. Läs mer om BSCI på www.bsci-eu.org. Samma problem finns hos Wedins, som har en egen kod men använder sig av ett privat konsultföretag för att göra kontrollerna. Historiska erfarenheter visar att sådana kontroller har svårt att nå önskvärt resultat (se bl a http://www.cleanclothes.org/publications/quick_fix.htm) Effektivare vore att använda sig av en organisation som representerar flera intressenter, till exempel Fair Wear Foundation (FWF), http://en.fairwear.nl/?p=146. FWF har en långtgående och ambitiös etisk kod och det finns fackliga representanter i styrelsen och representanter för NGO:s inriktade på fackliga rättigheter. FWF har också ett eget team av auditörer, där man använder företrädare från folkrörelser i de berörda länderna. Vilken modell ECCO kommer att använda vet vi ännu inte men det mest trovärdiga och troligen mest effektiva vore att använda sig av någon form av oberoende flerpartskontroll. Oavsett metod är det av högsta vikt att ECCO kan försäkra sig om att inte bara den fysiska arbetsmiljön är bra, utan även att fackföreningsfrihet respekteras samt att löner och arbetstider är korrekta. Levnadslön I alla undersökningar som görs säger de anställda hos leverantörerna att det viktigaste för dem är att lönerna höjs. Trots detta har inget av företagen något systematiskt sätt att arbeta för att lönenivåerna ska täcka arbetarnas behov. De bör snarast börja arbeta för att alla som gör deras skor får en lön de kan leva på. Kemikalier De största negativa effekterna av skoproduktionen finns idag i garverier och sammansättning. Både människor och miljö skadas allvarligt av det intensiva användandet av olika kemikalier. Alla tre företagen har en miljöpolicy och använder sig av gränsvärden för ett antal kemikalier. Wedins jobbar med vissa leverantörer mot vegetabiliskt garvat skinn och ECCO går utöver internationella riktlinjer när det gäller skadliga ämnen. Detta kan utvecklas och alla företag borde ha mätbara målsättningar för att minska användning och utsläpp av kemikalier och andra skadliga restprodukter. 8

Inköpsmetoder Företagen måste tydligt koppla sina inköpsmetoder till kraven som förs fram i uppförandekoden. Hård prispress och krav på korta leveranstider kan leda till att leverantörerna får det svårt att leva upp till kraven i uppförandekoden. Information ECCO och Nilson Group har den bästa informationen till kunderna, men för att bli användbar behöver den kompletteras med information om vilka problem som finns och hur utvecklingen av efterlevnaden ser ut. Wedins bör utveckla den information som finns med att redovisa hur de jobbar och tillgängliggöra koden i sin helhet. Att berätta om problem och resultatutveckling skulle även här vara att rekommendera. Nilson, Wedins och ECCO bör precis som Nike, Puma och Levi s offentliggöra sina leverantörsadresser. Bland annat för att göra det möjligt för fackföreningar och NGOs att få insyn i tillverkningsförhållandena och därigenom mer effektivt kunna påverka dem till det bättre. Till de två företag som inte jobbar med mänskliga rättigheter i produktionen Scorett Footwear och ANWR bör snarast anta en trovärdig uppförandekod och med utgångspunkt från den börja ställa etiska krav på producenter av egna kollektioner samt leverantörer av märkesvaror. Nästa steg är att införa ett effektivt system för uppföljning och kontroll, helst så att de anställda i produktionen deltar i uppföljningen av uppförandekoden. Ett bra sätt att möjliggöra detta är att använda sig av någon form av oberoende flerpartskontroll. Oavsett metod är det av högsta vikt att företagen, hos deras leverantörer, kan försäkra sig om att inte bara den fysiska arbetsmiljön är bra, utan även att fackföreningsfrihet respekteras samt att löner och arbetstider är korrekta. Det är också klokt att se över och analysera inköpsmetoderna för att minimera risken att de motverkar uppförandekoden. Vidare rekommenderar Fair Trade Center utveckling av mätbara miljömål som inkluderar leverantörerna. För att svara upp mot konsumenternas behov och krav på information är det centralt att samtidigt börja informera sina kunder om hur skorna tillverkas och vad man gör för att försäkra sig om anständiga arbetsförhållanden. Fair Trade Center november 2006 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2. Sammanfattande tabell av resultatet i undersökningen Referenser 9

Bilaga 1. Tabell Företag Nilson Group* Wedins** ANWR Scorett ECCO Omdöme Arbetar seriöst men behöver utveckla uppföljning och kontroll Arbetar seriöst men behöver utveckla uppföljning och kontroll Pinsamt. Företaget tar inget ansvar för hur skorna är tillverkade Pinsamt. Företaget tar inget ansvar för hur skorna är tillverkade Nyligen påbörjad uppföljning, goda intentioner som ännu inte genomförts Uppförandekod Ja, sedan 2003 Ja, sedan 2003 Nej Nej Ja, sedan 1999 / 2006 ILO:s Ja Nej Nej Nej Nej kärnkonventioner Maximal arbetstid Ja Nej Nej Nej Nej Kontrollerar sina Ja Ja Nej Nej Nej 13 leverantörer Kontrollerat alla Nej Nej Nej Nej Nej sina leverantörer Levnadslön på Nej Nej Nej Nej Nej fabrikerna Oberoende Nej Nej Nej Nej Nej flerpartskontroll Miljöpolicy/krav Ja Ja Nej Nej Ja Information på Ok Dålig Obefintlig Obefintlig Ok hemsidan * Nilson Group består av Din Sko, Nilson, Skopunkten, Jerns, Radical Sports ** I Wedins ingår också Don och Donna samt Rizzo Förklaring Granskningen av de fem skoföretagen är gjord av Fair Trade center. Uppgifterna bygger på intervjuer och korrespondens med representanter på företagen och uppgifter från deras hemsidor. Uppförandekod: Har företaget en uppförandekod och när antogs den? ILO:s kärnkonventioner: Innehåller koden referenser till ILO:s åtta kärnkonventioner, fackföreningsfrihet, rätten till kollektivförhandlingar, förbud mot tvångs och slavarbete, förbud mot barnarbete (två konventioner) och diskriminering (två konventioner). Maximal arbetstid: Sätter koden någon övre gräns för arbetstid per vecka? Att bara hänvisa till lokal lag och / eller en dags ledigt i veckan räcker inte. Kontrollerar sina leverantörer: Finns det en systematisk kontroll av arbetsförhållandena? Med det menas en inspektion av uppförandekoden där man kontrollerar arbetstider och löner. Levnadslön på fabrikerna: Kräver uppförandekoden att anställda ska ha levnadslön och arbetar företaget konkret efter detta hos alla leverantörer? 13 Systematisk uppföljning av arbetstider och löner enligt nya koden planeras för 2007 10

