En handledning om hur det är att ta JÄGAREXAMEN

En handledning om hur det är att ta JÄGAREXAMEN Diana, jaktens gudinna. Ett projektarbete av: klass läsåret 2004/2005

1. Inledning 1.1 Varför ville jag ta jägarexamen? Jag har varit väldigt naturintresserad hela mitt liv, djur är mitt stora intresse och det jag vill ägna mitt yrkesliv åt. Att ta jägarexamen var för mig helt enkelt ytterligare ett sätt att lära mig mer om vår natur och om djuren i den. Jag anser att all kunskap är bra kunskap och att få lära mig behärska ett vapen har gett mig mycket ny kunskap och personlig mognad i form av ansvarstagande. Du har säkert redan gissat att jag är positivt inställd till jakt, enmotivering till mina åsikter får du senare i detta projektarbete, i ett etiskt resonemnang för jakt. 1.2 Varför ville jag skriva en handledning om detta? Jag har hela mitt liv fått erfara, från media och min omgivning, hur många missförstånd och fördomar som råder runt jakt och jägare. Jag tycker att det skulle vara synd om någon, kanske du som håller i detta häfte just nu, blir avskräckt från att i alla fall undersöka vad det innebär att ta jägarexamen och att senare komma in i den gemenskap som framför allt jakten men även ban- och tävlingsskyttet ger på grund av dessa missförstånd och fördomar. Jag ville ge min bild av hur det har varit att ta jägarexamen och vilka mina erfarenheter varit och jag hoppas att det kan hjälpa någon att tvivla lite mindre inför ett ämne som ständigt är aktuellt i den etiska debatten. Jag ska inte försöka låtsas att jag är opartisk i denna fråga, däremot vill jag med sanningen som verktyg försöka ställa tillrätta några av de snedvridningar som jag tror är vanliga i samhället angående jakten och dess utövare. 1.3 Jag vill tacka Det finns många personer utan vars närvaro och stöd jag varken velat eller kunnat genomföra vare sig detta projektarbete eller min jägarexamen. Först och främst vill jag tacka min morfar, Gunnar Hansson. Utan honom hade mitt intresse för jakt och skytte aldrig väckts, han har ständigt gett mig goda råd och lagt ner både tid och pengar för att hjälpa mig så mycket som möjligt, för det är jag innerligt tacksam. Jag vill också tacka Hugo, Helge, Hans, Thom Forsberg och alla de andra "gubbarna" på Husie skjutbana för deras uppmuntran och vänliga bemötande. Jag vill tacka min kursledare, Dan Fridh, som förutom att han ju undervisat mig genom jägarkursen har gett mig värdefulla råd inför skrivandet av detta projektarbete. Jag vill tacka alla mina kurskamrater på Jägarskolan för att de fått mig att trivas så bra där och för att vi tillsammans har ställt och fått svar på i princip alla dumma frågor som tänkas kan inom jakt och skytte. 2

2. Min upplevelse av att ta jägarexamen Att ta jägarexamen är något som jag har funderat på att göra i flera år, men tillfället har inte yppat sig förrän nu. Att ta jägarexamen är för mig att få ett lämplighetsintyg i naturkunskap och i den vetenskap det innebär att ta hand om och använda ett vapen. Detta har varit en för mig alltigenom positiv upplevelse och jag skulle vilja att fler fick lära sig allt det som jag lärt mig under dessa åtta månader, kunskap som jag kommer att ha nytta av resten av mitt liv. Även om det såklart är den vanligaste anledningen till att man tar jägarexamen och så också för mig vill jag poängtera att man inte behöver jaga för att man tagit jägarexamen, det kan också vara en väg till ökad kunskap om din omvärld. 2.1 Praktiskt om ansökan Vad jägarexamen var visste jag ju sedan tidigare, men jag hade en otrolig tur som snubblade över möjligheten till en kursplats. Jag hade precis börjat på mitt sommarjobb och med mig jobbade en tjej som tog jägarexamen förra året. Så fort hon sa det föll allting på plats, då visste jag att det var det jag ville göra som projektarbete, nu kunde jag förena nytta med nöja i det att jag kunde göra något jag velat länge och få en del schemalagt tid till detta samt ett betyg. Hon berättade att det satt en plansch i jaktaffären som finns i Arlöv där jag bor och nästa dag cyklade jag dit efter jobbet. Jag ringde nummret på planschen från affären och pratade för första gången med Dan Fridh, min kursledare. Han skickade uppgifter om priser, tider osv hem till mig. Jag tänkte över det i ett par veckor, vägde för- och nackdelar mot varandra och bestämde mig till slut för att anmäla mig genom att betala avgiften för läroböckerna, fortfarande utan att veta om detta skulle godkännas som projektarbete. 2.2 Kursen Det finns ett otal intensivkurser där du tar jägarexamen på en vecka eller till och med tre dagar, detta var ingenting som lockade mig. Den kursen jag har gått har varat under en lektion i veckan, ca 2-3 timmar lång, under en period på ca åtta månader, vilket har passat mig mycket bra eftersom det har varit en lagom tidsperiod för att absorbera all den information som mer eller mindre ska sitta kvar under resten av mitt liv. Jag tycker allmänt att kursformen är ett mycket bra sätt att lära sig något som helst, vi var en grupp människor som sedan innan visste mer eller mindre om jakt men vi var alla där för att lära oss mer. Alla mina kurskamrater har varit väldigt bra bollplank och det ger en känsla av trygghet att de ofta undrat över samma saker som jag. Med tiden har vi lärt känna varandra bättre och har haft väldigt roligt tillsammans, så det har varit en energikälla att ta av även om det många gånger varit tröttande när vi hade som mest att plugga in. Angående läroböckerna tyckte jag att den första delen, "Jägarskolan", var utmärkt. Boken var mycket pedagogisk och relativt lättläst med ett bra upplägg och studiehandledningen erbjöd drygt 850 testfrågor. Mindre begejstrad var jag för den andra delen, "Högviltvård och högviltjakt". Förutom att det inte gick att hitta alla svar i "Jägarskolan" och "Högvilvård och högviltjakt" med tillhörande studiehandledningar samt ett facit till högviltet. 3

