Redovisning av regeringsuppdrag 1 (1) Dnr 2013:00621 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. Dnr U2013/4439/GV Härmed redovisas uppdraget givet i regeringsbeslut den 18 juli 2013. På s vägnar Anna Ekström Generaldirektör Eva Nordlund Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har Kjell Hedwall, Jonas Nordström samt Helén Ängmo i s ledningsgrupp deltagit. Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
1 (103) Dnr 2013:00621 Redovisning av uppdrag om insatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna m.m. U 2013/4439/GV
2 (103) Innehåll Inledning... 4 Regeringens uppdrag till... 6 1. s analys och slutsatser... 8 1.1 Validering... 9 1.2 Studie- och yrkesvägledning... 12 1.3 Individuella studieplaner... 13 1.4 Samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats... 14 1.5 Omfattning av yrkessvenska... 14 1.6 Förekomst av handledarutbildning och dess innehåll... 15 1.7 Nationella kurser inom förarutbildningar... 16 1.7.1 Körkortsrelaterade kostnader för eleverna... 17 1.7.2 Oklara regler vad som gäller vid övningskörning inom apl... 17 1.7.3 Begreppet lärare i samband med körträning... 17 1.7.4 Frågor kring ålderskrav för körkort... 18 1.7.5 Frågor om anställbarhet... 18 1.7.6 Antagningskrav för vuxenutbildning harmonierar inte... 19 2. Reflektioner från regionala dialogträffar... 20 2.1 Tilldelning och omfördelning av statsbidrag och årsstudieplatser... 20 2.2 Studieplaner och etableringsplaner... 20 2.3 Förekomst av handledarutbildning... 20 2.4 Regelverk som påverkar elever inom vuxenutbildning... 21 3. Organisationsuppföljning... 22 3.1 Anordnare och utförare av utbildning inom yrkesvux... 22 3.2 Studieformer... 22 3.3 Informationskanaler... 23 3.4 Dokumentation i form av intyg... 23 3.5 Urval... 23 3.6 Kommunernas förutsättningar att tillmötesgå elevers efterfrågan... 24 3.7 Utbildningar med större efterfrågan än tillgång... 24 3.8 Former för uppföljning av elever... 24 3.9 Utbildning för elever med funktionsnedsättning... 25 3.10 Samverkan med ungdomsgymnasiet... 25 3.11 Samverkan med andra kommuner... 25 3.12 Samverkan med Arbetsförmedlingen... 26 3.13 Samråd med lokala näringslivet... 26 4. Lärlingsutbildning för vuxna... 27 4.1 Lärlingsutbildning inom särvux... 28 4.1.1 Elevuppföljning lärling särvux... 30 4.1.2 Lärling särvux antal och könsfördelning... 30 4.1.3 Lärling särvux elevernas åldersfördelning... 31 4.1.4 Lärling särvux elevernas födelseland... 31 4.1.5 Lärling särvux elevernas sysselsättning innan utbildning... 31 4.1.6 Lärling särvux utbildningsområden... 31 4.1.7 Lärling särvux elevernas studiefinansiering... 32 4.2 Lärlingsutbildning inom komvux... 33 4.2.1 Lärling komvux antal och könsfördelning... 33 4.2.2 Lärling komvux elevernas åldersfördelning... 33 4.2.3 Lärling komvux elevernas födelseland... 34 4.2.4 Lärling komvux elevernas sysselsättning före utbildning... 34 4.2.5 Lärling komvux elevernas studiefinansiering... 34 4.2.6 Lärling komvux utbildningsområden... 34 5. Elevuppföljning yrkesförarutbildning... 35 5.1 Förarutbildning - elever per anordnande kommun... 35 5.2 Förarutbildning - elever i anordnande kommun eller annan kommun per utbildningsinriktning... 36 5.3 Förarutbildning - elevernas åldersfördelning... 37 5.4 Förarutbildningar - elevernas könsfördelning... 38 5.5 Förarutbildning elevernas födelseland... 39 5.6 Förarutbildning - elevernas sysselsättning före studier... 40 5.7 Förarutbildning - antal elever som har avbrutit eller avslutat... 41 5.8 Förarutbildning - antal elever som erhållit yrkeskompetensbevis... 42 5.9 Förarutbildning - elevernas sysselsättning efter yrkesförarutbildning... 43
3 (103) 6 Elevuppföljning yrkesvux - särvux... 44 6.1 Yrkesvux särvux - antal elever per kommun... 44 6.2 Yrkesvux särvux elevernas åldersfördelning... 45 6.3 Yrkesvux särvux elevernas könsfördelning... 45 6.4 Yrkesvux särvux elevernas födelseland... 45 6.5 Yrkesvux särvux - yrkesområde... 46 6.6 Yrkesvux särvux elevernas studiefinansiering... 46 6.7 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning innan studier... 46 6.8 Yrkesvux särvux - antal elever som avbrutit, avslutat eller fortfarande studerar... 47 6.9 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning... 47 6.10 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter studier relaterad/inte relaterad till yrkesområdet... 47 7 Elevuppföljning yrkesvux komvux... 48 7.1 Yrkesvux komvux redovisning av antalet elever per kommun/kommunalförbund... 56 7.2 Yrkesvux komvux elevernas åldersfördelning... 58 7.3 Yrkesvux komvux elevernas könsfördelning... 62 7.4 Yrkesvux komvux elevernas födelseland... 66 7.5 Yrkesvux komvux huvudsakligt yrkesområde... 70 7.6 Yrkesvux komvux - antal elever som deltagit i orienteringskurs... 74 7.7 Yrkesvux komvux - antal elever som läst yrkessvenska... 75 7.8 Yrkesvux komvux elevernas studiefinansiering... 76 7.9 Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning innan studier... 79 7.10 Yrkesvux komvux - antal elever som avslutat, avbrutit eller fortfarande studerar... 84 7.11 Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning efter studier... 88 7.12 Yrkesvux komvux - elevers sysselsättning efter yrkesvux relaterad till yrkesområdet... 92 8 Tilldelning av statsbidrag 2013... 96 8.1 Statsbidrag yrkesvux... 96 8.2 Statsbidrag lärlingsvux... 100 8.3 Statsbidrag förarutbildningar... 103
4 (103) Inledning fick den 18 juli 2013 i uppdrag av regeringen att följa upp satsningarna inom yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) samt inom lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Senast den 1 juni 2014 ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Rapporten baseras företrädesvis på kommunernas inlämnade organisations- och elevuppföljning för 2013 samt uppgifter och erfarenheter av kommunernas verksamhet inom vuxenutbildning som har framkommit vid s regionala dialogträffar under 2013. De regionala dialogträffarna har varit en möjlighet för att ta del av kommunernas aktuella utvecklingsfrågor. Syftet med träffarna var att få en bild av vilka utmaningar kommunerna möter inom vuxenutbildningens verksamhet och vad som genomförs inom ramen för de riktade statsbidragen. Vid dessa träffar medverkade företrädare för huvudmän, Arbetsförmedlingen, externa utbildningsanordnare, regionala kompetensråd och pedagogisk personal inom kommunernas vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har en viktig roll när det gäller arbetskraftsförsörjningen. När vissa yrkesprogram på ungdomsgymnasiet har få sökanden kan det omvända förhållandet gälla inom vuxenutbildningen. Utbildningar inom t.ex. yrkesområdena persontransporter (bussförare), vård och omsorg samt handel och administration har en stor andel sökande inom vuxenutbildningen och kommunerna beskriver ofta att det är fler sökande än det finns utbildningsplatser. Utan vuxenutbildning skulle således arbetskraftsbehovet kunna vara svårt att tillgodose inom flera yrkesområden. Kommunerna beskriver också att en väl fungerande vägledning är en förutsättning för en god planering av den vuxne elevens studier. Om detta också kompletteras med möjligheter till validering kan den vuxne eleven nå sina studiemål tidigare. De statsbidrag som kommunerna kan ansöka om och erhålla har påverkat kommunernas verksamhet med yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå i olika omfattning. Många kommuner har en ständigt pågående utveckling av sin verksamhet när det gäller t.ex. hur vuxna rekryteras till studier och att studierna genomförs med flexibla utbildningsmöjligheter. Samtidigt finns det även kommuner där verksamheten fortfarande präglas av en mer traditionell struktur med terminer, gemensamma kursstarter och utbildningsgrupper i skolmiljö. Hur kommunerna organiserar vuxenutbildningen verkar många gånger bero på kommunens utbildningstraditioner. Det finns ett ökande intresse och efterfrågan av kommunernas uppföljning av verksamhet inom vuxenutbildningen, från både huvudmän, politiker, berörda myndigheter och media. En tillfredsställande uppföljning blir mer användbar om det samtidigt framgår vilka syften och mål kommunerna beslutar ska gälla för vuxenutbildningen.
5 (103) kommer under hösten 2014 att tillhandahålla en möjlighet att på elektronisk väg och med en login-funktion kunna göra jämförelser mellan kommunernas inlämnade uppgifter i organisations- och elevuppföljningar. Denna rapportfunktion innebär att det efter erhållande av tidsbegränsad login-rättighet blir möjligt för t.ex. media, politiker, forskare m.fl. att ta del av kommunernas inlämnade underlag. Till denna rapport bifogas en uppföljning avseende 2013 genomförd av de samverkande kommunerna i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga). Rapporten bifogas utan redigering av. Rapporten har utarbetats av s vuxenutbildningsenhet, enheten för statsbidrag samt enheten för utbildningsstatistik.
6 (103) Regeringens uppdrag till Av regeringens uppdrag till den 18 juli 2013 framgår att särskilt ska följa upp skolhuvudmännens arbete med validering, studie- och yrkesvägledning, individuella studieplaner, samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats avseende planering, uppföljning, bedömning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet, omfattning av yrkessvenska inom ramen för orienteringskurs, förekomst av handledarutbildning och dess innehåll samt de nationella kurser som ingår i en utbildning till yrkesförare för person- eller godstransporter. Av uppdraget framgick även att skulle följa upp kommunernas uppgifter om elevernas sysselsättning före och efter deltagande i utbildning, särskilt elevernas etablering på arbetsmarknaden. För att kunna redovisa utfallet av de statsbidragsfinansierade satsningarna inom yrkesvux, lärlingsvux och förarutbildningarna har genomfört dialogträffar med kommunerna/regionerna och via utsända enkäter genomfört en elev- och organisationsuppföljning. I första hand är det vuxenutbildningsenheten och enheten för statsbidrag som samverkat kring ansökan, uppföljning och utbetalning av statsbidrag. Enheten för utbildningsstatistik har bidragit med synpunkter på uppföljningsrutinerna. Det framgår i denna rapport att vissa av de ställda frågorna när det gäller organisation- eller elevuppföljning av vissa kommuner har besvarats alltför bristfälligt. Sammanlagt uppger landets kommuner som erhållit statsbidrag att uppföljningen avser drygt 33 000 elever. Under vissa frågor uppgår inte omfattningen av det totala antalet elever till denna volym och det gäller oavsett om kommunen haft möjlighet att välja alternativet svar lämnas vid nästa uppföljning. 1 Det beror förmodligen på att kommunernas administrativa hantering av uppgifter inte alltid genomförs med önskvärd noggrannhet. Brister i de administrativa programmen samt svårigheter att samordna inlämnade uppgifter från andra kommuner eller externa utbildningsanordnare är ofta en bidragande orsak. hade förhoppningen att i samband med denna rapport kunna lämna en mer utförlig uppföljning när det gäller lärlingsutbildning inom komvux och särvux. Kommunerna lämnar till en uppföljning på individnivå, men underlagen behöver kontrolleras ytterligare innan effekterna av denna utbildningsform kan redovisas. Främst handlar det om uppföljning av elevernas sysselsättning efter studier, vilket inte tillräckligt tydligt framgick av utsända anvisningar till kommunerna. De uppgifter som insamlas från kommunerna redovisas på individnivå i form av en elevlista som inlämnas utan personliga uppgifter på eleven. 1 Kommunerna kunde vid inlämnandet av uppgifter välja alternativet svar lämnas vid nästa uppföljning om det fanns särskilda skäl att uppgifterna inte hade hunnit samlas in och sammanställas inför besvarandet av enkäten.
7 (103) Det innebär att till viss del är ansvarig för att uppföljningen är bristfällig i denna redovisning av uppdraget när det gäller elevernas sysselsättning efter deltagande i lärlingsvux. kommer därför under hösten 2014 att genomföra en kompletterande uppföljning av elever inom lärlingsvux och återkomma så snart underlagen har kompletterats, kontrollerats och bearbetats. har även för avsikt att under hösten 2014 ta fram statistik gällande sysselsättning efter studier för elever som deltog i yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå under år 2011. Uppgifterna kommer att hämtas från den officiella statistiken vilket innebär att de senast bearbetade statistikuppgifterna som finns att tillgå hämtas från detta år. För att underlätta uppföljning av elever inom vuxenutbildningen bör kommunen redan innan studier påbörjas ha inhämtat vissa uppgifter på individnivå. Det gäller t.ex. individens behov av vägledning, eventuell validering och planerade utbildningsinsatser. Om kommunerna hade valt att dokumentera sådana insatser inledningsvis borde dessa insatser ha kunnat redovisas med en högre svarsfrekvens än vad som idag framgår av organisations- och elevuppföljningen. Att kunna följa upp vad en elev gör efter studierna kan vara mer problematiskt. Kommunerna beskriver att det ofta är förknippat med höga kostnader att köpa en intervjutjänst, samtidigt som det kan ta en stor del av arbetstiden i anspråk för att söka efter elever som inte har för avsikt att delta i sådan uppföljning. Det finns kommuner som beskriver att de har sökt kontakt med tidigare elever i sådan omfattning att vissa elever blockat samtal från kommunen och i några fall även hotat med anmälan om trakasserier. s slutsats är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt och för fortsatt planering av vuxenutbildningsverksamhet bör sträva efter att samla in uppgifter om vad som sker med elever efter utbildning. Det kan dock ge bättre resultat om uppgifter hämtas från den officiella statistiken vilket innebär en viss fördröjning i tid. Uppgifter om elever före och under studier bör alltid kunna besvaras med hög svarsfrekvens. Kommunerna bör i samband med uppföljning alltid kunna beskriva vilka insatser de genomför i syfte att kunna kartlägga elever före, under och efter studier. bedömer att myndigheten inte uppfyller regeringens förväntningar i uppdraget avseende efterfrågad redovisning av uppgifter på elevnivå, främst när det gäller elevernas sysselsättning före och efter studier.
8 (103) 1. s analys och slutsatser Vuxenutbildningens utmaningar har inte minskat med åren. I olika sammanhang där analyser om framtida kompetensbehov diskuteras framgår det ofta att kunskaper på en gymnasial nivå anses vara en nödvändig grund för att få tillträde till arbetsmarknaden. Av s rapport 374 framgår det även att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens förutsättningar att klara sin utbildning. En fungerande vuxenutbildning kan därmed ge önskade synergieffekter för kommande generationers syn på utbildning och lärande. 2 Elever inom vuxenutbildning har oftast gjort ett eget val att studera, är motiverade och väljer att ta studiemedel inklusive lån för att kunna genomföra sina studier. De förväntar sig en utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens eller att utbildningen möjliggör fortsatta studier. Vuxenutbildningens roll påverkas i stor grad av det lokala, regionala, nationella och globala kompetensbehovet. Kommunernas vuxenutbildning ska utgå från den enskildes behov och förutsättningar. 3 Detta behov fastställs ofta i samband med att individen har möjlighet att diskutera eventuella utbildningsplaner med en vägledare vid vuxenutbildningen eller handläggare vid Arbetsförmedlingen. En del vuxna elever vill komplettera tidigare påbörjade studier eller har ett förbestämt mål med studierna och tycker inte att de behöver träffa en vägledare innan studierna. En fråga som då kan uppstå är hur kommunerna bedömer behovet av studierna för den enskilde individen. Kategorin unga vuxna (20-24 år) utgör en stor andel av eleverna inom yrkesvux och lärlingsvux. De ansöker inte alltid om lånedelen av studiemedel utan klarar sig ofta med bidragsdelen. Beroende på hur förankrad en vuxenelev är lokalt eller regionalt när det gäller familje- och bostadssituation tenderar den vuxne att välja utbildningsinriktning mer praktiskt utifrån den lokala eller regionala arbetsmarknaden. Att bedöma och analysera om vuxenutbildningen erbjuds och genomförs likvärdigt över landet kräver att hänsyn tas till ett flertal varierande parametrar. Det finns stora variationer när det gäller de förberedande insatserna som rekrytering och vägledning, insatser inom validering, hur eventuellt urval görs samt vilka utbildningsinriktningar som erbjuds. Kommunerna lämnar olika motiveringar till sina ställningstaganden och jämförelser mellan kommunerna försvåras av dessa skillnader. Ett riktat statsbidrag villkoras ofta med att det ska vara möjligt att genomföra en mer omfattande uppföljning för att kunna se effekter av verksamheten inom ramen för statsbidraget. Kommunernas företrädare, såväl politiker som tjänstemän, uppger ofta att ett riktat statsbidrag inom t.ex. vuxenutbildning är en förutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla yrkesutbildning för vuxna. avser att genomföra ett mer omfattande analysarbete i ett urval av kommuner utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Den uppföljning som genomförts årligen i samband med det riktade statsbidraget och som framgår i denna rapport 2 (2012) Likvärdig utbildning i svensk grundskola? s 50 3 20 kap. 2 andra stycket skollagen (2010:800)
9 (103) på kommunnivå visar på stora skillnader i flera verksamhetsfrågor. Myndigheten bedömer att det i kommunernas inlämnade organisationsuppföljning finns uppgifter som närmare bör förklaras av kommunerna. Av regeringens uppdrag den 18 juli 2013 (U2013/4439/GV) framgår att särskilt ska följa upp skolhuvudmännens arbete inom ett antal områden. Nedan följer s slutsatser inom dessa områden. 1.1 Validering Validering är fortfarande ett utvecklingsområde i flera kommuner. Av kommunernas kommentarer i organisationsuppföljningen framgick att de ibland erbjudit validering, men inte genomfört sådan på grund av att eleverna inte vill bli validerade. Ett vanligt skäl till detta är, enligt kommunerna, att den vuxne vill studera för att försäkra sig om att han eller hon behärskar samtliga kursmoment. Det har även framkommit i samband med dialogträffarna att kommunerna anser att frågan är svår att besvara och menar att även om de inte genomfört validering är det inte detsamma som att det inte är möjligt att validera. De menar att om det inte har funnits någon vuxen elev som har efterfrågat validering så har inte validering genomförts. Kommunernas beskrivning av hur de informerar om möjligheten att validera är inte tillräckligt uttömmande. I de fall validering genomförs är det lärare som i stor utsträckning genomför valideringen (85 procent). Kommunerna har även uppgivit att handledare på arbetsplats eller studie- och yrkesvägledare medverkar i validering. Studie- och yrkesvägledare genomför ofta en kartläggning av elevernas tidigare utbildning eller arbetserfarenhet. Drygt 5 procent av kommunerna uppger att det är rektor som genomfört validering. Det kan indikera att vissa kommuner fortfarande felaktigt tillämpar äldre bestämmelser i förordning (1992:403) om kommunal vuxenutbildning där rektor utan prövning kunde ge betyget godkänt (G) på kursen. Det har framkommit i dialog med vissa utbildningsanordnare att de validerar kunskaper och utfärdar betyg utan att prövning genomförs, men att eleven endast har möjligheten att erhålla betyget E vilket motsvarar godkänt betyg. Vid betygsättning, oavsett om betyget utfärdas efter genomgången utbildning eller prövning, ska samtliga betygssteg beaktas. Det innebär att betygssättning där eleven endast kan erhålla ett godkänt betyg strider mot gällande bestämmelser. För att beskriva vilka insatser som genomförs inom valideringsområdet kunde kommunerna i organisationsuppföljningen ange om validering gjordes i form av kartläggning, om dokumentation gavs i form av intyg och om valideringen lett till prövning eller förkortad studietid. Det fanns även alternativet validering är inte genomförd. När det gäller validering i form av kartläggning uppgav drygt 63 procent av kommunerna att det var mest förekommande inom området vård och omsorg. Därefter kom kurser inom industriteknikområdet (38 procent) och lägst omfattning i form av kartläggning genomfördes i kurser inom hantverksområdet (13 procent).
10 (103) Efter validering kan intyg utfärdas. Det förekommer i drygt 20 procent av kommunerna när det gäller vård och omsorg, men i övrigt verkar det användas endast marginellt. Utfärdande av intyg efter genomförd validering uppger kommunerna sker endast i 1 till 6 procent inom övriga yrkesutbildningsområden. Däremot har validering som lett till prövning och därmed ett utfärdande av betyg redovisats i en större omfattning. 60 procent av kommunerna har genomfört prövning med efterföljande betygssättning inom området vård och omsorg. Validering som lett till prövning inom området barn och fritid har genomförts i 22 procent av kommunerna och inom området industriteknik i drygt 18 procent av kommunerna. Även här är validering inför prövning av lägst omfattning när det gäller yrkeskunskaper inom området hantverk. Validering som har lett till förkortad studietid är mest förekommande inom området vård och omsorg (68 procent). Därefter kommer området industriteknik där 31 procent av kommunerna uppger att validering inneburit förkortad studietid för de som validerats. Inom övriga yrkesområden där validering medfört kortare studietid ligger siffrorna på mellan 9 till 24 procent. Inom området naturbruk förekommer denna form av valideringsinsats i lägst omfattning. Antalet individer som avses finns inte närmare beskrivet i kommunernas inlämnade uppgifter. Ett av svarsalternativen i organisationsuppföljningen när det gäller kommunernas arbete med validering var validering är inte genomförd. Inom många utbildningsområden har kommunerna inte validerat i någon större omfattning. Kommunerna har inte genomfört validering enligt följande: - 63 procent har inte validerat inom bygg och anläggning - 66 procent har inte validerat inom el och energi - 65 procent har inte validerat inom fordon och transport - 83 procent har inte validerat inom hantverk - 79 procent har inte validerat inom hotell och turism - 45 procent har inte validerat inom industriteknik - 75 procent har inte validerat inom naturbruk - 62 procent har inte validerat inom restaurang och livsmedel - 75 procent har inte validerat inom VVS och fastighet - 61 procent har inte validerat inom barn och fritid - 73 procent har inte validerat inom handel och administration - 14 procent har inte validerat inom vård och omsorg Kommunerna uppgav i uppföljningen inga direkta skäl till varför validering inte genomförs i större utsträckning. Det framkommer i vissa kommuners kommentarer att det inte funnits något behov och i de fall kommunen inte tillhandahåller utbildning inom ett yrkesområde anser de att de inte heller kan validera. Det går inte av inlämnade svar att uttyda om det funnits en reell efterfrågan och om kommunerna i så fall sett över möjligheten att upphandla validering av annan anordnare
11 (103) eller kommun. Som framgår av ovan förekommer dock validering inom området vård och omsorg i tämligen stor omfattning. Frågor kring varför validering inte genomförs i större omfattning har tagits upp vid dialogträffarna. Efter de ställda frågorna framkom det nästan alltid att validering i form av en orienteringskurs, fördjupad kartläggning eller i annan strukturerad form inte genomfördes, men att lärarna hade ett validerande förhållningssätt och att studietiden därigenom kunde förkortas. Av de kommuner som genomförde validering regelmässigt och i organiserade former uppgav en övervägande majoritet att det endast genomfördes inom ramen för vård- och omsorgskurser. Som svar på frågan varför en fungerande valideringsprocess endast fanns på plats för vård och omsorg och inte andra yrkesämnen, beskrev kommunerna att det inom vård och omsorg fanns en tradition av att arbeta med validering samt att arbetssättet med validering inte var direkt överförbart på andra yrkesämnen. Kommuner framför ofta önskemål till om olika stöd, mallar eller provunderlag som skulle underlätta arbetet med validering. får fortfarande även frågor kring skillnaden mellan validering och prövning. Dessa frågor tyder ofta på att kommunernas validering i första hand utgår från vilka kompetenser eller kunskaper en elev har i förhållande till nationella ämnes- eller kursplaner. För att få en närmare översikt i vilken utsträckning validering påverkar en elevs fortsatta studiegång eller har resulterat i prövning behöver göra ytterligare uppföljning. En fråga som ofta lyfts när det gäller validering är hur och vem som ska finansiera validering. Dels uppstår frågan huruvida kommunen ska ha möjlighet att upphandla och erbjuda validering om det avser kunskaps- och kompetensområden som kommunen inte utbildar inom och dels handlar det om omfattningen av ersättningen för validering. Frågan är även viktig i samband med möjligheten att erhålla statsbidrag för genomförd validering. Om en elev blir validerad inom ramen för orienteringskurs kan kommunerna tillgodoräkna sig dessa verksamhetspoäng och erhålla statsbidrag. Om eleven sedan kompletterar och läser för att erhålla betyg redovisas delar av dessa poäng återigen till vilket innebär att kommunen till viss del ersätts för samma verksamhetspoäng vid två tillfällen. Även individens försörjning under validering kan komma att påverkas. För en elev är det inte möjligt att erhålla studiemedel under tiden för validering om valideringen genomförs utanför ramen för en orienteringskurs. beslutade i augusti 2013 om att redovisning av orienteringskurser görs utifrån huvudsakligt syfte. Varje syfte tilldelades kurskoder varav en kod (1D) ska utnyttjas om syftet är att ge tillfälle till validering. kommer, under förutsättning att kommunerna registrerar eleverna under denna kod, framöver att kunna analysera i vilken utsträckning kommunerna utnyttjar orienteringskursen för validering. Det kan också visa på om denna möjlighet har påverkat elevers möjlighet att i större utsträckning korta sin utbildning eller genomföra prövning.
12 (103) bedömer att det finns skäl att se över hur validering finansieras och om det mer tydligt i elevuppföljning bör efterfrågas uppgifter om validering på individnivå. avser att arbeta vidare under hösten 2014 med det stödmaterial som tagits fram av när det gäller validering, bland annat hur validering av delar av kurs kan kombineras med eventuell prövning eller fortsatta studier. kommer även i sina fortsatta dialoger med kommunerna att särskilt uppmärksamma hur dessa kommuner använder redan framtaget stödmaterial. 1.2 Studie- och yrkesvägledning Drygt 93 procent av kommunerna uppgav att de tillhandahåller vägledning för elever genom enskilda möten, 38 procent av kommunerna tillhandahöll vägledning i grupp, 26 procent av kommunerna bedrev uppsökande vägledning och 30 procent av kommunerna tillhandahöll vägledning på distans. Drygt 6 procent av kommunerna uppgav att de inte tillhandahållit vägledning till samtliga elever. De flesta kommunerna uppgav fler än ett alternativ för insatser inom vägledning. I princip alla kommuner beskriver att de har möjlighet att tillhandahålla vägledning för samtliga elever. Men det framgår inte av kommunernas svar hur mycket tid en vägledare har till förfogande för varje enskild elev. Däremot uppger vissa kommuner att det finns presumtiva elever som har avböjt erbjudandet om studie- och yrkesvägledning. Vid majoriteten av dialogmöten har studie- och yrkesvägledare deltagit. Flera av dessa framförde att de inte har tillräckligt med tid för vägledningssamtal utan att en stor del av deras arbetstid går åt till att översätta kurser för att planera inför slutbetyg eller gymnasieexamen. Detta innebär, enligt kommunerna, i förlängningen att studie- och yrkesvägledare får mindre tid att informera den potentiella eleven om arbetsmarknaden och branschkrav för vissa yrkesområden. Vissa kommuner kräver att eleven deltar i ett vägledningssamtal för att få ansöka om en yrkesutbildning. avser att göra en fallstudie i uppskattningsvis ett tjugotal kommuner för att närmare ta del av deras arbete inom studie- och yrkesvägledningsfrågor. Det handlar om att undersöka hur vägledning för både presumtiva elever och elever som redan deltar i studier tillhandahålls. Det bör även framgå hur vägledarnas uppdrag uppfattas i kommunerna och om vägledarna får någon kompetensutveckling när det gäller t.ex. möjligheten att informera om arbetsmarknadens behov eller fortsatta studier. Det är också angeläget att undersöka skälen till varför det i vissa kommuner finns presumtiva elever som avböjt erbjudande om studie- och yrkesvägledning samt varför vissa kommuner inte har kunnat tillhandahålla vägledning för samtliga elever. bedömer även att kommuner som ansöker om statsbidrag behöver utarbeta bättre behovsanalyser för att mer utförligt kunna redogöra för söktrycket till vuxenutbildning i den egna kommunen eller samverkansområdet.
