Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten
Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling... 2 Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer... 3 Levnadsförhållanden... 4 Barn och ungdomar... 5 Trygghet... 10 Levnadsförhållanden per kommun... 11 Indikatorförklaring, levnadsförhållanden... 19 Mariestad 27 mars 2013 Ewa-Britt Carlsson Joakim Wassén Per Bjurén Stefan Svallhage
Inledning För att kunna utveckla folkhälsoarbetet på ett bra sätt är det viktigt att utgå från de behov som finns. Behoven kan då bli en naturlig del i ett utvecklingsarbete enligt nedanstående figur: Hälso- och sjukvårdskansliet har tidigare tagit fram ett samlat behovsunderlag för både hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete. Årets rapport är i första hand ett verktyg för planering av folkhälsoarbetet. Rapporten har tagits fram av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inklusive Folkhälsoenheten i Skaraborg. I rapporten ingår både allmänna beskrivningar och redovisningar på kommunnivå. Tanken är bl a att materialet ska vara ett underlag för hälso- och sjukvårdsnämnderna samt för folkhälsorådens arbete med verksamhetsplaner. En förhoppning är också att rapporten ska vara ett hjälpmedel i strävan att uppnå målet att invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Susanne Tedsjö Hälso- och sjukvårdschef 1
Folkhälsan i Sverige 2012 Källa: Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet Folkhälsans utveckling Medellivslängden fortsätter att öka och var 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män år 2010. Generellt har de äldre i befolkningen haft den bästa hälsoutvecklingen, medan det finns tecken på en mindre gynnsam utveckling i yngre åldersgrupper. Personer med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och skillnaderna i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökat är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt- och kärlsjukdomar. Minskningen har varit snabbare bland män och könsskillnaderna i dödlighet har minskat. Sedan 1990 har dödligheten också minskat i cancer, trafikolyckor och självmord. Även insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke har minskat. Dessa diagnoser är vanligast bland äldre och det är också bland de äldre som insjuknandena minskat snabbast. Bland kvinnor i förvärvsarbetande åldrar ses ingen minskning i hjärtinfarkt- och strokeinsjuknande sedan 1990 och bland kvinnor i yngre medelålder med kort utbildning ökar insjuknandet i dessa diagnoser. Fler cancerdiagnoser ställs i tidigare skede, vilket innebär att fler personer får en cancerdiagnos men också att prognoserna i många fall förbättras. Personer med förgymnasial utbildning har högre dödlighet i cancer och för dem är också överlevnaden efter en cancerdiagnos sämre. Sjukhusvård för trafikolyckor och misshandel är vanligast bland unga och vanligare bland män än bland kvinnor. Bland män är dödligheten i trafikolyckor betydligt högre bland dem med kortast utbildning. Självrapporterade besvär av psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män och har ökat i yngre åldersgrupper sedan 1990-talet. Bland de unga har även inläggningar i psykiatrisk slutenvård ökat. Sjukhusvård för självskadebeteende är betydligt vanligare bland unga än i andra åldersgrupper och vanligare bland kvinnor än bland män. Bland både kvinnor och män har sjukhusvård på grund av självskadebeteende blivit vanligare sedan 1990-talet, men under de senaste åren finns en viss minskning bland de unga kvinnorna. Självmorden har minskat i befolkningen. Självmord är vanligast bland äldre män och det är också bland dem som minskningen varit snabbast. Bland unga ses ingen minskning av självmorden. Sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser har minskat i befolkningen men ökat bland de unga. Vård för narkotikarelaterade diagnoser ökar i flera åldersgrupper, men även här är ökningen snabbast bland de unga. 2
Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer är ett brett begrepp som innefattar alla faktorer som påverkar hälsotillståndet, och de finns på olika nivåer i samhället. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna följs via indikatorer. Valdeltagandet har ökat något vid de senaste riksdagsvalen men ligger fortfarande på en historiskt låg nivå. Även bland förstagångsväljare syns en ökning. Kvinnor röstar i högre utsträckning än män, och personer med lång utbildning i betydligt högre utsträckning än personer med kort. Arbetslösheten är högre bland yngre än bland äldre, och högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000-talet. Varje år är det en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet. Antalet anmälda arbetsolyckor har minskat successivt under 2000-talet. Arbetsolyckor är vanligare bland män än bland kvinnor, men risken att råka ut för en arbetsolycka varierar avsevärt med yrkestillhörighet. De senaste decenniernas trend mot allt renare luft i tätorterna har planat ut och det går för närvarande inte att urskilja någon tydlig utvecklingsriktning. Halten kvävedioxid i luften har varit i stort sett oförändrad sedan början av 2000-talet. Antalet fall av antibiotikaresistenta smittämnen uppvisar en oroande ökning bland befolkningen. Under det senaste decenniet har antalet fall av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) fyrdubblats. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) förefaller att öka. Andelen vuxna som har en stillasittande fritid har varit oförändrad sedan mätningarnas början år 2004. Inga skillnader syns mellan kvinnor och män. Det är däremot vanligare med en stillasittande fritid bland äldre kvinnor (65 84 år) än bland kvinnor i andra åldersgrupper, liksom det är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men däremot finns det tecken på att fetma har blivit något vanligare. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, och fetma är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. För både män och kvinnor är andelen dagligrökare högst i åldersgruppen 45 64 år och bland personer med kort utbildning. Bruket av cannabis har legat på en oförändrad nivå sedan år 2004. Att ha använt cannabis under det senaste året är vanligast bland män och bland personer i åldersgruppen 16 29 år. 3
Levnadsförhållanden I behovsunderlaget har ett antal mått tagits fram som på olika sätt visar levnadsförhållanden. Nedan redovisas dessa för Skaraborg jämfört med Västra Götalandsregionen. Under rubriken levnadsförhållanden per kommun finns motsvarande redovisning på kommunnivå, då i jämförelse med Skaraborg. Där finns också definitioner och källor kring måtten. Diagrammen ska vara ett underlag för diskussion om folkhälsa och folkhälsoarbete, kanske främst på lokal nivå. Bilderna kan ses som nyckeltal, dvs att de inte ger några direkta svar utan kräver en analys. På kommunnivå kan vissa av måtten vara osäkra ur statistisk synpunkt. Flera av kommunerna i Skaraborg är relativt små. Det innebär att slumpmässiga variationer kan spela en större roll där än i större kommuner. I en mindre kommun kan därför antalet fall av en viss händelse variera kraftigt mellan ett år till ett annat. Därför ska kommundiagrammen tolkas med viss försiktighet. Nytt i årets rapport är att en belysning ges per utvalda tema: Barn och ungdom samt trygghet. 4
Barn och ungdomar Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andel rökande blivande mödrar 2006-2010 Antal rökande blivande mödrar per år 2006-2010 Antal rökande Antal rökande blivande mödrar blivande mödrar Kommun 2006-2010 Kommun 2006-2010 Essunga 7 Gullspång 4 Falköping 27 Hjo 7 Grästorp 4 Karlsborg 4 Götene 12 Mariestad 21 Lidköping 23 Skövde 33 Skara 19 Tibro 12 Vara 15 Tidaholm 17 Västra Skaraborg 107 Töreboda 12 Östra Skaraborg 109 Skaraborg 216 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Andel i procent av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning (ej missfall) före vecka 28 samt aborter. Medelvärden för perioden 2006-2010 5
Antal ej ammande mödrar 2005 och 2010 Kommun 2010 2005 Kommun 2010 2005 Essunga 35 20 Gullspång 17 13 Falköping 150 104 Hjo 45 27 Grästorp - 29 Karlsborg 25 30 Götene 65 51 Mariestad 124 83 Lidköping 203 141 Skövde 250 191 Skara 95 91 Tibro 64 42 Vara 81 37 Tidaholm 73 56 Västra Skaraborg 685 473 Töreboda 37 36 Östra Skaraborg 637 478 Skaraborg 1322 951 OBS: Uppgifter från Grästorp saknas 2010 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret o Folkhälsoinstitutet Amning helt eller delvis efter region, 6 månader och år 6