boken innehöll den en del uppenbara felaktigheter, var den mer svårläst och tråkigare i upplägget. Nu har ett nytt läromedel tagits fram som i vissa jägarexamenskurser använts redan under läsåret 2004/2005, men efter den 1 maj 2005 kommer det nya läromedlet vara det enda giltiga. Jag har hört ganska mycket om "Nya Jägarskolan", mest positiva åsikter. Vissa anser att det blir mer att läsa, andra anser att det är bra att allt det som tidigare förmedlats muntligt på kurserna nu blir tillgängligt i skrift. Elisabeth von Essen, som är förlagschef på Jägareförbundet säger att Nya Jägarskolan har en metodik som bygger på fakta, förståelse och tillämpning. Studiehandledningen innehåller bland annat jaktberättelser, läsanvisningar, arbetsuppgifter och Nya Jägarskolan. bildfrågor 1. 2.3 Skjutbanorna Ett av de största frågetecknen jag hade infr att ta jägarexamen var om jag skulle kunna lära mig att skjuta, närjag var mindre sköt jag en hel del med luftgevär men rekylen på ett sådant är lika med noll, målet var stillastående och jag hade stöd under vapnet, så det kunde inte jämföras med den utmaning jag nu stod inför: att lära mig skjuta med hagelgevär som dock har något mer rekyl än ett luftgevär och där målet flyger genom luften med en hastighet av ca 25 m/s. Jag pratade med morfar om det och han sa att det faktiskt inte är alla som kan bli bra skyttar, vilket ju var väldigt ärligt av honom men något skrämmande för mig. Innan jag bestämmde mig för att anmäla mig till kusren åkte vi ut till Husies skjutbana ett par gånger för att jag skulle få känna på hur det var att skjuta med hagel. Det visade sig att jag inte var helt misslyckad och jag bestämmde mig som du säkert förstår för att ge det hela en chans. Som tjej har jag helt naturligt mindre muskelmassa än en kille och det bästa är då att lära sig hagelskytte genom att först ha vapnet uppevid axeln som du ska ha när du avlossar skottet och på så vis lära sig att träffa och få in känslan för det. Sakta men säkert sänker man succesivt vapnet under träningens gång, så att man lär sig göra en ordentlig anläggning, annars får du varken avlägga proven eller medverka i tävlingar. Husie skjutbana blev mitt fasta tillhåll varje tisdag under hela sommaren och fram till september, då de stänger eftersom jaktsäsongen börjar på allvar och intresset för att skjuta på skjutbana då naturligtvis minskar drastiskt. Så småningom blev jag säkrare och visste till slut själv vad jag gjort för fel vid en bom. Det blev ett långt uppehåll mellan mitten av september och början av april, men innan dess fick jag tillfälle att med kursen skjuta på två andra banor: Trelleborgs hagelbana och Maglarps kulbana. På Trelleborgs hagelbana fick jag förutom att skjuta på lerduvor för första gången skjuta på ett löpande markmål, en rådjursfigur, vilket jag tyckte var mycket svårt. Här kan man se att skyttet är något ytterst personligt: vissa hade inte några som helst problem med att skjuta på denna figur, medan de hde svårare för andra moment, det är inte så enkelt att man är en bra eller dålig skytt, men har här precis som överallt annars i livet starka och svaga sidor. När vi så gick över till Maglarps kulbana upptäckte jag att jag visst kunde få nytta av mitt tidigare skytte med luftgevär. Vi skulle nu skjuta precisionsskytte, dvs skytte mot ett stillastående mål där man Ammunition till en.22 i naturlig storlek. 4

får nyttja stöd med en.22, dvs ett kulvapen med ungefär lika liten rekyl som ett luftgevär. det visade sig att jag hade mycket lätt för detta moment, vilket ju alltid ger lite mindre stress inför provdagen. Vi gick över till att skjuta på den omtalade älgen: ett svårt moment för många. Jag klarade en serie första dagen, av tre som måste till för ett godkänt prov, en vecka senare klarade jag de andra två vilket innebär att jag har ett prov mindre att göra på provdagen. Älgen är det enda delprov som man har möjligheten att göra i förväg på det här viset och det var avgörande att jag klarade av det innan den 1 maj 2005 med tanke på regeländringarna, som jag ska gå in på närmare längre fram i detta projektarbete, där även de moment som jag talat om kommer att förklaras. 2.4 Jakterna För mig var det en självklart att följa med morfar på jakt när tillfället bjöds. Min första riktiga jakt, jag räknar inte de gånger jag följt med som liten, var en prövning både fysiskt och psykiskt. Det var en duvjakt, vilket innebär att man sitter stilla på ett fält och väntar in att duvorna ska komma inom skotthåll. I nio timmar satt jag helt oskyddad i hällregn, man kan väl säga att adrenalinet jag känt på morgonen snabbt lugnade sig. Dagens förtjänst vid vårt pass var två duvor, medan den bäste skytten den dagen hade skjutit fjorton duvor. Jag anser ändå att erfarenheten var nyttig: den visar att man inte kan förvänta sig att få allting serverat på silverfat. Jag var ändå fast besluten att inte ge upp, utan följde med på nästa jakt,denna gång en småviltsjakt även denna gång på Fredriksberg, ett gods i Skåne. Vid denna typ av jakt får man hela tiden röra på sig, detta och att det var fint väder gjorde denna jakt till en fantastisk upplevelse. Till denna jakt hade 15-20 jägare samlats, jag kände några av dem sedan tidigare och lärde såklart känna några fler, vilket alltid är trevligt. Vi säckade de flesta såtarna (markområde som ska jagas på). Detta innebär att jägarna bildar en ring runt jaktområdet och går in mot mitten, viltet som finns på området tvingas så småningom att springa igenom ringen, då får jägaren sin chans. Bytet denna gång var rekord för Fredriksberg: 62 harar. Förutom det nedlades en kanin, en, fasantuppoch ett rådjurskid. Jag har alltså fått en positiv inställning till jakt och det är något som jag tror kommer att utgöra en del av min tillvaro under resten av mitt liv. 2.5 Jägarsamhället Jag har blivit mycket positivt överraskad över hur jägarsamhället är beskaffat, jag upptäckte att jag omedvetet själv haft många fördomar som visade sig vara ogrundade. Det som var starkast inpräntat var att en jägare normalt har en manschauvinistisk ådra, något som är helt felaktigt. Var jag än har vänt mig under detta år har jag bara blivit bemött av hjälpsamhet och uppmuntran, jag har fått uppfattningen av att den stora merparten av jägarna anser att en ökad andel kvinnor i rörelsen är en tillgång, inte en belastning. Jag vet av egen erfarenhet hur skrämmande det kan vara att komma in i en situation där gemenskapen redan är mycket stark, men jag uppmuntrar dig som funderar på att ta jägarexamen att fråga dig fram, utnyttja att de som jagat i kanske ett halvt sekel besitter en massa kunskap, gör inte alla misstagen själv. Har man bara lite skinn på näsan kommer man snabbt in i den jargong som fungerar som hårdvaluta i detta sammanhang. Jag trivs utomordentligt i den gemenskap jag redan blivit en del av och 5

