2019-05-06 Bilaga Överenskommelse om fördjupad samverkan om minskning av ungas arbetslöshet och nyanländas etablering Introduktion Västerviks kommun och Arbetsförmedlingen Västervik beskriver i denna bilaga den lokala modell som har arbetats fram inom rubricerat överenskommelse. Bilagan innehåller följande avsnitt: 1. Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet 2. Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov 3. Beskrivning av hur verksamheten bedrivs och organiseras 4. Beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt arbetar med nyanländas etablering 5. Beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt arbetar med att minska arbetslösheten för unga 6. Beskrivning hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt arbetar med att stötta unga nyanlända att fullfölja en gymnasieutbildning 7. Beskrivning av metod för måluppfyllnad Bakgrund Västerviks kommun och Arbetsförmedlingen har under många år gemensamt samarbetat kring minskning av arbetslösheten för unga samt nyanländas etablering. Detta samarbete har utformats i lokala överenskommelser mellan Enheten för arbete & kompetens, Komvux, Västerviks gymnasium och Arbetsförmedlingen samt även initierande av gemensamma projekt där behov av särskilda insatser har identifierats. Detta samarbete är av vikt då Västerviks kommun, som en av få kommuner i södra Sverige, är sitt eget arbetskraftsområde och därigenom i huvudsak är beroende av de bosatta i kommunen för försörjning av arbetskraft till både den privata och offentliga sektorn. Samarbetet bedrivs inom olika forum där även organisationer och nätverk som representerar näringsliv och arbetsgivare, fackliga organisationer, landsting, och lokal representation av statliga myndigheter deltar i olika omfattning beroende på arten av den specifika uppgiften. Parterna har använt sig av modeller från DUA för att förfina och fördjupa det existerande samarbetet och för att se över parternas verksamheter för hur vi kan möjliggöra en ökad individuell anpassning för minskning av ungas arbetslöshet och nyanländas etablering och en utökad förmåga att dela nödvändig information. Avseende information om enskilda personer finns det regler runt sekretess att beakta, varför olika sammanställningar av kartläggning sker på en övergripande nivå. I spåret av den högkonjunktur som vi upplever nationellt och lokalt, erfar även Västerviks kommun den tudelning som sker inom arbetslöshetsutvecklingen. 1
2004-01 2004-06 2004-11 2005-04 2005-09 2006-02 2006-07 2006-12 2007-05 2007-10 2008-03 2008-08 2009-01 2009-06 2009-11 2010-04 2010-09 2011-02 2011-07 2011-12 2012-05 2012-10 2013-03 2013-08 2014-01 2014-06 2014-11 2015-04 2015-09 2016-02 2016-07 2016-12 2017-05 2017-10 2018-03 2018-08 2004-01 2004-06 2004-11 2005-04 2005-09 2006-02 2006-07 2006-12 2007-05 2007-10 2008-03 2008-08 2009-01 2009-06 2009-11 2010-04 2010-09 2011-02 2011-07 2011-12 2012-05 2012-10 2013-03 2013-08 2014-01 2014-06 2014-11 2015-04 2015-09 2016-02 2016-07 2016-12 2017-05 2017-10 2018-03 2018-08 Arbetslösa och sökande i program, med utsatt ställning och övriga. Västerviks kommun 2004-2018 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Personer med utsattställning Övriga sökande I första hand beror denna tudelning på det kraftigt ökande andelen av nyanlända samt att de utan fullständigt avslutad gymnasieutbildning får allt svårare med att hitta ett arbete. 700 600 500 400 300 200 100 0 Arbetslösa och sökande i program i Västerviks kommun, med utsatt ställning, fördelade på enskilda grupper. Utveckling under perioden 2004-2018 Högst förgymnasial utbilding 55-64 år Funktionsnedsättning Utomeuropeiskt födda 2
1. Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Underlaget utgår ifrån den arbetskraftsprognos som enheten för Arbete & Kompetens samt Arbetsförmedlingen gemensamt har arbetat fram. Årligen genomförs en arbetsmarknadsprognos av Arbetsförmedlingen länsvis och för riket. Av prognostekniska skäl, bl.a. säkerställande av anonymitet för bidragande arbetsgivare, bryts inte denna prognos inte ner på kommunnivå. Tabellen nedan sammanfattar det främsta kompetensförsörjningsbehovet i Västerviks kommun. Bransch Behov av rekrytering (ungefärligt antal) Kort sikt Lång sikt Yrke/ arbetsställe Förkunskapskrav Arbetsgivare Vård och omsorg 30 100 Sjuksköterska, Specialist sjuksköterskor Högskola Kommun och Landsting 30 100 Undersköterskor Gymnasium Kommun och Landsting Skola-utbildning 40 100 Lärare, Förskollärare Högskola Kommun 20 100 Lärarassistent, Fritidspedagog, Elevassistent, Barnskötare Gymnasium Kommun Industri 25 300 Hantverksyrken >10 100 Gröna näringar >10 40 Restaurang Montör, Svetsare, CNC operatörer, Trä och metall Kyl/ventilationstekniker, Elektriker, Snickare, VVS montör mfl. Lantarbetare, Skogsbrukare, Trädgård, Fastighetsskötsel Kock, Serveringspersonal Gymnasium industri/ CNC grönt Gymnasium + lärling Gymnasium Gymnasium Industrisektorn Hantverkssektorn Lant- och skogsbruk, Kyrka, Trädgård Turismnäringen Underlaget baserar sig därför främst på den upparbetade kunskapen respektive enhet över tid som byggts upp via kontakter med lokala arbetsgivare och egna analyser och där det pågår ett kontinuerligt arbete för att identifiera och kvantifiera framtida kompetensförsörjningsbehov. En sådan kunskap är de förväntade pensionsavgångarna inom Västerviks kommunkoncern. Grafen nedan visar det antal anställda som årligen mellan 2018-2021 kommer att fylla 65 år, totalt samt uppdelat på yrkeskategorier. Alla väljer inte att gå i pension vid 65 år, dock ger grafen en indikation på vilket nyanställningsbehov enbart kommunen som arbetsgivare kan få de närmaste åren. 3
2. Kartläggning och analys av målgruppernas sammansättning och behov Arbetsförmedlingen och kommunen har sammanställt nedanstående kartläggningen baserat på den information som finns om utbildningsnivå fördelat på ålder och kön. I sammanställningen nedan ingår nyanlända <25 år i gruppen <25 år. I gruppen nyanlända ingår utländsk gymnasienivån i kategori gymnasial och eftergymnasial utbildning Utbildningsnivå för personer inskrivna som öppet arbetslösa och i program. I tabellen upp till 25 år ingår nyanlända. Från 25 år och uppåt är det endast nyanlända <25 år 25-50 år >50 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Gymnasial och eftergymnasial utbildning 42 63 39 40 8 <8 Förgymnasial eller saknar utbildning 31 55 55 46 9 <9 Totalt 73 118 94 86 17 <17 Sammanställningen visar att det finns ett stort antal unga och nyanlända, ca 50 %, som inte har en formell gymnasial eller eftergymnasial utbildning, d.v.s. utgör en grupp av individer som genom fortsatt kartläggning och vägledning kan upplysas om var någonstans de största möjligheterna till sysselsättning finns och därigenom vilka utbildningar som bör sökas. Nedanstående tabell sammanfattar den övergripande kartläggningen utifrån de önskemål/bakgrund som kommit fram vid samtal med målgrupperna. Önskemål unga arbetslösa, antal och behov Bransch att matchas mot Inrikes födda Unga nyanlända Utbildningsbehov Kvinnor Män Kvinnor Män Utbildningsbehov Industri (inkl. fordon) 1 14 Industriutbildning 1 4 Industriutbildning + svenska + matte Vård 13 3 Vårdutbildning sjuksöterska respektive undersköterska 1 0 Skola inkl. barnomsorg 3 0 Lärare, lärarassistent, förskollärare, barnskötare 6 1 Restaurang 9 10 Kock, servitör 0 4 Övrigt 21 36 Komplettera gymnasieutbildning 12 29 Vårdutbildning sjuksöterska respektive undersköterska + svenska Lärare, lärarassistent, förskollärare, barnskötare + svenska Kock, servitör + svenska Komplettera med formell svensk gymnasieutbildning Bransch att matchas mot Önskemål nyanlända 25 år och äldre, antal och behov 25-50 år >50 år Utbildningsbehov Kvinnor Män Kvinnor Män Utbildningsbehov Industri (inkl. fordon) 3 24 Industriutbildning 1 1 Vård 9 5 Vårdutbildning sjuksöterska respektive undersköterska Skola inkl. barnomsorg 10 5 Lärare, lärarassistent, förskollärare, barnskötare 0 1 Restaurang 6 8 Kock, servitör 0 1 Övrigt 12 9 Komplettera gymnasieutbildning 65 58 Industriutbildning + svenska + matte Vårdutbildning sjuksöterska respektive undersköterska + svenska Lärare, lärarassistent, förskollärare, barnskötare + svenska Kock, servitör + svenska Komplettera med formell svensk gymnasieutbildning 4