13 (103) 1.3 Individuella studieplaner Närmare 98 procent av kommunerna uppgav att samtliga elever har en individuell studieplan. Samtidigt kommenterar några kommuner att de inte har hunnit med alla eller att de inte når alla presumtiva elever eftersom vissa elever valt att inte träffa en studie och yrkesvägledare. Några kommuner uppger att den individuella studieplanen görs i samband med webbansökan, vilket skulle kunna innebära att den upprättas av den sökande själv. Det är rektors ansvar att en individuell studieplan upprättas för samtliga elever, men det går inte att uttyda av de inlämnade svaren hur ansvarsfrågan beaktas i kommunerna. Det framgår av kommunernas inlämnade svar i organisationsuppföljningen att en stor andel av eleverna har en individuell studieplan. Det som inte framgår är hur denna studieplan utformas i de enskilda kommunerna, d.v.s. om den uppfyller gällande bestämmelser och i vilken utsträckning den eventuellt revideras. Under dialogerna med kommunerna framkom det tydligt att arbetet med individuella studieplaner ser väldigt olika ut i kommunerna. I vissa kommuner fyller individen i sin individuella studieplan på nätet i samband med sin ansökan, medan vissa kallar alla elever till ett samtal med studie- och yrkesvägledare för att upprätta en individuell studieplan. Enligt kommunerna är en förutsättning för att den individuella studieplanen ska kunna fungera i enlighet med lagstiftarens intentioner att den går att revidera och hantera digitalt. De vill möjliggöra att rektor, studie- och yrkesvägledare samt lärare i skolan inom kommunen ska kunna få tillgång till denna. I dagsläget kan en elev ha flera olika individuella studieplaner. Det beror på att eleven läser olika kurser vid olika skolenheter och därmed har flera rektorer. Förutom den individuella studieplanen så har vissa kommuner infört att eleven dessutom ska ha en så kallad individuell fördjupad studieplan, vilket är ett egeninitierat stöd som inte finns reglerat i skolförfattningarna. De som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan dessutom ha en handlingsplan eller etableringsplan. Vidare diskuterades frågan om verksamhetspoäng som ett mått på heltidsstudier. hade fått indikationer på att elever ofta läser i ett högre tempo än 20 verksamhetspoäng per vecka och en stor del av kommunerna beskrev att detta var möjligt då eleverna läste kurser inom ett yrkesområde. Synergieffekter i form av överlappande kursinnehåll eller att eleven hade förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen på kortare tid uppgavs som skäl till att verksamhetspoängen motsvarade mer än heltid. Det var således inte validering som låg till grund för att eleven hade tillgodogjort sig fler verksamhetspoäng utan den förklaring kommunerna oftast gav var att vuxna elever klarar fler verksamhetspoäng per vecka. avser att i samverkan med ett antal kommuner ta del av avidentifierade individuella studieplaner för att se i vilken utsträckning de uppfyller de villkor som framgår av skolförfattningarna. har även för avsikt att undersöka i vilken omfattning kommunerna använder det stödmaterial utarbetat inom individuella studieplaner.
14 (103) 1.4 Samverkan mellan skolhuvudman och arbetsplats Kommunerna har under dialogerna framfört att samverkan kring bedömning och betygsättning mellan huvudman och arbetsplats genomförts tillfredställande. Kommunerna uppgav även att ett så nära samarbete med arbetsplatserna ofta inneburit en omställning för läraren i dennes profession. I regel besöker lärarna arbetsplatserna varannan vecka för att följa upp lärandet på arbetsplatsen. Några kommuner medgav att det rent logistiskt fanns vissa problem med besök på arbetsplatser och därmed uppföljningen. Denna kunde innebära mycket resande för läraren och vara tidsödande. I någon enskild kommun kunde det i undantagsfall innebära att en elev hade sin arbetsplats 20 mil från skolans lokaler. Det innebar för ansvarig lärare ett resande om 40 mil varannan vecka för uppföljning av den eleven. Den vanligaste frågan som har uppkommit på de regionala dialogträffarna var vilken kompetens läraren som är ansvarig för eleven och lärandet på arbetsplatsen måste ha måste det vara en yrkeslärare inom det aktuella området eller räcker det att det är en legitimerad lärare men som saknar behörighet för det aktuella ämnesområdet? Denna frågeställning är ett direkt resultat av att lärling ofta kan vara ett sätt för kommunen att erbjuda utbildning som de inte har möjlighet att tillhandahålla själva. När kommunen inte har resurser i form av nödvändiga undervisningssalar eller behöriga lärare tar man ibland näringslivet till hjälp. Flera kommuner uppgav att de vid arbetsplatsbesöken gick igenom ämnesplanerna med den utsedde handledaren och att de diskuterade de moment som skulle genomföras på arbetsplatsen fram till nästa besök. Dessutom diskuterades vilka pedagogiska utmaningar en handledare kan möta och hur dessa bör tacklas. bedömer att med olika stödformer skulle lärlingsutbildning inom komvux och särvux ha ökade förutsättningar att utvecklas ytterligare. 1.5 Omfattning av yrkessvenska Drygt 40 procent av kommunerna uppgav att de har anordnat yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Nära 37 procent uppger att de har anordnat annat språkstöd och 20 procent av kommunerna har anordnat yrkes-sfi, sfx 4 eller liknande. Drygt 30 procent av kommunerna har inte tillhandahållit någon form av språkstöd. Några kommuner har uppgett att de bara tillhandahållit språkstöd inom vissa utbildningsområden, t.ex. vård och omsorg. Av kommunernas redovisning framgår att det finns stora skillnader mellan kommuner avseende hur de utnyttjar möjligheten att anordna yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Av svaren framgick att det finns kommuner som uppger att det inte finns något behov hos eleverna av språkstöd samtidigt som många kom- 4 Lokala varianter av språkinlärning med fokus på ett yrkesområde.
15 (103) muner uppger att det är av största nödvändighet att denna möjlighet finns kvar framöver. Några kommuner beskriver att språkstöd ingår i vissa utbildningsområden och andra uppgav att de tillhandahåller detta stöd för alla elever som har sådant behov. Bilden som förmedlats till vid dialogträffarna var att oftast görs inte en bedömning på individbasis om yrkessvenska behövs. I vissa kommuner som anordnar kurserna så sker det regelmässigt för alla elever med utländsk bakgrund som läser en viss utbildning. Yrkessvenska inom orienteringskurs är överlägset mest förekommande för elever som läser vård- och omsorgskurser. Men av svaren framgår även att det i många regioner/kommuner inte anordnas yrkessvenska inom ramen för en orienteringskurs. Många kommuner har valt att förstärka svenskakunskaperna genom att eleverna läser svenska för invandrare parallellt. De kommuner som använder sig av en orienteringskurs för språkstöd är positivt inställda och anser att den utgör en väsentlig del och i vissa fall är en förutsättning för utbildningen. I flera kommuner där språkstöd inte erbjöds framkom att det ställdes förkunskapskrav för att antas till en yrkeskurs. Eleven skulle ha ett godkänt betyg från kurs D i utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Det bedömdes av kommunerna att annars var det nära nog omöjligt för eleven att tillgodogöra sig yrkeskurser på gymnasial nivå. Kommunerna gjorde således inte en bedömning på individnivå utan det ansågs vara ett formellt förkunskapskrav. Ett sådant krav kan enligt skolförfattningarna inte ställas. I fortsatt uppföljning och i dialog med kommunerna ska huvudmännen uppmärksammas i frågan. avser att närmare se över användandet av de olika former av språkstöd som kommunerna utnyttjar. Yrkessvenska inom orienteringskurs berättigar till riktat statsbidrag och innehållet i relation till orienteringskursens syften bör analyseras. 1.6 Förekomst av handledarutbildning och dess innehåll I de regioner där lärlingsutbildning för vuxna har anordnats genomförs handledarutbildning i olika former. På flera håll anordnas handledarutbildningen på arbetsplatserna och har mer formen av en processutbildning där yrkeslärare eller lärlingssamordnare utbildar handledarna. Några kommuner/regioner har upphandlat handledarutbildning som genomförs av branschorganisationer. Det finns också några få exempel på handledarutbildningar som genomförs på distans för att öka tillgängligheten. Några kommuner har sammanfört handledarutbildningen för handledare inom gymnasieskolans yrkesprogram med utbildningen av handledare för lärlingar inom vuxenutbildningen. Oavsett formen omfattar många utbildningar cirka 8 timmar. Dock varierar längden med allt från 2-3 timmar till 3 dagar. Innehållet i utbildningarna fokuserar på handledarrollen, styrdokument, lärande samtal, bedömning utifrån kursmål och stöd/metoder för lärande. Flera anordnare framhåller vikten av en fungerande
16 (103) loggbok för lärlingarna för att på detta sätt få både systematik i och dokumentation av lärandet på arbetsplatsen. Kommunerna beskriver att det ibland är svårt att få handledarna att komma till fysiska träffar som anordnas av utbildningsanordnaren. Denna form av handledarutbildning är fortfarande den vanligast förekommande, men det finns stora variationer mellan regioner och kommuner i vilken utsträckning handledarna kan vara frånvarande från arbetsplatsen för att delta i handledarutbildningen. 1.7 Nationella kurser inom förarutbildningar Utbildning till yrkesförare inom kommunal vuxenutbildning bedrevs tidigare som påbyggnadsutbildning med riktat statsbidrag fram till att denna utbildningsform upphörde den 1 juli 2009. Regeringen beslutade att utbildningarna till yrkesförare från och med 2010 skulle bedrivas som sammanhållen utbildning inom ramen för yrkesvux i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå enligt de nationella kurser som föreskrivits av. fick i uppdrag att ge kommuner möjlighet att ansöka om utbildningsplatser och att fördela och betala ut de statliga medlen på liknande sätt som tidigare. Yrkesförarutbildningen inom kommunal vuxenutbildning omfattar utbildning persontransporter (buss) på 500 verksamhetspoäng respektive utbildning yrkesförare godstransporter (lastbil) omfattande 600 eller 800 verksamhetspoäng. Inför tilldelningsbeslutet 2013 gjorde en bedömning av var i landet efterfrågan och behov av buss- och lastbilsförare är störst. Bedömningen utgick från kommunernas ansökningar i vilken de redovisat hur man säkerställt sin behovsanalys via lokala och regionala kontakter med Arbetsförmedlingen och branschorganisationer. har också, med tanke på elevernas avstånd till utbildningsorten, valt att fördela utbildningsplatserna över hela landet. År 2013 beviljade medel till 40 kommuner för att anordna yrkesförarutbildning. Totalt beviljades 812 utbildningsplatser. Av dessa var 456 platser för yrkesförarutbildning persontransporter samt 356 platser för yrkesförarutbildning mot godstransporter. Av de sist nämnda var 110 platser för godstransporter 600 verksamhetspoäng och 246 platser för godstransporter 800 verksamhetspoäng. Under 2013 återlämnades ett fåtal platser som omfördelade. Summeringen av antalet genomförda utbildningsplatser visar att det totalt utbildades 942 yrkesförare varav 517 mot persontransporter och 425 mot godstransporter vilket innebär att fler elever fick utbildning än vad anordnande kommun erhållit statsbidrag för. Kommunerna har således ibland tillskjutit kommunala medel för utbildningsinsatsen. Ett villkor för kommunerna som erhållit utbildningsplatser är att ta hänsyn till sökande från andra kommuner när det gäller antagning och eventuellt urval. Under 2013 har 58 procent av platserna gått till elever bosatta i den kommun som anordnat utbildningen.
17 (103) 1.7.1 Körkortsrelaterade kostnader för eleverna Enligt 20 kap. 7 skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri, men det får förekomma enstaka inslag som kan medföra obetydlig kostnad för eleverna. har gjort en genomgång av avgifterna för eleverna inom yrkesförarutbildningen och när det gäller utbildning för yrkesförare mot persontransporter (buss) ligger avgifterna för eleverna i ett spann mellan 1 500 kr och 4 300 kr. De flesta kommunerna tar ut en kostnad om mellan 2 500 kr och 3 000 kr. Avgifterna går till kurslitteratur, körkortskostnader som fotografering och körkortstillstånd, läkarundersökningar samt i vissa fall skyddskläder. I utbildningen för yrkesförare mot godstransporter (lastbil) ligger avgifterna något högre. Här varierar avgifterna för eleverna mellan 1 500 kr till som högst 10 500 kr. De flesta kommuner ligger i spannet om 3 000 kr till 4 500 kr. Kommunerna uppger även här att avgifterna går till kurslitteratur, körkortskostnader, läkarundersökningar samt skyddskläder och skyddsskor. bedömer att det finns skäl att se över dessa skillnader i avgifter för eleverna. I statsbidraget ingår inte ersättning till kommunerna för utfärdandet av körkortet. 1.7.2 Oklara regler vad som gäller vid övningskörning inom apl har identifierat oklarheter i vad som är tillåtet inom det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) enligt lagen om yrkesförarkompetens (2007:1157). Oklarheterna uppstår när det gäller att framföra fordon i övningskörning i samband med yrkesmässiga transporter. Det finns ett undantag i lagen där det framgår att det är tillåtet att få framföra ett fordon i övningskörning eller körträning. I samma lag finns det en ansvarsparagraf som förbjuder att man framför ett fordon i yrkesmässig trafik utan behörighet. Arbetsgivaren på företaget där eleven gör sin apl och eleven kan båda eventuellt anses begå lagbrott om eleven framför fordonet utan behörighet enligt lagen om yrkeskompetens. Enligt Transportstyrelsen finns här ingen rättspraxis. 1.7.3 Begreppet lärare i samband med körträning har identifierat att lagen om yrkesförarkompetens begränsar elevernas möjligheter att tillgodogöra sig körträning (kvalificerad yrkesinriktad körning) inom det arbetsplatsförlagda lärandet (apl). Det anges i lagen att körträning endast får genomföras tillsammans med en lärare som är anställd hos utbildningsanordnaren. Denna regel begränsar elevens möjligheter att tillgodogöra sig körträning inom sin apl. Enligt Transportstyrelsens tolkning är att det inte är tillåtet att en aplhandledare genomför körträning eftersom han eller hon inte kan ses som en lärare eller för den delen anställd hos utbildningsanordnaren.
18 (103) 1.7.4 Frågor kring ålderskrav för körkort Under 2013 har många anordnare av yrkesförarutbildningen ställt frågor till och Transportstyrelsen vad som ligger till grund för att elever inom vuxenutbildningen endast kan få den kortare grundutbildningen enligt lagen om yrkesförarkompetens (YKB). Enligt Transportstyrelsens tolkning är det naturligt att de ämnesplaner och kurser som har varit föremål för samråd mellan och Transportstyrelsen endast motsvarar den förkortade grundutbildningen. Den förkortade grundutbildningen enligt lagen om yrkesförarkompetens är på 140 timmar och ger en behörighet att framföra fordon i yrkesmässig trafik från 21-års ålder. Elever inom gymnasieskolans fordons- och transportprogram inriktning transport - går en treårig utbildning som avses utmynna i en anställning som yrkesförare. Inom ramen för gymnasieskolan ges grundutbildning för yrkesförarkompetens omfattande 280 timmar vilket ger möjligheter att ta körkort vid tidigare ålder än 21 år. Transportstyrelsens inspektioner 2013 har visat att flera anordnande kommuner inte följt eller uppmärksammat regelverket kring förkortad grundutbildning för YKB om 140 timmar utan gett elever inom vuxenutbildningen den längre utbildningen om 280 timmar vilket enbart ska gälla gymnasieskolans längre utbildning. Resultatet har blivit att felaktigheter skett vid inrapporteringen av eleverna när det gäller körkort och att vid några tillfällen har körkort utfärdats på felaktig grund och vilka följder det kan få för den enskilde eleven. har tillsammans med Transportstyrelsen informerat anordnande kommuner om gällande regelverk och en arbetsgrupp har tillsatts med representanter från båda myndigheterna för att säkerställa att informationen till huvudmän som bedriver yrkesförarutbildning inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning når ut och uppdateras. 1.7.5 Frågor om anställbarhet har tagit emot flera synpunkter och frågor från anordnare ute i landet om att den kortare yrkesförarutbildningen mot godstransporter omfattande 600 verksamhetspoäng inte skulle ge eleverna full möjlighet till anställbarhet efter utbildningen. Utbildningen ligger till grund för en examination på körkort C (C1 under 21 år) och yrkeskompetens (21 år). I många delar av landet anses det vara en klar fördel att eleverna har ett CE-körkort, truck och farligt godsintyg för att få ökad anställbarhet på arbetsmarknaden. För att tillgodogöra sig kunskaper motsvarande dessa behörigheter måste eleven gå den längre utbildningen motsvarande 800 verksamhetspoäng. har haft kontakter med branschorganisationen Transportfackens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd (TYA) i frågan. TYA förmedlar bilden av att det likväl finns en arbetsmarknad i de medelstora och stora städerna för yrkesförare med enbart körkorsbehörighet C. TYA vill därför att även fortsättningsvis ska bevilja statsbidrag till båda kategorierna. har för avsikt att fortsätta bevaka frågan via täta kontakter med branschen inför nya eventuella tilldelningar av statsbidrag för yrkesförare.
19 (103) 1.7.6 Antagningskrav för vuxenutbildning harmonierar inte har via Transportstyrelsens inspektioner fått kännedom om att huvudmän infört ett ålderskrav på 21 år för att antas till utbildningen till yrkesförare. Bakgrunden till detta är att i lagen om yrkesförarkompetens regleras möjligheten för elever inom kommunal vuxenutbildning att få ut ett yrkeskompetensbevis. Reglerna innebär att elever inte kan få yrkeskompetensbeviset före man fyllt 21 år och därmed bli anställbar som yrkesförare. har under året via informationsutskick påpekat för samtliga huvudmän vikten av saklig information till sökanden till yrkesförarutbildningar om ålderskraven för yrkeskompetensbevis och körkortsexamination men också tydligt påpekat att man för övrigt ska följa regelverket kring antagning föreskrivet i skollagen. bedömer att de skrivningar som finns i nuvarande förordningar inte alltid överensstämmer med denna utbildningsverksamhet. Utbildningen ska bland annat vara öppen för sökande från hela landet, eleverna förväntas erhålla yrkeskompetensbevis, en ytterligare myndighet är inblandad i villkoren för förarutbildningar m.m. Kommuner som tillhandahåller förarutbildningar beskriver ofta att efterfrågan är större än tillgången. En mer omfattande analys behöver göras när det gäller förarutbildningsverksamhet, bland annat hur utbildningen genomförs, vilka villkor som bör gälla för anordnande kommuner och i vilken utsträckning andra kommuners elever deltar i utbildningen samt eventuell särskild reglering i förordning. Om förarutbildningar enligt nuvarande upplägg fortsättningsvis ska genomföras inom ramen för kommunernas vuxenutbildning kan det finnas behov av någon form av stödmaterial till anordnarna. Analysen bör genomföras i samverkan med berörda myndigheter.
20 (103) 2. Reflektioner från regionala dialogträffar De kommunala budgeterna varierar när det gäller yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna. I vissa kommuner är det riktade statsbidraget en förutsättning för att det ska vara möjligt att ta del av en gymnasial yrkesutbildning. Flera kommuner uppger att det är svårt att budgetera och planera för vuxenutbildningens behov. Det kan ske oförutsedda förändringar på arbetsmarknaden som medför ett akut behov av yrkesutbildningsinsatser eller ett ökat behov av utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare. Såväl politiker som tjänstemän i kommunerna menar att det finns vissa svårigheter med att organisera en utbildningsverksamhet som ska kunna påbörjas snarast utifrån de enskilda individernas behov och samtidigt baseras på en årlig tilldelning av statsbidrag. 2.1 Tilldelning och omfördelning av statsbidrag och årsstudieplatser s sänder ut ansökningshandlingar till kommunerna i augusti året innan utbildningarna förväntas starta. När ansökningarna har behandlats meddelas till kommunerna en preliminär fördelning. Av meddelandet framgår att denna preliminära tilldelning är under förutsättning att regeringen beviljar medel. utsänder sedan ett fastställt beslut när s regleringsbrev är beslutat. Om regeringen beslutar om ytterligare platser att tilldela har kommunerna möjlighet att erhålla sådana. Det förekommer att kommuner återlämnar tilldelade platser som inte utnyttjats. har då enligt förordningen möjlighet att omfördela platser till kommuner som genomfört fler årsplatser än de tilldelats. Flera kommuner har en flexibel organisation och kan direkt omsätta dessa extra platser som tillkommit genom ytterligare tilldelning eller omfördelning. Andra kommuner har utbildningar som löper över årsskiftet och menar därmed att det innebär ett ekonomiskt åtagande för nästa kalenderår, ett åtagande som kommunen inte alltid vet om de har eller får fortsatt täckning för genom kommunala medel eller riktade statsbidrag. 2.2 Studieplaner och etableringsplaner Under dialogträffarna beskrev kommunerna att elever som läser inom utbildning i svenska för invandrare kan ha en etableringsplan från Arbetsförmedlingen och att den ofta ses vara överordnad den individuella studieplanen. Ett exempel som berättades vid ett flertal dialogträffar var att elever utan förvarning uteblev från undervisningen. Det kan få till följd att kommunerna i efterhand får kännedom om att en frånvarande elev genom Arbetsförmedlingens försorg fått en praktikplats men att det inte meddelats vuxenutbildningen. Den individuella studieplan som upprättats har då inte eleven någon möjlighet att följa eftersom etableringsplanen givits företräde. En kommunrepresentant berättade om kvinnor som var analfabeter som efter tre veckor i svenskundervisning hade lyfts ur undervisningen och placerats i andra arbetsmarknadsåtgärder. 2.3 Förekomst av handledarutbildning Kommunerna uppgav under dialogträffarna att förekomsten av handledarutbildning är god och att arbetsgivarna ser detta som en kompetensutveckling av perso-
21 (103) nalen och uppmuntrar ett deltagande i handledarutbildning. Flera kommuner uppger att det initialt har varit svårt för arbetsgivare att avsätta tid för handledarutbildning. Man har ofta löst detta genom att lägga utbildningen utanför den vanliga arbetstiden eller att utbildningen sker på arbetsplatsen. Inom vård och omsorg har man en starkt förankrad kultur av handledning och handledarutbildning. Kommunerna välkomnade att getts i uppdrag att ta fram en handledarintroduktion och att denna ska vara webbaserad. Man har också uttryckt att det är positivt att den är en introduktion och att varje yrkesområde sedan kan bygga på med den utbildning som krävs för att möta de specifika behov och krav varje yrkesområde ställer på en handledare. 2.4 Regelverk som påverkar elever inom vuxenutbildning Kommunerna beskriver att olika regelverk som rör elever i vuxenutbildning inte alltid harmonierar. Det handlar t.ex. om Försäkringskassans villkor för aktivitetsersättning, Centrala studiestödsnämndens (CSN) indelning av studieperioder, Arbetsförmedlingens etableringsplan och samråd med myndigheten samt Transportstyrelsens villkor när det gäller yrkeskompetensbevis i förhållande till de författningar som styr vuxenutbildningen och statsbidragen. Kommunerna uppger att när skolan ska rapportera in uppgifter för eleven till CSN måste de redogöra för kursens startdatum och slutdatum samt att de måste rapportera in terminer. De menar att detta går stick i stäv med att utbildningen ska vara flexibel och utgå från individens behov. Intentionen att en elev ska kunna läsa i ett högre tempo och kursen ska kunna avslutas i förtid om eleven har nått upp till kurskraven kan då inte uppfyllas. Vidare har många studie- och yrkesvägledare tagit upp att om en elev läser flera kurser utan att ta uppehåll, men väljer att endast ta studielån under delar av perioden, så beräknas studietakten på hela antalet veckor eleven studerar, inte endast på de veckor när de väljer att ta studielån. Detta innebär att en elev som väljer att studera och arbeta samtidigt men med lägre studietakt inte sedan kan välja att ta fullt studielån under veckor när eleven läser heltid. Kommunerna upplever det som en försvårande omständighet att det i förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och förordningen (2010:2016) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna står inskrivet att kommunen i anordnandet av utbildningarna/kurserna ska samråda med Arbetsförmedlingen. Motsvarande skrivning saknas i Arbetsförmedlingens instruktion.
22 (103) 3. Organisationsuppföljning Kommunerna lämnar årligen in en organisationsuppföljning när det gäller yrkesvux, lärlingsvux och förarutbildningarna. Förutom det som redovisas särskilt under kapitel 1 s analys och slutsatser i denna rapport följer nedan en sammanfattning av kommunernas övriga redovisade svar. Kommunerna kunde under vissa frågor lämna flera svarsalternativ. s kommentarer framgår under varje fråga. 3.1 Anordnare och utförare av utbildning inom yrkesvux Kommunerna har genomfört kurser under 2013 inom samtliga yrkesområden som förekommer på gymnasial nivå (bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, hantverk, hotell och turism, industriteknik, naturbruk, restaurang och livsmedel, VVS och fastighet, barn och fritid, handel och administration och vård och omsorg). Därutöver förekommer även teoretiska kurser i viss omfattning. Teoretiska kurser får enligt förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå ges, men får utgöra högst 25 procent av en enskild elevs utbildning. Inom vård och omsorg bedriver kommunerna 61 procent av utbildning i egen regi och 39 procent upphandlas från utbildningsanordnare. Drygt 2 procent av kommunerna har inte anordnat utbildning inom det utbildningsområdet. Flera kommuner samverkar kring gemensamt utbud vilket oftast innebär att de fördelar olika utbildningsinriktningar mellan sig. Närmare 60 procent av kommunerna uppger att de inte har anordnat utbildning inom naturbruk, hantverk, hotell och turism samt barn och fritid. s kommentar: Kommunerna upphandlar i stor utsträckning utbildning av andra kommuner eller av externa utbildningsanordnare. När det gäller köp av utbildning från annan kommun handlar det oftast om att kommunerna kommer överens om en interkommunal ersättning som lämnas till anordnande kommun. När det gäller upphandling från externa utbildningsanordnare beskriver många kommuner att en stor del av upphandlingarna överklagas vilket innebär en viss fördröjning av när utbildningarna kan påbörjas. En del kommuner har avtal med samtliga anordnare som kan tillhandahålla en utbildningsinriktning och vid efterfrågan från elever kan de välja mellan dessa anordnare. Mindre kommuner eller glesbygdskommuner uppger ofta att det inte finns någon anordnare som visar intresse för att bedriva utbildning lokalt utan alternativet blir utbildning på distans. 3.2 Studieformer Den vanligaste studieformen är heltidsstudier som antingen bedrivs i utbildningslokaler eller utbildning förlagd till arbetsplats. Deltidsstudier och distansstudier bedrivs i störst utsträckning inom teoretiska kurser och inom utbildningsområdet vård och omsorg. Ungefär 20 procent av teoretiska studier bedrivs på kvällstid, medan
23 (103) yrkesinriktade kurser på kvällstid anordnas upp till 5 procent av kommunerna beroende på yrkesutbildning. Högst andel kvällstudier bedrivs inom vård och omsorg. s kommentar: Studieformerna för vuxenutbildning är likvärdiga med tidigare år. Det framgår även av enstaka kommuners svar att det finns elever som kombinerar distansstudier med studier i utbildningslokaler eller på arbetsplats. avser att i fortsatt diskussion med kommunerna eller genom kompletterande frågor i organisationsuppföljning undersöka i vilken utsträckning denna kombination förekommer. I den senaste organisationsuppföljningen var frågan inte utformad på ett sådant sätt att det gick att utläsa av svaren. 3.3 Informationskanaler 97 procent av kommunerna anger att den vanligaste informationskanalen för utbildningsverksamheten är kommunens egen webbplats. Därefter följer info genom Arbetsförmedlingen med drygt 86 procent. Andra informationskanaler som används i fler än hälften av kommunerna är genom vägledningscentrum, annonser i lokalpress, via kommunens arbetsmarknadsenhet eller socialtjänst, mässor och sociala medier. Drygt hälften av kommunerna uppger att de bedriver uppsökande verksamhet för presumtiva elever. s kommentar: Kommunernas svar är liknande med tidigare år. Sociala medier används dock i ökande omfattning. 3.4 Dokumentation i form av intyg Möjligheten att utfärda intyg efter validering eller utbildning förekommer i mycket liten omfattning. Det är endast inom området vård och omsorg som 23 procent av kommunerna uppger att de utfärdar intyg. I övrigt ligger siffrorna för övriga utbildningsområden på mellan 1-6 procent. s kommentar: Kommunernas möjlighet att utfärda intyg utnyttjas inte i någon större utsträckning vilket framgår av ovanstående svar. Orsakerna till att kommunerna inte utnyttjar möjligheten att utfärda intyg ska analysera närmare. Huvudmannen ska enligt 20 kap. 34 andra stycket skollagen ansvara för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. 3.5 Urval I uppföljningen ställdes en fråga till kommunerna huruvida de tillämpat urvalsparagrafen 3 förordningen om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå och tagit hänsyn till skrivningen svag ställning på arbetsmarknaden. 64 procent av kommunerna har med stöd av denna paragraf gjort ett urval av de sökande, medan 36 procent av kommunerna uppger att inget urval har gjorts.