självförtroendet får ett uppsving när man blir uppskattad för att man kan prestera något i en tidigare mansdominerad värld, en värld som håller på att förändras till det bättre. 3. Jägarexamensproven Anledningen till att jägarexamen gjordes obligatorisk från och med 1 januari 1985 är att man i Sverige ville ha mer kontroll över vem som fick lov att skaffa licens på ett vapen, och ansåg att en utbildning som gav både praktiskt kunnande om vapen och jakt men även kastade ljus på de moraliska och etiska aspekterna kring jakt 2. Vi är mitt inne i en stor förändring vad gäller jägarexamensproven, de har i stort sett varit likadana sedan starten, men den 1 maj 2005 sker en rad regeländringar som jag kommer går in närmare på nedan 3. Jägarexamen ska avläggas av alla som vill kunna söka licens för ett vapen av annan typ än det som de eventuellt redan har licens för. En person kan ju till exempel ha haft licens för ett klass 3-vapen innan den 1 januari 1985, i så fall behöver han inte skriva något prov för att ansöka om licens för ett klass 4-vapen, men väl för ett klass 2-vapen. Jägarexamen ska även tas av alla som vill kunna söka licens för ett vapen för första gången 4. Eftersom jag har genomgått de "gamla" proven kommer jag först att berätta om dem, för att sedan redovisa förändringarna. 3.1 Grundprovet Det första teoriprovet ska avläggas av den som vill kunna söka licens för vapen av klass 2 eller lägre, härtill räknas även luftgevär tillåtna för jakt. Grundprovet kostar 140 kronor att skriva och innehåller 80 frågor av flervalstyper, dvs kryssfrågor med tre eller fyra svarsalternativ och du har 60 minuter på dig att genomföra provet. För att provet ska vara godkänt ska du ha minst 70 korrekt besvarade frågor och du får inte lov att göra om provet samma dag. Det finns fem provvarianter för att minska risken för fusk och slumpen avgör vilken del du får. Grundsprovet behandlar allt från artkännedom och ekologi till ballistik och kunskap om vapnens och ammunitionens uppbyggnad 5. 3.2 Högviltsprovet Det andra teoriprovet avläggs av den som vill kunna söka licens för klass 1-vapen. Högviltsprovet består även det av flervalsfrågor. Detta ställde till problem för några personer i min kursgrupp inklusive mig själv, eftersom frågorna i studiehandledningen är av traditionell typ, dvs med ett skriftligt svar. Det är betydligt svårare att studera till ett prov när man ska skriva det på ett annat sätt. Högviltsprovet kostar 80 kronor att skriva och består av 30 frågor och man har högst 30 minuter på sig att besvara dem. För att bli godkänd måste man ha 26 rätt besvarade frågor, inte heller detta prov får du göra om samma dag. Högviltsprovet koncentrerar sig, som hörs av namnet, på högviltsgruppen i Sverige, deras utseende och levnadsvanor 6. I Sverige utgörs högviltsgruppen av 15 arter: älgen, dovhjorten, kronhjorten, sikahjorten, wapitihjorten, brunbjörnen, lodjuret, vargen, vildsvinet, mufflonfåren, visenten, myskoxen, knubbsälen, gråsälen och vikaren 7. 6

3.3 Praktiskt hagelgevärsprov I det praktiska hagelgevärsprovet ingår fyra moment: 1. Säker hagelgevärshantering 2. Avståndsbedömning 3. Lerduveskjutning 4. Skjutning mot markmål Säker hagelgevärshantering bedöms dels under ett enskilt moment där man får gå i en slags hinderbana med vapnet så att provledaren kan bedömma hur du hanterar vapnet i olika situationer. Vidare bedöms din hagelgevärshantering under hela dagen på provbanan, under och mellan de prov som involverer hagelgevär. Avståndsbedömningen går ut på att du ska kunna bedoma om ett mål är inom eller utom hagelhåll. Fem viltfigurer, endast däggdjur, av falltyp visas och även en fågelsiluett (efter den 1 juli 2002). Du måste markera skott mot samtliga av de figurer som är inom skotthåll och får inte markera skott mot någon av de figurer som är utom skotthåll för att bli godkänd. Du kan alltså inte gardera dig genom att inte markera skott mot någon figur. Du kan även göra ett kombinationsprov där du istället får följa en stig där de sex viltfigurerna dyker upp och du ges tillfälle att markera skott eller låta bli. På detta sätt kombineras säker hagelvapenhantering och avståndsbedömning. Lerduveskjutningen innebär att provtagaren får sjuta mot sex lerduvor som Frånskott. går rakt ut och bort från en plats i provtagarens omedelbara närhet (frånskott). Du får ladda och avlossa två skott mot varje lerduva, du måste träffa minst fyra lerduvor av de sex för att bli godkänd. Skjutning mot markmål innebär att u ska skjuta mot en löpande figur, en gång när den kommer från höger och en gång från vänster, två skott från avlossas på vardera sträckan. Du får endast skjuta med ammunitionen US nr 7 eller 7,5, detta för att det på detta sätt begränsas hur många hagel som finns i de två skotten. På jägarkursen blev vi visade ammunition med olika US-nummer. Man kan säga att alla hagelpatroner innehåller samma vikt metall, men ett lägre US-nummer innehåller Figur av löpande räv. fler och lättare hagel än ett högre US-nummer. Kriteriet för att bli godkänd är nämnligen att du på en har- eller rävfigur har minst åtta hagel inom ett område på 9 cm och på en rådjursfigur har minst 20 hagel inom ett område på 18 cm. För att bli godkänd i det praktiska hagelgevärsprovet måste du vara godkänd i alla delmomenten, däremot finns här ingen regel om att du inte får göra om något av delmomenten om du misslyckats, dock bara en gång på provdagen. Vidare gäller att de som ännu inte har avlagt provet har förtur. Provet kostar 340 kronor att avlägga. 3.4 Praktiskt grundprov / kulgevär Det praktiska grundprovet / kulgevär innehåller följande moment: 1. Säker kulgevärshantering 2. Precisionsskjutning Den säkra kulvapenhanteringen går ut på att man får kontollera så att patronläget är tomt och att man får ladda magasinet. Det viktiga för den säkra kulvapenhanteringen 7

