Framtidens hälso- och sjukvård Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja, Karlskrona 2013-09-01

1 Framtidens hälso- och sjukvård Landstingsdirektörens stab Landstingsdirektör Peter Lilja, Karlskrona 2013-09-01

1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 6 3 BAKGRUND... 6 4 SYFTE OCH UPPDRAG... 7 5 METOD OCH ARBETSSÄTT... 8 6 BESKRIVNING AV LANDSTINGET BLEKINGES VERKSAMHET IDAG... 9 7 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 13 7.1 SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 13 7.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH FOLKHÄLSA I BLEKINGE... 14 7.3 PATIENTSÄKERHET... 16 7.4 MEDICINSK OCH TEKNISK UTVECKLING... 17 7.5 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 17 7.6 ÄNDRAT FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH ANDRA FÖRVÄNTNINGAR... 18 7.7 NY REGIONDELNING ELLER REGIONAL UTVECKLING... 18 7.8 HÅLLBARHET... 19 7.9 FYRA ALTERNATIV FÖR SJUKHUSPLACERING... 21 8 SLUTSATSER - LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG... 29 8.1 LANDSTINGET BLEKINGES FINANSIELLA FÖRMÅGA... 29 8.2 NYINVESTERING I LOKALER OCH MEDICINSK UTRUSTNING... 31 8.3 FORTSATT SOMATISK VERKSAMHET I SÅVÄL KARLSKRONA SOM KARLSHAMN... 31 8.4 TRYGG VÅRD TILL EN ALLT ÄLDRE BEFOLKNING... 34 8.5 REHABILITERING... 36 8.6 HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETSSÄTT... 37 8.7 DEN PSYKISKA OHÄLSAN OCH PSYKIATRINS UTVECKLING... 37 8.8 UTMANINGAR FÖR BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN... 38 8.9 FRAMTIDENS MEDICINTEKNISKA UTVECKLING OCH E-HÄLSA... 39 8.10 LANDSTINGET BLEKINGE SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 40 8.11 SKAPA VÅRDMILJÖER SOM FRÄMJAR FORSKNING... 42 BILAGOR... 43 2

1 Sammanfattning Denna rapport syftar till att ta fram en långsiktig plan för hur hälso- och sjukvården ska utformas för att bättre möta framtida vårdbehov. Utmaningar att ta hänsyn till i detta arbete har bland annat varit att ta hänsyn till en åldrande befolkning med ökat vårdbehov, en snabb medicinsk och medicinskteknisk utveckling som innebär större möjligheter att lindra och bota sjukdomar, kommande generationers krav och förväntningar på hälso- och sjukvården samt ekonomiska förutsättningar och krav på en långsiktigt stabil ekonomi med en budget i balans. Utredningsarbetet har band annat bedrivits genom omvärldsbevakning, intervjuer med nyckelfunktioner i landstinget, seminarieserier för bland annat landstingspolitiker, verksamhetsföreträdare, facklig förtroendevalda och kommunrepresentanter. Vidare har en fördjupad inventering och analys av landstingsets fastighetsbestånd samt konsekvenser av de olika fyra alternativ för Blekingesjukhusets framtid, som beskrivs nedan. Utredningens uppdrag har varit att fokusera på sex olika områden: Vad krävs för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur ska vi förhålla oss till tekniska landvinningar? Vilka vårdprocesser ska vi ha särskild fokus på? Vad ska inrymmas i den framtida hemsjukvården och hur ska den organiseras? Hur ska vi organisera vården för att bättre möta multisjuka äldre, patienter i palliativ vård och vården av barn på bästa sätt? Vilket uppdrag ska primärvården ha i framtiden? En första delrapport har lämnats till landstingsstyrelsen den 13 februari 2013. Inom ramen för utredningen har också landstingsdirektören fått ett kompletterande uppdrag. Det utredningsförslag som landstingsdirektören ska ta fram ska även innehålla en beskrivning av konsekvenser för följande: 1. Bedriva somatisk sjukvård i Karlskrona och Karlshamn ungefär som idag, men med vissa mindre förändringar. 2. Lokalisera all somatisk sjukvård till Karlshamn 3. Lokalisera all somatisk sjukvård till Karlskrona 4. Bedriva all somatisk sjukvård på en annan ort i länet. Landstingsdirektörens förslag är att somatisk sjukvård även fortsättningsvis ska bedrivas i Karlskrona och i Karlshamn. Bedömningen är att det ur ett ekonomiskt perspektiv, ur ett befolkningsperspektiv, ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett arbetsgivarperspektiv är mest fördelaktigt om det även i framtiden bedrivs somatisk sjukvård i Karlskrona och Karlshamn. Utredningen föreslår fortsatt profilering på de båda enheterna där Karlskrona bedriver avancerad sjukhusvård som kräver omfattande kringresurser och där Karlshamn inriktas mot geriatrik, 3