24 (103) s kommentar: Drygt en tredjedel av kommunerna uppger att de inte behöver göra ett urval av de sökande till utbildning. Det kan tyda på att det antingen inte finns större efterfrågan eller att kommunerna tillhandahåller ett utbud av utbildning som är anpassat utifrån elevernas efterfrågan. Men det kan även innebära att kommunerna tillhandahåller ett kursutbud som eventuellt presumtiva elever inte finner intressant. Det framkommer ofta att kommuner utarbetar egna kriterier kring vad som enligt ovan nämnda paragraf i förordningen avses med svag ställning på arbetsmarknaden. 3.6 Kommunernas förutsättningar att tillmötesgå elevers efterfrågan 55 procent av kommunerna uppger att de inte haft tillräckliga ekonomiska resurser att tillmötesgå samtliga elevers önskemål. 41 procent av kommunerna uppger att platsbrist har varit orsaken och 38 procent menar att de presumtiva eleverna bedömdes vara icke-behöriga. 25 procent av kommunerna uppger att individernas efterfrågan inte överensstämde med arbetsmarknadens behov och drygt 20 procent av kommunerna svarade att de efterfrågade kurserna inte kunde erbjudas i närområdet. s kommentar: Det framgår inte av kommunernas svar om de ekonomiska resurserna inte varit anpassade till eventuellt för höga kostnader för olika utbildningsområden eller om kommunen generellt inte kan bevilja fler möjlighet till yrkesutbildning. Det finns även skillnader i kommunernas tolkning kring vems behov som styr valet av utbildningsinsatser, d.v.s. arbetsmarknadens behov eller individens behov. 3.7 Utbildningar med större efterfrågan än tillgång Närmare 55 procent av kommunerna uppger att det finns en större efterfrågan på utbildning inom vård och omsorg än de kan tillhandahålla. 23 procent av kommunerna uppger att det finns en kö till utbildningar inom fordon och transport. 18 procent av kommunerna redovisar att det finns kö till utbildningar inom industriteknik och restaurang och livsmedel. De utbildningsområden som kommunerna uppger att det är lägst efterfrågan på är naturbruk, barn och fritid, hotell och turism samt hantverk. Ungefär hälften av kommunerna uppger att de omfördelat platser från yrkesområden de planerat att genomföra till utbildningsinriktningar där det finns en större efterfrågan. Främst har platserna omfördelats till vård och omsorg. Inför en sådan omfördelning har 41 procent av kommunerna samrått med Arbetsförmedlingen om åtgärden. s kommentar: I likhet med tidigare år uppger kommunerna att det finns en kö av elever till utbildning inom vård och omsorg. 3.8 Former för uppföljning av elever Kommunerna uppger att de följer upp elever genom den individuella studieplanen, genom personliga kontakter, via e-post, webbenkäter och telefonsamtal. 50 procent
25 (103) av kommunerna uppger att de samlar in uppgifter om elever via ansökan. Uppföljning via post-enkät används endast av 17 procent av kommunerna. s kommentar: Många kommuner beskriver svårigheter med att kunna få kontakt med elever efter utbildningens avslut. Trots upprepade påminnelser till tidigare elever lyckas inte vissa kommuner få svar på frågor om vad som hänt efter avslutad utbildning. Enkät utskickad per post till tidigare elever verkar vara minst framgångsrikt. 3.9 Utbildning för elever med funktionsnedsättning 97 procent av kommunerna uppger att ingen individ har nekats delta i utbildning på grund av funktionsnedsättning. Enstaka kommuner har hänvisat till problem med minskade ekonomiska resurser, bristande tillgång till specialpedagog o dyl. s kommentar: Denna fråga går inte att kommentera eftersom det inte av frågan eller svarsunderlaget framgår om det har funnits någon elev som har efterfrågat utbildning och behövt någon särskild form av stöd. 3.10 Samverkan med ungdomsgymnasiet Kommunerna samverkar med ungdomsgymnasiet i varierande omfattning beroende på yrkesutbildningsområde. Det förekommer samverkan inom samläsning, lärare, lokaler, läromedel och annan utrustning. Men i snitt 70 procent av kommunerna uppger att det inte är aktuellt att samverka med ungdomsgymnasiet. s kommentar: Samverkan med ungdomsgymnasiet förekommer inte i någon större omfattning. Flera kommuner besvara frågan med att de upphandlar från annan kommun och kan således inte uppge om det i den anordnande kommunen finns samverkan med ungdomsgymnasiet. 3.11 Samverkan med andra kommuner Endast 3 procent av kommunerna uppger att de inte samverkar med någon annan kommun. I övrigt förekommer samverkan inom framtagande av behovsanalys, marknadsföring, ansökan om statsbidrag, uppföljning, administration, gemensamt kursutbud med olika former av frisök. Det kan innebära att en elev kan välja att studera hos någon av de samverkande kommunerna, men det kan också vara möjligt att fritt få välja utbildningsanordnare. Andra samverkansformer är t.ex. nätverk med vägledningsfrågor, kontinuerliga träffar för planering av verksamhet och samverkansavtal kring upphandling. s kommentar: har under åren med yrkesvux noterat en ökande samverkan mellan kommuner när det gäller yrkesutbildning för vuxna.
26 (103) 3.12 Samverkan med Arbetsförmedlingen Drygt 75 procent av kommunerna samverkar med Arbetsförmedlingen inför inlämnande av ansökan om statsbidrag för yrkesvux. Cirka 60 procent av kommunerna beskriver att de kontinuerligt eller vid behov samråder med Arbetsförmedlingen. Cirka 2 procent av kommunerna uppger att inget samråd har skett inför eller under 2013. s kommentar: De inlämnade svaren tyder på att det kan finnas en brist i den samverkan med Arbetsförmedlingen som ska ske i samband med olika insatser inom yrkesvux. ska komplettera ansöknings- och uppföljningsunderlag med frågor kring hur kommunerna samverkar med Arbetsförmedlingen eftersom denna samverkan i viss mån verkar ha minskat. avser att om kommunerna även framöver kommer att ges möjlighet att ansöka om riktat statsbidrag bör det klart framgå av ansökningshandlingarna på vilket sätt och med vilken/vilka företrädare på Arbetsförmedlingen detta samråd har ägt rum. 3.13 Samråd med lokala näringslivet Cirka 50 procent av kommunerna uppger att de samrått med det lokala näringslivet inför ansökan om statsbidrag till yrkesvux. En lika stor andel uppger att de kontinuerligt under året eller vid behov samråder. Cirka 40 procent av kommunerna samråder med det lokala näringslivet inför uppstart av nya utbildningar eller vid framtagande av utbildningsinslag på arbetsplats. s kommentar: I likhet med den tidigare frågan (3.12) ska ytterligare åtgärder göras i samband med ansöknings- och uppföljningsunderlagen i vilken mån kommunerna samråder med näringslivet och hur detta samråd genomförs.
4. Lärlingsutbildning för vuxna 27 (103) Kommunerna har sedan 2012 haft möjlighet att ansöka om statsbidrag för att genomföra lärlingsutbildning för vuxna. Redan 2011 kunde kommunerna inom ramen för tilldelat statsbidrag för yrkesvux tillhandahålla utbildningsformen lärling. Inom statsbidragssatsningarna på lärlingsutbildning och yrkesvux inom särskild utbildning för vuxna finns det skillnader över landet avseende hur långt kommunerna har kommit med planering och genomförande av dessa utbildningar. Vid samtliga dialogträffar har kommunerna framfört att yrkesvux och lärlingsvux behövs och att det i kommunerna upplevdes som lyckade satsningar. Många kommuner har även framfört att lärlingsformen är en bra utbildningsform för vuxna. Initialt har inte kommunerna lyckats anordna lärlingsutbildning i den omfattning de planerade att kunna genomföra när ansökan inlämnades in eller tilldelningen beslutades. Kommunernas förklaring till varför lärlingsutbildningar inte nått upp till önskad volym är samstämmig över landet. De menar att insatser som måste till för att bedriva lärlingsutbildning inledningsvis medför en stor arbetsinsats vad gäller bland annat inrättande av lärlingsråd med elevrepresentant, rekrytering av arbetsplatser, elever, lärare och handledarutbildning. Det innebär också att lärare ska anpassa sig till en ny pedagogisk utbildningsmiljö och planeringen ser därmed annorlunda ut än i ordinarie yrkesutbildning. Många av de kommuner som har startat lärlingsutbildning i en mer omfattande volym har organiserat sig regionalt och har därför kunnat utse eller anställa en regional samordnare. Vissa regioner har ansökt och beviljats ESF-medel vilket möjliggjort en sådan anställning. När organisationen väl är på plats så beskriver kommunerna att de då har ökade möjligheter att utan någon längre framförhållning kan ta emot förhållandevis stora volymer. En annan faktor som kommunerna upplever har påverkat söktrycket är lärlingsbegreppet. Det råder en viss begreppsförvirring från potentiella elever och i mötet med arbetsgivare vid rekrytering av lärlingsplatser. Kommunerna beskriver att vuxna elever ibland har uppfattat att lärlingsutbildning är en utbildningsform för skoltrötta ungdomar. Som motiverade vuxenstuderande har de ibland svårt att identifiera sig med att en utbildningsform som benämns lärling. En kommun uppgav att de valt att marknadsföra utbildningen som trainee istället för lärling då de upplevde att det fanns negativa associationer till begreppet lärling, medan trainee ansågs vara positivt laddat. Det finns även kommuner som beskriver att vuxna individer med dåliga erfarenheter av tidigare skolgång väljer lärling som utbildningsform för att de tror att det är ett alternativ där teoretiska studier är mindre omfattande. För att elever ska förstå hur utbildningsformen förhåller sig till alternativet klassrumsundervisning behöver kommunerna initialt tillhandahålla relevant information. Det är även viktigt att ha en regelbunden kontakt med lärlingen när denne är ute på det arbetsplatsförlagda lärandet. Flera kommuner upplever att det svårt att hinna med detta inom
28 (103) ramen för det dagliga arbetet. Konsekvensen av detta kan bli att elever avbryter utbildningen och får ytterligare negativa associationer till utbildning. har under rubriken Regeringens uppdrag till beskrivit att uppgifter som avser elevernas sysselsättning efter studier är alltför bristfälliga för att redovisas. avser att återkomma under hösten med kompletterande uppgifter. 4.1 Lärlingsutbildning inom särvux Utbildning för elever inom särskild utbildning för vuxna är ett område som fortsatt behöver utvecklas. Regeringen har genom ändring av förordningen om vuxenutbildning 5 infört verksamhetspoäng och omfattning av en årsstudieplats inom särskild utbildning för vuxna. I och med de nya ämnesplanerna som trädde i kraft den 1 juli 2013 infördes även gymnasiesärskolepoäng inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Hur dessa förändringar har implementerats i kommunernas utbildningsverksamhet bör fortsatt analyseras och följas upp av. En del kommuner beskriver i synnerhet satsningen på lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna som mycket framgångsrik. De kommuner som har satsat på lärlingsutbildning har gjort det genom att anställa lärlingssamordnare, de har egna studie- och yrkesvägledare och en aktiv uppsökande verksamhet. En annan framgångsfaktor är att huvudmännen har god kännedom om verksamheten och att genomförandet är väl förankrat bland de styrande i kommunen. De kommuner som inom ramen för statsbidraget har kommit igång med lärlingsvux inom särskild utbildning för vuxna beskriver att utbildningsformen passar målgruppen väldigt bra då det finns en tydlig koppling mellan teori och praktik. Att få till en matchning mellan elev och arbetsplats är ett krävande arbete, men samtidigt en framgångsfaktor som möjliggör någon form av anställning efter utbildningen. Det är även i vissa fall lättare att rekrytera arbetsplatser till särskild utbildning för vuxna än till kommunal vuxenutbildning eftersom en del företag ser mottagandet av en elev med utvecklingsstörning som en del av företagets CSR 6 -policy. Dessutom menar många som arbetar med särskild utbildning för vuxna att det är betydligt lättare att rekrytera en lärlingsplats inom privat sektor än inom offentlig sektor. De kommuner som genomför lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna beskriver de att de inte bara har sett positiva effekter för eleverna, utan hela arbetsplatsen påverkas. Genom att arbetsplatsen har tagit emot en elev med utvecklingsstörning har medarbetarna börjat reflektera över vilket förhållningssätt och bemötande som finns på arbetsplatsen i stort och detta har lett till förändrade attityder. Detta har även bidragit till att mottagandet av en elev från särskild utbildning för vuxna ses som en tillgång för hela arbetsplatsen. 5 Se förordning (2012:746)om ändring i förordning (2011:1108) om vuxenutbildning 6 Corporate Social Responsibility
29 (103) Andra kommuner beskriver att det har varit svårt att få igång lärlingsutbildning då det behövs ett stort stöd för både deltagare och arbetsplats vilket är kostsamt och att befintligt statsbidrag inte täcker alla kostnader. En mycket stor andel av kommunerna framför de svårigheter som finns med studieförsörjning för eleverna. Dessa problem har orsakat att statsbidraget inte används i flera kommuner, i vissa fall även i hela regioner. Elever inom särskild utbildning för vuxna har inte rätt till studiemedel från CSN utan finansierar sina studier med ett antal olika bidrag, vilket kan vara aktivitetsersättning från Försäkringskassan, aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen, habiliteringsersättning från kommunen eller bidrag från SPSM. Regelverken för dessa bidrag påverkar i viss mån elevens utbildningsmöjligheter, eftersom det i dessa regelverk kan finnas begränsningar gällande omfattning av deltagande i utbildning. Flera företrädare för särskild utbildning för vuxna har framfört att studiefinansieringen är ett omfattande hinder för elever som vill delta i yrkesutbildning, till exempel lärlingsutbildning för vuxna. Det finns kommuner som helt avstår från att anordna lärlingsutbildning då de uppmärksammat att eleven riskerar att förlora sin inkomst när de börjar studera. De beskriver även att det finns elever som har tackat nej till att delta i yrkesutbildning för att de inte har fått tillgång till finansiering under sina studier eller för att de riskerar att förlora sin ersättning efter avklarade studier. För eleverna kan utbildningen bli en personlig ekonomisk risk. Flera kommuner som har haft kontakt med framför även att det regelverk som gäller för erhållande av aktivitetsersättning under utbildning och som administreras av Försäkringskassan kan vara svårtolkat. Det kan bland annat handla om hur olika insatser inom lärlingsutbildning inom särvux bedöms som praktik eller annan aktivitet? Bedömningen avgör om det är möjligt för eleven att delta i studier med aktivitetsersättning. Ett enhetligt system, som gynnar individens möjlighet att studera, efterfrågas av lärare och rektorer i riket. Satsningen på lärlingsutbildning tillsammans med den reform som trädde i kraft 2013 har sporrat en utveckling av skolformen i riktning mot mer yrkesutbildning och mer arbetsplatsförlagt lärande. Många lärare och rektorer efterfrågar mer information, stöd och erfarenhetsutbyte mellan de kommuner som har kommit längre och de kommuner som står i startgroparna. Möjligheten att genomföra lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna med ett riktat statsbidrag har enligt flera kommunföreträdare medfört att verksamheten har ett bättre samarbete mellan skola och arbetsliv, men även utvecklat samarbetet mellan kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. För målgruppen är det centralt att lärlingsutbildningen har en början och ett slut. I andra insatser som målgruppen deltar i kan praktik eller deltagande i daglig verksamhet pågå kontinuerligt utan att personen egentligen närmar sig någon form av anställning. Det har även varit vanligt att dessa elever deltar utan att de har formulerat ett mål för studierna. Genom att delta i en lärlingsutbildning blir det tydligare för både elev och verksamheten vad syftet är med utbildningen då utbildningen per
30 (103) definition är inriktad mot ett visst yrke. I detta arbete har studie- och yrkesvägledningen en central roll. Det är av lika stor vikt för målgruppen inom särvux som för övriga målgrupper inom vuxenutbildningen att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses. Kommunerna har i sin redovisning till rapporterat att elevernas studieomfattning i nästan samtliga fall sker på heltid. Vad som avses med heltid har varierat beroende på elevens förutsättningar och det har varit upp till kommunernas ansvariga för särvux att bedöma varje enskild individs omfattning av studierna. Endast 11 procent av eleverna studerar på en lägre omfattning än heltid. Däremot är det endast för en mindre del av eleverna som kommunerna har mottagit fullt statsbidrag. Detta beror på att även om eleverna oftast studerar på heltid, deltar de inte i lärlingsutbildning under samtliga veckor under året. Kommunen kan endast få statsbidrag för de veckor eleverna deltar i lärlingsutbildning. Under första halvåret 2013 var det en fjärdedel av eleverna som deltog i utbildning som motsvarade helt statsbidrag för kommunen och för ett halvår utgör 25 000 kr. Det andra halvåret 2013 var motsvarande siffra en femtedel av eleverna. I genomsnitt redovisade kommunerna utbildningsverksamhet som motsvarar 19 623 kr i statsbidrag per elev första halvåret 2013 och 17 191 kr andra halvåret 2013. Till detta kommer även statsbidrag för ersättning till arbetsplats och handledarutbildning i förekommande fall. 68 procent av eleverna har handledare som har deltagit i handledarutbildning. För en majoritet av utbildningarna består minst 80 procent av utbildningen av arbetsplatsförlagt lärande. I genomsnitt förläggs 82 procent av utbildningen på en arbetsplats. För nästan en femtedel av eleverna har kommunerna rapporterat att hela utbildningen är förlagd på en arbetsplats. 4.1.1 Elevuppföljning lärling särvux Nedan följer uppgifter som kommunerna redovisat för 2013. Uppgifterna redovisas i antal elever. 124 kommuner fördelat över 35 samverkansområden har under 2013 redovisat uppgifter om lärlingar inom särskild utbildning för vuxna. Kommunerna har sammanlagt redovisat uppgifter om 238 elever under 2013. Av dessa hade 84 elever påbörjat sin utbildning under 2012. Lärlingsutbildningarna inom särskild utbildning för vuxna är i genomsnitt 71 veckor långa. De kommuner med störst volym, räknat i antalet elever, återfinns i Stockholms län där samverkansområdet Solna, Stockholm m.fl. redovisade 31 elever, Botkyrka redovisade 24 elever, följt av Hälsingeutbildning med 19 elever. 4.1.2 Lärling särvux antal och könsfördelning Under 2013 deltog 133 kvinnor och 105 män i lärlingsutbildning inom särvux.
31 (103) 4.1.3 Lärling särvux elevernas åldersfördelning Ålder Antal elever 20-24 år 106 25-29 år 68 30-34 år 31 35-44 år 21 45-54 år 7 55-59 år 5 4.1.4 Lärling särvux elevernas födelseland Födelseland Antal elever Sverige 207 Övriga Europa 8 Utanför Europa 21 Uppgift saknas 2 4.1.5 Lärling särvux elevernas sysselsättning innan utbildning Antal elever Anställd 4 Studier 28 Arbetslös 107 Övrigt 97 Uppgift saknas 2 4.1.6 Lärling särvux utbildningsområden Utbildningsområde Antal elever Fordon 7 Handel och administration 38 Hantverk 10 Hotell och restaurang 38 Industri 12 Naturbruk 31 Annat 102
32 (103) 4.1.7 Lärling särvux elevernas studiefinansiering Studiefinansiering Antal elever Aktivitetsersättning 88 Aktivitetsstöd 5 Bidrag SPSM 55 Lönebidrag 7 Pension, sjukersättning 7 Övrigt 43 Ingen studiefinansiering 7 Uppgift saknas 26
33 (103) 4.2 Lärlingsutbildning inom komvux I genomsnitt förläggs 75 procent av utbildningen på en arbetsplats. Det är vanligast att 70 procent av utbildningen förläggs på en arbetsplats, vilket motsvarar det krav som ställs i förordning om statsbidrag. Sju procent av alla utbildningar är helt förlagda på en arbetsplats och 70 procent av eleverna har en handledare som har deltagit i handledarutbildning. Utbildningarnas omfattning är i genomsnitt 1 053 gymnasiepoäng. 77 kommuner/kommuner i samverkan har under 2013 redovisat uppgifter om lärlingar inom kommunal vuxenutbildning. Kommunerna har redovisat uppgifter för 3 301 elever. Under 2013 redovisade kommunerna att de använt statsbidrag motsvarande 80 314 502 kr för utbildning och 44 101 910 kr för ersättning till arbetsplatserna. I genomsnitt redovisade kommunerna utbildningsverksamhet motsvarande 18 795 kr i statsbidrag per elev för utbildning första halvåret 2013 och 18 955 kr det andra halvåret 2013. Till detta tillkommer även statsbidrag för ersättning till arbetsplats och handledarutbildning. 4.2.1 Lärling komvux antal och könsfördelning Under 2013 deltog 1 948 kvinnor och 1 320 män i lärlingsutbildning inom komvux. För 33 elever saknas uppgift om kön. Nedan följer uppgifter som lämnats vid redovisningen för elever som deltagit i utbildning 2013. Uppgifterna redovisas i antal elever. 4.2.2 Lärling komvux elevernas åldersfördelning Ålder Antal elever Yngre än 19 år 33 20-24 år 1 321 25-29 år 693 30-34 år 363 35-44 år 561 45-54 år 297 55 år eller äldre 33