Utifrån den kartläggning som hitintills har genomförts där både tidigare erfarenhet och önskemål om jobb i en särskild bransch tas hänsyn till kan det matchas mot det kompetensförsörjningsbehov som identifierats, sammanställt i tabellerna nedan. Matchning unga arbetslösa: antal, behov medverkande aktörer och arbetsgivare Rekryteringsbehov Ungefärligt antal Medverkande Rekryteringsbehov uppskattat antal Utbildningsbehov Arbetsgivare (kort sikt) i målgruppen aktörer AUB industri, Industri 25 50 AF Industrisektorn yrkessvenska AUB restaurang, 40 40 AF Besöksnäringen Restaurnag yrkessvenska Gymnasial Vård och Offentlig sektor och 30 20 KomVux Vård (undersköterska etc.) omsorg Privata arbetsgivare Kommun och 30 15 Högskola Campus Vård (specialistundersköterska etc.) Landsting KomVux och Kommun och Privata 20 16 Gymnasial Barnomsorg (barnskötare etc.) Fhsk arbetsgivare Kommun och Privata 20 10 Högskola Universitet Skola (pedagogisk personal) arbetsgivare 10 5 Gymnasium och lärling Gymnasiet Hantverksbranchen Hantverksyrken och KomVux Gröna näringar Bland de som har uttryckt intresse alternativt har erfarenhet från en specifik bransch finns en stor variation på grundläggande utbildning. I det fortsatta arbetet kommer vägledningen att fokusera på vilka utbildningsinsatser och arbetsmarknadsåtgärder som bäst lämpar sig för den enskilde individen. 3. Beskrivning av hur verksamheten bedrivs och organiseras Organiseringen av samverkan ska ske genom Jobbkommissionen som utgör ledningsgrupp för Dua samverkan, Dua styrgrupp och två arbetsgrupper; Esam (etableringssamverkan) och Usam (ungdomssamverkan). Jobbkommissionen har redan tidigare i uppdrag att följa arbetet med den lokala överenskommelsen. I Jobbkommissionen finns kommunen, arbetsförmedlingen och fackliga organisationer representerade vilket är en fördel för samverkansarbetet kring målgruppen. Jobbkommissionen tar ställning till ändringsförslag i överenskommelsen inför beslut i Kommunstyrelsen. Styrgruppen består av chefer från berörda verksamheter inom kommunen, Arbetsförmedlingen och Gamleby Folkhögskola. Det är denna grupp som hittills har lett arbetet med den lokala överenskommelsen. De båda arbetsgrupperna ska bestå av mer verksamhetsnära representanter från varje berörd verksamhet inom kommun, Arbetsförmedling och Gamleby Folkhögskola. Arbetsgruppen ska arbeta med verksamhetsnära samverkans- och utvecklingsfrågor, där det är viktigt med erfarenhet av hur det ser ut i det dagliga mötet med målgruppen. Denna grupp ska inte vara statisk utan bestå av olika personer beroende på vad som ska behandlas. Arbetsgruppen för vidare sina resultat till ledningsgruppen. 5
Ledningsgrupp/Jobbkommissionen Kommunstyrelsens presidium Kommundirektör Arbetsförmedlingens sektionschef Chef för kommunstyrelsens förvaltning, tillika kommunens näringslivsansvarige HR-chef Arbetsmarknadschef Barn- och utbildningschef Socialchef Representanter från fackliga organisationer Ledningsgruppen sammanträder fyra tillfällen per år och samverkar med tjänstemän från respektive organisation. Kommunen är sammankallande. Styrgrupp Arbetsförmedlingens sektionschef Kommunens arbetsmarknadschef Verksamhetschef för försörjningsstöd Verksamhetschef för arbetsmarknadsverksamheten Verksamhetschef för integrationsverksamheten Gymnasiechef Rektor för Komvux Rektor för Gamleby Folkhögskola Socialförvaltningen Ledningsgruppen sammanträder en gång per månad. Arbetsförmedlingen är sammankallande. Arbetsgrupp