är att man alltid har ett säkrat vapen utom precis när det ska användas. Upptäcker du till exempel att du sitter obekvämt eller av en annan anledning måste göra ett uppehåll måste du säkra vapnet. Precisionsskyttet ska kontrollera att du kan skjuta en samlad träffbild, det spelar alltså ingen roll var på tavlan skotten sitter, det viktiga är att de är tillräckligt nära varandra. Den första serien á fyra skott skjuts från bästa tänkbara stör en skjutstol. Skotten ska hållas inom en cirkel på 12 cm. Den andra serien skjut ifrån ett jägarmässigt stöd, en lodrätt stock som du får disponera fritt för att få det bästa stödet, här ska skotten hållas inom en cirkel med diametern 17 cm. Båda serierna skjuts från ett avstånd på 80 m. Även här måste du vara godkänd i båda delmoment för att göra ett godkänt prov. Provet kostar 160 kronor att avlägga 8. 3.5 Praktiskt högviltprov / kulgevär I praktiskt högviltprov / kulgevär ingår förjande moment: 1. Skjutning mot stillastående älgfigur 2. Skjutning mot löpande älgfigur 9 Detta prov skjuts i serier om fyra skott. Det första skottet avlossas mot en stillastående älgfigur, varpå den efter ca en sekund börjar löpa. Innan den hunnit löpa banan ut ska du ha repeterat (laddat om) vapnet och avlossat ännu ett skott mot älgen. Den vänder och ställer sig i andra änden av banan. Nu har du tillfälle att vila om du vill det. Du ska avlossa två skott på samma sätt som innan, men denna gång blir det ju åt andra hållet. För att du ska vara godkänd ska alla fyra skotten vara inom tavlans markeringar (här spelar skottens placering på tavlan roll), detta ska upprepas på tre serier, de måste dock inte vara i rad eller ens på samma dag 10. 3.6 Regeländringar från och med den 1 maj 2005 Figur av löpande sk. siamesälg. Som sagt sker en hel del förändringar vad gäller jägarexamen i och med den 1 maj 2005. De viktigaste förändringarna sammanfattas nedan: En stor förändring är att de tidigare två teoretiska proven slås samman till ett prov, helt nya prov och frågor kommer att tas fram. Det nya provet innehåller 70 frågor av flervalstypsom ska besvaras på högst 60 minuter, frågorna har fyra svarsalternativ var och endast ett är korrekt. Provet kostar 200 kronor att skriva och du måste ha svarat rätt på minst 60 frågor för att bli godkänd. Det nya provet har endast tre parallella tester (varianter) istället för fem som det gamla provet. Det ska dock sägas att de som redan skrivit det gamla grundprovet har dispans att skriva högviltprovet t.o.m den 31 december 2005, därefter måste de skriva det nya teoriprovet för att få lov att söka licens för klass 1-vapen. Det kommer vidare att ställas krav på att proven avläggs i en bestämd ordning. Det teoretiska provet ska avläggas och godkännas innan de praktiska får påbörjas. Om man vill göra det praktiska högviltprovet före det praktiska grundprovet / kulgevär så måste säker kulvapenhantering ingå i det praktiska högviltprovet. 8

Kravet har höjts på momentet skjutning mot markmål i det praktiska hagelgevärsprovet. När du skjuter mot en rådjursfigur måste du inom cirkeln med en diameter av 18 cm nu ha 28 hagel istället för tidigare 20 för att bli godkänd. Det praktiska högviltprovet måste genomföra inför förordnad provledare och kan alltså inte längre genomföras på älgskyttebanor inför inför ordinarie skjutledare. Vidare kommer en begränsning i det att provtagaren endast får skjuta nio serier á fyra skott per provtillfälle och dag, tre av dessa måste vara godkända för att provet ska vara godkänt, det går alltså inte längre att vid olika tillfällen "samla" på sig serier. Provavgiften för tre serier á fyra skott blir 140 kronor och för varje paket á tre serier som provtagaren kan behöva förutom den första betalas en provavgift på 25 kronor, det ska sägas att kostnad för ammunition tillkommer 11. Priset för ett skott kan kanske variera, men för mig som sköt på Maglarps kulbana kostade ett skott 6,50 kronor. 4. Etiskt resonemang för jakt Jag tyckte det var viktigt att motivera min ståndpunkt i den här frågan, jag vill alltså understryka att denna text inte är objektiv, utan menad att tala för jakt. Jag försökte uppriktigt ta upp både för- och motargument, men motargumenten slogs ner av mina argument, var väldigt svaga eller inte relevant En viktig fråga En fråga som jag tror alla jägare i dagens samhälle får och även jag fått är: varför jagar du? Under tiden som jag tagit jägarexamen och speciellt innan jag började utbildningen funderade jag mycket på just den här frågan. Jag tycker det är en plikt som varje människa har att kunna stå bakom sina val, därför var det viktigt för mig att veta varför jag ville bli jägare. Eftersom det faktiskt finns ett motstånd mot jakten från vissa håll i det svenska samhället blev det ännu viktigare för mig, naturligtvis vill man försvara ett val man nu en gång har gjort. Min tes är alltså att det är rätt för människan att jaga. Naturens lagar Jakten är en medfödd instinkt, en ursprunglig drift hos människan. Vi har under 99% av vår levnadstid här på jorden varit jägare och samlare. Vi är biologiskt anpassade till att äta kött: de platta kindtänderna vi har liknar gräsätarnas, medan våra längre och vassare fram- och hörntänder liknar rovdjurens. Vi är med andra ord typiska allätare. För dem av er som nu tänker på alternativa sätt att skaffa kött så återkommer jag till detta senare. Jägaren till djurens tjänst Genom den viltvård som bedrivs av landets jägare gynnas så otroligt många områden av vår natur och miljö, samtidigt som människans, märk väl människans, inte bara jägarens, intressen tas tillvara. Biotopvården, dvs viltskyddsplanteringar, viltåkrar, våtmarker, viltvatten samt t.ex holkar för fåglar gör att både vår flora och fauna frodas. Skyddsåtgärder åt djuren som viltstängsel vid trafikerade vägar minskar antalet viltolyckor som tyvärr idag är skyhögt. Detta pga att bilförare inte tar hänsyn till varningsmärken som är uppsatta eller inte är extra försiktiga under gryning och skymning samt vid början och slut av viltstängsel när de vet att de färdas i viltrika områden. Vandringsleder skapas för att minska störningar i markerna, detta kan ta bort en del av den stress som vissa känsliga djur får av oaktsamma gäster i skogen. Framför allt fåglar är ofta känsliga och kan låta bli att häcka om de blir störda. Stödutfodring på 9

