Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi



Relevanta dokument
Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Nedre bukkirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

forskning pågår Andningsvård efter kirurgi till högriskpatienter färre komplikationer och snabbare återhämtning Sammanfattning

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser

Information inför operation höftprotes

Inandningsmuskelträning (IMT)

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Stark inför kirurgi stark för livet

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI]

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Träning vid hjärtsvikt

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Fysioterapeutens viktiga roll

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet. Bristguiden.se

Fysioterapi vid ALS. Susanne Littorin Specialistsjukgymnast inom Neurologi Fysioterapikliniken, Neurosektionen, ALS-teamet

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Riktlinjer för sjukgymnastiska interventioner för preoptimering av patienter som skall genomgå buk- eller thoraxkirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Samband mellan smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar hos personer som genomgått hjärtkirurgi

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Fysisk aktivitet, rörelse och beröring

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Tanketräning. Instruktioner

Andningsträning information till ny personal

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Andningsträning med flera användningsområden

Alla kan röra på sig. Till dig som är drabbad av osteoporos (benskörhet)

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM FYSIOTERAPI FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI]

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

SPIROMETRI T2. Mätning av in- och utandade gasvolymer i lungorna.

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

MPS i Vardagen

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Häloperation på grund av besvär från hälsenefästet

Vad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Sträck ut efter träningen

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson

Mindfull STÅENDE Yoga

Träningsguide för dig som är gravid

Träningsprogram multihallen. För dig som vill komma igång på egen hand. foto: tommy andersson

PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Transkript:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även externt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion 2 Målsättning 2 Intervention 2 Mätmetoder 3 Restriktioner 4 Uppföljning/vårdkedja 4 Referenser 5 Bilaga rörelseprogram 6 Författare Susanna Wennman, Henrik Pettersson, Ulrika Thunström, Karin Widéen Reviderat av: Henrik Pettersson Kontaktinformation henrik.pettersson@karolinska.se Tel: 08-517 748 48 Sökvägar PubMed Sökord: cardiac surgery, chest physiotherapy, deep breathing, positive expiratory pressure, postoperative complications, postoperative pain, sternotomy. Produktionsår 2011 Revideringsår 2012 1

Introduktion Operationer i thorax innebär generellt en högre risk för utveckling av lungkomplikationer än annan kirurgi (1). Vid thoraxkirurgi ger själva ingreppet en mekanisk påverkan genom klyvningen av sternum. Andra faktorer som påverkar andningsfunktionen negativt är anestesi, respiratorbehandling samt användandet av hjärt- och lungmaskin (2). Postoperativ restriktiv ventilationsinskränkning, nedsatt syresättning och atelektaser är välkända komplikationer efter hjärtkirurgi (3-6). Patientens andningsfunktion kan postoperativt påverkas av smärta (7, 8). Detta kan leda till nedsatt ventilation och mucosiliär transport samt förmåga att utföra forcerad exspiration, vilket ger ökad risk för lungkomplikationer (2). Målsättning Den övergripande målsättningen med den sjukgymnastiska interventionen är att säkerställa ett snabbt, enhetligt och professionellt sjukgymnastiskt omhändertagande av hög kvalitet för patienter som genomgått operation med sternotomi. Inom slutenvården ligger fokus på att förebygga postoperativa komplikationer i andningsoch cirkulationsorgan, möjliggöra självständiga förflyttningar inför utskrivning samt påbörja hjärtrehabilitering. Intervention I samband med inskrivning på Thoraxkliniken får patienterna ett informationshäfte. Häftet innehåller information om basal anatomi och lungfysiologi, andningsteknik med motstånd på utandning, PEP (Positive Expiratory Pressure), sekretelimineringsteknik samt den tidiga mobiliseringens betydelse för lungfunktion och blodcirkulation samt uppresningsteknik. Smärtlindringens betydelse betonas (2). Patienterna som genomgår sternotomi får vid inskrivningen prova ut en stabiliserande och elastisk väst; Posthoraxvästen (9). Efter operationen sätts västen på på Thiva eller vårdavdelningen. Västen används sedan dygnet runt de första sex postoperativa veckorna. Postoperativ behandling: # Frekvent lägesändring och mobilisering i kombination med djupandningsövningar med/utan PEP (3, 4). # Vid behov intensifieras behandlingen med CPAP och/eller BiLevel-PAP (1). # Instruktion/kontroll av andningsteknik, sekretelimineringsteknik som host/huff med sternumregim (10). # Vid behov auskultation av lungor, initiering/planering av inhalationsterapi och per oral/intravenös smärtlindring. # Postoperativ genomgång av skonsam förflyttningsteknik/uppresningsteknik. # Träning enligt ett rörelseprogram för nyopererade i syfte att förebygga postoperativa muskulära spänningstillstånd i rygg, nacke och axlar (2). Rörelserna bör utföras inom en smärtfri gräns under de första tio dagarna (2, 10). Bilaga 1. 2