Arbetsgrupperna ska bestå av representanter från berörda verksamheter. Grupperna ska vara flexibel och bestå av olika personer beroende på vilka områden som behöver behandlas. Arbetsgrupperna sammanträder en gång per månad och Arbetsförmedlingen är sammankallande. Samverkan mellan Arbetsförmedling och olika kommunala verksamheter kommer att bygga på befintlig personal och ansvarsområden, där vi gör en gemensam planering alt. fördjupad kartläggning av arbetssökande vid behov. Arbetsförmedlingen har en arbetsgivargrupp med bl.a. företagsrådgivare som tillsammans med olika samarbetspartners, där kommunen ingår, skapar större lokala jobbspår för arbetsgivare med rekryteringsbehov. Individuella jobbspår för arbetssökande kommer också att planeras på liknande sätt som större men då på en individuell nivå. Samverkan kring individer kommer att ske med ansvariga representanter från de olika verksamheterna. Den verksamhetsnära arbetsgrupperna består av deltagare från de olika verksamheterna, i dagsläget är det representanter för Komvux, Västerviks kommun Gamleby 6
Folkhögskola och Arbetsförmedlingen. Gruppernas uppdrag är att arbeta med att identifiera vad som behöver utvecklas i samverkan, arbeta med ständiga förbättringar samt delge varandra information som påverkar samverkan. Under en halvdag en gång per vecka kommer en gemensam mötesplats upprättas där olika verksamheter med skilda kompetenser skall vara representerade så att arbetssökande skall ha möjlighet att konsultera olika kompetenser enskilt eller tillsammans. Också gemensamma avstämnings- och planeringsmöten kan ske under denna tid. Mötesplatsen kommer fysiskt att vara i arbetsförmedlingens lokaler för personer inom etableringsprogrammet. För gruppen unga 16-25 år finns Ungdomstorget med motsvarande verksamhet. Ungdomstorget är öppet en eftermiddag per vecka på Knutpunkten i Västervik. Inom samverkan har en sammanställning gjorts över de olika jobbförberedande insatser som finns tillgängliga inom kommun och Arbetsförmedling. Denna sammanställning används för att öka förmågan till individuell anpassning av åtgärder för att minska arbetslösheten hos unga och påskynda den nyanländes etablering. Sammanställningen används dessutom vid konstruktion av lokala spår. 7
Utförare Kategori Underkategori Arbetsförmedlingen Anställningsstöd Introduktionsjobb Extratjänst (inom offentlig verksamhet) Beredskapsjobb (inom myndighet) Lönebidrag i anställning Lönebidrag för utveckling i anställning Lönebidrag för trygghet i anställning Nystartsjobb Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Arbetsförberedande insatser inför arbete Yrkesintroduktionsanställning Kommunen Vuxenutbildningar Samhällsintroduktion Arbetsmarknadsutbildning Utbildningskontrakt Introduktion till arbete Arbetsträning Arbetsträning med handledare Förstärkt arbetsträning Praktik Vårdpraktik Praktiskt basår Yrkeskompetensbedömning Arbetsmarknadspolitiska projekt Yrkes- och studiemotiverade moduler (YSM) Aktivitetsbaserad utredning Folkhögskoleutbildning i etableringsuppdraget Folkhögskolekurs studiemotiverande Yrkessvenska Starta eget utbildning Snabbspår Validering Specialistinsatser Stöd och matchning Grundläggande nivå Gymnasial nivå Yrkesutbildningar SFI Studie- och yrkesvägledning Samhällsorientering Hälsoinformation Samarbetsprojekt Samverkan leder till arbete ESF-projekt Knutpunkten Samordningsförbundet Samverkan i Västervik unga Kommunen och Arbetsförmedlingen New residents into work Initierad av Tillväxtverket, Pinea Hantverk, Äppelkärnan, Vi bryr oss Småland 8