palliativ vård, specialiserad öppenvård, dagkirurgi och slutenvård för internmedicin med övervakningsmöjligheter. Övrig slutenvård, såväl akut som planerad, koncentreras till Karlskrona. För att vara en attraktiv arbetsgivare föreslås profilering inom ett antal områden, exempelvis ryggkirurgi, hjärt- och lungsjukvård och gynekologisk cancersjukvård. Inom området hjärt- och lungsjukvård föreslås en särskild satsning på kateterburen interventionsteknik (teknik som bland annat innebär att man kan lösa upp proppar och åtgärda oregelbundna rytmer i hjärtat). Utredningen pekar på ett omfattande behov av modernisering av vårdlokaler för somatisk sjukvård. Moderniseringen bör ske etappvis för att begränsa negativ påverkan på verksamheten. En fortsatt utredning för att ta fram en ekonomisk kalkyl och göra en konsekvensbeskrivning ur ett hållbarhetsperspektiv bör också göras. Exempel på andra åtgärder som utredningen föreslår är: - Omfördelning av vårdplatser för att skapa en mer kostnadseffektiv bemanning på vårdavdelningar. - Möjlighet till läkarbesök i hemmen där läkare vid behov kan ta beslut om direkt inläggning på sjukhus. - Inrättande av särskild funktion som arbetar hälsoförebyggande gentemot äldre (över 65 år). - Fokus på e-hälsa för att bättre möta kommande generationers behov av att själva kunna utföra hälsotjänster via Internet samt effektivisering av interna arbetsprocesser. - Samlokalisering av dagakutmottagningen och jourcentralen i Karlshamn. - Framtagning av tydlig personal- och kompetensstrategi med syfte att stärka Landstinget Blekinges arbetsgivarvarumärke. Disposition Utredningen innehåller olika kapitel. Inledningsvis beskrivs syfte, uppdrag och metod. Därefter kommer en beskrivning av befintlig verksamhet. Detta kapitel följs av ett kapitel som innehåller de förutsättningar utredningen har att ta hänsyn till, exempelvis befolkningsstruktur, folkhälsan i Blekinge, medicinsk- och medicinskteknisk utveckling, arbetsgivarrollen och regionbildning. Avslutningsvis återfinns landstingsdirektörens förslag. Utredningen överlämnas nu till politisk behandling. Därefter vidtar ett arbete med att verkställa utredningens intentioner. I det fortsatta arbetet krävs god dialog och förankring internt och externt med berörda samverkanspartners. En kommunikationsstrategi måste utarbetas för att skapa delaktighet i det fortsatta arbetet. Karlskrona 2013-09-02 Landstingsdirektör Peter Lilja 4