34 (103) 4.2.3 Lärling komvux elevernas födelseland Födelseland Antal elever Sverige 2 310 Övriga Europa 298 Utanför Europa 561 Uppgift saknas 132 4.2.4 Lärling komvux elevernas sysselsättning före utbildning Antal elever Anställd 594 Studier 396 Arbetslös 1 816 Egen företagare 33 Övrigt 330 Uppgift saknas 132 4.2.5 Lärling komvux elevernas studiefinansiering Studiefinansiering Antal elever Studiemedel 2 674 Övrigt 462 Uppgift saknas 165 4.2.6 Lärling komvux utbildningsområden Utbildningsområde Antal elever Barn och fritid 330 Bygg 462 El 33 Fordon 165 Handel och administration 429 Hantverk 165 Hotell och turism 99 Industri 132 Naturbruk 66 Restaurang 694 VVS 99 Vård 594 Uppgift saknas 33
5. Elevuppföljning yrkesförarutbildning 35 (103) Yrkesförarutbildning persontransporter (buss) omfattar 500 verksamhetspoäng och yrkesförare godstransporter (lastbil) omfattar 600 respektive 800 verksamhetspoäng. Under 2013 deltog totalt - 517 elever i förarutbildning persontransporter (buss) 500 vp (F1) - 127 elever i förarutbildning godstransporter 600 vp (F2) - 298 elever i förarutbildning godstransporter 800 vp (F3) Nedanstående uppgifter är hämtade från kommunernas redovisade elevuppföljning för år 2013. I tabellerna nedan anges antalet elever. I Lapplands kommunalförbud ingår kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk. I Västerbergsslagens utbildningsförbund ingår kommunerna Ludvika och Smedjebacken. 5.1 Förarutbildning - elever per anordnande kommun Kommun/kommunalförbund F1 F2 F3 Alvesta 18 10 10 Arvidsjaur 8 0 0 Arvika 16 0 0 Boden 10 0 0 Borlänge 0 3 8 Eksjö 8 0 6 Eskilstuna 10 0 10 Falun 10 3 0 Gotland 10 0 0 Gävle 0 4 16 Göteborgs stad 121 0 61 Halmstad 12 0 8 Hedemora 7 0 8 Helsingborg 0 8 0 Jönköping 0 0 8 Kalmar 14 0 13 Karlshamn 18 0 12 Karlstad 0 0 6 Klippan 8 0 6 Kumla 9 3 9 LKF - Lapplands kommunalförbund 0 12 0 Luleå 0 0 10 Lycksele 0 8 0 Malmö 12 0 12 Norrköping 43 0 0 Nybro 14 0 12 Sigtuna 0 32 0 Skellefteå 10 0 0 Skövde 20 0 17 Sollefteå 4 0 4 Stockholm 30 0 10 Tyresö 20 10 10 Uddevalla 12 0 6 Upplands-Bro 0 16 0 Västerbergslagens Utbildningsförbund 8 0 0 Vilhelmina 9 0 0 Vännäs 20 0 10 Västerås 12 14 0 Ystad 8 0 8 Örebro 14 0 7 Östersund 2 4 11
36 (103) 5.2 Förarutbildning - elever i anordnande kommun eller annan kommun per utbildningsinriktning Antal elever från Antal elever från annan kommun anordnande kommun Anordnande kommun F1 F2 F3 F1 F2 F3 /kommunalförbund Alvesta 5 0 3 13 10 7 Arvidsjaur 1 7 Arvika 7 9 Boden 10 0 Borlänge 3 5 3 Eksjö 0 2 8 4 Eskilstuna 9 7 1 3 Falun 7 3 3 Gotland 10 0 Göteborgs stad 115 60 6 1 Gävle 2 11 0 5 Halmstad 9 7 3 1 Hedemora 1 5 6 3 Helsingborg 0 8 Jönköping 8 0 Kalmar 7 8 7 5 Karlshamn 4 3 14 9 Karlstad 6 0 Klippan 2 1 6 5 Kumla 0 0 3 9 3 6 LKF - Lapplands kommunalförbund 6 6 Luleå 6 4 Lycksele 4 4 Malmö 12 11 0 1 Norrköping 26 17 Nybro 7 6 7 6 Sigtuna 18 14 Skellefteå 9 1 Skövde 5 6 15 11 Sollefteå 1 4 3 0 Stockholm 17 6 13 4 Tyresö 3 3 1 17 7 9 Uddevalla 5 3 7 3 Upplands-Bro 6 10 VBU - Västerbergslagens 2 6 utbildningsförb. Vilhelmina 2 7 Vännäs 2 0 18 10 Västerås 7 8 5 6 Ystad 1 4 7 4 Örebro 14 5 0 2 Östersund 1 1 5 1 3 6
5.3 Förarutbildning - elevernas åldersfördelning 37 (103) Anordnande kommun 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år /kommunalförbund F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta 3 5 4 3 3 4 2 1 4 1 1 2 1 Arvidsjaur 1 1 2 3 0 0 Arvika 2 5 2 3 3 1 Boden 2 0 4 1 2 1 Borlänge 2 3 3 1 1 1 Eksjö 2 2 2 3 1 1 3 0 0 0 0 0 Eskilstuna 0 2 2 2 2 3 2 2 4 1 0 0 Falun 1 2 3 3 1 3 Gotland 2 1 2 1 4 0 Gävle 1 8 0 6 0 1 0 2 0 0 0 0 Göteborgs stad 19 31 23 8 24 5 26 11 23 6 3 0 Halmstad 1 1 1 1 1 4 2 3 3 1 Hedemora 2 3 2 1 1 0 1 2 1 1 0 1 Helsingborg 7 1 0 0 0 0 Jönköping 4 4 0 0 0 0 Kalmar 4 8 3 2 1 0 4 3 1 0 1 0 Karlshamn 3 6 4 1 3 3 5 2 3 0 0 0 Karlstad 3 1 0 2 0 0 Klippan 1 3 0 1 1 1 3 1 2 0 1 1 Kumla 0 1 6 3 0 1 1 0 3 1 3 0 3 0 0 0 0 0 LKF - Lapplands 8 3 0 1 0 0 kommunalförbund Luleå 4 1 0 3 1 1 Lycksele 4 2 1 1 Malmö 2 1 4 3 3 1 2 5 1 2 0 0 Norrköping 12 9 9 7 6 Nybro 0 4 4 1 4 4 4 3 1 0 1 0 Sigtuna 12 5 4 8 3 Skellefteå 3 3 2 2 Skövde 6 14 5 1 2 0 4 0 2 2 1 0 Sollefteå 4 3 1 Stockholm 1 0 10 5 7 2 7 1 5 1 0 1 Tyresö 1 5 2 2 2 4 5 1 1 8 2 1 2 0 1 2 0 1 Uddevalla 3 2 1 1 0 1 3 1 5 1 0 0 Upplands-Bro 5 3 1 5 2 0 Vilhelmina 1 2 1 1 2 2 Vännäs 8 7 1 3 6 4 1 VBU - Västerbergslagens 0 6 1 1 utbildningsförb. Västerås 0 3 2 4 5 3 2 3 3 1 0 0 Ystad 3 3 1 3 0 0 2 0 2 2 0 0 Örebro 0 2 1 5 5 0 7 0 1 0 0 0 Östersund 2 1 2 5 2 1 1 2 1
38 (103) 5.4 Förarutbildningar - elevernas könsfördelning Kvinnor Män Anordnande kommun F1 F2 F3 F1 F2 F3 /kommunalförbund Alvesta 5 3 3 13 7 7 Arvidsjaur 3 5 Arvika 6 10 Boden 3 7 Borlänge 1 4 2 4 Eksjö 2 2 6 4 Eskilstuna 1 3 9 7 Falun 2 8 3 Gotland 3 7 Gävle 1 2 1 14 Göteborgs stad 4 21 117 40 Halmstad 2 4 10 4 Hedemora 2 4 5 4 Helsingborg 1 7 Jönköping 4 4 Kalmar 2 3 12 10 Karlshamn 2 0 16 12 Karlstad 1 5 Klippan 1 2 7 4 Kumla 0 0 3 9 3 6 LKF - Lapplands kom.förbund 4 8 Luleå 2 8 Lycksele 3 5 Malmö 2 2 10 10 Norrköping 3 40 Nybro 3 2 11 10 Sigtuna 7 25 Skellefteå 3 7 Skövde 4 5 16 12 Sollefteå 2 1 2 3 Stockholm 2 0 28 10 Tyresö 1 0 0 19 10 10 Uddevalla 1 0 11 6 Upplands-Bro 1 15 Vilhelmina 1 8 Vännäs 2 3 18 7 Västerbergslagens Utb.förbund 8 Västerås 1 5 11 9 Ystad 2 8 6 Örebro 1 2 13 5 Östersund 2 3 2 2 8
5.5 Förarutbildning elevernas födelseland 39 (103) Anordnande kommun /kommunalförbund Sverige Utanför Sverige men inom EU Utanför EU Uppgift saknas F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta 13 7 7 1 2 2 4 1 1 1 Arvidsjaur 4 4 Arvika 13 0 3 0 Boden 7 1 2 0 Borlänge 3 8 Eksjö 2 5 0 0 6 1 0 0 Eskilstuna 1 7 0 0 9 3 0 0 Falun 2 2 1 1 7 Gotland 10 0 0 0 Gävle 1 11 0 1 1 4 Göteborgs stad 29 43 5 4 51 9 36 5 Halmstad 9 6 2 2 1 Hedemora 5 7 1 1 1 0 0 0 Helsingborg 6 1 1 0 Jönköping 8 0 0 0 Kalmar 5 13 1 0 8 0 0 0 Karlshamn 4 9 5 0 9 3 0 0 Karlstad 6 0 0 0 Klippan 4 5 3 1 1 0 0 0 Kumla 0 1 9 1 0 0 8 2 0 0 0 0 LKF - Lapplands 12 0 0 0 kommunalförbund Luleå 7 0 3 0 Malmö 3 4 2 1 5 7 2 0 Norrköping 29 6 8 Nybro 11 10 1 1 2 1 Sigtuna 20 4 8 Skellefteå 2 1 7 Skövde 5 17 2 0 13 0 Sollefteå 4 4 Stockholm 14 8 2 0 14 2 0 0 Tyresö 1 7 7 4 0 1 15 3 2 Uddevalla 7 6 1 0 4 0 0 0 Upplands-Bro 8 0 7 1 Vilhelmina 9 0 0 0 Vännäs 4 9 1 1 14 1 Västerbergslagens 1 1 6 Utbildningsförbund Västerås 2 8 0 1 10 5 Ystad 4 7 3 0 1 0 1 Örebro 0 6 12 0 0 1 2 0 Östersund 2 4 10 1
40 (103) 5.6 Förarutbildning - elevernas sysselsättning före studier Anordnande kommun/ko- Anställning heltid Anställning deltid Eget företag Studier Arbetssökande Annat Uppgift saknas munalförbund F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta 4 2 1 1 4 2 1 2 3 1 6 3 3 4 1 Arvidsjaur 1 6 1 Arvika 1 1 2 1 10 1 0 Boden 0 3 0 3 1 0 3 Borlänge 1 1 1 3 5 Eksjö 1 0 0 0 0 0 0 1 7 5 0 0 0 0 Eskilstuna 0 1 0 1 1 0 2 0 7 8 0 0 0 0 Falun 2 5 3 3 Gotland 0 0 0 1 9 0 0 Gävle 1 2 0 2 0 1 0 1 0 10 1 0 0 0 Göteborgs stad 16 19 20 9 2 1 20 7 26 18 0 2 37 5 Halmstad 12 8 Hedemora 0 0 3 0 0 0 1 2 3 5 1 1 0 0 Helsingborg 0 0 0 1 7 0 0 Jönköping 1 3 0 0 3 0 1 Kalmar 1 1 1 3 0 0 5 0 7 9 0 0 0 0 Karlshamn 1 1 1 0 0 0 3 1 13 10 0 0 0 0 Karlstad 0 0 0 0 6 0 0 Klippan 1 0 2 1 0 0 1 0 4 5 0 0 0 0 Kumla 0 0 3 0 0 2 0 0 0 1 2 0 7 1 4 0 0 0 0 0 0 LKF - Lapplands 1 1 0 0 9 0 1 kommunalförbund Luleå 2 1 0 1 5 1 0 Lycksele 1 7 Malmö 3 3 2 3 0 0 2 1 3 4 0 1 2 0 Norrköping 4 4 23 11 Nybro 2 1 3 1 0 0 0 1 8 8 1 1 Sigtuna 3 3 0 2 24 Skellefteå 2 1 7 Skövde 2 0 0 3 0 0 3 0 14 12 1 2 Sollefteå 1 2 1 2 2 Stockholm 6 2 6 3 1 0 0 0 17 5 0 0 0 0 Tyresö 2 1 3 4 4 0 4 10 5 6 1 Uddevalla 1 1 0 1 0 0 3 0 4 4 4 0 0 0 Upplands-Bro 2 3 0 3 8 0 0 Vilhelmina 4 3 1 0 1 0 0 Vännäs 20 10 Västerbergslagens 8 Utbförbund Västerås 1 5 1 4 1 3 11 Ystad 1 2 2 2 1 0 1 0 2 4 1 Örebro 0 3 1 0 0 1 7 2 5 1 0 0 1 0 Östersund 4 1 3 5 1 1 2
5.7 Förarutbildning - antal elever som har avbrutit eller avslutat 41 (103) Avslutad utbildning Avbrutit utbildning Uppgift saknas Anordnande kommun/ F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 kommunalförbund Alvesta 18 10 10 Arvidsjaur 8 Arvika 16 0 0 Boden 6 1 3 Borlänge 3 8 Eksjö 8 5 0 1 0 0 Eskilstuna 10 10 0 0 0 0 Falun 9 3 1 Gotland 10 0 0 Gävle 2 16 0 0 0 0 Göteborgs stad 121 41 0 0 0 Halmstad 12 8 Hedemora 7 8 0 0 0 0 Helsingborg 7 1 0 Jönköping 8 0 0 Kalmar 14 13 0 0 0 0 Karlshamn 18 12 0 0 0 0 Karlstad 6 0 0 Klippan 7 5 1 1 0 0 Kumla 9 3 9 0 0 0 0 0 0 LKF - Lapplands kommunalförbund 12 0 0 Luleå 10 0 0 Lycksele 7 1 Malmö 10 12 2 0 0 0 Norrköping 43 0 Nybro 12 12 2 Sigtuna 27 5 Skellefteå 10 0 Skövde 17 15 2 1 Sollefteå 4 4 Stockholm 30 10 0 0 0 0 Tyresö 20 10 10 Uddevalla 12 6 0 0 0 0 Upplands-Bro 16 0 0 Vilhelmina 9 0 0 Vännäs 20 8 2 Västerbergslagens Utbildningsförbund 8 1 Västerås 12 14 Ystad 8 8 Örebro 14 7 0 0 0 0 Östersund 1 3 9 1 1 2
42 (103) 5.8 Förarutbildning - antal elever som erhållit yrkeskompetensbevis Anordnande kommun/ F1 F2 F3 kommunalförbund Alvesta 18 9 6 Arvidsjaur 8 Arvika 15 Boden 6 Borlänge 2 8 Eksjö 8 5 Eskilstuna 9 10 Falun 9 3 Gotland 8 Gävle 2 12 Göteborgs stad 121 41 Halmstad 12 8 Hedemora 7 8 Helsingborg 7 Jönköping 8 Kalmar 12 13 Karlshamn 18 12 Karlstad 6 Klippan 4 6 Kumla 7 2 7 LKF - Lapplands kom.förbund 11 Luleå 10 Lycksele 7 Malmö 10 12 Norrköping 43 Nybro 11 10 Sigtuna 27 Skellefteå 6 Skövde 16 15 Sollefteå 4 4 Stockholm 27 9 Tyresö 20 10 10 Uddevalla 12 6 Upplands-Bro 16 Vilhelmina 9 Vännäs 11 8 Västerbergslagens Utb.förbund 7 Västerås 12 14 Ystad 8 7 Örebro 14 5 Östersund 0 9 3
Anordnande kommun/ kommunalförbund 43 (103) 5.9 Förarutbildning - elevernas sysselsättning efter yrkesförarutbildning Anställning heltid Anställning deltid Eget företag Studier Arbetssökande Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljn Uppgift saknas F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 F1 F2 F3 Alvesta 9 2 7 10 10 Arvidsjaur 3 5 Arvika 7 3-1 2 3 Boden 2 4 0 0 1 0 0 3 Borlänge 3 3 5 Eksjö 3 2 1 1 0 0 0 1 3 2 0 0 0 0 1 0 Eskilstuna 0 6 0 1 1 0 0 0 0 2 0 0 9 0 0 0 Falun 4 2 2 2 1 1 1 Gotland 10 Gävle 2 16 Göteborgs stad 121 61 Halmstad 11 4 1 1 3 Hedemora 5 1 0 3 0 0 1 0 1 3 0 0 0 0 0 1 Helsingborg 0 3 0 0 2 0 0 3 Jönköping 3 2 0 0 2 0 0 1 Kalmar 2 5 5 1 0 1 0 1 5 2 0 1 2 2 0 0 Karlshamn 8 2 3 4 0 0 0 2 2 1 3 3 0 0 2 0 Karlstad 0 3 0 0 2 0 0 1 Klippan 3 2 1 0 0 1 0 0 3 2 0 0 0 0 1 1 Kumla 5 1 4 1 1 2 1 0 1 2 1 2 LKF - Lapplands kommunalförbund 5 4 0 1 1 0 0 1 Luleå 4 1 0 0 2 3 0 0 Lycksele 8 Malmö 2 4 2 3 1 2 1 0 3 3 1 0 0 0 2 0 Norrköping 8 16 1 6 12 Nybro 3 2 6 1 0 0 1 0 2 7 2 2 Sigtuna 17 3 0 0 2 2 0 3 Skellefteå 4 2 4 Skövde 4 8 4 3 1 0 1 0 5 3 0 0 1 1 1 1 Sollefteå 1 1 2 1 1 1 1 Stockholm 14 7 7 1 9 2 Tyresö 6 7 7 3 1 1 1 8 1 1 1 Uddevalla 8 0 0 0 0 0 1 0 1 0 2 0 0 6 0 0 Upplands-Bro 8 5 2 1 Vilhelmina 6 1 1 0 0 1 0 0 Vännäs 9 4 9 1 2 3 Västerbergslagens 8 Utbildningsförbund Västerås 9 3 1 2 8 2 1 Ystad 1 1 7 7 Örebro 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 14 7 0 0 Östersund 2 1 3 2 1 2 1 4 1
44 (103) 6 Elevuppföljning yrkesvux - särvux Under 2013 fanns särskild utbildning för vuxna i 194 kommuner i Sverige. I princip samtliga kommuner i Sverige ansökte och beviljades statsbidrag för yrkesvux och kommunerna fick sedan själva besluta i vilken omfattning dessa årsstudieplatser skulle fördelas till elever inom särskild utbildning för vuxna. Av uppföljningen framgår att 77 kommuner fördelat på 15 kommunala samverkansområden redovisade statsbidragsplatser inom särvux. Dessa kommuner har redovisat att de har genomfört utbildning inom särskild utbildning för vuxna motsvarande 32 822 timmar, vilket motsvaras av 36,5 årsstudieplatser och 1,8 miljoner kronor i statsbidrag. Från och med den 1 juli 2013 började nya ämnesplaner tillämpas inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Många elever hade redan påbörjat sina kurser innan denna brytpunkt vilket visas genom att av 36,5 årsstudieplatser genomfördes 34 av dessa enligt tidigare gällande ämnesplaner. Störst volym finns inom ämnet administration när det gäller kurser inom ämnen som påbörjats före den 1 juli 2013. Avseende kurser inom de ämnen som trätt i kraft efter den 1 juli 2013 finns de största volymerna inom fastighetsskötsel, lager och terminal samt livsmedels- och näringskunskap. Antal elever som kommunerna redovisade inom särskild utbildning för vuxna (särvux)och som studerade yrkesämnen på gymnasial nivå inom ramen för yrkesvux uppgick till 210 elever. Hälsingeutbildning omfattar kommunerna Bollnäs, Hudiksvall, Söderhamn, Ljusdal, Ovanåker och Nordanstig. De kommuner som samverkar inom Östsam är Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun. 6.1 Yrkesvux särvux - antal elever per kommun Kommun Antal elever Eskilstuna 8 Gävle 16 Göteborg 94 Helsingborg 3 Hälsingeutbildning 7 Jönköping 43 Nynäshamn 4 Sigtuna 1 Skövde 1 Stockholm 9 Södertälje 6 Uppsala 11 Östsam 7
6.2 Yrkesvux särvux elevernas åldersfördelning Kommun 19 år eller yngre 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 45 (103) 55-59 år Eskilstuna 0 4 2 1 1 0 0 0 Gävle 0 4 2 4 5 1 0 0 Göteborg 0 36 24 10 7 11 6 0 Helsingborg 0 2 0 0 1 0 0 0 Hälsingeutbildning 0 2 3 0 1 1 0 0 Jönköping 0 7 10 7 14 4 0 1 Nynäshamn 0 1 3 0 0 0 0 0 Sigtuna 0 1 0 0 0 0 0 0 Skövde 0 1 0 0 0 0 0 0 Stockholm 0 2 2 3 2 0 0 0 Södertälje 0 0 3 0 2 0 1 0 Uppsala 0 3 1 2 3 2 0 0 Östsam 0 5 2 0 0 0 0 0 6.3 Yrkesvux särvux elevernas könsfördelning Kommun Kvinnor Män Eskilstuna 5 3 Gävle 7 9 Göteborg 45 49 Helsingborg 0 3 Hälsingeutbildning 5 2 Jönköping 21 22 Nynäshamn 3 1 Sigtuna 0 1 Skövde 0 1 Stockholm 3 6 Södertälje 5 1 Uppsala 3 8 Östsam 5 2 6.4 Yrkesvux särvux elevernas födelseland Kommun Sverige Utanför Sverige Utanför EU Uppgift saknas men inom EU Eskilstuna 5 1 2 0 Gävle 16 0 0 0 Göteborg 0 0 0 94 Helsingborg 3 0 0 0 Hälsingeutbildning 7 0 0 0 Jönköping 38 0 0 5 Nynäshamn 4 0 0 0 Sigtuna 1 0 0 0 Skövde 1 0 0 0 Stockholm 7 0 0 2 Södertälje 4 0 2 0 Uppsala 10 0 1 0 Östsam 6 0 1 0 60 år eller äldre
46 (103) 6.5 Yrkesvux särvux - yrkesområde Kommun Administration, handel /varuhantering Fastighet/anläggning och byggnation Fordonsvård och godshantering Hantverk och produktion Hotell, restaurang och bageri Skog, mark och djur Eskilstuna 1 1 0 0 1 3 0 2 Gävle 0 0 8 0 0 0 0 8 Göteborg 11 8 0 0 5 21 0 49 Helsingborg 0 0 0 0 3 0 0 0 Hälsingeutbildning 0 0 0 0 0 0 0 7 Jönköping 18 0 0 0 4 0 10 11 Nynäshamn 0 0 0 0 4 0 0 0 Sigtuna 0 0 1 0 0 0 0 0 Skövde 0 0 1 0 0 0 0 0 Stockholm 0 0 6 0 0 1 2 0 Södertälje 0 0 0 0 6 0 0 0 Uppsala 0 6 0 0 5 0 0 0 Östsam 0 2 0 0 0 2 3 0 6.6 Yrkesvux särvux elevernas studiefinansiering Kommun Aktivitetsersättning Bidrag SPSM Annan finansiering Uppgift saknas Eskilstuna 4 0 2 2 Gävle 6 0 10 0 Göteborg 20 19 3 52 Helsingborg 3 0 0 0 Hälsingeutbildning 0 3 4 0 Jönköping 17 0 26 0 Nynäshamn 4 0 0 0 Sigtuna 0 1 0 0 Skövde 1 0 0 0 Stockholm 6 0 0 3 Södertälje 6 0 0 0 Uppsala 0 0 1 10 Östsam 6 1 0 0 6.7 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning innan studier Kommun Hälsa, vård och omsorg Heltidsanställd Deltidsanställd Studier Arbetslös Daglig verksamhet LSS Eskilstuna 0 0 0 2 6 0 0 Gävle 0 0 0 1 15 0 0 Göteborg 3 0 18 1 9 4 59 Helsingborg 0 0 0 0 3 0 0 Hälsingeutbildning 2 2 0 0 2 1 0 Jönköping 0 0 0 0 43 0 0 Nynäshamn 0 0 0 0 4 0 0 Sigtuna 0 0 1 0 0 0 0 Skövde 0 0 1 0 0 0 0 Stockholm 0 0 0 0 6 0 3 Södertälje 0 0 0 0 6 0 0 Uppsala 0 0 0 0 1 0 10 Östsam 0 0 4 0 0 0 0 Annat Annat Uppgift saknas
47 (103) 6.8 Yrkesvux särvux - antal elever som avbrutit, avslutat eller fortfarande studerar Kommun Har avslutat/avbrutit Studerar fortfarande Uppgift saknas deltagandet i yrkesvux Eskilstuna 2 6 0 Gävle 16 0 0 Göteborg 20 74 0 Helsingborg 3 0 0 Hälsingeutbildning 1 6 0 Jönköping 26 17 0 Nynäshamn 4 0 0 Sigtuna 0 1 0 Skövde 0 1 0 Stockholm 8 1 0 Södertälje 6 0 0 Uppsala 1 0 10 Östsam 7 0 0 Kommun Studier 6.9 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter avslutad utbildning Heltidsanställd Deltidsanställd Arbetssökande Daglig verksamhet enligt LSS Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för följande antal elever Eskilstuna 0 0 0 0 0 0 0 2 Gävle 0 0 0 1 15 0 0 0 Göteborg 1 1 2 0 5 3 0 12 Helsingborg 0 0 0 0 1 0 0 2 Hälsingeutbildning 0 0 0 0 0 1 0 0 Jönköping 0 0 0 0 26 0 17 0 Nynäshamn 0 0 0 0 4 0 0 0 Sigtuna 0 0 0 0 0 0 0 0 Skövde 0 0 0 0 0 0 0 0 Stockholm 0 0 1 0 5 0 1 2 Södertälje 0 5 0 0 1 0 0 0 Uppsala 0 0 0 0 1 0 0 10 Östsam 1 3 2 1 0 0 0 0 6.10 Yrkesvux särvux elevernas sysselsättning efter studier relaterad/inte relaterad till yrkesområdet Kommun Sysselsättning relaterad till yrkesområdet Sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för följande antal elever Uppgift saknas Uppgift saknas Eskilstuna 0 0 0 2 Gävle 8 8 0 0 Göteborg 3 0 0 17 Helsingborg 1 0 0 2 Hälsingeutbildning 0 1 0 0 Jönköping 24 2 17 0 Nynäshamn 0 4 0 0 Sigtuna 0 0 0 0 Skövde 0 0 0 0 Stockholm 4 3 1 1 Södertälje 5 1 0 0 Uppsala 1 0 0 10 Östsam 6 1 0 0
48 (103) 7 Elevuppföljning yrkesvux komvux Med elever avses antal individer som kommunerna redovisat i sin uppföljning. En del kommuner har valt att särredovisa de elever som deltagit i utbildning inom ramen för yrkesvux, medan andra kommuner menar att det är svårt att göra en sådan särredovisning. I de fall kommunerna nyttjat statsbidraget som en delfinansiering av utbildningskostnaderna redovisas samtliga elever i kommunen i denna redovisning. Totalt antal elever som ingår i uppföljningen inom yrkesvux komvux och för vilka kommunerna uppgivit att utbildningsplatserna helt eller delvis har finansierats av det riktade statsbidraget inom ramen för yrkesvux är 33 441 individer. Inom yrkesvux har kommunerna ansökt och beviljats platser enskilt eller i samverkan. Vid uppföljning av elever har vissa kommuner/kommunalförbund valt att redovisa gemensamt medan andra kommuner har sökt gemensamt men valt att redovisa per kommun. I tabellen nedan redovisas landets samtliga kommuner i alfabetisk ordning. Av den framgår vilken kommun/kommunalförbund som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen till. En kommun har inte ansökt om statsbidrag inom yrkesvux (Överkalix). Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Ale Alingsås GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Härryda, Alingsås, Ale) Alvesta Aneby Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Sydnärkes utb.förbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Sydnärkes utb.förbund Avesta DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta) DalaWux gm Malung- Sälen Bengtsfors Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Berg Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Bjurholm Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Bjuv Helsingborg, Bjuv, Örkelljunga, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Boden Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Bollebygd Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Bollnäs Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Borgholm Borlänge DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Borås Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås
Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt 49 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Ulricehamn, Bollebygd) Botkyrka Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Boxholm Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm samt Bromölla Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Bromölla- Sölvesborg Bräcke Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Burlöv Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Båstad Dals-Ed Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Danderyd Nordost gm Täby Degerfors Örebro, Karlskoga, Degerfors Örebro Dorotea Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Eda Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Ekerö Eksjö Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Eslöv Essunga Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Fagersta Norra Västmanlands utb.förbund NVU (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) utb.förbund NVU Norra Västmanlands Falkenberg Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka 20%) Falköping Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Falun DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Filipstad Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Finspång Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Flen Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Forshaga Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Färgelanda Uddevalla, Färgelanda Uddevalla Gagnef DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Gislaved Gnesta Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Gnosjö Gotland Grums Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Grästorp Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Gullspång Töreboda, Gullspång, Mariestad Töreboda Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Gävle Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Göteborg GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale)