Antal arbetslösa inkl program 18-24 år, dec 2012 Kommun Antal Kommun Antal Essunga 68 Gullspång 88 Falköping 416 Hjo 90 Grästorp 67 Karlsborg 62 Götene 125 Mariestad 368 Lidköping 473 Skövde 747 Skara 183 Tibro 142 Vara 177 Tidaholm 167 Västra Skaraborg 1 509 Töreboda 167 Östra Skaraborg 1 831 Skaraborg 3 340 Källa: AMS 7
Procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Andel barn, 0-17 år, som lever i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 Antal barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll år 2010 Antal barn 0-17 år Antal barn 0-17 år som finns i ekonomiskt som finns i ekonomiskt Kommun utsatta hushåll Kommun utsatta hushåll Essunga 151 Gullspång 139 Falköping 784 Hjo 137 Grästorp 98 Karlsborg 97 Götene 278 Mariestad 420 Lidköping 469 Skövde 832 Skara 373 Tibro 223 Vara 288 Tidaholm 293 Västra Skaraborg 2 441 Töreboda 211 Östra Skaraborg 2 352 Skaraborg 4 793 Källa: SCB och Folkhälsoinstitutet Med 'ekonomiskt utsatta' menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag (minst en gång om året). 8
Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 Sjuktal för 20-29 åringar 2012 utbetalda dagar med sjukpenning per försäkrad exkl de med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuktal för 20-29 åringar per kommun år 2012 Kommun Kommun Sjuktal Götene 5,3 Tidaholm 6,0 Essunga 4,4 Töreboda 5,1 Skara 4,4 Mariestad 4,8 Lidköping 4,3 Tibro 4,7 Vara 4,1 Karlsborg 4,3 Grästorp 3,8 Hjo 4,1 Falköping 3,4 Skövde 3,6 Västra Skaraborg 4,1 Gullspång 3,3 Östra Skaraborg 4,2 Skaraborg 4,2 Västra Götaland 3,8 Källa: Föräkringskassan 9
Trygghet Antal personer som är rädd att gå ut ensam Kommun Antal Kommun Antal Essunga 720 Gullspång 799 Falköping 6146 Hjo 1250 Grästorp 815 Karlsborg 681 Götene 2028 Mariestad 3972 Lidköping 7987 Skövde 10376 Skara 3734 Tibro 1878 Vara 2468 Tidaholm 1769 Västra Skaraborg 23898 Töreboda 1498 Östra Skaraborg 22224 Skaraborg 46122 - Antalet har beräknats genom andelen gånger antal invånare 16-84 år. - Andelen bland kvinnor är klart högre än för män. I Västra Götaland svarade 38 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att de är rädda att gå ut ensam. - Källa: Hälsa på lika villkor 2011 (Nationella folkhälsoenkäten) 10
Levnadsförhållanden per kommun Indikator Personer Värden i procent Indikator Personer Värden i procent Essunga Essunga Skaraborg VG Riket Falköping Falköping Skaraborg VG Riket Stillasittande 658 15 12 14 - Stillasittande 2 748 11 12 14 - Dålig självsk hälsa 219 5 6 6 - Dålig självsk hälsa 1 249 5 6 6 - Frekventa alkoholvanor 483 11 10 13 - Frekventa alkoholvanor 2 498 10 10 13 - Daglig rökning 527 12 12 14 - Daglig rökning 2 498 10 12 14 - Karies, sexåringar 2 5,0 20 19,9 - Karies, sexåringar 85 24,2 20 19,9 - Sjukpenningstal - 9,8 9,7 8,4 7,8 Sjukpenningstal - 8,0 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 201 6,0 7,3 6,6 6,9 Arbetslöshet, 16-64 år 1 361 7,1 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 582 696 1 327 1 186 Ekon bistånd, kronor - 1 226 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 2 165 79,0 70,2 61 60,9 Eftergymn utbildn sakn 11 082 71,8 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 0 0,0 12,6 12,7 12,5 Gymnbehörighet sakn 56 16,3 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 11
Indikator Personer Värden i procent Indikator Personer Värden i procent Grästorp Grästorp Skaraborg VG Riket Götene Götene Skaraborg VG Riket Stillasittande 634 14 12 14 - Stillasittande 1 144 11 12 14 - Dålig självsk hälsa 272 6 6 6 - Dålig självsk hälsa 520 5 6 6 - Frekventa alkoholvanor 362 8 10 13 - Frekventa alkoholvanor 832 8 10 13 - Daglig rökning 543 12 12 14 - Daglig rökning 1 248 12 12 14 - Karies, sexåringar 12 18,2 20 19,9 - Karies, sexåringar 28 21,4 20 19,9 - Sjukpenningstal - 9,6 9,7 8,4 7,8 Sjukpenningstal - 11,0 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 275 8,0 7,3 6,6 6,9 Arbetslöshet, 16-64 år 477 6,0 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 542 696 1 327 1 186 Ekon bistånd, kronor - 615 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 2 126 74,8 70,2 61 60,9 Eftergymn utbildn sakn 4 821 73,6 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 0 0,0 12,6 12,7 12,5 Gymnbehörighet sakn 25 15,8 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg = Signifikant jämfört med Skaraborg 12