4. Beskrivning hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt arbetar med nyanländas etablering I arbetet med etablering av nyanlända har fokus varit att utveckla lokala spår. Idag finns tre specifika spår framtagna; Industri, Restaurangservice och Kortutbildade. Inom den fortsatta samverkan fortsätter arbetet med att konstruera lokala spår, framförallt utgående från specifika arbetsgivares behov och önskemål. Lokalt spår Industri i samverkan med privat arbetsgivare Förkunskapskrav i detta spår är intresse och att man har en språknivå så att man kan ta till sig Yrkessvenska A. Har man tidigare arbetat i industri är detta ett plus. Uppföljning sker via ansvariga arbetsförmedlare. Anordnare av Yrkessvenska samt arbetsmarknadsutbildning är upphandlade leverantörer via Arbetsförmedlingen Lokalt spår Restaurangservice i samverkan med privat arbetsgivare Förkunskapskrav i detta spår är intresse och att man har en språknivå så att man kan ta till sig Yrkessvenska A. Har man tidigare arbetat inom restaurang är detta ett plus. Uppföljning sker via ansvariga arbetsförmedlare. Anordnare av Yrkessvenska samt arbetsmarknadsutbildning är 9
upphandlade leverantörer via Arbetsförmedlingen. Samhällsorienteringen genomförs av kommunen enligt en specifikation från arbetsgivare och arbetsförmedlingen Lokalt spår Kortutbildade med ingen eller ringa formell utbildning Två vägar att gå vidare inom spåret kortutbildade, direkt mot insatser eller via Spåret integration på kommunen. Via insatser som leder direkt till anställning eller mot utbildning kombinerat med praktik för att sedan gå vidare mot anställning. 10
5. Beskrivning hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt arbetar för att minska arbetslösheten hos unga Hur når vi ut till unga Vi fortsätter att nå ut till unga via våra befintliga verksamheter, där ungdomar finns och där personal redan har en etablerad kontakt med dem. Utöver det ser vi samlokaliseringen, på Ungdomstorget, som en god möjlighet att nå ut med information och kommunikation från båda parter på ett sammanhållet sätt. Den stora utvecklingen när det gäller att nå ut till målgruppen blir vår satsning med uppsökande verksamhet av ungdomar 19-24 år (arbetsmarknadspolitiskt projekt med start 190201). Förhoppningen är att kommunicera med ungdomar där de befinner sig, på ett sätt som tilltalar dem och ligger på deras egen nivå. På det sättet hoppas vi även kunna nå personer som idag inte har kontakt med kommunen eller Arbetsförmedlingen. Hur kartlägger vi målgruppens förutsättningar och behov För att fortsätta kartlägga målgruppens förutsättningar och behov kommer vi först och främst att fortsätta med det arbete som redan görs idag: kartläggningssamtal, systematiska utredningsdokument och Knutpunktens verksamhet med bl.a. coaching, studie-yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter, arbetsträning genom bl.a. praktik. Ansvarsfördelning Utbildningskontrakt och introduktionsjobb Arbetsförmedlingen: Utbilda och informera om arbetsmarknaden Förmedla ungdomar till utbildningskontrakt och introduktionsjobb Samverka med näringslivet för att hitta platser till introduktionsjobb Följer upp extratjänster Kommunen: Erbjuda praktikplatser/introduktionsjobb inom kommunen Tillhandahålla webbstöd/dokumentation för utbildningskontrakt Söka statliga medel för utbildningskontrakt, extratjänster och traineejobb Matchar personer i extratjänster till andra arbeten/utbildning inom/utom kommunen. Kompetensutvecklar och coachar. Arbetsmarknadskunskap Arbetsförmedlingen: Informera om arbetsmarknaden på gymnasiet (till exempel ihop med arbetsgivare på arbetsmarknadsdag) Informera studie- och yrkesvägledare om resultat av de arbetsmarknadsprognoser som arbetsförmedlingen gör, för vidarebefordran till de ungdomar de möter i vardagen Kommunen: Samarbeta kring en ökad förekomst av arbetsmarknadskunskap inom grundskola och gymnasium Utveckla det påbörjade konceptet med arbetsplatsförlagda studiebesök för högstadie- och gymnasieelever (till exempel Min framtid 2019 ). Syftet är att visa hur olika yrken kan se ut i verkligheten. 11