vintern är ytterligare en form av viltvård, vilken räddar åtskilliga liv. Berikandet av vår fauna En annan typ av viltvård är inplantering av vilt. Den främsta formen av inplantering är idag i syftet att återinföra en art som tidigare funnits i den svenska faunan men som av någon anledning försvunnit. Vi har i Sverige observerat att detta är en framgångsrik form av inplantering och vi har åtskilliga exempel på lyckade försök, däribland bävern, kronviltet, vildsvinet, berguven, pilgrimsfalken, grå-, säd- samt fjällgåsen. De lyckade inplanteringarna av för vår fauna helt nya arter har, med undantag av minken, skett främst på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Inplantering av nya arter är idag lagstadgad för att inte riskera att rubba det svenska ekosystemet, kanske har vi lärt oss något av skräckexemplet Australiens ekologiska obalans efter det att engelsmännen koloniserat kontinenten. Fältharen, fasanen, kanadagåsen och viltkaninen är alla exempel på lyckade inplanteringar av arter som inte fanns i Sverige tidigare. Jakten som viltvård Själva jakten är även den en form av viltvård. Balansen i naturen handlar om tillgång och efterfrågan. Jägare måste beskatta viltstammarna för att de inte ska växa explosionsartat. Vad som annars händer är att viltet gör grov skadegörelse på skog och gröda, samtidigt som trafikolyckorna skulle öka och inte bara utsätta djur men även människor för lidande. Även om viltet bara betade av det i floran som inte har något värde för oss människor skulle deras ökande antal göra att födan tog slut och många djur skulle svälta ihjäl. Andra viltarter orsakar olägenheter av olika slag. Vissa av dem har blivit av med sina naturliga fiender och gynnats av det moderna samhället, andra har en sådan förmåga att föröka sig att de bildat allt för stora stammar, de kan helt enkelt inte överleva på den föda som finns. En jägares strävan är att jaga på ett sådant sätt att djuret i princip är dött innan det har hunnit förstå vad som hänt. En sådan jägare vill jag vara och jag anser ett sådant slut vara både humanare och värdigare för djuret än att till exempel dö av svält eller av någon av de sjukdomar som härjar de stora stammarna. Ytterligare en fördel med beskattning av viltet genom jakt är att man genom jakt på rovdjur främjar en del av den övriga faunan och vid jakt på gräsätare främjas floran. En jägares avsikt är att med sin jakt främja artrikedom genom att hålla de olika arterna på lämplig nivå. En human naturresurs Viltet i Sverige är en förnyelsebar resurs som bör utnyttjas och med den jaktmoral vi har idag kommer viltet att fortsätta vara en resurs även på lång sikt. Personligen anser jag att jakt och produkterna av denna är bättre än en del av den uppfödning som förekommer idag. Jag tänker inte generalisera utan blott erkänna att precis som det bland jägarna finns tjuvskyttar finns det bland uppfödarna människor som är totalt kalla inför ett djurs värde, rätt till respekt och ett drägligt liv. Ett vilt djur lever hela sitt liv utan stress, i frihet. Den ekonomiska vinsten är stor Jakten i Sverige medför en mycket stor ekonomisk vinning i form av arrenden, arbetstillfällen, resor, övernattningar, vapen, ammunition och annan utrustning som krävs för att bedriva jakt och viltvård. Dessa poster ger årligen en omsättning på flera miljarder kronor. Till detta ska sedan läggas de skott- samt troféavgifter som 10

av jägarna betalas till staten för allt fällt vilt. Detta blir en ansenlig summa med tanke på den höga "avkastning" som svenskarnas långsiktiga tänkande angående viltet och viltvården har gett 12. Som exempel kan nämnas att det under jaktåret 2002/2003 fälldes 164000 rådjur och 102854 älgar 13. Att bedriva jakt är för mig något naturligt och något som jag står för och försvarar. Fördelarna är många och vi jägare måste arbeta för att reparera det oförtjänta dåliga rykte som uppstått. En hög etik och moral i jakten samt ett värnande om viltet som förtjänar respekt liksom allt levande ska bidra till detta. Jag hoppas att du nu har fått svar på varför jag vill jaga och i det upptäckt några nya fördelar med jakten som kan motivera dig till att också bli jägare! 5. Vapenlagstiftningen Lagar och förordningar skapas av oss människor för att tillföra ordning och reda i samhället. Vi har lagar vad gäller brottsliga handlingar, för hur man ska uppföra sig i trafiken och naturligtvis även för hur man ska uppföra sig med och i närheten av vapen. Detta är anledningen till att polismyndigheten när de får in en licensansökan prövar såväl personens behov av vapnet som dennes personliga kvalifikationer för att inneha ett sådant tillstånd 14. Generellt präglas jakt och jägare av ett högklassigt etiskt och moraliskt tänkande, vilket underlättar att vapenlagstiftningen efterföljs, det verkar som att människorna under den har insett dess nödvändighet. 5.1 Vapen För att laglydigt kunna rätta sig efter de bestämmelserna som gäller för vapen måste man först och främst veta vad det egentligen är som i lagens ögon menas med vapen. I vapenlagen som blev antagen den 8 februari 1996 står i kap 1. 2-3 följande: 2. Med skjutvapen förstås i denna lag vapen med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjutningsmedel. 3. Vad som sägs om skjutvapen gäller också a) anordningar som till verkan och ändamål är jämförliga med skjutvapen, b) obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen, c) start- och signalvapen som laddas med patroner, d) armborst, e) tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar, f) slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor och trummor till skjutvapen, eller armborststommar med avfyringsanordningar, g) anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillföra dem smärta, och 11

h) anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammunition än de är avsedda för. Allt detta lyder under vapenlagen, alltså inte bara det klassiska geväret eller pistolen 15. Alla dessa undantag tänker jag inte gå närmare in på, utan koncentrerar mig istället på hagel- och kulvapnen. 5.1.1 Hagelvapen Det finns olika typer av hagelvapen, beroende på vad man ska jaga och även på vad man har för tycke och smak, dock kan det sägas att hagelvapen är avsedda för jakt på mindre vilt på korta avstånd 16. Jag tänkte ta upp fyra typer av hagelvapen: En side-by-side är en typ av hagelgevär med två pipor som ligger bredvid varandra horisontellt, de två piporna kan laddas med ett skott vardera. Fördelar med en side-by-side är att den är snabb att ladda eftersom du inte måste bryta vapnet speciellt mycket för att ladda om och att den är bekväm att bära på axeln t.ex under en jakt eftersom den har en bred undersida och är relativt lätt. En hagelbock har precis som en side-by-side två pipor, men dessa är placerade vertikalt i förhållande till varandra. Fördelar med en hagelbock är att den ofta är modernare i sin konstruktion och att den har ejektor, dvs automatiskt kastar ut tomhylsorna ur piporna när vapnet bryts. En halvautomat och ett pumprepetervapen är lika varandra på så sätt att de bara har en pipa och att de har ett magasin som på ett jaktvapen måste vara spärrat så att det går att ladda med högst två hagelpatroner, dvs att vapnet högst kan laddas med tre patroner eftersom en parton får plats i patronläget. Halvautomaten utnyttjar antingen en liten del av patronens krutladdning för att kasta ut tomhylsan, spänna mekanismen och mata in en ny hagelpatron i loppet eller så gör den detta med hjälp av rekylkraften. Pumprepetern laddas om genom att skytten för framstycket först fram och sedan tillbaka i en pumpande rörelse. Fördelarna med dessa två typer av hagelvapen är att de inte behöver brytas för att laddas om och alltså är lämpade för trånga utrymmen samt att de är relativt billiga i inköp och funktionssäkra. Nackdelar med dessa hagelvapen är att de inte kan brytas för att vid en jakt försäkra övriga jägare om att vapnet är oskadliggjort och att man inte omedelbart innan skottet kan välja trångborrningsgrad. Trångborrningsgraden är ett mått på hur liten man har gjort vapenmynningen. Den yttersta delen av pipan på hagelvapen är gängade så att man kan skruva in en choketub så att pipmynningen blir trängre. Eftersom Schematisk bild av trångborrning. hagelvapnet har två pipor har man allt som ofta olika trångborrningsgrad på piporna. På ovansidan av kolvhalsen sitter en knapp som när som helst kan flyttas så att man först avlossar skott från övre eller undre (alternativt högra eller vänstra) pipan. Kombinationsvapen är som namnet antyder en hybrid av ett hagelvapen och ett kulvapen. Vapnet är tänkt att förena de två vapentypernas fördelar, men man ska ha klart för sig att ett kombinationsvapen aldrig når upp till den standarden som finns i ett "rent" hagel- eller kulvapen. Det är lämpligast att ta upp kombinationsvapen i samband med haglevapen, eftersom de liknar varandra rent konstruktionsmässigt. 12