50 (103) Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Götene Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Habo Hagfors Hagfors, Munkfors Hallsberg Sydnärkes utb.förbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Sydnärkes utb.förbund Hallstahammar Halmstad Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka 20%) Hammarö Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Haninge Haparanda Heby Hedemora DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Helsingborg Herrljunga Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Hjo Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Hofors Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Huddinge Hudiksvall Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Hultsfred Hylte Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Hässleholm Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Höganäs Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Högsby Hörby Höör Jokkmokk Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Järfälla Jönköping Kalix Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Kalmar Kalmar, Mörbylånga, Torsås Kalmar Karlsborg Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Karlshamn Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Karlskoga Örebro, Karlskoga, Degerfors Örebro Karlskrona Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Karlstad Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm Katrineholm, Nyköping Kil Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Kinda Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Kiruna Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF
Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt 51 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Klippan Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Knivsta Kramfors Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg Kristianstad (40%), Kristianstad, Hässleholm Kristinehamn Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Krokom Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Kumla GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Kungsbacka Härryda, Alingsås, Ale) samt Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Kungsör GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Kungälv Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Kävlinge Köping Laholm Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Landskrona Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Laxå Sydnärkes utb.förbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) Sydnärkes utb.förbund Lekeberg Leksand DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Lerum GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Lessebo Lidingö Lidköping Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Lilla Edet GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Lindesberg Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Linköping Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Ljungby Ljusdal Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Ljusnarsberg Lomma Ludvika DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Luleå Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Lund Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Lycksele Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Lysekil Lysekil, Sotenäs Lysekil Malmö Malung DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Malå Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Mariestad Töreboda, Gullspång, Mariestad Töreboda
52 (103) Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Sjuhärad gm Borås Redovisat enskilt Mark Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Ulricehamn, Bollebygd) Markaryd Mellerud Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Mjölby Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, DalaWux gm Malung- Mora Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Sälen Hedemora) Motala Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Östsam Mullsjö Munkedal Munkfors Hagfors, Munkfors Mölndal GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Mönsterås Mörbylånga Kalmar, Mörbylånga, Torsås Kalmar Nacka Norberg Norra Västmanlands utb.förbund NVU (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) utb.förbund NVU Norra Västmanlands Nora Nordanstig Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Nordmaling Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Norrköping Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Norrtälje Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Norsjö Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Nybro Nykvarn Södertälje, Nykvarn Södertälje Nyköping Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Nynäshamn Nässjö Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Ockelbo Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Olofström Orsa Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm samt Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Orust Osby Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Oskarshamn Ovanåker Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Hälsingeutbildning gm Bollnäs, Ovanåker) Hudiksvall Oxelösund Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Pajala Lapplands kom.förbund LKF Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare Lapplands kom.förbund LKF Partille GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale)
Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt 53 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Perstorp Piteå Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Ragunda Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Robertsfors Ronneby Rättvik Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Sala Salem Sandviken Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Sigtuna Simrishamn Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ystad Sjöbo Skara Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Skellefteå Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Skinnskatteberg Norra Västmanlands utb.förbund NVU (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) Norra Västmanlands utb.förbund NVU Skurup Skövde Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, DalaWux gm Malung- Smedjebacken Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Sälen Hedemora) Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Sotenäs Lysekil, Sotenäs Lysekil Staffanstorp GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Stenungsund Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Stockholm Storfors Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Storuman Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Strängnäs Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Strömstad Strömstad, Tanum Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Västerås, Surahammar Västerås Svalöv Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Svedala Svenljunga Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Säffle Säter DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Sävsjö Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö Söderhamn Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker) Hälsingeutbildning gm Hudiksvall
54 (103) Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Söderköping Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Södertälje Södertälje, Nykvarn Södertälje Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Sölvesborg samt Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Östsam Redovisat enskilt Bromölla- Sölvesborg Tanum Strömstad, Tanum Strömstad Tibro Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Tidaholm Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro Skövde Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), Karlskrona, Olofström (80%) GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Tomelilla Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ystad Torsby Torsås Kalmar, Mörbylånga, Torsås Kalmar Tranemo Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Tranås Trelleborg Trollhättan Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) Kunskapsförbundet Väst Trosa Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Tyresö Täby Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Nordost/Täby Töreboda Töreboda, Gullspång, Mariestad Töreboda Uddevalla Uddevalla, Färgelanda Uddevalla Ulricehamn Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Umeå Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Upplands- Bro Upplands Väsby Uppsala Uppvidinge Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Vadstena Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Vaggeryd Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Valdemarsvik Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Vallentuna Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Nordost/Täby Vansbro DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Vara Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara Varberg Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka (20%) Vaxholm Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) Kunskapscentrum Nordost/Täby Vellinge Vetlanda Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby Nässjö
Kommun Ansökt gemensamt med kommuner eller kommunalförbund Ansökt enskilt Vilhelmina Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm 55 (103) Kommun som ansvarat för redovisning av elevuppföljningen Redovisat enskilt Vimmerby Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Vindeln Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Vingåker Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, Katrineholm, Nyköping Vårgårda Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Sjuhärad gm Borås Ulricehamn, Bollebygd) Vänersborg Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) Kunskapsförbundet Väst Vännäs Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Värmdö Värnamo Västervik Västerås Västerås, Surahammar Västerås Växjö Ydre Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Östsam Ystad Ystad, Tomelilla, Simrishamn Ystad Åmål Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål Bengtsfors Ånge Åre Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Vännäs, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Bjurholm Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Östsam Älmhult Älvdalen DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, Mora, Falun, Säter, Hedemora) DalaWux gm Malung- Sälen Älvkarleby Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby Gävle Älvsbyn Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå Ängelholm Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm GR Kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Östsam Ödeshög Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Örebro Örebro, Karlskoga, Degerfors Örebro Örkelljunga Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Höganäs, Svalöv, Ängelholm Örnsköldsvik Östersund Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg (40%), Kristianstad, Hässleholm Överkalix Ej ansökt om statsbidrag Övertorneå
56 (103) 7.1 Yrkesvux komvux redovisning av antalet elever per kommun/kommunalförbund I den elevuppföljning som redovisas under avsnitt 7.1 7.12 står det endast redovisande kommun eller kommunalförbund. Inledningsvis i kapitel 7 finns en förteckning av samtliga kommuner och vem som ansvarar för redovisning av elevuppgifterna. Det innebär att Nässjö t.ex. redovisar 283 elever men att den summan även inkluderar elever från kommunerna Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby. I de fall en kommun redovisar gemensamt med fler kommuner markeras det med en asterix (*) och kompletterande uppgifter kring vilka övriga kommuner som ingår i den redovisade uppgiften framgår av tidigare förteckning i detta kapitel. Redovisande kommun/ kommunalförbund Totalt antal elever i yrkesvux Redovisande kommun/ kommunalförbund Totalt antal elever i yrkesvux Redovisande kommun/ kommunalförbund Totalt antal elever i yrkesvux Ale 81 Gävle* 235 Knivsta 34 Alingsås 140 Göteborg 752 Kramfors 52 Alvesta 52 Habo 39 Kristianstad 506 Arboga 104 Hagfors 43 Kristinehamn 37 Arjeplog 11 Hallstahammar 47 Arvidsjaur 22 Halmstad 192 Kumla 69 Arvika 102 Haninge 223 Kungsbacka 311 Bengtsfors* 290 Haparanda 28 Kungsör 62 Bjurholm 29 Heby 22 Kungälv 211 Bjuv 85 Helsingborg 256 Kunskapscentrum 223 Nordost* Boden 71 Huddinge 200 Kunskapsförbundet 222 Väst* Borgholm 71 Hultsfred 57 Kävlinge 122 Botkyrka 290 Hylte 13 Köping 180 Burlöv 54 Håbo 50 Laholm 82 Båstad 57 Hällefors 32 Landskrona 57 DalaWux* 1 233 Hälsingeutbildning* 947 Lekeberg 18 Dorotea 12 Härjedalen 44 Lerum 123 Eda 38 Härnösand 53 Lessebo 94 Ekerö 28 Härryda 151 Lidingö 141 Emmaboda 13 Hässleholm 214 Lidköping 126 Enköping 151 Höganäs 25 Lilla Edet 18 Eskilstuna 247 Högsby 62 Lindesberg 74 Eslöv 143 Hörby 67 Ljungby 53 Essunga 20 Höör 36 Ljusnarsberg 28 Falkenberg 107 Järfälla 150 LKF Lapplands kommunalförbund* 134 Filipstad 110 Jönköping 1 209 Lomma 29 Flen 82 Kalix 108 Luleå 251 Forshaga 43 Kalmar* 384 Lund 170 Gislaved 54 Karlshamn 284 Lycksele 104 Gnesta 24 Karlskrona 112 Lysekil* 52 Gnosjö 136 Karlstad 294 Malmö 1 114 Gotland 97 Katrineholm 133 Malå 3 Grums 19 Kil 61 Mariestad 104 Grästorp 26 Klippan 69
57 (103) Kommun Totalt antal elever i yrkesvux Kommun Totalt antal elever i yrkesvux Kommun Totalt antal elever i yrkesvux Markaryd 59 Svedala 41 Östsam* 1 333 Mullsjö 42 Sydnärkes utb.förb.* 103 Övertorneå 11 Munkedal 47 Säffle 67 Munkfors 25 Södertälje* 501 Mölndal 234 Sölvesborg 131 Mönsterås 22 Tierp 60 Nacka 108 Timrå 62 Nora 40 Tingsryd 173 Norra Västmanlands 41 Tjörn 50 utbildnings- förbund* Norrtälje 92 Torsby 92 Norsjö 22 Tranås 95 Nybro 208 Trelleborg 195 Nyköping 139 Trosa 40 Nynäshamn 94 Tyresö 69 Nässjö* 283 Töreboda* 31 Olofström 125 Uddevalla* 544 Orust 35 Umeå 699 Osby 50 Upplands Bro 106 Oskarshamn 57 Upplands Väsby 236 Oxelösund 82 Uppsala 1 734 Partille 70 Uppvidinge 65 Perstorp 30 Vaggeryd 103 Piteå 338 Varberg 159 Robertsfors 18 Vellinge 47 Ronneby 25 Vilhelmina 68 Sala 23 Vimmerby 86 Salem 33 Vindeln 10 Sigtuna 314 Vännäs 11 Sjuhärad* 662 Värmdö 62 Sjöbo 42 Värnamo 108 Skara 32 Västervik 153 Skellefteå 301 Västerås* 276 Skurup 63 Växjö 258 Skövde* 610 Ystad* 107 Sollentuna 78 Ånge 47 Solna 249 Årjäng 82 Sorsele 20 Åsele 9 Staffanstorp 35 Åstorp 64 Stenungssund 175 Älmhult 47 Stockholm 2303 Älvsbyn 48 Storfors 17 Ängelholm 89 Storuman 16 Öckerö 35 Strängnäs 117 Örebro* 372 Strömstad* 103 Örkelljunga 45 Strömsund 49 Örnsköldsvik 362 Sundbyberg 567 Östersund* 210 Sundsvall 189 Österåker 105 Sunne 78 Östhammar 94 Svalöv 28 Östra Göinge 85
58 (103) 7.2 Yrkesvux komvux elevernas åldersfördelning Totalt antal elever 19 år eller yngre 306 20-24 år 9886 25-29 år 7300 30-34 år 5107 35-44 år 6336 45-54 år 3678 55-59 år 641 60 år eller äldre 183 Uppgift saknas 135 Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60 år eller äldre Uppgift saknas Ale 0 27 17 15 14 7 1 0 0 Alingsås 1 63 28 14 27 4 3 0 0 Alvesta 0 20 12 5 7 8 0 0 0 Arboga 1 36 12 4 15 10 2 0 24 Arjeplog 0 5 5 0 0 1 0 0 0 Arvidsjaur 1 12 1 4 2 1 Arvika 1 30 23 14 19 15 0 0 0 Bengtsfors* 20 108 34 36 49 33 9 1 0 Bjurholm 0 14 9 6 0 0 0 0 0 Bjuv 1 40 16 13 7 8 0 0 0 Boden 0 16 11 13 18 8 4 1 0 Borgholm 2 23 17 8 11 6 4 0 0 Botkyrka 0 45 46 65 71 54 9 0 0 Burlöv 0 16 8 8 14 7 1 0 0 Båstad 1 18 10 3 12 11 1 1 0 DalaWux* 9 353 247 174 245 157 42 6 0 Dorotea 0 4 3 1 3 1 0 0 0 Eda 2 10 3 5 13 5 0 0 0 Ekerö 0 9 4 5 4 3 2 1 0 Emmaboda 0 2 2 4 1 4 0 0 0 Enköping 0 37 32 20 37 22 2 1 0 Eskilstuna 0 68 63 51 39 24 2 0 0 Eslöv 0 36 44 14 30 17 2 0 0 Essunga 0 3 5 7 3 2 0 0 0 Falkenberg 1 43 18 17 16 11 1 0 0 Filipstad 4 35 20 6 28 15 2 0 0 Flen 0 21 15 15 18 13 0 0 0 Forshaga 0 2 18 6 9 7 1 0 0 Gislaved 0 15 11 8 12 7 1 0 0 Gnesta 0 5 5 2 6 2 0 0 4 Gnosjö 0 21 29 23 35 26 2 0 0 Gotland 1 33 16 20 16 11 0 0 0 Grums 0 5 4 4 5 1 0 0 0 Grästorp 0 10 4 4 6 1 1 0 0 Gävle* 1 79 47 36 36 29 5 2 0 Göteborg 4 238 196 111 123 72 6 2 0 Habo 0 7 11 3 10 6 2 0 0 Hagfors 0 13 11 1 12 7 2 0 0 Hallstahammar 0 17 11 7 9 2 1 0 0 Halmstad 0 55 51 34 30 20 2 0 0 Haninge 17 53 49 41 48 14 1 0 0 Haparanda 0 11 5 5 6 1 0 0 0 Heby 0 4 2 3 2 9 1 0 1 Helsingborg 0 69 57 47 58 22 3 0 0
59 (103) Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60 år eller äldre Uppgift saknas Huddinge 0 19 40 47 56 33 5 0 0 Hultsfred 1 20 10 7 9 8 0 2 0 Hylte 0 3 6 2 0 2 0 0 0 Håbo 0 8 9 6 14 12 1 0 0 Hällefors 0 7 6 6 3 3 0 0 0 Hälsingeutbildning* 8 302 202 103 170 102 29 31 0 Härjedalen 2 21 4 3 5 6 2 1 0 Härnösand 0 18 15 19 1 0 0 0 0 Härryda 1 60 29 21 25 14 1 0 0 Hässleholm 3 47 48 28 53 30 5 0 0 Höganäs 0 10 3 2 3 5 0 2 0 Högsby 1 19 10 12 11 8 0 1 0 Hörby 0 14 16 15 14 8 0 0 0 Höör 0 6 11 6 6 6 0 1 0 Järfälla 0 18 26 34 43 19 5 0 5 Jönköping 54 614 247 84 130 80 0 0 0 Kalix 3 24 31 14 23 11 1 1 0 Kalmar* 0 137 105 39 56 43 4 0 0 Karlshamn 8 127 53 27 45 22 2 0 0 Karlskrona 0 36 29 12 24 9 1 1 0 Karlstad 0 78 71 52 54 36 3 0 0 Katrineholm 3 55 24 16 25 9 1 0 0 Kil 0 10 10 9 13 16 2 1 0 Klippan 0 17 12 11 19 10 0 0 0 Knivsta 0 10 7 7 8 2 0 0 0 Kramfors 0 19 11 5 11 5 1 0 0 Kristianstad 2 163 106 75 108 48 4 0 0 Kristinehamn 0 10 8 6 11 2 0 0 0 Kumla 0 17 28 13 8 3 0 0 0 Kungsbacka 0 80 55 31 62 69 11 3 0 Kungsör 2 15 14 7 14 7 3 0 0 Kungälv 1 85 39 20 34 29 1 2 0 Kunskapscentrum Nordost* 1 66 49 31 37 34 5 0 0 Kunskapsförbundet Väst* 1 35 33 31 51 50 12 9 0 Kävlinge 2 25 18 13 21 18 12 13 0 Köping 2 52 49 26 22 24 5 0 0 Laholm 0 29 21 10 13 7 2 0 0 Landskrona 0 11 15 10 15 3 3 0 0 Lekeberg 1 5 7 2 2 1 0 0 0 Lerum 1 59 16 10 20 14 3 0 0 Lessebo 1 36 17 7 19 10 2 2 0 Lidingö 0 36 26 24 30 12 13 0 0 Lidköping 0 50 24 14 17 18 2 1 0 Lilla Edet 0 4 5 2 5 2 0 0 18 Lindesberg 1 24 15 16 12 6 0 0 0 Ljungby 0 10 27 5 6 3 2 0 0 Ljusnarsberg 1 12 4 2 5 3 0 1 0 LKF - Lapplands kommunalförbund* 1 31 31 19 38 12 1 1 0 Lomma 0 7 7 3 5 6 1 0 0 Luleå 2 75 53 39 40 38 4 0 0 Lund 0 65 42 27 20 13 2 1 0 Lycksele 0 49 23 13 14 5 0 0 0 Lysekil* 3 13 7 9 9 6 5 0 0 Malmö 5 340 280 209 207 65 6 2 0 Malå 0 0 1 1 1 0 0 0 0 Mariestad 1 39 27 8 16 11 2 0 0 Markaryd 2 17 15 9 11 4 1 0 0 Mullsjö 0 7 12 6 9 7 1 0 0
60 (103) Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60 år eller äldre Uppgift saknas Munkedal 2 14 15 8 7 1 0 0 0 Munkfors 0 3 5 3 5 7 1 0 0 Mölndal 3 89 51 36 34 18 3 0 0 Mönsterås 0 6 7 5 4 0 0 0 0 Nacka 2 21 21 14 28 17 3 2 0 Nora 0 13 13 8 3 3 0 0 0 Norra Västmanlands utbildningsförbund* 0 12 11 7 4 0 4 3 0 Norrtälje 0 23 16 15 20 15 3 0 0 Norsjö 0 8 3 0 4 3 1 0 0 Nybro 1 65 43 18 28 18 1 1 33 Nyköping 3 73 32 13 5 7 3 3 0 Nynäshamn 0 22 17 19 20 15 0 1 0 Nässjö* 16 65 38 66 55 35 7 1 0 Olofström 2 35 29 24 24 9 2 0 0 Orust 0 8 10 12 5 0 0 0 0 Osby 0 22 7 5 8 6 2 0 0 Oskarshamn 0 19 10 10 11 6 0 1 0 Oxelösund 4 26 21 12 14 5 0 0 0 Partille 0 25 22 7 14 2 0 0 0 Perstorp 0 8 4 4 8 3 3 0 0 Piteå 5 96 77 60 66 29 5 0 0 Robertsfors 0 6 4 3 4 1 0 0 0 Ronneby 2 46 23 17 33 16 2 2 0 Sala 0 6 4 2 7 4 0 0 0 Salem 0 9 10 3 8 3 0 0 0 Sigtuna 0 67 54 45 91 47 10 0 0 Sjuhärad* 5 222 140 114 119 59 3 0 0 Sjöbo 1 18 7 2 8 4 2 0 0 Skara 0 5 9 4 8 2 4 0 0 Skellefteå 2 104 66 54 41 28 5 1 0 Skurup 4 26 2 12 11 8 0 0 0 Skövde* 2 202 143 68 92 64 30 9 0 Sollefteå 0 16 17 7 9 4 2 0 0 Sollentuna 0 14 17 11 18 13 4 0 0 Solna 0 45 55 41 76 26 5 1 0 Sorsele 0 10 3 2 3 1 1 0 0 Staffanstorp 1 16 6 4 5 3 0 0 0 Stenungssund 1 70 31 17 27 27 0 2 0 Stockholm 0 420 581 482 539 239 36 6 0 Storfors 0 4 3 6 2 1 1 0 0 Storuman 0 3 3 4 4 0 2 0 0 Strängnäs 1 19 14 19 18 7 1 0 38 Strömstad* 1 13 16 13 29 20 11 0 0 Strömsund 0 16 4 10 9 7 2 0 1 Sundbyberg 2 93 164 93 138 65 8 4 0 Sundsvall 0 56 46 38 42 12 2 0 0 Sunne 0 25 17 10 12 12 1 1 0 Svalöv 0 12 5 8 3 0 0 0 0 Svedala 1 13 6 6 11 4 0 0 0 Sydnärkes utb.förbund* 0 28 19 19 16 15 4 2 0 Säffle 1 22 10 12 11 9 2 0 0 Södertälje* 0 78 93 101 125 90 11 3 0 Sölvesborg 3 61 23 19 17 7 1 0 0 Tierp 1 23 21 5 7 3 0 0 0 Timrå 0 13 22 4 8 4 1 0 10 Tingsryd 5 69 25 17 21 24 7 5 0 Tjörn 0 17 12 8 5 6 2 0 0 Torsby 0 22 28 17 19 6 0 0 0