# Träning av självständiga förflyttningar i/ur säng och fåtölj. # Gångträning i korridor med gåbord, rollator eller utan hjälpmedel och trappträning vid behov (2). # Vid behov kontrolleras Posthoraxvästen av fysioterapeuten. Mätmetoder Funktionsnedsättning Nedsatt lungfunktion Nedsatt syremättnad Sekretstagnation/ ökad sekretmängd Dyspné Obstruktivitet Smärta Nedsatt hostkraft Nedsatt muskelstyrka Nedsatt förmåga till säkra och självständiga förfl Nedsatt funktionell förmåga/uthållighet Postoperativ förvirring/försämrad kognitiv förmåga Mätmetod Syfte Kroppsfunktion Lungröntgen, auskultation, artärblodgasanalys, PEF-mätning Pulsoxymeter, artärblodgasanalys Auskultation Borg CR-10, andningsfrekvens Auskultation PEF-mätning NRS (numeric rating scale) VAS visual analog scale) Klinisk observation, Host-PEF Funktionella tester, 0-5 skalan, Borg CR-10 Klinisk bedömning, funktionella tester Gångtest, trapptest, Borg CR-10 Klinisk bedömning behov/planering och utvärdering av behandling Utvärdering av behandling behovet av mucolytika Utvärdera grad av dyspné i vila och vid ansträngning behovet av bronkdilaterande alt mucolytika behovet av analgetika Förbättrad sekreteliminering Förbättra styrka, säkra och självständiga förflyttningar Säkra och självständiga förfl Säker och självständig gång på plan mark och i trappa vilken nivå behandling och information ska ske på x Aktivitet /delaktighet Omgivn /miljö 3

Restriktioner Sedvanliga restriktioner efter sternotomi: # Uppresning från liggande till sittande via sidoliggande och frånskjut med armbåge/armar samt hjälp av benen som hävstång. # Undvika att häva sig upp från sittande med armarna. # Krama om thorax vid hosta och nysningar. # Armrörelser bör utföras inom smärtfritt rörelseomfång de första tio dagarna. # Belastning av armarna i vardagsaktiviteter som tex att bära ska ske nära kroppen och utan att framkalla smärta. Uppföljning/vårdkedja Efter 4-6 dagar brukar patienterna skrivas ut från vårdavdelning och många får eftervård på rehabiliteringsklinikerna Saltsjöbaden och Furuhöjden där vistelsen oftast är ca 3-5 dagar. Samtliga hjärtopererade patienter ska i samband med utskrivning från Thoraxkliniken eller rehab erbjudas fortsatt fysioterapeutledd träning i speciell öppenvårdsgrupp på något av länets akutsjukhus och ett par mottagningar i privat regi. Träningen sker oftast 2 ggr/vecka och är anpassad för patienter som opererats med sternotomi och innehåller bl a rörelse-, styrke- och konditionsträning. 4

Referenser 1. Antonsson M, Fagevik Olsén M, Johansson H, Sandström L, Urell C, Westerdahl E, Wiklund M. Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi. LSR; 2010 [November 11]; Available from: http://www.sjukgymnastforbundet.se/sektioner/andning/documents/nationella%20rikt linjer%20resp%20vid%20kir%20slutversion.pdf. 2. Olséni L, Wollmer P, Forss K. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Första ed. Lund: Studentlitteratur; 2003. 3. Urell C, Emtner M, Hedenstrom H, Tenling A, Breidenskog M, Westerdahl E. Deep breathing exercises with positive expiratory pressure at a higher rate improve oxygenation in the early period after cardiac surgery--a randomised controlled trial. Eur J Cardiothorac Surg. 2011 Jul;40(1):162-7. 4. Westerdahl E, Lindmark B, Eriksson T, Friberg O, Hedenstierna G, Tenling A. Deep-breathing exercises reduce atelectasis and improve pulmonary function after coronary artery bypass surgery. Chest. 2005 Nov;128(5):3482-8. 5. Westerdahl E, Lindmark B, Bryngelsson I, Tenling A. Pulmonary function 4 months after coronary artery bypass graft surgery. Respir Med. 2003 Apr;97(4):317-22. 6. Jensen L, Yang L. Risk factors for postoperative pulmonary complications in coronary artery bypass graft surgery patients. Eur J Cardiovasc Nurs. 2007 Sep;6(3):241-6. 7. Baumgarten MC, Garcia GK, Frantzeski MH, Giacomazzi CM, Lagni VB, Dias AS, et al. Pain and pulmonary function in patients submitted to heart surgery via sternotomy. Rev Bras Cir Cardiovasc. 2009 Oct-Dec;24(4):497-505. 8. Milgrom LB, Brooks JA, Qi R, Bunnell K, Wuestfeld S, Beckman D. Pain levels experienced with activities after cardiac surgery. Am J Crit Care. 2004 Mar;13(2):116-25. 9. Posthoraxvästen 2012; Available from: http://www.posthorax.com/. 10. Brocki B, Thorup C, Andreasen J. Precautions related to midline sternotomy in cardiac surgery: a review of mechanical stress factors leading to sternal complications. Eur J Cardiovasc Nurs. 2010 Jun;9(2):77-84. 5

Rörelseprogram för nyopererade Programmet bör utföras 3 gånger/dag, gärna förmiddag, eftermiddag och till kvällen. Varje vaken timme bör du göra din andningsgymnastik 10 djupa andetag och lugna blås i ditt andningshjälpmedel i 3 omgångar. Dra upp axlarna. Andas in djupt. Släpp ner axlarna och andas ut. Upprepa i lugnt tempo 5 gånger. Sätt fingertopparna på axlarna. Rita cirklar med armbågarna, först framåt 5 varv, sedan bakåt 5 varv. 6

Knäpp händerna framför kroppen. För armarna upp ovanför huvudet och sedan ned. Upprepa 5 ggr. Ta gärna 10 djupa andetag mellan varje övning. Sitt upp ofta. Ju mer aktiv du är, t ex tar promenader i korridoren, desto snabbare kommer dina lungor och din kropp att återhämta sig. Lycka till! 7