Vapen av kombinationstyp är utmärkta vid jakt där man kan komma att jaga djur av olika arter som kräver hagel eller kula, eftersom det är opraktiskt för att inte säga jägarmässigt dömt att misslyckas att under en jakt bära med sig två vapen. En kombibock har en hagelpipa och en kulpipa. Svårigheten med kombinationsvapen är ofta att du som i det här fallet endast har en "chans", skulle du skjuta ett dåligt skott har du ingen chans att ställa det till rätta genom att fälla djuret med det andra skottet (eftersom du aldrig jagar med hagel och kula på samma djur). En drilling har överst en kulpipa och undertill två hagelpipor (namnet kommer av tyskans drei = tre). Detta minskar i och för sig problemet med att inte få en andra chans i alla fall när du skjuter med hagel, dock kan det inte uppvägas av den viktökning som detta medför. Vapnet blir för många otympligt och detta minskar självklart den jaktliga förmågan oavsett om du har ett eller två skott till hands 17. 5.1.2 Kulvapen Kulvapen finns i olika kalibrar för att jaga allt från ekorre till elefant och kulvapnet, eller studsaren som den ofta kallas, är ett precisionsvapen med åtskilligt längre räckvidd än hagelvapnet. Jag tänkte här nämna fem olika typer av vapen: Den vanligaste typen av kulgevär avsett för jakt är en repeterstudsare med cylindermekanism. Detta kulvapen har ett magasin som normalt rymmer tre till fem skott, men det viktiga här är cylindermekanismen. Den innebär att slutstycket är cylinderformat och det styrs med ett slutstyckshandtag. För att repetera vapnet för man slutstyckshandtaget uppåt, bakåt, framåt och nedåt igen. Detta medför att det en eventuell Cylindermekanismen. tomhylsa kastas ut och en ny patron trycks in i patronläget. På senare år har en variant av cylindermekanismen kommit på marknaden, så kallad straight pull, vilket innebär att du för att repetera vapnet drar rakt bak och sedan för slutstyckshandtaget rakt fram, vilket ger snabbare omladdning och i början främst användes av skidskyttar. Bygelrepetern utgörs främst av vapen med lättare kaliber och är betydligt ovanligare än till exempel cylindermekanismen. Den repeteras precis som en pumprepeter och den har ett rörformat magasin som ibland kan rymma åtskilliga skott. En halvautomat laddas om av krutgasernas tryck och har på senare år blivit aktuell som jaktvapen. Fördelarna här är att en del av rekylen försvinner i och med att en del av gastrycket förbrukas samt att vapnet ögonblickligen laddas om utan åtbörd från skytten och möjliggör ett snabbt andraskott. Enkelstudsaren skiljer sig från övriga kulvapen i det att det måste brytas för att laddas om. Detta vapen har sin största marknad hos utövarna av pürschjakt (smygjakt) där jägaren har gott om tid på sig och kan avfyra ett enda men säkert dödande skott, populäast är vapnet på kontinenten. 13

Dubbelstudsaren måste även den brytas för att repeteras, den finns precis som hagelvapnet i varianterna side-by-side och bock. Detta vapen har en stämpel av status och lyx, främst på grund av det höga priset. Vapnet var ursprungligen avsett för situationer som kunde kräva ett mycket snabbt andraskott, till exempel jakt efter farliga djur till fots 18. 5.2 Ammunition Nu kan man undra vad som i lagens ögon räknas som ammunition, är det allt som kan laddas i allt som räknas som vapen, eller gäller andra regler? Jag hänvisar återigen till vapenlagen som blev antagen den 8 februari 1996, i kap. 1 5 och 7 står följande: 5. Med ammunition förstås i denna lag patroner och projektiler till handvapen som lagen tillämpas på samt tändhattar och andra tändmedel till sådana patroner och projektiler. 7. Denna lag gäller inte a) hagel och andra massiva kulor, b) projektiler avsedda för armborst eller för luft-, kolsyre-, fjäder- eller harpunvapen, c) kolsyrepatroner, d) patronhylsor utan tändhatt avsedda för handvapen som lagen tillämpas på, och e) patroner avsedda för start- och signalvapen. Detta kan sammanfattas med att ammuntion som utan tillhörande vapen är obrukbar inte omfattas av vapenlagen 19. 5.2.1 Hagelammunition En hagelpatron består i mycket grova drag av en krutladdning och ett antal metallkulor, hagel. Dessa hagel kan vara av olika material och av varierande storlek (alla hagel i en parton är dock alltid identiska). Vilken metall eller metaller haglen ska bestå av beror på vilken miljö jakten ska försiggå i och i vilken prisklass jägaren lägger sig. Grovleken på haglet beror på vad det är för vilt som ska jagas. Hagelsvärmen klarar naturligtvis inte av att passera buskage eller liknande eftersom en stor del av haglen stoppas upp, men enstaka kvistar eller grässtrån har i allmänhet ingen betydelse, som det kan ha för en kula 20. Hittills har hagel främst tillverkats av bly, ibland pläterat (belagt) med nickel för att bli hårdare och alltså inte deformeras så mycket när de träffar sitt mål. Fördelarna med bly som metall är att den har hög densitet och att den är mjuk, den höga densiteten ger goda ballistiska egenskaper (ballistik = läran om skottet) och mjukheten gör att den inte skadar pipan. Blyhagelpatroner är redan förbjudna att använda vid jakt efter änder, gäss och beckasin 21 och kommer, om ingen ändring av beslutet sker, att totalförbjudas från den 1 januari 2006 22. Detta eftersom det har uppmärksammats att användandet av blyhagel i våtmarker kan få förödande konsekvenser. Fåglar som änder, gäss och 14