61 (103) Kommun/ kommunalförbund 19 år eller yngre 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54 år 55-59 år 60 år eller äldre Uppgift saknas Tranås 1 41 18 10 13 10 1 1 0 Trelleborg 0 65 52 24 34 18 1 1 0 Trosa 0 8 7 5 10 7 3 0 0 Tyresö 0 25 13 7 19 4 0 1 0 Töreboda* 0 13 7 3 3 4 1 0 0 Uddevalla* 8 159 97 61 101 83 21 14 0 Umeå 5 211 175 148 116 35 6 3 0 Upplands Bro 7 26 24 25 15 9 0 0 0 Upplands Väsby 1 63 48 44 50 25 5 0 0 Uppsala 6 469 413 237 317 242 43 7 0 Uppvidinge 3 25 11 8 11 7 0 0 0 Vaggeryd 1 37 19 11 18 15 2 0 0 Varberg 3 59 45 19 19 10 3 1 0 Vellinge 0 14 12 1 9 8 3 0 0 Vilhelmina 0 27 9 8 16 6 2 0 0 Vimmerby 0 41 16 10 8 11 0 0 0 Vindeln 0 3 4 0 0 1 1 0 0 Vännäs 0 0 0 1 4 6 0 0 0 Värmdö 1 19 10 10 14 8 0 0 0 Värnamo 0 35 22 18 19 11 2 1 0 Västervik 0 65 38 18 20 12 0 0 0 Västerås* 0 18 20 101 96 23 16 2 0 Växjö 1 76 75 40 37 26 1 2 0 Ystad* 0 32 35 14 11 14 0 1 0 Ånge 0 14 8 3 11 8 3 0 0 Årjäng 6 35 8 9 19 3 1 0 1 Åsele 0 0 0 3 4 2 0 0 0 Åstorp 2 36 9 9 7 1 0 0 0 Älmhult 0 10 5 18 7 6 1 0 0 Älvsbyn 0 12 10 12 9 5 0 0 0 Ängelholm 0 11 16 14 36 11 1 0 0 Öckerö 0 18 6 2 4 3 1 1 0 Örebro* 3 90 86 73 71 47 1 1 0 Örkelljunga 0 13 7 7 9 8 1 0 0 Örnsköldsvik 3 115 86 44 80 29 3 2 0 Östersund* 0 65 47 40 38 16 4 0 0 Österåker 0 29 18 25 19 12 2 0 0 Östhammar 0 33 16 11 11 16 5 2 0 Östra Göinge 0 30 16 9 19 8 3 0 0 Östsam* 4 415 292 199 239 155 25 4 0 Övertorneå 0 2 5 0 3 1 0 0 0
62 (103) 7.3 Yrkesvux komvux elevernas könsfördelning Totalt antal elever Kvinnor 22667 Män 10815 Uppgift saknas 72 Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Ale 59 22 0 Alingsås 97 43 0 Alvesta 42 10 0 Arboga 90 14 0 Arjeplog 10 1 0 Arvidsjaur 18 4 0 Arvika 73 29 0 Bengtsfors* 187 103 0 Bjurholm 16 13 0 Bjuv 59 26 0 Boden 41 30 0 Borgholm 59 12 0 Botkyrka 237 53 0 Burlöv 41 13 0 Båstad 43 14 0 DalaWux* 931 302 0 Dorotea 7 5 0 Eda 27 11 0 Ekerö 19 9 0 Emmaboda 9 4 0 Enköping 129 22 0 Eskilstuna 159 88 0 Eslöv 128 15 0 Essunga 13 7 0 Falkenberg 78 29 0 Filipstad 78 32 0 Flen 66 16 0 Forshaga 36 7 0 Gislaved 45 9 0 Gnesta 23 1 0 Gnosjö 93 43 0 Gotland 76 21 0 Grums 18 1 0 Grästorp 20 6 0 Gävle* 129 106 0 Göteborg 243 509 0 Habo 30 9 0 Hagfors 42 4 0 Hallstahammar 29 18 0 Halmstad 102 90 0 Haninge 175 48 0 Haparanda 25 3 0 Heby 14 7 1 Helsingborg 171 85 0 Huddinge 163 37 0 Hultsfred 47 10 0 Hylte 4 9 0 Håbo 45 5 0 Hällefors 20 5 0 Hälsingeutbildning* 641 306 0 Härjedalen 27 17 0 Härnösand 39 14 0 Härryda 117 34 0 Hässleholm 152 62 0
Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Höganäs 13 12 0 Högsby 51 11 0 Hörby 55 12 0 Höör 26 10 0 Järfälla 108 42 0 Jönköping 912 297 0 Kalix 87 21 0 Kalmar* 195 189 0 Karlshamn 172 112 0 Karlskrona 75 37 0 Karlstad 221 73 0 Katrineholm 79 54 0 Kil 49 12 0 Klippan 63 6 0 Knivsta 22 12 0 Kramfors 30 22 0 Kristianstad 369 137 0 Kristinehamn 25 12 0 Kumla 58 11 0 Kungsbacka 203 108 0 Kungsör 46 16 0 Kungälv 141 70 0 Kunskapscentrum Nordost* 167 56 0 Kunskapsförbundet Väst* 153 69 0 Kävlinge 98 24 0 Köping 147 33 0 Laholm 49 33 0 Landskrona 23 34 0 Lekeberg 17 1 0 Lerum 90 33 0 Lessebo 58 36 0 Lidingö 99 42 0 Lidköping 100 26 0 Lilla Edet 9 9 0 Lindesberg 53 21 0 Ljungby 35 18 0 Ljusnarsberg 21 7 0 LKF - Lapplands kommunalförbund* 110 24 0 Lomma 18 11 0 Luleå 163 88 0 Lund 77 93 0 Lycksele 63 41 0 Lysekil* 40 12 0 Malmö 606 508 0 Malå 3 0 0 Mariestad 90 14 0 Markaryd 53 6 0 Mullsjö 36 6 0 Munkedal 42 5 0 Munkfors 23 1 0 Mölndal 159 75 0 Mönsterås 17 5 0 Nacka 83 25 0 Nora 36 4 0 Norra Västmanlands utbildningsförbund* 23 18 0 Norrtälje 74 18 0 Norsjö 14 5 0 Nybro 106 69 33 Nyköping 81 58 0 Nynäshamn 85 9 0 Nässjö* 208 75 0 63 (103)
64 (103) Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Olofström 98 27 0 Orust 31 4 0 Osby 43 7 0 Oskarshamn 49 8 0 Oxelösund 53 29 0 Partille 32 38 0 Perstorp 23 7 0 Piteå 229 109 0 Robertsfors 14 4 0 Ronneby 115 26 0 Sala 14 9 0 Salem 26 7 0 Sigtuna 240 74 0 Sjuhärad* 439 223 0 Sjöbo 41 1 0 Skara 19 13 0 Skellefteå 205 96 0 Skurup 36 27 0 Skövde* 463 147 0 Sollefteå 36 19 0 Sollentuna 63 14 0 Solna 181 68 0 Sorsele 15 5 0 Staffanstorp 22 13 0 Stenungssund 105 70 0 Stockholm 1604 699 0 Storfors 12 5 0 Storuman 11 5 0 Strängnäs 53 26 38 Strömstad* 95 8 0 Strömsund 41 8 0 Sundbyberg 397 170 0 Sundsvall 118 78 0 Sunne 74 4 0 Svalöv 15 13 0 Svedala 40 1 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 83 20 0 Säffle 58 9 0 Södertälje* 403 98 0 Sölvesborg 105 26 0 Tierp 25 35 0 Timrå 47 15 0 Tingsryd 128 45 0 Tjörn 29 21 0 Torsby 62 30 0 Tranås 64 31 0 Trelleborg 142 53 0 Trosa 33 7 0 Tyresö 50 19 0 Töreboda* 14 17 0 Uddevalla* 363 181 0 Umeå 378 321 0 Upplands Bro 81 25 0 Upplands Väsby 78 158 0 Uppsala 1155 579 0 Uppvidinge 48 17 0 Vaggeryd 74 29 0 Varberg 72 87 0 Vellinge 31 16 0 Vilhelmina 34 34 0 Vimmerby 68 18 0
Kommun/kommunalförbund Kvinnor Män Uppgift saknas Vindeln 9 0 0 Vännäs 11 0 0 Värmdö 34 28 0 Värnamo 91 17 0 Västervik 117 36 0 Västerås* 181 95 0 Växjö 137 121 0 Ystad* 92 15 0 Ånge 40 7 0 Årjäng 60 22 0 Åsele 9 0 0 Åstorp 12 52 0 Älmhult 45 2 0 Älvsbyn 43 5 0 Ängelholm 83 6 0 Öckerö 28 7 0 Örebro* 231 141 0 Örkelljunga 34 11 0 Örnsköldsvik 244 118 0 Östersund* 106 104 0 Österåker 81 24 0 Östhammar 65 29 0 Östra Göinge 42 43 0 Östsam* 633 700 0 Övertorneå 9 2 0 65 (103)
66 (103) 7.4 Yrkesvux komvux elevernas födelseland Totalt antal elever Sverige 20 173 Utanför Sverige men inom Europa 3033 Utanför Europa 7460 Uppgift saknas 2889 Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Ale 47 3 12 19 Alingsås 58 5 24 53 Alvesta 38 4 10 0 Arboga 74 1 15 14 Arjeplog 11 0 0 0 Arvidsjaur 13 4 3 2 Arvika 60 3 39 0 Bengtsfors* 228 24 38 0 Bjurholm 14 15 0 0 Bjuv 60 20 5 0 Boden 36 3 18 14 Borgholm 67 3 1 0 Botkyrka 76 40 122 52 Burlöv 20 14 20 0 Båstad 51 4 2 0 DalaWux* 910 79 244 0 Dorotea 11 1 0 0 Eda 25 6 7 0 Ekerö 20 4 4 0 Emmaboda 9 1 3 0 Enköping 92 8 22 29 Eskilstuna 53 42 152 0 Eslöv 81 21 41 0 Essunga 12 2 6 0 Falkenberg 73 13 21 0 Filipstad 73 16 23 0 Flen 51 6 25 0 Forshaga 32 1 10 0 Gislaved 33 15 6 0 Gnesta 17 2 1 4 Gnosjö 20 24 92 0 Gotland 80 1 16 0 Grums 15 1 3 0 Grästorp 23 0 3 0 Gävle* 178 11 44 2 Göteborg 306 48 156 242 Habo 32 4 3 0 Hagfors 42 4 0 0 Hallstahammar 27 6 14 0 Halmstad 143 30 19 0 Haninge 95 66 62 0 Haparanda 21 3 4 0 Heby 13 2 6 1 Helsingborg 159 39 44 14 Huddinge 73 28 99 0 Hultsfred 48 4 5 0 Hylte 10 2 1 0 Håbo 39 1 10 0 Hällefors 17 3 5 0 Hälsingeutbildning* 707 43 195 2 Härjedalen 41 1 2 0
67 (103) Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Härnösand 21 26 6 0 Härryda 86 5 20 40 Hässleholm 148 32 34 0 Höganäs 16 6 3 0 Högsby 44 6 12 0 Hörby 47 7 13 0 Höör 27 6 3 0 Järfälla 74 8 58 10 Jönköping 908 82 219 0 Kalix 85 5 18 0 Kalmar* 289 28 67 0 Karlshamn 243 23 18 0 Karlskrona 99 6 6 1 Karlstad 203 24 67 0 Katrineholm 96 3 34 0 Kil 54 3 4 0 Klippan 49 8 11 1 Knivsta 28 2 4 0 Kramfors 37 6 9 0 Kristianstad 185 71 98 152 Kristinehamn 22 2 13 0 Kumla 54 2 13 0 Kungsbacka 175 11 17 108 Kungsör 42 0 20 0 Kungälv 105 6 26 74 Kunskapscentrum Nordost* 117 14 48 44 Kunskapsförbundet Väst* 141 41 40 0 Kävlinge 101 11 9 1 Köping 127 18 35 0 Laholm 72 9 1 0 Landskrona 32 8 17 0 Lekeberg 17 0 1 0 Lerum 85 0 7 31 Lessebo 71 5 18 0 Lidingö 80 6 41 14 Lidköping 103 5 18 0 Lilla Edet 9 2 2 5 Lindesberg 53 1 20 0 Ljungby 39 13 1 0 Ljusnarsberg 18 5 5 0 LKF - Lapplands kommunalförbund* 92 5 37 0 Lomma 24 1 3 0 Luleå 184 20 47 0 Lund 120 19 26 5 Lycksele 0 0 0 104 Lysekil* 35 10 7 0 Malmö 470 169 436 39 Malå 3 0 0 0 Mariestad 93 5 6 0 Markaryd 46 9 3 0 Mullsjö 35 3 4 0 Munkedal 41 3 3 0 Munkfors 23 0 1 0 Mölndal 100 10 38 86 Mönsterås 19 3 0 0 Nacka 57 15 36 0 Nora 39 1 0 0 Norra Västmanlands utbildningsförbund* 38 1 2 0 Norrtälje 53 3 14 22
68 (103) Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Norsjö 16 1 2 0 Nybro 115 26 34 33 Nyköping 103 14 22 0 Nynäshamn 63 14 17 0 Nässjö* 149 40 94 0 Olofström 86 33 6 0 Orust 29 2 4 0 Osby 37 7 6 0 Oskarshamn 38 8 11 0 Oxelösund 53 9 20 0 Partille 35 4 9 22 Perstorp 19 7 4 0 Piteå 294 10 34 0 Robertsfors 9 0 9 0 Ronneby 124 3 14 0 Sala 17 3 3 0 Salem 21 1 11 0 Sigtuna 133 39 139 3 Sjuhärad* 93 3 33 533 Sjöbo 39 1 2 0 Skara 27 3 2 0 Skellefteå 233 5 61 2 Skurup 53 6 4 0 Skövde* 393 67 40 110 Sollefteå 41 3 11 0 Sollentuna 56 16 5 0 Solna 123 32 94 0 Sorsele 14 3 3 0 Staffanstorp 27 2 6 0 Stenungssund 104 10 19 42 Stockholm 1112 356 835 0 Storfors 13 2 2 0 Storuman 14 0 2 0 Strängnäs 59 5 15 38 Strömstad* 84 14 5 0 Strömsund 41 1 2 5 Sundbyberg 256 40 254 17 Sundsvall 145 8 43 0 Sunne 73 3 2 0 Svalöv 23 0 5 0 Svedala 38 2 2 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 87 5 11 0 Säffle 50 7 10 0 Södertälje* 205 85 211 0 Sölvesborg 105 15 11 0 Tierp 48 0 12 0 Timrå 49 1 9 3 Tingsryd 135 20 18 0 Tjörn 24 3 3 20 Torsby 70 14 8 0 Tranås 70 3 22 0 Trelleborg 141 28 26 0 Trosa 33 2 5 0 Tyresö 39 4 26 0 Töreboda* 23 4 4 0 Uddevalla* 306 33 69 136 Umeå 375 23 301 0 Upplands Bro 49 19 38 0 Upplands Väsby 144 15 77 0
69 (103) Kommun/kommunalförbund Sverige Utanför Sverige Utanför Europa Uppgift saknas men inom Europa Uppsala 708 70 378 578 Uppvidinge 48 12 5 0 Vaggeryd 66 15 22 0 Varberg 128 15 16 0 Vellinge 29 5 13 0 Vilhelmina 67 0 1 0 Vimmerby 66 10 10 0 Vindeln 9 0 0 0 Vännäs 10 0 1 0 Värmdö 47 3 12 0 Värnamo 60 23 25 0 Västervik 137 7 9 0 Västerås* 134 47 53 42 Växjö 158 35 64 1 Ystad* 94 5 8 0 Ånge 45 0 2 0 Årjäng 59 13 10 0 Åsele 7 2 0 0 Åstorp 35 11 7 11 Älmhult 15 11 21 0 Älvsbyn 32 3 13 0 Ängelholm 0 28 57 4 Öckerö 19 0 0 16 Örebro* 183 17 107 65 Örkelljunga 28 8 5 4 Örnsköldsvik 241 17 104 0 Östersund* 171 13 13 13 Österåker 80 7 18 0 Östhammar 91 0 3 0 Östra Göinge 74 7 4 0 Östsam* 874 93 358 8 Övertorneå 8 2 1 0
70 (103) 7.5 Yrkesvux komvux huvudsakligt yrkesområde Antal elever Bygg och anläggning 1 060 El och energi 1 403 Fordon och transport 1 645 Hantverk 645 Hotell och turism 641 Industriteknik 1 561 Naturbruk 293 Restaurang och livsmedel 1 781 VVS och fastighet 602 Barn och fritid 1 662 Handel och administration 4 066 Vård och omsorg 15 388 Teoretiska kurser 1 578 Orienteringskurser 1 234 Kommun Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Ale 6 0 12 0 8 4 0 2 0 0 3 46 0 0 Alingsås 1 5 17 1 5 5 0 0 0 0 4 102 0 0 Alvesta 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 50 0 0 Arboga 1 0 0 0 0 3 0 2 1 0 0 97 0 0 Arjeplog 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 10 0 0 Arvidsjaur 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 0 0 Arvika 0 9 0 1 0 0 0 0 0 0 0 21 42 29 Bengtsfors* 0 20 47 0 0 2 1 0 10 0 30 166 0 14 Bjurholm 3 2 2 0 0 2 0 0 2 0 0 0 6 12 Bjuv 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 85 0 0 0 Boden 8 3 13 0 0 3 0 5 3 0 4 27 3 2 Borgholm 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 5 53 12 0 Botkyrka 1 10 0 6 3 0 14 21 4 44 15 172 0 0 Burlöv 0 1 1 2 0 1 0 5 1 10 4 25 4 0 Båstad 0 0 0 0 17 0 40 0 0 0 0 0 0 0 DalaWux* 17 27 44 14 10 79 2 31 11 18 124 822 16 18 Dorotea 0 0 1 0 0 0 3 0 1 0 0 7 0 0 Eda 0 0 2 0 0 3 0 0 0 0 0 30 3 0 Ekerö 3 1 1 0 0 0 0 2 1 7 2 11 0 0 Emmaboda 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 12 0 0 Enköping 5 4 1 4 0 0 0 3 1 4 10 119 0 0 Eskilstuna 4 11 22 0 0 61 0 28 0 20 2 99 0 0 Eslöv 2 1 1 4 0 2 1 2 5 0 9 116 0 0 Essunga 0 0 0 0 0 6 0 1 0 0 1 12 0 0 Falkenberg 7 3 0 0 0 5 1 8 2 0 3 69 9 0 Filipstad 0 1 0 0 0 2 0 0 0 0 2 53 52 0 Flen 1 1 0 1 0 3 0 0 0 6 1 66 1 2 Forshaga 0 0 0 0 0 0 0 6 0 0 0 37 0 0 Gislaved 0 0 0 0 0 6 0 8 0 0 15 25 0 0 Gnesta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 22 0 0 Gnosjö 0 0 0 0 0 13 0 0 0 0 13 10 15 85 Gotland 1 5 0 8 0 0 21 1 0 0 16 45 0 0 Grums 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 18 0 0 Grästorp 1 1 0 0 0 3 0 5 0 1 0 15 0 0 Gävle* 1 11 27 6 14 58 4 23 13 11 40 27 0 0 Göteborg 48 93 252 9 144 118 0 21 0 0 51 13 0 0 Habo 2 1 2 1 0 0 0 1 1 0 4 27 0 0 Hagfors 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 4 23 18 0 Hallstahammar 2 1 4 1 2 4 2 2 1 1 1 26 0 0 Orienterings kurser
Kommun Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid 71 (103) Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Orienterings kurser Halmstad 30 22 9 5 6 1 0 3 16 0 11 84 1 4 Haninge 8 13 7 3 2 0 1 28 8 11 56 86 0 0 Haparanda 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 28 0 0 Heby 0 2 0 1 0 0 0 3 4 0 2 9 1 0 Helsingborg 14 20 30 0 13 0 0 17 26 0 105 25 0 6 Huddinge 0 10 0 0 0 0 0 0 11 35 0 144 0 0 Hultsfred 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 11 44 0 0 Hylte 2 2 2 2 0 0 0 0 0 0 3 2 0 0 Håbo 1 0 3 0 0 0 1 0 2 0 0 43 0 0 Hällefors 0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 20 0 0 Hälsingeutbildning* 6 16 0 6 2 62 15 8 3 59 90 447 83 150 Härjedalen 0 2 0 0 2 14 1 2 0 0 2 21 0 0 Härnösand 0 1 1 1 1 1 0 2 0 1 7 35 3 0 Härryda 1 18 8 5 11 11 0 1 0 17 13 66 0 0 Hässleholm 1 2 8 4 4 24 0 28 1 10 27 103 2 0 Höganäs 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 0 0 Högsby 0 1 1 0 0 4 0 0 0 10 8 33 5 0 Hörby 1 0 3 1 0 1 0 0 0 2 1 57 1 0 Höör 0 0 1 1 0 1 0 1 4 1 5 22 0 0 Järfälla 3 13 0 0 0 0 1 9 8 30 8 66 12 0 Jönköping 0 38 15 0 11 55 0 242 0 0 203 645 0 0 Kalix 9 2 0 0 0 3 0 0 0 0 0 89 5 0 Kalmar* 37 43 22 12 0 32 4 42 3 2 19 168 0 0 Karlshamn 5 12 51 10 0 0 0 1 1 4 26 116 0 58 Karlskrona 0 0 24 0 0 3 0 0 0 0 8 71 6 0 Karlstad 2 0 26 0 0 22 0 27 0 30 18 163 6 0 Katrineholm 3 3 0 0 0 26 2 1 0 15 39 44 0 0 Kil 2 1 0 0 0 0 3 3 0 1 6 24 21 0 Klippan 0 0 0 0 0 0 0 37 0 32 0 0 0 0 Knivsta 1 3 1 1 3 0 0 0 1 0 2 22 0 0 Kramfors 0 3 0 0 0 4 3 0 2 0 0 40 0 0 Kristianstad 9 6 16 10 0 4 2 27 9 25 9 310 10 69 Kristinehamn 0 0 0 2 0 3 0 12 0 0 0 20 0 0 Kumla 0 0 8 5 1 2 1 0 0 1 5 45 0 0 Kungsbacka 16 8 25 2 3 14 6 17 17 8 120 75 0 0 Kungsör 0 1 0 0 0 2 0 1 0 1 3 38 0 16 Kungälv 8 5 14 0 19 6 0 7 0 5 26 121 0 0 Kunskapscentrum 4 15 4 10 0 8 4 7 13 40 31 87 0 0 Nordost* Kunskapsförbundet 2 0 10 0 0 0 0 0 0 42 27 140 1 0 Väst* Kävlinge 3 0 1 2 1 1 0 2 1 0 1 109 1 0 Köping 1 1 2 0 0 9 0 5 0 0 2 142 0 18 Laholm 7 11 6 0 0 4 5 1 2 0 3 43 0 0 Landskrona 0 21 0 0 0 8 0 9 0 0 0 0 0 19 Lekeberg 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 2 14 0 0 Lerum 3 2 9 0 6 0 0 2 0 0 6 95 0 0 Lessebo 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 14 77 1 Lidingö 0 15 0 0 6 0 0 4 0 38 14 64 0 0 Lidköping 5 0 2 0 0 8 12 10 0 0 4 85 0 0 Lilla Edet 2 0 5 0 4 3 0 2 0 0 1 1 0 0 Lindesberg 0 0 4 0 0 17 2 1 1 0 4 45 0 0 Ljungby 0 0 9 13 0 7 0 0 0 0 0 24 0 0 Ljusnarsberg 0 0 0 0 2 0 0 0 0 3 4 19 0 0 LKF - Lapplands 0 18 0 0 0 0 0 0 0 2 25 64 11 14 kommunalförbund* Lomma 5 0 1 3 0 1 0 1 1 3 3 11 0 0 Luleå 11 29 13 0 3 24 0 18 4 0 25 124 0 0
Kommun 72 (103) Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Lund 22 17 10 31 4 0 0 11 20 12 5 38 0 0 Lycksele 14 5 8 0 0 8 0 10 0 1 8 50 0 0 Lysekil* 0 10 0 0 0 0 0 17 0 0 0 25 0 0 Malmö 104 95 103 31 30 37 0 125 69 74 173 273 0 0 Malå 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 1 0 Mariestad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 104 0 0 Markaryd 0 0 2 0 0 0 0 1 0 2 0 54 0 0 Mullsjö 29 2 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 5 0 Munkedal 0 0 1 0 0 2 1 2 0 0 1 40 0 0 Munkfors 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 24 0 0 Mölndal 4 7 22 1 13 8 0 7 0 13 18 141 0 0 Mönsterås 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 20 0 0 Nacka 6 0 0 0 6 0 0 10 0 18 12 46 10 0 Nora 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 4 34 0 0 Norra Västmanlands 0 1 3 0 0 20 0 0 0 0 0 17 0 0 utbildningsförbund* Norrtälje 10 2 0 1 0 0 2 2 0 1 0 74 0 0 Norsjö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19 0 0 Nybro 0 0 0 27 0 0 0 0 0 0 12 43 0 93 Nyköping 9 4 0 0 0 44 0 0 0 2 14 66 0 0 Nynäshamn 0 0 0 1 0 1 0 4 0 0 0 88 0 0 Nässjö* 8 4 5 0 1 19 1 61 0 1 17 144 17 5 Olofström 2 13 0 1 0 0 3 0 0 1 11 95 1 33 Orust 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 12 16 4 0 Osby 0 1 0 2 0 5 2 1 0 7 0 31 1 0 Oskarshamn 0 0 3 0 3 3 0 2 0 0 17 17 12 0 Oxelösund 0 0 0 0 0 23 0 0 0 10 3 46 0 0 Partille 4 7 14 2 9 7 0 1 0 7 10 9 0 0 Perstorp 0 1 0 0 0 0 1 1 0 0 1 26 0 0 Piteå 0 6 47 0 6 15 0 4 0 0 23 227 0 10 Robertsfors 0 0 0 0 0 4 0 0 0 0 0 14 0 0 Ronneby 3 1 0 20 5 3 0 0 0 2 1 102 4 0 Sala 3 0 0 0 0 1 0 5 0 2 0 12 0 0 Salem 1 5 0 0 0 0 0 1 1 6 2 17 0 0 Sigtuna 1 16 6 0 0 2 0 59 10 13 11 196 0 0 Sjuhärad* 0 60 19 56 65 81 0 88 0 6 278 9 0 0 Sjöbo 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 42 0 0 Skara 0 0 6 0 0 0 0 0 0 0 0 26 0 0 Skellefteå 2 8 5 2 0 7 3 0 0 0 19 122 82 51 Skurup 0 0 1 5 0 0 0 1 0 0 5 17 34 0 Skövde* 19 18 15 3 5 6 21 14 0 4 91 403 8 3 Sollefteå 1 8 6 1 0 0 2 2 0 1 3 24 7 0 Sollentuna 6 3 2 0 0 0 2 10 5 14 4 31 0 0 Solna 3 8 0 0 3 1 0 5 8 48 65 108 0 0 Sorsele 0 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 7 11 0 Staffanstorp 2 2 5 1 1 2 1 2 1 2 1 15 0 0 Stenungssund 2 1 36 0 7 22 0 13 0 8 3 83 0 0 Stockholm 155 105 29 74 38 91 1 74 82 420 147 618 453 16 Storfors 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 4 9 2 0 Storuman 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 1 12 1 0 Strängnäs 7 10 2 3 1 3 1 6 0 5 27 51 1 0 Strömstad* 0 0 0 1 0 0 0 0 0 9 28 52 9 4 Strömsund 1 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 46 0 0 Sundbyberg 3 26 18 42 3 0 1 25 5 85 153 206 0 0 Sundsvall 13 30 0 0 5 7 0 11 0 1 22 103 4 0 Sunne 0 1 0 0 0 0 4 1 0 0 1 58 13 0 Svalöv 0 0 9 0 0 0 12 0 0 0 0 7 0 0 Orienterings kurser
Kommun Bygg El och Fordon och anläggläggning energi och transport Hotell och turism Hantverk Indu- Naturbrustriteknik Restaurang och livsmedel VVS och fastighet Barn och fritid 73 (103) Vård och omsorg Handel och administration Teoretiska kurser Orienterings kurser Svedala 0 0 0 3 0 0 0 0 0 4 18 16 0 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 0 2 15 0 0 6 0 0 0 0 3 77 0 0 Säffle 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 67 0 0 Södertälje* 14 13 2 0 4 7 0 45 19 17 102 278 0 0 Sölvesborg 1 4 1 5 0 1 0 6 1 1 3 55 53 0 Tierp 6 19 6 0 0 6 0 0 0 0 0 23 0 0 Timrå 7 2 0 3 1 4 2 2 1 8 2 30 0 0 Tingsryd 1 0 0 0 0 2 0 2 0 0 5 65 86 12 Tjörn 1 0 8 0 1 4 0 6 0 0 5 25 0 0 Torsby 2 2 0 0 0 1 0 0 0 0 2 18 67 0 Tranås 3 5 3 2 0 1 2 3 0 2 8 39 4 23 Trelleborg 16 4 0 3 0 0 0 3 0 0 52 90 0 27 Trosa 0 2 0 0 1 1 3 0 0 5 5 23 2 2 Tyresö 0 4 4 6 4 0 4 14 5 4 7 17 0 0 Töreboda* 0 0 18 3 0 0 0 7 0 0 0 3 0 0 Uddevalla* 11 4 38 14 8 21 17 43 1 0 36 222 31 98 Umeå 57 16 26 0 40 18 0 0 24 20 15 177 78 228 Upplands Bro 3 3 0 0 2 0 4 4 2 9 5 69 1 5 Upplands Väsby 5 19 7 1 0 1 0 5 12 21 26 139 0 0 Uppsala 8 52 24 54 0 0 0 154 42 0 549 832 0 0 Uppvidinge 1 0 0 0 0 13 0 0 0 0 6 45 0 0 Vaggeryd 0 8 0 0 0 12 0 0 0 0 10 69 4 0 Varberg 31 25 4 11 0 10 0 2 10 0 0 66 0 0 Vellinge 3 1 2 4 0 0 0 1 3 3 2 9 0 19 Vilhelmina 0 3 34 0 0 1 0 0 0 0 0 18 0 12 Vimmerby 0 1 0 0 0 0 2 1 0 1 1 42 38 0 Vindeln 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 6 0 0 Vännäs 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 0 0 Värmdö 1 10 4 2 0 2 0 5 5 7 1 25 0 0 Värnamo 0 0 0 0 0 4 0 10 0 0 0 77 0 17 Västervik 0 2 0 0 0 0 1 0 0 0 89 61 0 0 Västerås* 12 30 25 12 0 0 0 10 25 60 12 90 0 0 Växjö 31 8 12 0 3 11 0 16 0 8 56 76 12 25 Ystad* 0 0 3 12 0 0 0 0 0 0 6 86 0 0 Ånge 0 0 3 1 0 0 3 0 0 0 2 36 2 0 Årjäng 0 0 1 0 0 0 0 2 0 0 3 18 58 0 Åsele 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 0 0 Åstorp 0 0 64 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Älmhult 0 0 0 0 0 0 0 15 0 0 0 32 0 0 Älvsbyn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 48 0 0 Ängelholm 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 89 0 0 Öckerö 0 0 4 0 1 1 1 0 0 1 5 22 0 0 Örebro* 14 36 51 3 3 43 4 22 27 8 39 89 0 33 Örkelljunga 0 0 0 0 0 10 0 0 0 0 20 15 0 0 Örnsköldsvik 25 9 23 5 8 4 7 16 1 17 78 169 0 0 Östersund* 35 22 10 3 0 6 8 7 14 6 16 81 2 0 Österåker 3 6 0 0 0 0 0 0 1 2 23 61 9 0 Östhammar 0 0 21 0 7 7 0 0 0 0 15 44 0 0 Östra Göinge 0 0 0 0 0 24 0 9 12 0 2 38 0 0 Östsam* 17 38 60 32 47 143 23 28 1 131 192 596 24 1 Övertorneå 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 0 0
74 (103) 7.6 Yrkesvux komvux - antal elever som deltagit i orienteringskurs Totalt antal elever 6 222 Kommun Antal elever Kommun Antal elever Kommun Antal elever Ale 6 Kil 2 Stenungssund 8 Alingsås 5 Kristianstad 46 Stockholm 63 Alvesta 17 Kungsbacka 6 Strängnäs 8 Arboga 18 Kungsör 20 Strömstad* 4 Arvika 25 Kungälv 4 Svedala 40 Bengtsfors* 14 Kunskapsförbundet 75 Sydnärkes 4 Väst* utbildningsförb* Bjurholm 12 Köping 18 Säffle 49 Bjuv 85 Laholm 21 Södertälje* 17 Boden 278 Lekeberg 1 Sölvesborg 14 Borgholm 5 Lerum 3 Tingsryd 12 Båstad 57 Lessebo 1 Tranås 23 DalaWux* 262 Lilla Edet 4 Trelleborg 27 Eskilstuna 594 Lindesberg 5 Trosa 2 Eslöv 9 Ljusnarsberg 2 Tyresö 32 Essunga 5 LKF - Lapplands 21 Uddevalla* 63 kommunalförbund* Flen 2 Malmö 350 Umeå 103 Gislaved 10 Markaryd 4 Upplands Bro 5 Gnosjö 48 Mullsjö 1 Uppsala 532 Grums 2 Mölndal 18 Uppvidinge 2 Grästorp 6 Mönsterås 10 Vaggeryd 17 Göteborg 121 Nybro 121 Vellinge 11 Habo 5 Nyköping 27 Vilhelmina 12 Hallstahammar 1 Nynäshamn 18 Värnamo 29 Halmstad 4 Nässjö* 12 Västerås* 150 Haninge 237 Olofström 34 Växjö 175 Helsingborg 143 Oxelösund 31 Ystad* 1 Huddinge 4 Partille 9 Åstorp 64 Håbo 1 Perstorp 1 Älvsbyn 2 Hälsingeutbildning* 346 Piteå 10 Öckerö 1 Härnösand 1 Ronneby 141 Örebro* 37 Härryda 10 Sigtuna 34 Örnsköldsvik 73 Hässleholm 12 Sjuhärad* 108 Österåker 1 Högsby 3 Skellefteå 54 Östsam* 404 Hörby 11 Skurup 3 Jönköping 276 Skövde* 239 Kalmar* 64 Sollefteå 8 Karlshamn 58 Staffanstorp 1 Katrineholm 17 Stenungssund 8