Samlokalisering Ungdomstorget Arbetsförmedlingen/kommunen: Att bemöta målgruppen i samverkan med andra aktörer som kan hjälpa ungdomen. På så sätt bidrar parterna till att ungdomen upplever en tydlig väg in samt ett sammanhållet stöd i sin situation. Ungdomstorget finns på Knutpunkten en eftermiddag per vecka. Samlokalisering Etableringstorget Samverkan för trepartsmöten där den enskilde nyanlände och aktuella myndighetsrepresentanter deltar, främst Komvux, Arbetsförmedlingen och Enheten för arbete och kompetens. Etableringsstorget finns på Arbetsförmedlingen. Resurser Arbetsförmedlingen: En person upp till en halv dag i veckan för samlokalisering av båda mötesplatser Alla ungdomshandläggare (för närvarande 2) blir involverade i olika omfattning Chef prioriterar tid för samverkansarbete Kommunen: Två personer upp till en halv dag i veckan för samlokalisering av båda mötesplatser Lokal för samlokalisering 7,5 handläggare blir involverade i olika omfattning Chef prioriterar tid för samverkansarbete I övrigt bedrivs samverkansarbetet utifrån befintliga resurser. 12
6. Beskrivning hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt arbetar med att stötta alla unga att fullfölja en gymnasieutbildning Det finns idag samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Komvux och Västerviks Gymnasium som rör arbetsmarknadsfrågor, generellt och för nyanlända. Ett utökat samarbete för målgruppen har under hösten 2017 startats mellan Komvux och Arbetsförmedlingen. I Västerviks kommun är ansvaret för målgruppen fördelat mellan Västerviks gymnasium (ålder 16-20 år) och Komvux (ålder 20-24 år). Studier på Komvux påbörjas hösten det år den unge fyller 20 år. Den som har slutfört ett nationellt program på gymnasieskola eller motsvarande kan påbörja studier vid Komvux före 20-års ålder 1. Komvux tillhandahåller kurser på grundskolenivå och gymnasienivå. Kurser erbjuds i egen samt upphandlad regi vilket möjliggör ett brett utbud på både teoretiska och yrkesinriktade kurser. Det sker en samverkan mellan studie- och yrkesvägledarna för att underlätta för de elever som kommer från gymnasiet till Komvux i syfte att göra övergången så smidig som möjligt. Tabellen nedan sammanfattar de aktiviteter som Västerviks gymnasium respektive Komvux bedriver i sin verksamhet för att öka förutsättningarna för målgruppen att slutföra sin gymnasieutbildning Aktivitet Västerviks gymnasium Komvux Språkundervisning Öka undervisningstiden i språkundervisning via språkintroduktion, ett program som syftar till att förstärka förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på svenska. SFI på A till D nivå Svenska som andraspråk på: -Grundläggande nivå -Gymnasial nivå Språkhandledning Yrkesutbildning Språkstödjare är anställda för att i den dagliga undervisningen underlätta för elever med arabiska och/eller dari som modersmål. Erbjuder möjligheten att läsa yrkeskurser samtidigt med språkintroduktion. Sedan läsåret 2016-2017 erbjuder Västerviks gymnasium möjligheter för elever som tillhör Introduktionsprogrammen (IM) att läsa framförallt yrkesämnen på yrkesprogrammen inom ramen för: Programinriktat val (ersätter preparandutbildning (IMPRE) och programinriktat individuellt valt (IMPRO) fr.o.m. juli 2019), yrkesintroduktion (IMYRK). Dessa möjligheter erbjuds på de nationella yrkesprogrammen: För att möta individers olika behov och förutsättningar erbjuds: Olika studieformer: dag, kväll, distans och helg. Olika studietakt/period: Start, slut och studietakt kan variera. Lärarassistenter stödjer vid behov elever med annat modersmål (de vanligaste). I dagsläget erbjuder Komvux två olika sammanhållna yrkesutbildningar på gymnasial nivå: Vård och omsorg som gör att individen efter avslutad utbildning kan titulera sig undersköterska. Utbildningen har olika inriktningar och genomförs under 3 perioder (1,5 år). Utbildningen till barnskötare är en nystartad utbildning och genomförs under ett och ett halvt år. 13