svanar söker sin föda i grunda sjöar och de förväxlar troligen blyhagel med småsten under födosöket, de får i sig haglen och dör så småningom av blyförgiftning 23. Därför har man tagit fram ett antal så kallade alternativhagel, att som läget är nu använda vid våtmarker och som kanske kan komma att helt ersätta blyhaglet om lagstiftningen framöver blir stramare på detta område. Det vanligaste materialet efter bly är stål, med den nackdelen att det har lägre densitet än bly. För att få samma verkningsgrad de två metallerna emellan minskar man förladdningen i stålhagelpatronen så mycket som möjligt för att få plats med så många hagel som möjligt, ändå når man inte alltid upp till motsvarande blyhagelvikt. Stålhaglen sätter sig dock ytligare än blyhagel och för att få samma inträngning bör man välja två US-nummer grövre ammunition. En nackdel med stålhagel är också att de är väldigt hårda och lätt rikoscherar (studsar), upp till 70% av en hagelsvärm kan med i stort sett bibehållen hastighet rikoschera på en vattenyta. Vismut är en dyr metall som i densitet lägger sig mellan bly och stål, därför bör man välja ett US-nummer grövre hagel när man skjuter med vismut jämfört med bly samt minska sitt maximala skotthåll med ca fem meter. Volfram, eller tungsten som metallen också kallas, är betydligt dyrare än alla andra alternativhagel på marknaden. Med tanke på vismutens mycket höga densitet (19,3 kg/dm 3 ) är det nödvändigt att blanda upp den med till exempel järn eller en plastpolymer för att komma närmare blyhaglets vikt. Den senare kombinationen har fördelen att den kan göras relativt mjuk och kan alltså skjutas med de flesta vapnen, den förra kombinationen bör på grund av sin hårdhet (som kan jämföras med stålhagel) inte användas i vapen av äldre modell 24. Vad är då detta med US-nummer, hur vet man vad för grovlek man har på sina hagelskott och vad jagar man med de olika hagelstorlekarna? US-nummer är internationell beteckning, och ett US-nummer motsvarar en viss diameter på ett hagel. Man kan säga att det alltid finns samma mängd gods i en hagelparton: antingen finns där många små hagel, eller få stora. De minsta hagel som tillåts för jakt i Sverige är av US-nummer 9, dvs har en diameter på 2,00 mm och de största har US-nummer 1 samt en diameter av 4,00 mm. US-nummer (mm) Lämpligt vilt 1 4,00 2 3,75 3 3,50 rådjur 4 3,25 räv 5 3,00 6 2,75 gås 7 2,50 8 2,25 duva 9 2,00 Tabell över US-nummer, storlek på hagel samt lämpligt vilt för jakt med dessa 25. Styrkan i att jaga med hagel är naturligtvis dess verkningssätt. Hagelsvärmen träffar en stor yta av djuret med endast ytliga sår. Detta sänder signaler till väldigt många nervceller som försätter hjärnan i chock, vilket i sin tur leder till att djuret dör. Det är alltså ingen mekanisk skada, utan ett fenomen som kallas knall-och-fall-verkan 26. 15

5.2.2 Kulammunition En kula har en kärna av bly och ett tunt lager av en starkare metall (vanligen stål som pläteras med kopparnickel) utanpå en mantel. Kulan kan vara helmantlad eller halvmantlad, helmantlad innebär som hörs av namnet att hela blykärnan täcks av en mantel. En halvmantlad kula kan se ut på olika sätt, skillanden är spetsens utseende. På en blyspets sticker blykärnan fram och utgör spetsen av kulan, om denna är tillplattad och försedd med ett hål kallas kulan hålspets. Vissa av dessa kulor har spetsen övertäckt av ett lager med koppar eller aluminium. Ofta förstärks de halvmantlade kulornas bakparti för att de vid träff inte ska fläckas upp mer än till hälften. Kulvapnet skiljer sig markant ifrån ett hagelvapen om man tittar på insidan av piporna. Pipan är räfflad på insidan och räfflorna går i spiraler genom hela pipan, området mellan räfflorna kallas bommar och det är mellan bommarna man mäter kalibern. Kulan har lite större diameter än bommarna och tvingas därmed till rotation, vilket ger ökad stabilitet under kulans bana från vapenmynningen till målet. Det finns olika system för att markera kalibern på ett kulvapen: Enligt det europeiska systemet betecknas kaliber helt enkelt av pipans diameter i mm. Inom det engelsk-amerikanska systemet är det inte full så enkelt. De använder sig ofta av beteckningar i tum 27 (1 tum = 1" = 25,4 mm 28 ) men har numera även delvis övergått till mm-beteckningar. Den första sifferkombinationen står således för kalibern enligt det eurpoeiska systemet, medan den andra kan stå för väldoigt olika saker. Som exempel kan nämnas.30-06, vilket innebär att kalibern är 0,30" och att kalibern är konstruerad år 1906. Ett annat exempel är.25-20, där den andra sifferkombinationen visar att denna parton förr laddades med 20 grains krut. Det engelska systemet har vanligtvis tum-beteckningar med tre siffror, men även mm-angivelser och tum-angivelser med två siffror. Hur verkar då en kula? Kulans "uppgift" är att vid träffen avge så mycket som möjligt av sin rörelseenergi i djuret. Vi har konstaterat att djuret vid träff med hagelskott inte dör av en mekanisk skada, det gör den vid träff av en kula. En halvmantlad kula är designad till att fläkas upp i djuret till cirka den dubbla diametern för att stoppas upp och skapa så stor mekanisk skada som möjligt. Förstärkningen baktill på den halvmantlade kulan som jag nämnde tidigare är där för att försäkra att kulan inte mister för mycket av sin rörelseenergi innan den har nått in till de vitala delarna på djuret. En helmantlad kula behåller sin form och därmed mycket av sin rörelseenergi, ofta går den rakt igenom djuret 29. Schematisk bild över olika kulors verkan på ett tunnare mål (innan den streckade linjen) samt i ett tjockare medium. A. Rundkula, som rör sig stabilt och relativt stor tvärsnittsyta. B. Stabil helmantelkula, som tumlar först efter djup inträngning. C. Instabil helmantelkula, som tumlar strax efter anslag. D. Halvmantlad kula, som deformeras färdigt redan 5 cm in i mediet. 16