75 (103) 7.7 Yrkesvux komvux - antal elever som läst yrkessvenska Totalt antal elever 1 818 Kommun Antal elever Kommun Antal elever Alvesta 5 Sigtuna 71 Arvika 8 Sjuhärad* 43 Bengtsfors* 2 Skövde* 21 Bjurholm 12 Staffanstorp 2 Boden 28 Stenungssund 8 DalaWux* 199 Strängnäs 7 Eskilstuna 63 Strömstad* 5 Flen 1 Svedala 11 Gnosjö 147 Trosa 1 Grums 1 Tyresö 19 Hallstahammar 1 Uddevalla* 35 Haninge 50 Umeå 228 Helsingborg 15 Vaggeryd 1 Hälsingeutbildning* 22 Varberg 10 Härnösand 17 Vellinge 14 Hässleholm 11 Värnamo 17 Hörby 11 Västervik 17 Kalmar* 17 Västerås* 10 Kramfors 2 Växjö 19 Kristianstad 23 Årjäng 3 Kristinehamn 6 Älvsbyn 7 Kungsör 4 Ängelholm 71 Kunskapsförbundet Väst* 10 Örebro* 28 Köping 1 Örnsköldsvik 37 Landskrona 19 Östra Göinge 4 Lessebo 1 Östsam* 122 Lindesberg 5 LKF - Lapplands kom.förbund* 20 Luleå 20 Malmö 184 Mullsjö 1 Munkfors 1 Nynäshamn 23 Nässjö 47 Oxelösund 1 Partille 9 Piteå 15 Robertsfors 5 Sigtuna 71
76 (103) 7.8 Yrkesvux komvux elevernas studiefinansiering Antal elever Studiemedel 19 842 Bibehållen lön från arbetsgivare 2 804 Aktivitetsstöd, a-kassa eller liknande 1 116 Annan finansiering 3 221 Uppgift saknas 6 567 Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Ale 40 7 0 11 23 Alingsås 65 9 2 8 56 Alvesta 41 1 0 9 1 Arboga 59 13 0 8 24 Arjeplog 1 0 0 10 0 Arvidsjaur 19 0 0 1 2 Arvika 65 13 3 21 0 Bengtsfors* 200 29 50 11 0 Bjurholm 26 0 2 1 0 Bjuv 79 0 0 6 0 Boden 37 6 3 8 17 Borgholm 42 0 0 26 3 Botkyrka 186 27 0 4 73 Burlöv 47 6 0 1 0 Båstad 44 1 0 11 1 DalaWux* 929 98 16 147 43 Dorotea 8 0 0 4 0 Eda 25 0 13 0 0 Ekerö 20 0 0 0 8 Emmaboda 9 0 0 4 0 Enköping 69 35 3 1 43 Eskilstuna 207 3 2 17 18 Eslöv 126 14 0 3 0 Essunga 14 0 0 6 0 Falkenberg 78 5 0 7 17 Filipstad 62 18 6 24 0 Flen 46 27 3 2 4 Forshaga 36 6 1 0 0 Gislaved 53 0 0 1 0 Gnesta 10 3 0 2 9 Gnosjö 62 10 64 0 0 Gotland 72 1 2 8 14 Grums 12 2 0 5 0 Grästorp 22 0 0 4 0 Gävle* 195 16 5 14 5 Göteborg 386 28 17 64 257 Habo 25 1 2 11 0 Hagfors 33 0 7 2 4 Hallstahammar 45 0 0 0 2 Halmstad 170 3 0 19 0 Haninge 187 11 0 23 2 Haparanda 20 7 1 0 0 Heby 1 1 0 3 17 Helsingborg 224 0 0 22 10 Huddinge 142 41 16 1 0 Hultsfred 40 15 1 1 0 Hylte 12 0 0 1 0 Håbo 13 28 0 2 7 Hällefors 19 0 0 3 3 Hälsingeutbildning* 579 101 34 215 18 Härjedalen 34 0 0 0 10
77 (103) Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Härnösand 40 8 2 3 0 Härryda 71 7 4 26 43 Hässleholm 171 31 11 1 0 Höganäs 13 2 3 3 4 Högsby 54 4 0 4 0 Hörby 51 16 0 0 0 Höör 22 0 0 13 1 Järfälla 127 12 1 5 5 Jönköping 949 126 26 92 16 Kalix 43 0 1 19 45 Kalmar* 355 0 3 26 0 Karlshamn 198 13 4 54 15 Karlskrona 29 59 4 19 1 Karlstad 0 0 0 0 294 Katrineholm 101 18 2 12 0 Kil 31 29 0 1 0 Klippan 65 0 0 0 4 Knivsta 5 0 0 1 28 Kramfors 45 1 1 5 0 Kristianstad 236 65 14 39 152 Kristinehamn 32 0 4 1 0 Kumla 62 0 0 3 4 Kungsbacka 110 28 7 52 114 Kungsör 40 3 7 10 2 Kungälv 104 13 2 15 77 Kunskapscentrum Nordost* 116 45 10 8 44 Kunskapsförbundet Väst* 125 1 73 10 13 Kävlinge 47 54 5 11 5 Köping 64 30 18 12 56 Laholm 73 6 1 2 0 Landskrona 52 1 1 3 0 Lekeberg 6 0 0 12 0 Lerum 71 9 1 9 33 Lessebo 32 0 5 57 0 Lidingö 0 0 0 0 141 Lidköping 81 2 1 2 40 Lilla Edet 9 1 0 3 5 Lindesberg 69 0 2 3 0 Ljungby 31 0 0 8 14 Ljusnarsberg 24 0 1 0 3 LKF - Lapplands kom.förbund* 57 36 13 9 19 Lomma 19 7 0 2 1 Luleå 139 25 4 19 64 Lund 132 12 3 21 2 Lycksele 67 0 0 10 27 Lysekil* 46 0 3 0 3 Malmö 760 68 51 132 103 Malå 0 0 0 0 3 Mariestad 98 4 2 0 0 Markaryd 50 6 3 0 0 Mullsjö 35 2 0 5 0 Munkedal 31 3 0 1 12 Munkfors 5 0 0 1 18 Mölndal 105 11 12 21 85 Mönsterås 20 0 0 2 0 Nacka 51 24 4 29 0 Nora 39 0 0 1 0 Norra Västmanlands utbildningsförbund* 37 4 0 0 0 Norrtälje 11 1 0 3 77
78 (103) Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Norsjö 17 0 0 0 2 Nybro 156 1 5 13 33 Nyköping 119 3 2 15 0 Nynäshamn 47 33 2 6 6 Nässjö* 245 18 0 9 11 Olofström 81 15 3 18 8 Orust 20 15 0 0 0 Osby 33 10 3 2 2 Oskarshamn 0 0 0 0 57 Oxelösund 54 22 2 4 0 Partille 34 4 2 7 23 Perstorp 24 0 0 6 0 Piteå 72 18 1 6 241 Robertsfors 17 1 0 0 0 Ronneby 77 0 0 2 62 Sala 7 4 0 3 9 Salem 28 0 0 0 0 Sigtuna 226 53 2 12 21 Sjuhärad* 111 6 3 2 540 Sjöbo 32 9 0 1 0 Skara 26 1 3 2 0 Skellefteå 119 59 15 17 91 Skurup 58 0 0 5 0 Skövde* 367 52 4 44 143 Sollefteå 42 8 1 4 0 Sollentuna 77 0 0 0 0 Solna 92 16 0 47 94 Sorsele 0 0 0 0 20 Staffanstorp 17 2 0 2 14 Stenungssund 97 11 3 19 45 Stockholm 555 212 47 366 1 123 Storfors 14 0 0 3 0 Storuman 8 1 1 6 0 Strängnäs 63 8 1 7 38 Strömstad* 49 22 0 10 22 Strömsund 12 5 0 16 16 Sundbyberg 366 0 2 121 78 Sundsvall 136 14 13 0 33 Sunne 47 0 0 31 0 Svalöv 22 0 0 6 0 Svedala 35 4 0 1 1 Sydnärkes utbildningsförbund* 84 8 1 10 0 Säffle 61 2 0 3 1 Södertälje* 320 0 0 0 181 Sölvesborg 90 15 8 18 0 Tierp 52 0 0 0 8 Timrå 48 1 2 0 11 Tingsryd 40 8 9 98 18 Tjörn 20 5 0 5 20 Torsby 70 2 0 20 0 Tranås 73 1 13 8 0 Trelleborg 124 26 7 38 0 Trosa 0 0 0 0 40 Tyresö 59 1 1 6 2 Töreboda* 31 0 0 0 0 Uddevalla* 182 89 13 59 201 Umeå 406 14 241 17 21 Upplands Bro 87 2 0 17 1 Upplands Väsby 175 3 0 0 58 Uppsala 1015 300 39 184 196
79 (103) Kommun Studiemedel Bibehållen lön från Aktivitetsstöd, a- Annan finansiering Uppgift saknas arbetsgivare kassa eller liknande Uppvidinge 60 0 1 4 0 Vaggeryd 83 14 2 4 0 Varberg 0 0 0 0 159 Vellinge 21 0 0 1 25 Vilhelmina 38 13 0 17 0 Vimmerby 71 1 2 12 0 Vindeln 5 0 0 4 0 Vännäs 0 11 0 0 0 Värmdö 48 12 0 2 0 Värnamo 86 0 0 11 11 Västervik 130 3 0 8 12 Västerås* 249 0 2 10 15 Växjö 136 64 24 34 0 Ystad* 98 0 0 6 3 Ånge 27 0 0 7 13 Årjäng 21 35 4 22 0 Åsele 3 2 0 4 0 Åstorp 42 2 1 8 11 Älmhult 31 0 0 14 2 Älvsbyn 19 4 0 25 0 Ängelholm 88 0 0 1 0 Öckerö 10 4 1 5 15 Örebro 245 5 33 15 74 Örkelljunga 30 3 0 4 8 Örnsköldsvik 231 82 15 34 0 Östersund 116 5 0 16 73 Österåker 64 31 1 9 0 Östhammar 25 0 5 35 29 Östra Göinge 74 0 0 0 11 Östsam 874 36 10 62 351 Övertorneå 5 0 4 0 2 7.9 Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning innan studier Antal elever Heltidsanställd 4 088 Deltidsanställd 5 651 Egen företagare 404 Studier 6 001 Arbetslös 9 558 Annat 1 933 Uppgift saknas 5 914 Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Ale 19 16 2 10 9 2 23 Alingsås 19 27 1 13 15 10 55 Alvesta 7 23 2 9 10 0 1 Arboga 0 32 1 23 36 9 3 Arjeplog 0 3 0 4 4 0 0 Arvidsjaur 0 0 0 3 14 0 5 Arvika 14 5 2 49 4 28 0 Bengtsfors* 13 38 4 44 182 9 0 Bjurholm 0 6 4 4 15 0 0 Bjuv 0 4 0 11 67 3 0 Boden 14 14 0 12 9 5 17 Borgholm 5 13 0 24 22 2 5
80 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Botkyrka 27 55 0 112 59 15 22 Burlöv 1 22 0 12 17 2 0 Båstad 1 12 0 1 37 6 0 DalaWux* 111 244 10 328 424 101 15 Dorotea 9 0 0 0 0 1 0 Eda 0 7 0 2 26 3 0 Ekerö 5 10 0 2 3 0 8 Emmaboda 0 4 2 0 7 0 0 Enköping 26 38 1 9 6 16 55 Eskilstuna 7 7 0 44 189 0 0 Eslöv 14 35 1 8 55 3 0 Essunga 0 3 0 4 10 3 0 Falkenberg 20 0 0 16 26 38 7 Filipstad 28 29 13 6 9 25 0 Flen 16 13 0 24 14 11 4 Forshaga 0 4 1 21 17 0 0 Gislaved 1 2 0 14 36 1 0 Gnesta 3 4 0 2 2 0 13 Gnosjö 11 1 0 118 5 1 0 Gotland 8 9 6 32 12 3 27 Grums 2 1 1 2 8 5 0 Grästorp 5 8 2 5 6 0 0 Gävle* 18 8 0 68 125 15 1 Göteborg 124 94 12 98 159 16 249 Habo 12 7 1 8 10 1 0 Hagfors 1 11 4 16 14 0 0 Hallstahammar 0 0 0 8 39 0 0 Halmstad 10 35 1 12 128 6 0 Haninge 31 77 2 38 34 40 1 Haparanda 2 22 0 2 2 0 0 Heby 4 5 2 2 7 1 1 Helsingborg 16 20 0 46 153 11 10 Huddinge 75 30 0 71 12 12 0 Hultsfred 3 18 1 6 29 0 0 Hylte 0 0 1 2 10 0 0 Håbo 14 16 2 3 10 0 5 Hällefors 0 0 0 8 15 0 2 Hälsingeutbildning* 149 109 10 379 235 44 21 Härjedalen 0 15 0 4 11 0 14 Härnösand 9 7 0 32 2 3 0 Härryda 34 29 2 20 12 13 41 Hässleholm 5 51 3 58 91 5 1 Höganäs 2 7 0 0 15 1 0 Högsby 5 12 2 11 29 3 0 Hörby 16 5 2 32 5 7 0 Höör 5 12 0 9 9 1 0 Järfälla 13 32 3 26 54 15 7 Jönköping 147 319 21 115 549 42 16 Kalix 12 20 2 4 21 4 45 Kalmar* 25 72 6 54 225 2 0 Karlshamn 11 41 0 15 195 4 18 Karlskrona 21 53 2 3 32 0 1 Karlstad 14 56 0 59 150 7 8 Katrineholm 14 26 0 40 0 53 0 Kil 13 23 2 5 16 2 0 Klippan 3 4 0 9 43 4 6 Knivsta 3 1 0 0 1 1 28 Kramfors 4 2 1 18 27 0 0 Kristianstad 68 82 10 72 92 30 152 Kristinehamn 0 0 0 11 26 0 0
81 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Kumla 0 11 0 16 39 3 0 Kungsbacka 78 46 6 16 45 12 108 Kungsör 1 13 0 2 46 0 0 Kungälv 37 44 1 21 25 8 75 Kunskapscentrum Nordost* 50 70 3 29 26 0 45 Kunskapsförbundet Väst* 17 35 4 39 101 16 10 Kävlinge 23 39 0 26 16 10 8 Köping 11 22 0 99 34 6 8 Laholm 0 12 0 3 61 6 0 Landskrona 6 3 0 2 46 0 0 Lekeberg 1 9 0 1 5 2 0 Lerum 18 28 3 14 18 11 31 Lessebo 14 27 0 15 32 6 0 Lidingö 22 26 1 35 35 21 1 Lidköping 8 21 1 23 68 5 0 Lilla Edet 5 4 0 1 2 1 5 Lindesberg 8 25 0 14 26 1 0 Ljungby 12 8 0 13 15 0 5 Ljusnarsberg 0 1 1 14 12 0 0 LKF- Lapplands kom.förbund* 28 13 1 113 25 8 10 Lomma 9 7 2 3 5 2 1 Luleå 44 31 1 45 45 35 50 Lund 47 34 5 36 42 4 2 Lycksele 0 3 1 2 31 5 62 Lysekil* 0 18 0 10 14 0 10 Malmö 178 191 10 285 318 9 123 Malå 0 0 0 0 0 0 3 Mariestad 6 15 0 41 37 5 0 Markaryd 5 6 0 16 32 0 0 Mullsjö 10 2 0 11 14 1 4 Munkedal 0 19 0 8 3 1 16 Munkfors 0 4 0 0 20 0 0 Mölndal 36 30 1 33 33 14 87 Mönsterås 0 15 0 1 5 1 0 Nacka 42 23 5 17 21 0 0 Nora 3 11 0 16 2 4 4 Norra Västmanlands utb.förb* 0 0 0 0 0 0 0 Norrtälje 17 21 0 8 18 6 22 Norsjö 1 0 0 0 1 16 1 Nybro 22 30 5 51 49 18 33 Nyköping 25 25 0 13 62 14 0 Nynäshamn 18 32 1 10 27 0 6 Nässjö* 32 34 0 127 47 39 4 Olofström 31 16 2 37 34 0 5 Orust 3 4 0 4 24 0 0 Osby 7 15 1 6 19 0 2 Oskarshamn 0 0 0 0 0 0 57 Oxelösund 10 24 2 8 38 0 0 Partille 14 6 0 8 12 6 24 Perstorp 2 8 0 3 14 3 0 Piteå 19 12 2 17 41 6 241 Robertsfors 0 7 0 6 5 0 0 Ronneby 37 15 0 10 39 1 39 Sala 1 3 0 0 11 3 5 Salem 6 7 0 2 16 2 0 Sigtuna 52 65 2 81 82 10 22 Sjuhärad* 27 16 2 36 10 31 540 Sjöbo 3 8 1 3 27 0 0 Skara 7 7 0 5 13 0 0 Skellefteå 54 61 2 58 22 13 91
82 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Skurup 0 5 0 3 55 0 0 Skövde* 64 121 22 94 71 99 139 Sollefteå 12 10 1 16 16 0 0 Sollentuna 0 0 1 48 28 0 0 Solna 41 34 11 18 37 14 94 Sorsele 0 0 0 0 0 0 20 Staffanstorp 7 5 1 7 13 2 0 Stenungssund 43 31 3 15 29 10 44 Stockholm 307 272 24 413 106 71 1110 Storfors 0 0 0 0 17 0 0 Storuman 3 6 1 2 2 0 2 Strängnäs 14 15 1 7 32 10 38 Strömstad* 29 24 3 5 20 2 20 Strömsund 25 3 1 4 9 1 6 Sundbyberg 74 115 0 12 162 150 54 Sundsvall 35 28 0 25 82 0 26 Sunne 0 29 1 5 36 4 3 Svalöv 1 0 0 8 16 3 0 Svedala 3 5 0 25 8 0 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 5 6 0 58 32 2 0 Säffle 0 13 0 12 40 2 0 Södertälje* 56 38 0 126 150 20 111 Sölvesborg 8 21 1 36 55 10 0 Tierp 0 0 0 13 32 0 15 Timrå 3 10 0 5 41 0 3 Tingsryd 15 65 2 27 52 12 0 Tjörn 7 9 0 2 11 1 20 Torsby 8 24 2 30 26 2 0 Tranås 1 6 1 17 54 16 0 Trelleborg 27 60 4 35 61 8 0 Trosa 0 30 0 0 10 0 0 Tyresö 12 10 3 15 21 8 0 Töreboda* 0 5 0 0 26 0 0 Uddevalla* 89 85 7 68 121 41 133 Umeå 57 67 2 65 455 37 16 Upplands Bro 22 26 0 26 15 16 2 Upplands Väsby 28 53 0 27 17 111 0 Uppsala 273 381 33 213 156 99 579 Uppvidinge 0 11 0 3 11 0 40 Vaggeryd 19 17 0 20 5 3 39 Varberg 5 35 0 13 70 8 28 Vellinge 1 5 0 8 24 5 4 Vilhelmina 10 10 1 0 25 7 15 Vimmerby 16 16 1 32 18 3 0 Vindeln 0 7 0 0 2 0 0 Vännäs 11 0 0 0 0 0 0 Värmdö 18 6 0 9 29 0 0 Värnamo 19 6 0 11 40 32 0 Västervik 5 5 1 89 51 0 2 Västerås* 1 6 0 22 230 1 16 Växjö 45 50 5 36 122 0 0 Ystad* 7 50 0 7 27 9 7 Ånge 6 8 1 4 26 2 0 Årjäng 22 21 2 11 26 0 0 Åsele 1 2 0 0 0 6 0 Åstorp 3 3 0 3 41 3 11 Älmhult 0 18 0 23 6 0 0 Älvsbyn 3 11 1 8 22 3 0 Ängelholm 0 0 0 36 48 0 5 Öckerö 3 11 1 2 3 0 15
83 (103) Kommun/kommunalförbund Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift saknas Örebro* 58 42 10 36 133 18 75 Örkelljunga 3 13 1 3 19 2 4 Örnsköldsvik 60 92 6 90 100 14 0 Östersund* 39 22 1 7 87 0 54 Österåker 23 28 22 0 17 15 0 Östhammar 0 0 0 0 0 0 94 Östra Göinge 3 0 0 0 3 2 77 Östsam* 59 252 15 204 414 39 350 Övertorneå 3 0 0 0 7 0 1
84 (103) 7.10 Yrkesvux komvux - antal elever som avslutat, avbrutit eller fortfarande studerar Antal elever Har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux 17 568 Elever som fortfarande deltar i yrkesvux 15 436 Uppgift saknas 611 Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux Antal elever där uppgift saknas Ale 65 16 0 Alingsås 120 20 0 Alvesta 22 33 0 Arboga 55 49 0 Arjeplog 4 7 0 Arvidsjaur 7 15 0 Arvika 78 24 0 Bengtsfors* 201 89 0 Bjurholm 0 3 0 Bjuv 85 0 0 Boden 17 37 17 Borgholm 44 27 0 Botkyrka 121 169 0 Burlöv 13 41 0 Båstad 45 12 0 DalaWux* 522 707 4 Dorotea 7 5 0 Eda 8 30 0 Ekerö 4 0 0 Emmaboda 0 13 0 Enköping 45 76 30 Eskilstuna 129 118 0 Eslöv 61 82 0 Essunga 12 6 0 Falkenberg 42 65 0 Filipstad 24 86 0 Flen 21 61 0 Forshaga 20 23 0 Gislaved 6 48 0 Gnesta 6 18 0 Gnosjö 39 97 0 Gotland 68 25 4 Grums 9 10 0 Grästorp 14 12 0 Gävle* 69 166 0 Göteborg 423 329 0 Habo 27 12 0 Hagfors 30 16 0 Hallstahammar 22 25 0 Halmstad 66 126 0 Haninge 96 127 0 Haparanda 16 12 0 Heby 0 0 22 Helsingborg 142 114 0 Huddinge 94 106 0 Hultsfred 25 32 0 Hylte 5 8 0 Håbo 20 30 0 Hällefors 0 25 0 Hälsingeutbildning* 531 411 5 Härjedalen 21 23 0
Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux 85 (103) Antal elever där uppgift saknas Härnösand 38 15 0 Härryda 130 21 0 Hässleholm 110 104 0 Höganäs 25 0 0 Högsby 25 37 0 Hörby 8 59 0 Höör 7 29 0 Järfälla 94 56 0 Jönköping 717 492 0 Kalix 40 23 45 Kalmar* 169 215 0 Karlshamn 171 113 0 Karlskrona 106 90 6 Karlstad 122 148 24 Katrineholm 69 64 0 Kil 17 44 0 Klippan 20 49 0 Knivsta 3 3 28 Kramfors 30 22 0 Kristianstad 256 250 0 Kristinehamn 12 25 0 Kumla 37 32 0 Kungsbacka 278 33 0 Kungsör 20 42 0 Kungälv 178 32 0 Kunskapscentrum Nordost* 111 112 0 Kunskapsförbundet Väst* 160 62 0 Kävlinge 93 29 0 Köping 84 96 0 Laholm 42 40 0 Landskrona 54 3 0 Lekeberg 10 8 0 Lerum 111 12 0 Lessebo 47 47 0 Lidingö 102 39 0 Lidköping 24 102 0 Lilla Edet 9 9 0 Lindesberg 28 46 0 Ljungby 5 48 0 Ljusnarsberg 11 17 0 LKF - Lapplands kommunalförbund* 60 74 0 Lomma 14 15 0 Luleå 139 112 0 Lund 69 101 0 Lycksele 26 78 0 Lysekil* 52 0 0 Malmö 681 433 0 Malå 3 0 0 Mariestad 37 67 0 Markaryd 25 34 0 Mullsjö 18 20 4 Munkedal 21 20 6 Munkfors 11 13 0 Mölndal 201 33 0 Mönsterås 1 21 0 Nacka 52 56 0 Nora 22 18 0 Norra Västmanlands utbildningsförbund* 9 32 0 Norrtälje 25 67 0
86 (103) Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux Antal elever där uppgift saknas Norsjö 8 11 0 Nybro 86 89 33 Nyköping 51 88 0 Nynäshamn 38 56 0 Nässjö* 86 197 0 Olofström 80 45 0 Orust 12 23 0 Osby 6 44 0 Oskarshamn 49 8 0 Oxelösund 25 57 0 Partille 42 28 0 Perstorp 18 12 0 Piteå 171 167 0 Robertsfors 8 10 0 Ronneby 53 88 0 Sala 5 9 9 Salem 9 24 0 Sigtuna 143 171 0 Sjuhärad* 367 295 0 Sjöbo 11 31 0 Skara 1 31 0 Skellefteå 118 93 90 Skurup 25 38 0 Skövde* 170 326 114 Sollefteå 23 32 0 Sollentuna 21 56 0 Solna 79 76 94 Sorsele 0 0 20 Staffanstorp 8 27 0 Stenungssund 147 28 0 Stockholm 970 1 333 0 Storfors 5 12 0 Storuman 16 0 0 Strängnäs 51 28 38 Strömstad* 58 45 0 Strömsund 8 41 0 Sundbyberg 409 157 1 Sundsvall 142 54 0 Sunne 25 52 1 Svalöv 12 16 0 Svedala 23 18 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 46 57 0 Säffle 26 3 0 Södertälje* 281 220 0 Sölvesborg 76 55 0 Tierp 11 0 0 Timrå 40 22 0 Tingsryd 97 74 2 Tjörn 41 9 0 Torsby 24 68 0 Tranås 63 32 0 Trelleborg 111 84 0 Trosa 28 12 0 Tyresö 33 28 8 Töreboda* 23 8 0 Uddevalla* 375 169 0 Umeå 546 151 2 Upplands Bro 63 44 0 Upplands Väsby 203 118 0
Kommun/kommunalförbund Antal elever som har avslutat/avbrutit deltagandet i yrkesvux Antal elever som fortfarande deltar i yrkesvux 87 (103) Antal elever där uppgift saknas Uppsala 1 181 553 0 Uppvidinge 36 29 0 Vaggeryd 46 55 2 Varberg 86 73 0 Vellinge 28 17 2 Vilhelmina 37 31 0 Vimmerby 42 44 0 Vindeln 7 2 0 Vännäs 11 0 0 Värmdö 30 32 0 Värnamo 33 75 0 Västervik 106 47 0 Västerås* 130 146 0 Växjö 125 133 0 Ystad* 42 65 0 Ånge 17 30 0 Årjäng 16 66 0 Åsele 9 0 0 Åstorp 64 0 0 Älmhult 14 33 0 Älvsbyn 21 27 0 Ängelholm 46 43 0 Öckerö 30 5 0 Örebro* 176 196 0 Örkelljunga 30 15 0 Örnsköldsvik 130 232 0 Östersund* 86 124 0 Österåker 55 50 0 Östhammar 43 51 0 Östra Göinge 44 41 0 Östsam* 638 695 0 Övertorneå 3 8 0
88 (103) 7.11 Yrkesvux komvux - elevernas huvudsakliga sysselsättning efter studier Antal elever Heltidsanställd 3 411 Deltidsanställd 3 014 Egen företagare 149 Studier 2 883 Arbetslös 1 629 Annat 932 Antal elever där uppgift kommer 4 133 att lämnas vid nästa uppföljning Uppgift saknas 4 846 Kommun Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Ale 0 0 0 0 0 0 65 0 Alingsås 8 7 1 5 6 6 19 0 Alvesta 0 0 0 0 0 0 20 0 Arboga 2 15 0 4 1 3 0 30 Arjeplog 0 2 0 0 0 2 0 0 Arvidsjaur 0 0 0 0 0 0 0 7 Arvika 24 17 2 39 0 20 0 0 Bengtsfors* 71 37 2 66 12 13 0 0 Bjurholm 2 0 0 1 0 0 0 0 Bjuv 5 12 1 24 19 20 0 4 Boden 7 4 0 1 4 1 0 0 Borgholm 18 6 0 8 2 4 0 6 Botkyrka 0 0 0 0 0 0 290 0 Burlöv 6 3 0 3 0 1 0 0 Båstad 8 20 1 3 10 1 0 2 DalaWux* 168 126 6 352 72 81 113 3 Dorotea 2 2 0 0 0 0 0 3 Eda 5 2 0 1 0 0 0 0 Ekerö 7 6 0 1 0 1 6 3 Emmaboda 0 0 0 0 0 0 0 0 Enköping 11 17 0 0 1 3 0 13 Eskilstuna 31 22 0 26 36 0 0 14 Eslöv 40 7 0 8 0 3 0 3 Essunga 3 6 0 2 1 0 0 0 Falkenberg 20 15 2 5 0 0 65 0 Filipstad 55 23 1 20 7 4 0 0 Flen 6 0 0 3 2 3 0 7 Forshaga 3 6 0 5 0 5 0 0 Gislaved 2 0 0 1 1 2 0 0 Gnesta 0 1 0 2 0 0 0 3 Gnosjö 16 6 0 4 7 6 0 0 Gotland 11 19 2 7 8 0 25 25 Grums 2 5 0 1 0 0 0 1 Grästorp 2 8 0 0 4 0 0 0 Gävle* 0 0 0 0 0 0 235 0 Göteborg 0 0 0 0 0 0 423 0 Habo 10 6 1 3 4 3 0 0 Hagfors 4 16 3 16 7 0 0 0 Hallstahammar 5 8 0 2 5 1 0 1 Halmstad 18 22 0 6 16 0 0 4 Haninge 24 27 5 13 16 11 0 0 Haparanda 0 13 0 2 1 0 0 0 Heby 0 0 0 0 0 0 0 22 Helsingborg 2 19 3 21 51 0 114 46 Huddinge 44 30 0 3 11 6 0 0 Hultsfred 5 8 1 11 0 0 0 0 Uppgift saknas
Kommun Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare 89 (103) Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Hylte 3 1 0 0 1 0 0 0 Håbo 5 6 1 1 1 1 0 5 Hällefors 3 0 0 0 0 0 22 0 Hälsingeutbildning* 130 89 6 187 54 19 0 46 Härjedalen 10 1 1 0 1 2 0 6 Härnösand 5 5 0 25 1 2 15 0 Härryda 0 0 0 0 0 0 130 0 Hässleholm 25 32 0 24 9 10 0 10 Höganäs 0 0 0 0 0 0 0 25 Högsby 5 6 1 4 5 4 0 0 Hörby 3 3 0 0 0 2 0 0 Höör 4 3 0 0 0 0 0 0 Järfälla 15 3 0 8 11 11 0 46 Jönköping 208 202 0 86 102 85 492 34 Kalix 12 17 0 3 5 3 0 0 Kalmar* 41 52 4 31 35 1 0 5 Karlshamn 32 19 0 56 14 5 0 45 Karlskrona 33 43 1 11 10 4 0 10 Karlstad 10 7 0 1 8 3 74 19 Katrineholm 5 5 0 8 0 5 46 0 Kil 5 6 0 1 1 4 0 0 Klippan 6 7 0 1 2 0 0 0 Knivsta 3 1 0 0 1 1 0 28 Kramfors 13 2 0 4 6 1 1 3 Kristianstad 52 102 0 13 25 18 0 46 Kristinehamn 4 4 0 0 2 2 0 0 Kumla 14 6 3 8 2 1 0 3 Kungsbacka 13 0 1 0 2 3 256 3 Kungsör 2 9 0 7 0 2 0 0 Kungälv 16 2 1 6 6 3 57 23 Kunskapscentrum Nordost* 36 26 0 3 19 0 27 0 Kunskapsförbundet Väst* 25 70 0 18 23 15 0 9 Kävlinge 31 34 1 9 6 12 0 0 Köping 18 29 0 1 12 5 0 19 Laholm 3 7 1 3 3 3 5 17 Landskrona 14 5 0 19 14 2 0 0 Lekeberg 1 7 0 0 0 2 0 0 Lerum 0 0 0 0 0 0 111 0 Lessebo 8 10 0 10 2 8 0 9 Lidingö 0 0 0 0 0 0 0 141 Lidköping 0 4 0 1 4 5 0 10 Lilla Edet 4 1 0 0 4 0 9 0 Lindesberg 6 11 0 4 3 2 0 2 Ljungby 4 1 0 0 0 0 0 0 Ljusnarsberg 0 2 1 2 3 2 0 1 LKF - Lapplands kommunalförbund* 26 8 1 21 2 3 0 9 Lomma 5 3 1 1 3 0 0 1 Luleå 23 11 1 9 12 32 0 51 Lund 15 6 5 16 4 2 0 21 Lycksele 0 0 0 0 0 0 0 104 Lysekil* 14 18 0 0 0 0 0 20 Malmö 91 89 2 33 101 7 0 358 Malå 0 0 1 0 0 0 0 2 Mariestad 11 20 0 1 0 0 0 5 Markaryd 8 7 0 3 3 2 0 2 Mullsjö 13 6 0 14 5 0 0 4 Munkedal 3 13 0 2 2 0 20 7 Munkfors 0 0 0 0 0 0 0 11 Mölndal 25 10 0 11 2 1 201 0 Mönsterås 0 0 0 0 0 0 0 1 Nacka 14 14 7 8 9 0 0 0 Uppgift saknas
Kommun 90 (103) Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Nora 10 1 0 5 0 1 0 5 Norra Västmanlands utbildningsförb.* 0 0 0 0 0 0 0 0 Norrtälje 3 6 0 1 4 1 67 10 Norsjö 0 0 0 0 0 7 0 1 Nybro 18 21 2 23 11 11 0 33 Nyköping 12 14 0 6 9 2 0 8 Nynäshamn 0 0 0 0 0 0 38 0 Nässjö* 7 15 1 5 8 6 44 0 Olofström 41 8 0 9 11 3 0 8 Orust 7 1 0 2 2 0 0 0 Osby 0 0 0 0 0 0 8 0 Oskarshamn 0 0 0 0 0 0 0 49 Oxelösund 14 3 3 3 1 1 0 0 Partille 15 12 0 8 7 4 65 40 Perstorp 11 4 0 2 1 0 0 0 Piteå 49 10 2 14 16 5 0 75 Robertsfors 1 4 0 1 0 0 2 0 Ronneby 0 0 0 0 0 0 53 0 Sala 4 1 0 1 1 0 0 7 Salem 7 0 0 1 1 0 0 0 Sigtuna 40 39 0 16 14 8 0 26 Sjuhärad* 32 20 0 16 0 40 51 208 Sjöbo 7 2 0 0 2 0 0 0 Skara 0 0 1 0 0 0 0 0 Skellefteå 33 32 1 27 13 12 0 183 Skurup 5 7 0 1 0 0 38 12 Skövde* 53 52 2 17 24 2 0 20 Sollefteå 9 3 1 6 3 0 0 1 Sollentuna 1 4 0 5 4 2 4 1 Solna 33 24 3 5 10 4 0 0 Sorsele 0 0 0 0 0 0 0 20 Staffanstorp 2 2 0 1 2 1 0 0 Stenungssund 0 0 0 0 0 0 175 0 Stockholm 187 119 15 93 72 36 0 811 Storfors 3 0 0 0 0 0 2 0 Storuman 4 6 1 0 3 0 0 2 Strängnäs 9 13 1 4 17 7 0 0 Strömstad* 24 19 0 5 1 0 45 9 Strömsund 4 0 0 0 0 0 1 3 Sundbyberg 52 37 0 61 31 0 189 197 Sundsvall 31 20 0 11 25 5 0 50 Sunne 1 15 0 2 5 1 0 1 Svalöv 8 0 3 0 3 0 14 0 Svedala 7 7 0 3 4 2 0 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 23 18 0 0 5 0 0 0 Säffle 0 20 0 4 2 0 0 0 Södertälje* 9 11 1 6 18 5 0 231 Sölvesborg 9 25 1 20 13 2 0 6 Tierp 3 0 0 2 1 1 0 4 Timrå 7 10 1 1 8 2 0 11 Tingsryd 11 60 2 23 0 0 0 77 Tjörn 5 3 0 3 3 0 0 36 Torsby 10 4 2 8 0 0 68 0 Tranås 18 13 1 11 15 5 0 0 Trelleborg 29 16 1 11 18 13 0 23 Trosa 0 0 0 0 0 0 0 28 Tyresö 9 9 0 0 8 7 0 0 Töreboda* 5 13 0 9 2 1 0 1 Uddevalla* 96 27 3 132 38 32 169 47 Umeå 40 33 0 359 30 24 0 60 Upplands Bro 30 29 0 6 28 13 0 1 Uppgift saknas