Vård- och Omsorg, Restaurang- och livsmedel, Hantverk- finsnickeri, El-och energiprogrammet, Handelprogrammet. Studiestöd Från och med höstterminen 2017 finns tre heltidsmentorer anställda på IM-programmet. Syftet är att det finns mentorer som tar ett heltidsgrepp kring elevernas studievardag med uppföljning av bland annat närvaro och studieprestationer. Kartläggning SFI Studie- och yrkesvägledning Förstärkta resurser för studie- och yrkesvägledare vilket spelar en viktig roll i kartläggningsarbete kring målgruppen och hur de individuella studieplanerna planeras. Bussförarutbildning genom regional samverkan Vi ser till varje individs olika behov och möter dessa på olika sätt. Det kan handla om förändrad studietakt, extra stöd i undervisning med mera. För de elever som har svårigheter med studier, exempelvis dyslexi, finns stöd och hjälp att få. I samband med ansökan om SFI deltar den enskilde i ett kartläggningssamtal med fokus på bakgrund, mål, behov, tidigare utbildningar men framförallt nuvarande språknivå. Detta för att säkra rätt kurs och studieväg samt även att kunna hjälpa till att skicka betyg m.m. för validering och för att få ett underlag inför fortsatt studieoch yrkesvägledning. Innan studier vid Komvux, när individen har tillräcklig språklig förmåga, genomförs alltid samtal med studie- och yrkesvägledare där vi utifrån individens behov, förutsättningar och vilja skapar en individuell studieplan. Studie- och yrkesvägledning spelar en central där även läget på arbetsmarknaden påverkar. Arbetsmarknadskunskap Kontinuerlig samverkan med Arbetsförmedlingen både avseende läget på arbetsmarknad och specifikt till elever som befinner sig i etableringsfasen Kontinuerlig samverkan med Arbetsförmedlingen både avseende läget på arbetsmarknad för elever i etableringen och övrig målgrupp som kan vara aktuell för utbildning. Meningsfull fritid Kommunens föreningslots för nyanlända besöker Västerviks gymnasium en förmiddag i veckan för att informera ungdomar om det föreningsliv som finns i Västerviks kommun samt finns som stöd för de som är intresserade att få kontakt med en förening. Särskilt verka för att kommunikationsmöjligheterna ökar för målgruppen. Kommunens föreningslots för nyanlända besöker Komvux en förmiddag i veckan för information till både nyanlända och andra elever om det föreningslivet i Västerviks kommun. Föreningslotsen är också ett stöd för att etablera en föreningskontakt. 14
För den specifika målgruppen nyanlända i åldern 20-24 år som saknar gymnasieutbildning eller innehar utländsk gymnasieutbildning genomförs nedanstående handlingsplan i samarbete mellan Komvux och Arbetsförmedlingen Studie- och yrkesvägledning syftar till att individen skall få kännedom om sig själv, sin nuvarande situation och vilka alternativ som finns valbara. Målet med informationstillfällen, individuell vägledning och gruppvägledning med studie- och yrkesvägledare är att individen skall nå kompetens att aktivt välja sin väg. Processen initieras med gruppinformation/gruppvägledning som genomförs av studie- och yrkesvägledare från Komvux och Gamleby Folkhögskola med stöd från representant från Arbetsförmedlingen. Praktiskt sker detta på Ungdomstorget inom ramen för tidigare framtagen samverkan för ungdomar som finns mellan arbetsförmedlingen och kommunen. Gruppinformation genomförs med grupper om max 15 personer. Syftet är att motivera den unge att välja studier mot en gymnasieutbildning. De personer som inte är motiverade eller har förutsättningar att läsa mot en gymnasieutbildning kan ha olika behov av fortsatt vägledning. Dels för de med intresse mot studier och för de som vill välja en annan väg. Inriktning studier Efter gruppinformation genomför studie- och yrkesvägledare, tillsammans med representant från Arbetsförmedlingen, enskilda samtal alternativt gruppvägledning med de individer som vill studera mot en gymnasieutbildning. Även kommunens integrationsverksamhet kan medverka. Individuell vägledning för gruppen intresserade mot gymnasieutbildning leds av studie- och yrkesvägledare från Komvux. Bokning samtal sker i samband med gruppinformation. Komvux skapar en individuell studieplan för de individer som är redo/vill studera mot en gymnasieutbildning. Information om plan ges i dokumentform till Arbetsförmedlingen via individen för att ingå i individens planering. Annan inriktning De individer som inte väljer att påbörja gymnasiestudier genomför enskilda samtal med representant från Arbetsförmedlingen. Bokning av individuella samtal sker i samband med gruppinformationen och ev. tillsammans med kommunens integrationsverksamhet. 15