5.3 Vapenlån Det är av stor vikt och bör vara av stort intresse för dig som funderar på att ta jägarexamen att informera dig om vad lagen säger om utlåning av vapen. Det viktigaste i denna lagstiftning kan sammanfattas i några punkter: En person som har ett tillstånd för ett vapen får under en period av högst två veckor låna ett vapen för samma ändamål som hans tillstånd avser. Om vapnet du ska låna kräver en speciell utbildning, ett avlagt skytteprov eller på annat sätt visad lämplighet måste dessa krav vara uppfyllda för att du ska få låna vapnet. Om du har fyllt arton år får en vapenhandlare låna ut ett vapen till dig för provskjutning på skjutbana förutsatt att den äger rum under uppsikt av vapenhandlaren själv, en skyttesammanslutning eller en annan av polismyndigheten godkänd person. Dessa krav gäller inte om du redan har tillstånd för vapnet i fråga. Oavsett din ålder får du inte, såvida du inte har tillstånd för ett sådant vapen, låna ett enhandsvapen eller ett helautomatiskt vapen utan att låntageren är närvarande. Gäller det övning eller tävling räcker det att en skyttesammanslutning håller uppsikt över användandet. Naturligtvis får du inte låna ett vapen om du kan antas missbruka det eller om du har fått ditt tillstånd indraget. Ett vapen kan dock efter särskilt tillstånd från polismyndigheten lånas ut för övning eller tävling under uppsikt av en skyttesammanslutning 30. Vidare finns i vapenlagen en enskild paragraf för de som fyllt femton men ej arton, nämnligen i 3 kap., 3 : 3. Ett skjutvapen får lånas ut till den som är under arton år endast om a) vapnet skall användas vid en övning eller tävling som äger rum under uppsikt av en skyttesammanslutning, b) låntagaren har fyllt femton år, vapnet ska innehas och användas under långivarens uppsikt och det inte är fråga om ett enhandsvapen eller helautomatiskt vapen, c) utlåningen avser ett effektbergänsat vapen och vapnet skall innehas och användas under långivarens uppsikt, d) utlåningen avser start- eller signalvapen som skall användas vid tävling eller övning, eller e) låntagaren har tillstånd att inneha ett vapen av samma typ 31. Den sista delen av denna paragraf kan verka märklig, men det är faktiskt så att man kan få tillstånd att söka licens på vapen innan man har fyllt arton år om det till exempel krävs för din utbildning (utbildningen till jägmästare är en sådan). 17

6. Enkätundersökning 6.1 Från idé till utskick Jag ville göra en enkät till ett antal jägare för att få in information från dem som faktiskt lever med jakt som en del av sitt liv, jag tänkte som så att de kunde ge en annan skildring av hur jägarsamhället är idag än vad jag på kort tid kan uppleva eller läsa mig till. Jag ville främst undersöka hur jägarna förhöll sig till kritik som de ofta utsätts för från samhällets sida, men även allmänt hur de förhåller sig till jakt, hur de motiverar sitt val av fritidsintresse. Vidare ville jag undersöka om jägarna själva var nöjda med den vapen- och jaktlagstiftning som finns idag och om inte hur den i så fall skulle ändras. Det tog inte så lång tid att utforma frågorna, det svåra var att verkligen se till att de var relevanta, att man inte upprepade sig och att frågorna inte var alltför abstrakta, eftersom det var ren fakta jag ville få fram. Slutligen åkte jag så till till Husie skjutbana med en antal enkäter som jag delade ut. Jägarna reagerade positivt och många var intresserade av att höra mer om vad jag gjorde för ett projektarbete, de verkade tycka att frågorna var bra och enkäten ledde faktisk till en hel del diskussioner dem emellan, vilket ju var en positiv effekt. 6.2 Enkäten Så här såg enkäten till jägarna ut: ENKÄT TILL JÄGARE 1. Hur gammal är du? ρ 20-30 ρ 30-40 ρ 40-50 ρ 50-60 ρ 60-70 ρ 70-80 2. Hur länge har du jagat? år 3. Hur kom det sig att du började jaga? 4. Vilken är den främsta anledningen till att du jagar? ρ för det sociala ρ för bytets skull ρ för att komma ut i naturen ρ annat:.. 18

5. Hur tycker du att det är att vara jägare i dagens samhälle, hur tycker du att samhället ser på jägare idag? 6. Vad tycker du om kritiken mot jakt och jägare som kommer ifrån vissa delar av samhället idag? 7. Hur bemöter du denna kritik om du utsätts för den? 8. Vad anser du om dagens jaktlagstiftning? Är den för sträng, lagom eller behövs ytterligare straff för dem som missköter jakten? 9. Egna åsikter eller kommentarer tas tacksamt emot! 19

6.3 Resultat och slutsatser 1. Den här frågan ville jag ha med dels för att visa att jakt är något som människor håller på med i alla åldrar, men också för att kunna jämföra detta svar med svaret på nästa fråga. 25 20 15 10 5 0 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 70-80 Diagram över procentandelen jägare i en viss åldersgrupp av de tillfrågade. 2. Tack vare att jag tagit reda på åldrarna hos alla de som svarat på min enkät kan jag nu genom att kontrollera hur länge de olika personerna har jagat också konstatera att man inte behöver vara i en speciell ålder för att börja jaga. Bland de jag delat ut enkäter till finns unga såväl som äldre personer som precis har börjat jaga samt såklart de äldre maännsiskorna som har jagat sedan de var i tjugoårsåldern. Flera av de tillfrågade har av olika anledningar börjat jaga när de är i medelåldern, vilket bara visar att det aldrig är för sent och att man inte ska tänka att det är för sent att uppfylla gamla drömmar. 3. Anledningarna till att man börjar jaga är faktiskt fler än jag från första början trodde. Många tillfrågade anger flera anledningar, men överrepresenterat är naturintresset. kompisar / släkten skyttet naturintresserad fick möjlighet till utbildning viltet Cirkeliagram över andelen av de tillfrågade som angett olika anledningar till varför de började jaga. 4. Svaren som jag fått på denna fråga är ganska entydiga. Jag visste att valet mellan de tre första alternativet på denna fråga skulle bli svårt för många, därför frågade jag vilken anledningen som var den främsta till att de började jaga. Detta har många missat eller ignorerat detta och kryssat i två eller tre alternativ, vilket jag naturligtvis måste ta hänsyn till i min redovisning. Detta visar bara på att jakten är en kombination av olika intressen för de flesta människor, inte bara ett sätt att få fälla vilt. Exempel på andra anledningar att man behöver jaga i och med det yrke man har eller att man har ett hundintresse och därförtill exempel låter hunden apportera efter byten. 20