Kommun Heltidsanställd Deltidsanställd Egen företagare 91 (103) Studier Arbetslös Annat Uppgift lämnas vid nästa uppföljning Upplands Väsby 16 11 1 2 6 4 0 196 Uppsala 193 212 13 279 100 47 0 337 Uppvidinge 8 8 1 1 6 0 0 2 Vaggeryd 8 13 0 0 1 1 2 21 Varberg 35 13 0 15 1 6 0 16 Vellinge 2 0 0 15 0 0 5 6 Vilhelmina 20 15 1 28 0 0 0 4 Vimmerby 11 11 1 4 7 4 0 5 Vindeln 5 3 0 0 0 0 0 1 Vännäs 11 0 0 0 0 0 0 0 Värmdö 17 6 0 0 2 0 0 5 Värnamo 11 4 0 6 3 4 0 5 Västervik 8 10 1 49 11 7 1 21 Västerås* 44 27 0 16 15 10 0 18 Växjö 25 18 2 57 12 1 0 10 Ystad* 0 5 0 0 0 0 0 37 Ånge 5 0 1 3 3 2 3 0 Årjäng 29 24 2 11 16 0 0 0 Åsele 2 7 0 0 0 0 0 0 Åstorp 9 11 0 4 7 12 13 8 Älmhult 2 6 0 0 2 2 2 0 Älvsbyn 0 9 1 4 5 2 0 0 Ängelholm 0 16 0 9 6 1 14 0 Öckerö 0 0 0 0 0 0 30 0 Örebro* 19 8 0 9 23 0 71 46 Örkelljunga 7 8 1 1 8 4 0 1 Örnsköldsvik 40 45 3 11 15 16 0 0 Östersund* 20 3 0 10 9 2 25 17 Österåker 13 17 0 15 1 9 0 0 Östhammar 0 31 0 0 0 0 0 63 Östra Göinge 6 0 0 0 2 0 0 77 Östsam* 74 84 3 42 22 37 93 281 Övertorneå 1 0 0 1 0 0 0 1 Uppgift saknas
92 (103) 7.12 Yrkesvux komvux - elevers sysselsättning efter yrkesvux relaterad till yrkesområdet Antal elever Sysselsättning relaterad till yrkesområdet 6 340 Sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet 3 443 Uppgift kommer att lämnas vid nästa uppföljning för antalet 3 776 elever Uppgift saknas 5 158 Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Ale 0 0 65 0 Alingsås 11 10 0 1 Alvesta 0 0 20 0 Arboga 17 0 0 38 Arjeplog 2 2 0 0 Arvidsjaur 0 0 0 7 Arvika 35 67 0 0 Bengtsfors* 125 76 0 0 Bjurholm 2 0 0 1 Bjuv 15 4 0 66 Boden 8 8 0 1 Borgholm 21 17 0 6 Botkyrka 0 0 290 0 Burlöv 11 2 0 0 Båstad 21 22 0 2 DalaWux* 324 154 34 99 Dorotea 4 1 0 2 Eda 8 0 0 0 Ekerö 10 5 0 3 Emmaboda 0 0 13 0 Enköping 26 4 0 15 Eskilstuna 48 81 0 0 Eslöv 46 1 0 3 Essunga 6 6 0 0 Falkenberg 35 7 65 0 Filipstad 63 47 0 0 Flen 5 1 0 0 Forshaga 11 10 0 0 Gislaved 3 3 0 0 Gnesta 1 1 0 4 Gnosjö 14 8 0 0 Gotland 23 20 10 15 Grums 7 1 0 1 Grästorp 8 6 0 0 Gävle* 0 0 235 0 Göteborg 0 0 423 0 Habo 17 10 0 0 Hagfors 16 2 16 0 Hallstahammar 14 7 0 1 Halmstad 33 29 0 4 Haninge 60 36 0 0 Haparanda 12 1 0 0 Heby 0 0 0 22 Helsingborg 8 4 114 130 Huddinge 51 28 0 0
93 (103) Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Hultsfred 22 3 0 0 Hylte 3 2 0 0 Håbo 11 4 0 5 Hällefors 3 0 0 0 Hälsingeutbildning* 219 120 0 44 Härjedalen 12 0 0 9 Härnösand 21 13 15 4 Härryda 0 0 130 0 Hässleholm 67 29 0 14 Höganäs 0 0 0 25 Högsby 9 7 0 0 Hörby 6 0 0 2 Höör 6 1 0 0 Järfälla 28 20 0 0 Jönköping 246 164 492 307 Kalix 27 13 0 0 Kalmar* 106 58 0 5 Karlshamn 88 38 0 45 Karlskrona 73 29 0 10 Karlstad 16 5 74 27 Katrineholm 9 14 46 0 Kil 11 6 0 0 Klippan 9 4 0 0 Knivsta 2 4 0 28 Kramfors 18 8 1 3 Kristianstad 131 79 0 46 Kristinehamn 8 0 0 4 Kumla 18 5 0 0 Kungsbacka 12 2 262 2 Kungsör 9 2 0 0 Kungälv 17 8 25 0 Kunskapscentrum Nordost* 44 40 0 27 Kunskapsförbundet Väst* 100 51 0 9 Kävlinge 72 21 0 0 Köping 47 17 0 20 Laholm 14 6 5 17 Landskrona 32 22 0 0 Lekeberg 8 2 0 0 Lerum 0 0 111 0 Lessebo 10 2 0 6 Lidingö 0 0 0 141 Lidköping 9 5 0 10 Lilla Edet 4 1 0 4 Lindesberg 22 4 0 2 Ljungby 5 0 0 0 Ljusnarsberg 5 0 0 6 LKF - Lapplands kommunalförbund* 20 26 0 6 Lomma 13 0 0 1 Luleå 64 15 0 60 Lund 26 2 0 41 Lycksele 0 0 0 104 Lysekil* 32 0 0 20 Malmö 195 128 0 358 Malå 0 1 0 2 Mariestad 30 2 0 5 Markaryd 14 1 0 0 Mullsjö 10 5 0 4 Munkedal 16 1 22 8
94 (103) Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Munkfors 11 0 0 0 Mölndal 31 15 201 0 Mönsterås 0 0 0 1 Nacka 22 13 0 0 Nora 13 9 0 0 Norra Västmanlands utbildningsförbund* 0 0 0 0 Norrtälje 10 5 67 10 Norsjö 7 0 0 1 Nybro 20 19 0 33 Nyköping 20 23 0 8 Nynäshamn 0 0 38 0 Nässjö* 23 19 44 0 Olofström 50 22 0 8 Orust 6 2 0 0 Osby 0 0 8 0 Oskarshamn 0 0 0 49 Oxelösund 18 7 0 0 Partille 23 12 65 0 Perstorp 15 2 0 1 Piteå 57 37 0 77 Robertsfors 5 1 2 0 Ronneby 0 0 0 0 Sala 4 1 0 9 Salem 5 4 0 0 Sigtuna 68 49 0 26 Sjuhärad* 44 63 51 209 Sjöbo 11 0 0 0 Skara 1 0 0 0 Skellefteå 44 22 0 0 Skurup 9 0 0 13 Skövde* 101 44 0 25 Sollefteå 11 11 0 1 Sollentuna 5 0 0 0 Solna 51 28 0 0 Sorsele 0 0 0 20 Staffanstorp 4 4 0 0 Stenungssund 0 0 175 0 Stockholm 235 287 0 811 Storfors 3 0 2 0 Storuman 13 2 0 1 Strängnäs 27 24 0 0 Strömstad* 45 3 45 10 Strömsund 4 0 1 3 Sundbyberg 62 45 204 256 Sundsvall 52 37 0 53 Sunne 17 0 0 8 Svalöv 10 4 14 0 Svedala 15 8 0 0 Sydnärkes utbildningsförbund* 41 0 0 5 Säffle 20 2 0 0 Södertälje* 20 30 0 231 Sölvesborg 38 27 0 11 Tierp 3 4 0 4 Timrå 21 8 0 11 Tingsryd 0 0 0 173 Tjörn 5 6 0 0 Torsby 18 6 68 0 Tranås 30 2 0 0
95 (103) Kommun/kommunalförbund Sysselsättning relaterad till yrkesområdet sysselsättning inte relaterad till yrkesområdet Uppgift lämnas vid nästa uppföljning för antal elever Uppgift saknas Trelleborg 35 42 0 23 Trosa 0 0 0 28 Tyresö 13 20 0 0 Töreboda* 20 3 0 8 Uddevalla* 83 40 169 0 Umeå 393 85 0 68 Upplands Bro 46 12 0 1 Upplands Väsby 28 10 0 198 Uppsala 455 249 0 477 Uppvidinge 12 8 0 6 Vaggeryd 14 11 0 21 Varberg 52 18 0 16 Vellinge 15 2 5 6 Vilhelmina 25 0 0 43 Vimmerby 27 10 0 5 Vindeln 8 0 0 1 Vännäs 11 0 0 0 Värmdö 19 4 0 0 Värnamo 17 2 0 8 Västervik 22 66 1 19 Västerås* 76 36 0 18 Växjö 66 36 0 10 Ystad* 5 0 0 37 Ånge 5 0 0 0 Årjäng 16 0 0 0 Åsele 9 0 0 0 Åstorp 14 19 13 18 Älmhult 7 4 3 0 Älvsbyn 19 2 0 0 Ängelholm 16 0 30 0 Öckerö 4 3 0 7 Örebro* 18 41 71 46 Örkelljunga 8 8 0 0 Örnsköldsvik 80 50 0 0 Östersund* 16 28 25 17 Österåker 33 22 0 0 Östhammar 27 0 0 67 Östra Göinge 6 2 0 77 Östsam* 132 32 6 12 Övertorneå 0 0 0 1
96 (103) 8 Tilldelning av statsbidrag 2013 8.1 Statsbidrag yrkesvux beviljade 133 kommuner/kommunförbund totalt 770,8 mkr för att anordna yrkesutbildning för vuxna under 2013 vilket motsvarar 15 416 utbildningsplatser. De kommuner/kommunförbund som vid redovisningen för 2013 inte utnyttjat de antal platser de blev beviljade statsbidrag för har återbetalat statsbidrag. Vid redovisningen framkom att 26 kommuner/kommunalförbund skulle återbetala drygt 48 mkr till vilket motsvarar 961 utbildningsplatser. har därefter omfördelat outnyttjat statsbidrag till andra kommuner eller kommunalförbund. omfördelade totalt 70,5 mkr motsvarande 1 411 utbildningsplatser till 83 kommuner/kommunalförbund. Efter återkrav av outnyttjat bidrag och omfördelning av detta, uppgick till totalt utbetalt statsbidrag till 793,3 mkr. Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Alvesta 1 925 000 133 500 0 1 791 500 Arboga 1 180 000 0 383 600 1 563 600 Arjeplog 285 000 146 500 0 138 500 Arvidsjaur 320 000 0 0 320 000 Arvika 2 035 000 215 000 0 1 820 000 Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål 3 510 000 0 377 800 3 887 800 Borgholm 775 000 0 248 000 1 023 000 Botkyrka 11 650 000 0 2 790 000 14 440 000 Burlöv 1 915 000 0 91 800 2 006 800 DalaWux (Malung-Sälen, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Ludvika, Smedjebacken, 23 695 000 0 7 901 100 31 596 100 Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta) Ekerö 1 140 000 0 390 300 1 530 300 Emmaboda 900 000 93 500 0 806 500 Enköping 2 525 000 0 239 600 2 764 600 Eskilstuna, Oxelösund, Vingåker, Trosa, Gnesta, Flen, Strängnäs, 31 080 000 0 52 600 31 132 600 Katrineholm, Nyköping Eslöv 2 855 000 0 962 400 3 817 400 Filipstad 1 125 000 0 280 000 1 405 000 Gislaved 1 900 000 0 0 1 900 000 Gnosjö 820 000 0 277 800 1 097 800 Gotland 3 950 000 170 000 0 3 780 000 Gävle, Ockelbo, Hofors, Sandviken, Älvkarleby 8 365 000 0 0 8 365 000 Göteborgsregionens kommunalförbund (Göteborg, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Mölndal, Partille, Lerum, Kungälv, Lilla Edet, 56 105 000 871 000 0 55 234 000 Kungsbacka (80%), Härryda, Alingsås, Ale) Habo 585 000 0 188 500 773 500
97 (103) Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Hagfors, Munkfors 1 325 000 0 446 500 1 771 500 Hallstahammar 1 730 000 0 211 100 1 941 100 Haninge 7 795 000 0 942 000 8 737 000 Haparanda 740 000 317 500 0 422 500 Heby 1 020 000 0 80 000 1 100 000 Helsingborg, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, 27 700 000 7 507 000 0 20 193 000 Höganäs, Svalöv, Ängelholm Huddinge 8 005 000 0 2 682 200 10 687 200 Hultsfred 885 000 0 0 885 000 Håbo 1 035 000 0 64 300 1 099 300 Hällefors 810 000 201 500 0 608 500 Hälsingeutbildning (Hudiksvall, Nordanstig, Ljusdal, Söderhamn, 12 945 000 0 2 410 000 15 355 000 Ovanåker, Bollnäs) Härjedalen 1 000 000 0 28 100 1 028 100 Härnösand 2 650 000 0 0 2 650 000 Högsby 485 000 0 155 400 640 400 Hörby 1 205 000 0 400 200 1 605 200 Höör 1 125 000 0 305 000 1 430 000 Järfälla 7 150 000 0 0 7 150 000 Jönköping 10 525 000 0 0 10 525 000 Kalix, Piteå, Boden, Älvsbyn, Luleå 14 560 000 0 4 868 300 19 428 300 Kalmar, Torsås, Mörbylånga 7 945 000 0 2 675 600 10 620 600 Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Bromölla (60%), Sölvesborg (60%), 17 415 000 0 5 830 700 23 245 700 Karlskrona, Olofström (80%) Karlstad, Grums, Kil, Eda, Forshaga, Storfors, Hammarö, Kristinehamn 13 265 000 0 0 13 265 000 Knivsta 720 000 25 500 0 694 500 Kramfors 1 640 000 189 000 0 1 451 000 Kumla 1 630 000 0 263 400 1 893 400 Kungsör 770 000 0 244 700 1 014 700 Kunskapscentrum Nordost (Täby, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd) 5 335 000 0 0 5 335 000 Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) 11 955 000 3 647 000 0 8 308 000 Kävlinge 1 800 000 0 0 1 800 000 Köping 2 610 000 0 866 500 3 476 500 Lapplands kommunalförbund (Kiruna, Jokkmokk, Pajala, Gällivare) 3 870 000 894 500 0 2 975 500 Lekeberg 405 000 8 500 0 396 500 Lessebo 980 000 554 000 0 426 000 Lidingö 1 970 000 0 674 700 2 644 700 Lidköping, Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Skara 7 775 000 0 391 700 8 166 700 Lindesberg 2 715 000 222 000 0 2 493 000 Ljungby 1 915 000 0 398 700 2 313 700 Ljusnarsberg 500 000 0 96 600 596 600 Lomma 935 000 0 70 000 1 005 000 Lund 7 250 000 0 0 7 250 000
98 (103) Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Lysekil, Sotenäs 1 425 000 0 479 600 1 904 600 Malmö 44 010 000 10 041 500 0 33 968 500 Markaryd 805 000 0 196 700 1 001 700 Mullsjö 500 000 0 140 000 640 000 Munkedal 710 000 0 238 100 948 100 Mönsterås 900 000 0 163 500 1 063 500 Nacka 5 860 000 0 1 957 900 7 817 900 Nora 920 000 117 000 0 803 000 Norra Västmanlands Utbildningsförbund (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) 1 385 000 0 0 1 385 000 Norrtälje 3 090 000 1 113 000 0 1 977 000 Nybro 1 740 000 0 588 700 2 328 700 Nynäshamn 2 155 000 0 730 900 2 885 900 Nässjö, Aneby, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda 7 170 000 0 95 600 7 265 600 Orust 905 000 0 301 000 1 206 000 Osby, Östra Göinge, Olofström (20%), Bromölla (40%), Sölvesborg 17 765 000 0 760 200 18 525 200 (40%), Kristianstad, Hässleholm Oskarshamn 1 830 000 636 000 0 1 194 000 Perstorp 840 000 0 291 000 1 131 000 Region Halland (Halmstad, Laholm, Hylte, Varberg, Falkenberg, Kungsbacka 19 895 000 0 3 531 100 23 426 100 20%) Sala 1 140 000 0 0 1 140 000 Salem 1 020 000 0 220 500 1 240 500 Sigtuna 3 660 000 0 465 000 4 125 000 Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Bollebygd, 17 575 000 0 40 000 17 615 000 Ulricehamn) Sjöbo 650 000 0 0 650 000 Skurup 650 000 0 106 600 756 600 Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping, Karlsborg, Tibro 10 355 000 0 1 645 000 12 000 000 Sollefteå 2 245 000 536 500 0 1 708 500 Sollentuna 3 085 000 0 0 3 085 000 Solna 5 915 000 0 1 994 300 7 909 300 Staffanstorp 1 405 000 0 15 700 1 420 700 Stockholm 51 165 000 14 577 000 0 36 588 000 Strömstad, Tanum 1 245 000 0 426 600 1 671 600 Strömsund 1 305 000 0 1 300 1 306 300 Sundbyberg 4 880 000 0 1 640 400 6 520 400 Sundsvall 8 295 000 0 0 8 295 000 Sunne 1 195 000 0 330 000 1 525 000 Svedala 1 395 000 0 11 300 1 406 300 Sydnärkes utbildningsförbund (Askersund, Laxå, Hallsberg) 2 840 000 0 105 400 2 945 400 Säffle 1 275 000 0 413 400 1 688 400 Södertälje, Nykvarn 12 900 000 0 0 12 900 000 Tierp 1 800 000 0 0 1 800 000
99 (103) Kommun eller kommuner i samverkan Statsbidrag enligt ordinarie beslut Outnyttjat återbetalt bidrag Omfördelning av statsbidrag Tilldelat slutligt statsbidrag efter omfördelning Timrå 1 805 000 0 290 000 2 095 000 Torsby 880 000 0 284 400 1 164 400 Tranås 1 800 000 0 140 200 1 940 200 Trelleborg 4 270 000 0 149 700 4 419 700 Tyresö 2 935 000 0 642 400 3 577 400 Töreboda, Gullspång, Mariestad 3 560 000 0 572 000 4 132 000 Uddevalla, Färgelanda 5 170 000 0 1 636 200 6 806 200 Upplands Väsby 2 455 000 0 0 2 455 000 Upplands-Bro 2 255 000 0 473 600 2 728 600 Uppsala 15 280 000 0 1 220 000 16 500 000 Uppvidinge 550 000 0 0 550 000 Vaggeryd 995 000 0 327 400 1 322 400 Vellinge 1 000 000 0 0 1 000 000 Vimmerby 660 000 0 0 660 000 Vännäs, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, 24 530 000 0 1 264 700 25 794 700 Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Åsele Värmdö 2 240 000 0 275 500 2 515 500 Värnamo 1 635 000 0 0 1 635 000 Västervik 3 435 000 1 202 500 0 2 232 500 Västerås, Surahammar 16 555 000 0 5 526 500 22 081 500 Växjö 9 960 000 0 188 600 10 148 600 Ystad, Tomelilla, Simrishamn 3 565 000 635 000 0 2 930 000 Ånge 890 000 0 275 000 1 165 000 Årjäng 500 000 0 165 400 665 400 Älmhult 1 205 000 0 400 200 1 605 200 Örebro, Karlskoga, Degerfors 14 400 000 3 784 500 0 10 615 500 Örnsköldsvik 5 545 000 0 128 200 5 673 200 Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg 8 185 000 0 842 800 9 027 800 Österåker 2 035 000 191 500 0 1 843 500 Östhammar 1 145 000 0 393 600 1 538 600 Östsam (Linköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Norrköping, 28 250 000 0 0 28 250 000 Söderköping, Motala, Vadstena, Mjölby) Övertorneå 500 000 0 165 400 665 400 Summa 770 820 000 48 030 500 70 540 800 793 330 300
100 (103) 8.2 Statsbidrag lärlingsvux Under 2013 beviljades statsbidrag om 322,2 miljoner kronor. Inkluderat i denna summa är 3,8 miljoner kronor som Karlshamn kommun beviljats för att genomföra en lärlingsutbildning inom kabelteknik med elever från hela landet. Denna summa motsvarar 3 446 beviljade platser. Kommunerna redovisade att de inrättat drygt 1 500 platser under 2013. Återkrav om sammanlagt 175 miljoner kronor gick ut till de kommuner som inte genomfört sina tilldelade platser. Det var 226 kommuner som tog del av statsbidraget, varav många i samverkan. Kommun Antal årsplatser Statsbidrag kr totalt Återkrav kr Alvesta, Lessebo, Uppvidinge, Älmhult, Ljungby, 74,8 Emmaboda 6 993 800 4 208 629 Arboga 4 374 000 51 347 Arjeplog 2,7 252 450 225 128 Arvidsjaur 10,8 1 009 800 195 592 Arvika 8,9 832 150 464 007 Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga 98,6 9 219 100 1 263 275 Borgholm 14,6 1 365 100 861 178 Sjuhärad, Bollebygd, Svenljunga, Ulricehamn, 81,3 Mark 7 601 550 902 133 Botkyrka 22 2 057 000 928 053 Burlöv 13,8 1 290 300 1 241 800 Dalawux (Malung-Sälen, Vansbro, Gagnef, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Västerbergslagens Utbildningscentrum (Ludvika, Smedjebacken), 137,6 Mora, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta) 12 865 600 9 181 575 Eksjö 18,7 1 748 450 513 265 Eskilstuna 21,2 1 982 200 1 250 270 Eslöv 1,7 158 950 110 873 Falkenberg 4 374 000 251 346 Filipstad 5,4 504 900 38 465 Gotland 5,8 542 300 271 150 Gävle 21,6 2 019 600 1 203 019 Göteborg 130 12 155 000 8 917 491 Haninge 27 2 524 500 182 404 Huddinge 72,7 6 797 450 5 172 320 Hälsingeutbildning (Hälsingeutbildning, Bollnäs, 99 Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Söderhamn) 9 256 500 5 239 480 Härnösand 12,2 1 140 700 491 223 Jönköping 19,2 1 795 200 1 101 091 Kalmar, Mörbylånga, Torsås 41,4 3 870 900 543 435 Karlshamn, Bromölla-Sölvesborg, Ronneby, 85,8 Karlskrona, Olofström, Tingsryd 8 022 300 2 600 117 Karlstad, Kil, Eda, Storfors, Hammarö, Forshaga, 30 Grums, Kristinehamn 2 805 000 1 070 603
Kommun Antal årsplatser Statsbidrag kr totalt Återkrav kr Katrineholm, Flen 23,7 2 215 950 1 712 426 Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby 84 7 854 000 1 061 623 Kungsbacka 28 2 618 000 1 498 323 Kungsör 3 280 500 26 000 Kungälv, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, 96,9 Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Alingsås 9 060 150 3 747 314 Kunskapsförbundet Väst (Trollhättan, Vänersborg) 6 769 400 5 942 72,4 817 Köping 9,3 869 550 566 213 Laholm 10,8 1 009 800 610 321 Lapplands kommunalförbund (Gällivare, Kiruna, 16,5 Jokkmokk, Pajala) 1 542 750 1 011 917 Lidköping, Skara, Vara, Götene, Grästorp, Essunga 2 384 250 804 25,5 315 Lindesberg 3,8 355 300 355 300 Lund 14,3 1 337 050 1 337 050 Lysekil, Sotenäs 27,4 2 561 900 1 883 942 Malmö 193,3 18 073 550 11 542 721 Mellerud 11,5 1 075 250 997 673 Munkedal 12,7 1 187 450 124 642 Norra Västmanlands Utbildningsförbund (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) 2 356 200 849 25,2 820 Nybro 35,8 3 347 300 3 297 662 Nyköping, Oxelösund, Trosa 23,1 2 159 850 754 128 Nynäshamn 13,8 1 290 300 1 050 030 Nässjö 4,5 420 750 360 865 Piteå, Kalix, Luleå, Boden, Älvsbyn 62 5 797 000 4 737 560 Salem 9,8 916 300 364 786 Skövde, Karlsborg, Tibro, Hjo, Falköping, Tidaholm 4 469 300 729 47,8 272 Sollefteå 12,9 1 206 150 871 759 Solna, Upplands Väsby, KCNO (Kunskapscentrum Nordost, Vallentuna, Vaxholm, Danderyd), 469 Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Sigtuna 43 851 500 21 314 638 Staffanstorp 12,5 1 168 750 465 153 Strömstad, Tanum 50,7 4 740 450 3 079 399 Sundsvall 9,6 897 600 636 331 Svedala 47,7 4 459 950 2 249 153 Sydnärkes Utbildningsförbund (Askersund, Laxå, 14,1 Hallsberg) 1 318 350 453 084 Säffle 1 93 500 93 500 Sävsjö 4,6 430 100 166 973 Södertälje, Nykvarn 11,5 1 075 250 546 189 Timrå 1,9 177 650 162 035 Torsby 7,2 673 200 319 815 Tranås 19,5 1 823 250 1 371 022 Trelleborg 42,6 3 983 100 3 254 104 Tyresö 24,9 2 328 150 305 705 Töreboda, Gullspång, Mariestad 73,6 6 881 600 3 252 513 Uddevalla, Färgelanda, Orust 36,3 3 394 050 92 050 101 (103)
102 (103) Kommun Antal årsplatser Statsbidrag kr totalt Återkrav kr Upplands-Bro 10,7 1 000 450 767 367 Uppsala 62,3 5 825 050 5 357 839 Varberg 54 5 049 000 1 798 879 Vetlanda 8 748 000 653 513 Vuxenutb i Västerbottens län (Skellefteå, Bjurholm, Lycksele, Dorotea, Malå, Norsjö, Nordmaling, Robertsfors, Sorsele, Storuman, Umeå, 224,5 Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele) 20 990 750 15 210 773 Vårgårda, Herrljunga 5 467 500 137 501 Värmdö 14,3 1 337 050 Värnamo 1,9 177 650 68 883 Västerås 18,4 1 720 400 754 900 Växjö 51,3 4 796 550 4 226 799 Ystad, Tomelilla, Simrishamn 44,5 4 160 750 2 040 233 Ånge 6,2 579 700 49 096 Årjäng 7,4 691 900 63 207 Örebro 31,2 2 917 200 704 538 Östersund, Ragunda, Bräcke, Krokom, Åre, Berg, 52,5 Härjedalen, Strömsund 4 908 750 3 478 747 Östsam (Norrköping, Ydre, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Finspång, Valdemarsvik, Linköping, Söderköping, Motala, Vadstena, 94 Mjölby) 8 789 000 7 100 945 SUMMA 3 446 322 172 950 174 892 630
103 (103) 8.3 Statsbidrag förarutbildningar Ett villkor för kommunerna vid erhållande av utbildningsplatser är att även hänsyn tas till sökande från andra kommuner när det gäller antagning och eventuellt urval. Drygt hälften av eleverna är bosatta i den kommun som anordnar utbildningen. Ingen större skillnad kan märkas från året innan. Kommun Tilldelat statsbidrag enligt beslut Återbetalning kr (efter helårsuppföljning) Omfördelning platser Tilldelning kr totalt efter omfördelning Alvesta 2 720 000 2 720 000 Arvidsjaur 600 000 120 000 480 000 Arvika 960 000 960 000 Boden 600 000 600 000 Borlänge 967 000 967 000 Eksjö 1 050 000 1 050 000 Eskilstuna 1 850 000 1 850 000 Falun 807 000 807 000 Gotland 600 000 600 000 Gävle kommun 1 658 000 1 658 000 Göteborgs stad 5 120 000 5 120 000 Halmstad 1 480 000 1 480 000 Hedemora 1 180 000 1 180 000 Helsingborg 552 000 552 000 Jönköping 1 120 000 285 000 1 405 000 Kalmar 2 075 000 2 075 000 Karlshamn 2 160 000 2 160 000 Karlstad 950 000 950 000 Klippan 1 050 000 1 050 000 Kumla 1 507 000 1 507 000 Lapplands kommunalförb. 828 000 828 000 Luleå 950 000 950 000 Lycksele 552 000 552 000 Malmö 1 480 000 120 000 1 360 000 Norrköping 2 340 000 2 340 000 Nybro 2 116 000 326 400 1 789 600 Sigtuna 690 000 310 500 1 000 500 Skellefteå 600 000 600 000 Skövde 2 720 000 2 720 000 Sollefteå 620 000 620 000 Stockholm 2 750 000 2 750 000 Tyresö 2 840 000 2 840 000 Uddevalla 1 290 000 1 290 000 Upplands-Bro 1 311 000 1 311 000 Vilhelmina 720 000 720 000 Vännäs 2 150 000 47 500 2 102 500 Västerbergslagens Utbf. VBU 300 000 60 000 240 000 Västerås 1 686 000 120 000 1 668 000 Ystad 1 240 000 1 240 000 Örebro 1 505 000 1 505 000 Östersund 1 346 000 47 500 1 298 500 Summa 59 040 000 721 400 715 500 58 896 100
Uppföljning 2013 Yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå. Lärlingsutbildning för vuxna Helsingborgs stad 2014-04-02