Indikator Personer Värden i procent Indikator Personer Värden i procent Lidköping Lidköping Skaraborg VG Riket Skara Skara Skaraborg VG Riket Stillasittande 3 353 11 12 14 - Stillasittande 2 042 14 12 14 - Dålig självsk hälsa 1 524 5 6 6 - Dålig självsk hälsa 875 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 2 743 9 10 13 - Frekventa alkoholvanor 1 459 10 10 13 - Daglig rökning 2 743 9 12 14 - Daglig rökning 2 334 16 12 14 - Karies, sexåringar 82 19,1 20 19,9 - Karies, sexåringar 48 24,9 20 19,9 - Sjukpenningstal - 9,6 9,7 8,4 7,8 Sjukpenningstal - 12,2 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 1 582 6,7 7,3 6,6 6,9 Arbetslöshet, 16-64 år 786 6,9 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 523 696 1 327 1 186 Ekon bistånd, kronor - 779 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 12 635 66,2 70,2 61 60,9 Eftergymn utbildn sakn 6 338 70,4 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 54 11,9 12,6 12,7 12,5 Gymnbehörighet sakn 31 14,3 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg = Signifikant jämfört med Skaraborg 13
Indikator Personer Värden i procent Vara Vara Skaraborg VG Riket Stillasittande 1 879 15 12 14 - Dålig självsk hälsa 752 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 1 253 10 10 13 - Daglig rökning 1 629 13 12 14 - Karies, sexåringar 30 17,9 20 19,9 - Sjukpenningstal - 10,1 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 573 6,1 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 575 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 6 016 77,6 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 22 12,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 14
Indikator Personer Värden i procent Indikator Personer Värden i procent Gullspång Gullspång Skaraborg VG Riket Hjo Hjo Skaraborg VG Riket Stillasittande 521 12 12 14 - Stillasittande 913 13 12 14 - Dålig självsk hälsa 304 7 6 6 - Dålig självsk hälsa 351 5 6 6 - Frekventa alkoholvanor 521 12 10 13 - Frekventa alkoholvanor 773 11 10 13 - Daglig rökning 695 16 12 14 - Daglig rökning 773 11 12 14 - Karies, sexåringar 8 20,1 20 19,9 - Karies, sexåringar 11 17,3 20 19,9 - Sjukpenningstal - 10,2 9,7 8,4 7,8 Sjukpenningstal - 10,2 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 306 10,1 7,3 6,6 6,9 Arbetslöshet, 16-64 år 341 6,5 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 1 152 696 1 327 1 186 Ekon bistånd, kronor - 753 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 2 032 79,7 70,2 61 60,9 Eftergymn utbildn sakn 3 045 70,6 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 13 25,5 12,6 12,7 12,5 Gymnbehörighet sakn 16 16,5 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 15
Indikator Personer Värden i procent Karlsborg Karlsborg Skaraborg VG Riket Stillasittande 604 11 12 14 - Dålig självsk hälsa 330 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 714 13 10 13 - Daglig rökning 604 11 12 14 - Karies, sexåringar 9 13,8 20 19,9 - Sjukpenningstal - 9,9 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 198 5,1 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 472 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 2 251 69,1 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 0 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Personer Värden i procent Mariestad Mariestad Skaraborg VG Riket Stillasittande 2 111 11 12 14 - Dålig självsk hälsa 1 151 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 1 727 9 10 13 - Daglig rökning 1 919 10 12 14 - Karies, sexåringar 43 19,9 20 19,9 - Sjukpenningstal - 10,0 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 1 322 9,4 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 607 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 8 151 71,1 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 19 8,4 12,6 12,7 12,5 16