7. Beskrivning av mål och hur måluppfyllelse ska mätas Mål a) Andelen unga arbetslösa (16-24 år) som andel av befolkningen (16-24 år) ska vara lägre än snittet för alla kommuner i Sverige. b) Andelen nyanlända som är i arbete eller studier 90 dagar efter fullföljt etableringsuppdrag, är högre än snittet för alla kommuner i Sverige. c) Balanstalet för andelen utrikesfödda anställda i organisationen Västerviks kommun bör vara högre än för snittet för alla kommuner i Sverige. I överenskommelsen har Västerviks kommun och Arbetsförmedlingen gemensamt satt upp målen: 1. Andelen unga arbetslösa (16-24 år) som andel av befolkningen (16-24 år) ska vara lägre än riksgenomsnittet. Uppföljningen sker årligen och källan som kommer att användas är Kolada enligt bild nedan. Västerviks kommun är markerad med blå pil. 2. Andelen nyanlända som efter etableringsuppdraget är i arbete eller studier är högre än riksgenomsnittet. Uppföljningen sker årligen och källan som kommer att användas är Kolada enligt bild nedan. Västerviks kommun är markerad med blå pil. 16
3. Balanstalet för andelen utrikesfödda anställda i organisationen Västerviks kommun bör vara högre än för medelvärdet för rikets kommuner. Uppföljningen sker årligen och källan som kommer att användas är Kolada enligt bild nedan. Västerviks kommun är markerad med blå linje För samtliga mål kan det finnas en mindre delmängd unga nyanlända som är finns med i de olika målsättningarna. Det innebär att en ung nyanländ som kommer i arbete eller studier kan påverka måluppfyllnaden positivt i fler än en målsättning. 17
8. Gemensam målsättning Målsättning 1: Genomsnittlig tid från inskrivning innan övergång till arbete, studier eller annan insats för unga vuxna som leder till arbete ska uppgå till max 60 dagar Målsättningen syftar till mål a Dua överenskommelse Målsättning 2: Andel nyanlända som lämnar etableringen ska efter 90 dagar arbeta eller studera. Andelen ska överstiga riksgenomsnittet (mål för riket 2019; 37 % varav kvinnor 23 % och män 47 %). (Resultat för riket 2018: 45 %, varav kvinnor 30 % och män 55 %). Målsättningen syftar till mål b Dua överenskommelse Målsättning 3: Alla personer inom etableringsperioden, 24 månader, ska ingå i en heltidsaktivitet genom SFI studier, språkpraktik, arbete eller annan åtgärd som leder till förkortad etableringstid Målsättningen syftar till mål b Dua överenskommelse Målsättning 4: Identifiera, söka upp och erbjuda unga i ålder 19-24 år stöd för etablering på arbetsmarknaden Målsättningen syftar till mål a Dua överenskommelse Målsättning 5: Utveckla och tydliggöra samverkanstruktur med individen i fokus Målsättningen syftar till samtliga mål Dua överenskommelse Målsättning 6: Kvalitativa mål utifrån den enskildes upplevelse av stöd, delaktighet och insatser Målsättningen syftar till samtliga mål Dua överenskommelse 18
Avslutning Fördjupad samverkan är viktigt för att snabbare säkerställa kvalitet vid arbetet att få nyanlända etablerade och unga till studier och arbete. I Västerviks kommun har vi i många år arbetat framgångsrikt med den uppgiften och i många sammanhang med ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen. Under arbetet med den lokala modellen har vi haft möjlighet att dra nytta av de erfarenheter vi har byggt upp samt också öppna upp för nya samarbetsformer och hitta nya lösningar. 19