Maria Ljunggren Jenny Lee 2015-12-01

Relevanta dokument
Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Regeringens skrivelse 2015/16:109

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Tommy Fröberg Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet STOCKHOLM

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Betänkandet Ersättningsetablering m.m. för vissa privata vårdgivare (DS 2007:22).

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Koncernkontoret Region Skåne

välfärd i hela landet

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Rehabiliteringsgarantin fungerar inte

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Rehabiliteringsgarantin 2016 = En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, villkor 4

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Rehabiliteringsgarantin 2014 ERFARENHETER OCH RESULTAT

Sjukskrivning och rehabilitering ÖVERENSKOMMELSE - EN KVALITETSSÄKER OCH EFFEKTIV PROCESS 2016

Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

Kartläggning som grund för utveckling

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Sju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Bilaga 12:10 till kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2003, 13

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Integrerad tillsyn av missbruksoch beroendevården

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom

Rapport Granskning av samverkan kring barnoch ungas psykiska hälsa. Härnösands kommun

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde

Regeringens proposition 2006/07:97

Jämlik hälso- och sjukvård Analyser och insatser i landsting/regioner Djupintervjuer med hälso- och sjukvårdsdirektörer/motsvarande i maj-juni 2010

Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen

Till dig som bryr dig

Beslut för fritidshem

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Autism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer

Landstinget i Kalmar Län

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Ökad kompetens inom geriatrik och gerontologi. Frida Nobel

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Pernilla de Vries, personalchef Anders Johansson, verksamhetschef mjuk sektor 16

Övergång till digitala trygghetslarm SN-2014/76

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Övervikt och fetma 2016

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling

Det är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och. kämpar ute i kommunerna varje dag. Ni jobbar dessutom med att hjälpa

Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Från riktlinjer till effekter

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Granskning av anpassnings- och förändringsarbete utifrån nya skollagen

Hur mäter man jämlik vård. Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Moderator

Transkript:

Maria Ljunggren Jenny Lee

Motiv för granskning 2 En del av programmet Medborgarna och förvaltningen. Andelen av befolkningen som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa ökar. Allvarliga konsekvenser för individen och för socialförsäkringen.

3 Motiv för granskning Enligt tidigare nationella utvärderingar har rehabiliteringsgarantin inte entydigt lyckats nå målen om en ökad återgång i arbete och minskad sjukskrivning för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Utvärderingarna visar bland annat att: landstingen under flera år har haft problem med att klara rehabiliteringsgarantins mål primärvården har olika förutsättningar för att nå de utsatta målen Trots detta har regeringen inte reviderat rehabiliteringsgarantin utan endast gjort mindre justeringar.

Granskningens syfte och revisionsfråga 4 Riksrevisionens granskning syftar till att granska om utformningen och genomförandet av rehabiliteringsgarantin hindrar att de formulerade målen uppfylls. Vad är det i rehabiliteringsgarantin som har försvårat måluppfyllelsen?

5 Genomförande Dokumentanalys Förarbeten till överenskommelserna, remissvar, statliga utredningar, beställda utvärderingar, styrdokument, överenskommelser. Semistrukturerade intervjuer Behandlare i primärvården. Socialdepartementet, SKL och Försäkringskassan. Kvantitativ data Försäkringskassans utbetalningar till landstingen. Öppna intervjuer Landstingstjänsteman.

6 Bedömningsgrunder Målgruppen (lätt till medelsvår)ska behandlas i primärvården (samverkansavtal mellan psykiatri och primärvård, landstingens vårdval) Målgruppen ska bedömas av behandlare med rätt kompetens och för detta adekvat legitimation (för att kunna göra en kvalificerad bedömning så att rätt insats sätts in) Rehabiliteringsgarantins resultat ska följas upp och tas tillvara (aktuella kunskapsläget ska beaktas, utvärderingar ge avtryck)

Slutsatser 7 Allt för stort fokus på behandlingsmetod (försvårat utvecklingen av garantin, urholkat professionella omdömet) En första kvalificerad bedömning är viktig men förekommer inte alltid (inte garantera att patienten får rätt behandling, kan missa mer komplex psykisk ohälsa) Patienterna får inte alltid behandling snabbt nog (viktigt att få till snabba behandlingar, rehabgarantins krav gör att väntetiderna kan bli längre)

Slutsatser 8 Brist på systematisk uppföljning av patienten (stimulansmedel för en viss behandlingsmetod men ingen uppföljning behandlingsutfallet) Det saknas fokus på att aktivt främja arbetsåtergång (inga incitament för att arbeta för en ökad arbetsåtergång, behandlarna ersätts bara för behandling inte för samverkan med arbetsgivare) Landstingen har hanterat medlen olika (landstingen ger olika mycket stimulansmedel till vårdgivarna, ÖK förlängs årligen vilket försvårar för landstingens planering, medlen går inte alltid till avsett syfte). Verksamhetschef är avgörande för en fungerande verksamhet. Vilket inte påverkas av rehabiliteringsgarantin.

9 Rekommendationer Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen: Regeringen bör överväga om rehabiliteringsgarantin ska ges annan utformning eller avvecklas. Garantin har inte entydigt lyckats nå målen om arbetsåtergång och primärvården saknar förutsättningar för att fullt ut arbeta mot en sådan. Att styra mot specifika behandlingsmetoder har varit ineffektivt för att nå målet om ökad arbetsåtergång och begränsat det professionella omdömet.

rekommendationer Regeringen bör värdera hur den kan förebygga sjukskrivning och öka fokus på arbetsåtergång genom ett strukturerat formellt samarbete mellan Social- och Arbetsmarknadsdepartementen och Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 10 För att ge förutsättningar för snabba och tidiga insatser för personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa bör regeringen överväga om den ska finansiera legitimerade psykologer och psykoterapeuter som kan göra psykologiska bedömningar av målgruppen. Inspiration finns att hämta i satsningen på rehabkoordinatorer. Regeringen bör på nytt överväga om företagshälsovårdens kompetens bättre kan tas tillvara.