Indikator Personer Värden i procent Indikator Personer Värden i procent Skövde Skövde Skaraborg VG Riket Tibro Tibro Skaraborg VG Riket Stillasittande 5 000 12 12 14 - Stillasittande 761 9 12 14 - Dålig självsk hälsa 2 500 6 6 6 - Dålig självsk hälsa 508 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 5 000 12 10 13 - Frekventa alkoholvanor 677 8 10 13 - Daglig rökning 5 417 13 12 14 - Daglig rökning 931 11 12 14 - Karies, sexåringar 94 17,1 20 19,9 - Karies, sexåringar 31 25,6 20 19,9 - Sjukpenningstal - 8,2 9,7 8,4 7,8 Sjukpenningstal - 10,0 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 2 483 7,4 7,3 6,6 6,9 Arbetslöshet, 16-64 år 549 8,7 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 547 696 1 327 1 186 Ekon bistånd, kronor - 911 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 16 445 62,4 70,2 61 60,9 Eftergymn utbildn sakn 3 916 76,4 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 64 11,3 12,6 12,7 12,5 Gymnbehörighet sakn 23 20,9 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 17
Indikator Personer Värden i procent Tidaholm Tidaholm Skaraborg VG Riket Stillasittande 1 314 13 12 14 - Dålig självsk hälsa 607 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 1 112 11 10 13 - Daglig rökning 1 314 13 12 14 - Karies, sexåringar 25 19,4 20 19,9 - Sjukpenningstal - 13,5 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 520 6,8 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 646 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 4 719 77,3 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 21 15,2 12,6 12,7 12,5 Indikator Personer Värden i procent Töreboda Töreboda Skaraborg VG Riket Stillasittande 955 13 12 14 - Dålig självsk hälsa 441 6 6 6 - Frekventa alkoholvanor 808 11 10 13 - Daglig rökning 1 028 14 12 14 - Karies, sexåringar 21 25,0 20 19,9 - Sjukpenningstal - 11,2 9,7 8,4 7,8 Arbetslöshet, 16-64 år 500 9,2 7,3 6,6 6,9 Ekon bistånd, kronor - 641 696 1 327 1 186 Eftergymn utbildn sakn 3 485 77,7 70,2 61 60,9 Gymnbehörighet sakn 15 15,0 12,6 12,7 12,5 18
Indikator Definition Källa Övrigt Stillasittande fritid Andelen personer, av invånarna 16-84 år, som angett att de har en stillasittande fritid, d v s högst två timmar i veckan med promenad, cykling, trädgårdsarbete, mm. År 2011 Dålig självskattad hälsa Frekventa alkoholvanor Daglig rökning Andel personer, av invånarna 16-84 år, som angett att de uppfattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig. År 2011 Andelen personer, av invånarna 16-84 år, som angett att de har frekventa alkoholvanor, d v s varit berusade åtminstone vid 2-3 tillfällen per månad. År 2011 Andelen personer, av invånarna 16-84 år, som angett att de röker dagligen. År 2011 Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Karies, sexåringar Kariesförekomst hos sexåringar. År 2012 Västra Götalandsregionen Sjukpenningstal Nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade, 16-64 år, minus antal personer med hel sjuk-/aktivitetsersättning. Nettodag: t ex två dagar med halv ersättning blir en dag. År 2013, jan Försäkringskassan Arbetslöshet 16-64 år Andel personer i registrerad öppen arbetslöshet respektive i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. År 2012, dec Ekonomiskt bistånd Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. År 2011 Eftergymnasial utbildning saknas Saknar behörighet till gymnasieskolan Andel av befolkningen, 25-64 år, som inte har eftergymnasial utbildning. I eftergymnasial utbildning ingår utbildning mindre och mer än tre år samt forskarutbildning. År 2011 För att elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. (Elev utan slutbetyg i årskurs 9 ingår.) Juni 2012 http:// www.arbetsformedlingen.se Socialstyr/statistik/Ekon bistånd SCB http://www.skolverket.se Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén. Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén. (Ohälsotal: Andel utbetalda nettodagar för sjukdom, arbetsskada, rehabilitering, samt för sjuk- o aktivitetsersättning per antal invån, 16-64 år.) Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén Indikatorförklaring, levnadsförhållanden 19