Oberoende flerpartskontroll: Kontrolleras leverantörerna av någon oberoende organisation där flera intressenter öppet arbetar tillsammans, till exempel företag, fackföreningar och organisationer? Miljöpolicy: Använder företaget en särskild miljöpolicy eller ställs miljökrav utöver de allmänna skrivningar som står i uppförandekoden. Information på hemsidan: För att få omdömet ok måste det finnas lätt tillgänglig information om företagets arbete med sociala frågor samt att uppförandekoden går att ladda ner och läsa i sin helhet. För att få betyget bra måste företaget också informera om de problem som finns i produktionen och redovisa hur väl leverantörerna lever upp till uppförandekoden. Dålig information ska tolkas som bättre än ingen information alls. Om företaget inte arbetar med produktionsvillkoren och inte informerar om sociala och etiska aspekter av verksamheten blir omdömet information obefintlig. Nedan redovisas den tabell som ligger till grund för det omdöme som publiceras på Etikbarometern samt i Råd & Rön. Information på hemsidan Nilson Wedins ANWR Scorett ECCO Info om att kod finns Ja Ja - - Ja Kod på hemsidan Ja Nej - - Ja Information om problem Nej Nej - - Nej Statistik om efterlevnad Nej Nej - - Nej Samlat omdöme Ok Dålig Obefintlig Obefintlig Ok 11

Bilaga 2. Referenser Intervjuer med ansvariga personer på respektive företag. I två fall kompletterat med skriftliga svar på samma frågeformulär som användes vid intervjuerna. Alla intervjuade respondenter har fått möjlighet att komplettera och korrigera svaren skriftligt. Nilson Group, intervju Pernilla Lindberg, 2006-09-26 Wedins, intervju Jan Cauchy, 2006-09-20 ANWR, intervju Gertrude Pederson 2006-09-27 samt skriftligt svar från Karlheinz Dehmer 2006-10-16 Scorett, intervju Peter Blomqvist 2006-10-12 ECCO, intervju Mette Damgaard, 2006-09-21 Faktaunderlag Partnerskapsformer inom den svenska skobranschen, kandidatuppsats, institutionen för Service Management, Lunds universitet, 2005 Kemikaliespridning från produkter, Kemikalier i skor, en förstudie, PM kemikalieinspektionen, Nr 2 2001 När världen kommer till byn - fackliga perspektiv på globalisering, Mats Wingborg, TCO Material, 2006 Data för volymer skoimport från SCB:s databas, www.scb.se The Kingmaker Company s Factory in Zhuhai, China: Stolen Wages, Unfair Labour Practices, A Report by China Labour Watch 2005 New Balance Goe To China, A Rare Glimpse Inside the Emerging New Corporate World Order, A Special Joint report by The National Labour Committee and China Labour Watch, 2006 Shoe Factory Workers Still Live in Humiliation, intervjuer med arbetare på Mei Xing Shoe Factory, Guangdong, Cina Labour Watch, 2005. http://www.chinalaborwatch.org/en/web/article.php?article_id=50267 An Analysis of the Labour Unrest at Xing Ang Shoe Factory, China News Weekly (Zhongguo Xinwen Zhoukan), 25 October 2004 http://www.china-labour.org.hk/public/contents/article?revision%5fid=18591&item%5fid=4000 "Taiwan" Shoemakers: Thai Workers, Junya Yimprasert, Thai Labour Campaign, October 2000, 12

http://www.thailabour.org/docs/taiwanshoes.html Labour practices in the footwear,leather, textiles and clothing industries, International Labour Organisation, Sectoral Activities Programme, TMLFI/2000, Report for discussion at the Tripartite Meeting on Labour Practices in the Footwear, Leather,Textiles and Clothing Industries, Geneva, 2000 China Sourcing Report: Casual Footwear, Global Sources, Oct 2004 http://www.researchandmarkets.com/reportinfo.asp?cat_id=0&report_id=306213&q=china%20s ourcing%20report%20footwear&p=1 Trends in production, trade and employment, The textiles, clothing, leather and footwear (TCF) sectors, International Labour Organisation, June 2002. http://www.ilo.org/public/english/dialogue/sector/sectors/textile.htm Promoting fair globalization in textiles and clothing in a post-mfa environment, International Labour Organisation, Sectoral Activities Programme, TMTC-PMFA/2005, Report for discussion at the Tripartite Meeting on Promoting Fair Globalization in Textiles and Clothing in a Post-MFA Environment Geneva, 2005 Information från EU-kommissionen, hemsida om volymer, trender och anti-dumpingåtgärder, 5 juli 2006. http://ec.europa.eu/comm/trade/issues/respectrules/anti_dumping/pr050706_en.htm 13