5

2 Inledning Svensk hälso- och sjukvård står inför flera utmaningar under de kommande åren. Den medicinska och den medicinsktekniska utvecklingen går snabbt framåt och möjligheterna att bota och lindra olika sjukdomar ökar hela tiden. Även medborgarnas förväntningar på hälso- och sjukvården ökar. Utbildningsnivån i samhället höjs successivt och många patienter är pålästa och kunniga, vilket är positivt eftersom de då också kan ta ett eget ansvar för sin hälsa. Men det förändrar också förutsättningarna för svensk hälso- och sjukvård eftersom medborgarna också ställer större krav. En stor utmaning för hälso- och sjukvården är därför att tillgodose medborgarnas behov och förväntningar samtidigt som hänsyn måste tas till de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Mot bakgrund av denna utveckling har landstingsdirektören fått i uppdrag att beskriva i vilken utsträckning hälso- och sjukvårdsstrukturen i Landstinget Blekinge svarar upp mot de behov som dagens och morgondagens patienter och anhöriga kan ställa. Detta för att Landstinget Blekinge ska kunna tillgodose vården på ett säkert och ändamålsenligt sätt med en verksamhet med god kvalitet och en ekonomi i balans. Rapporten sträcker sig femton år framåt i tiden och ska både göra en beskrivning och föreslå åtgärder för att möta de antagna behoven. Uppdraget gällde initialt den somatiska sjukhusanslutna vården men har utvidgats till att gälla också andra områden såsom psykiatrin. Landstingsstyrelsens arbetsutskott har fungerat som styrgrupp för arbetet. 3 Bakgrund Svensk hälso- och sjukvård håller en hög kvalitet som står sig internationellt. Nya medicinska behandlingar och en allt snabbare medicinsk och teknisk utveckling har inneburit förbättringar för patienterna. Utvecklingen av vård och omsorg bygger i ökande grad på kunskapsstyrning och nationella riktlinjer. De senaste decennierna har hälso- och sjukvården genomgått stora förändringar som kan sammanfattas enligt följande: Sjukhusen blir allt mer specialiserade. Akut vård hålls alltmer åtskild från planerad vård. Den akuta vården koncentreras och antalet akutsjukhus har minskat. Antalet vårdplatser har minskat mer vård tillhandahålls i öppenvård. 6

I hela västvärlden uppnås allt bättre resultat gällande de vanligaste folksjukdomarna. De brister och utvecklingsområden som vi har i Sverige handlar framför allt om att bli bättre på: förebyggande insatser jämlik vård jämställd vård vårdprocesser helhetssyn. 4 Syfte och uppdrag Landstingsstyrelsen fattade beslut den 18 februari 2012, 18 och gav då landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att ta fram en långsiktig strategi över hur Landstinget Blekinge ska möta framtida behov av hälso- och sjukvård. Utredningen ska ta hänsyn till demografi, sjukdomspanorama, medicinteknisk utveckling samt ekonomiska ramar. Arbetet har bedrivits under namnet Framtidens hälso- och sjukvård. Uppdraget innebär att ge svar på följande frågeställningar: Vad krävs för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur ska vi förhålla oss till tekniska landvinningar? Vilka vårdprocesser ska vi ha särskilt fokus på? Vad ska inrymmas i den framtida hemsjukvården och hur ska den organiseras? Hur ska vi organisera vården för att bättre möta multisjuka äldre, patienter i palliativ vård och vården av barn på bästa sätt? Vilket uppdrag ska primärvården ha i framtiden? Inom ramen för utredningen har landstingsdirektören fått ett tilläggsuppdrag (2013-02-13) som innebär att utredningen ska utgå ifrån minst ett sjukhus med en fungerande akutsjukvård dygnet runt. Det utredningsförslag som landstingsdirektören fick i uppdrag att ta fram ska även innehålla en beskrivning av konsekvenser för följande: Bedriva somatisk sjukvård i Karlskrona och Karlshamn ungefär som idag, men med vissa mindre förändringar. Bedriva all somatisk sjukvård i Karlshamn. Bedriva all somatisk sjukvård i Karlskrona. Bedriva all somatisk sjukvård på en annan ort i länet. 7

Utifrån dessa alternativ görs analyser som beskriver både ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser beroende på vilket alternativ man väljer. Andra faktorer som utredningen tagit hänsyn till är: Verksamheten ska bedrivas på ett sätt som innebär att den håller en hög kvalitet och att ekonomin är i balans. Verksamheten bygger på ett stödjande förhållningssätt med fokus på hälsofrämjande insatser. Principen lägsta effektiva omhändertagande nivå av patienter ska eftersträvas (LEONprincipen). Verksamheten ska utgå från ett stödjande arbetssätt där patienten görs delaktig i utformningen av vården. God samverkan med andra vårdgivare, exempelvis kommunerna, är en förutsättning för en god hälso- och sjukvård. Verksamheten ska drivas med hjälp av tydliga och effektiva vårdprocesser, där det finns väl beskrivna och kända rutiner för vem som gör vad för patientens bästa. Rapporten ska presenteras för landstingsstyrelsens arbetsutskott den 2 september 2013. 5 Metod och arbetssätt Landstingsstyrelsens uppdrag innebar att arbetet för att forma Framtidens hälso- och sjukvård skall genomföras i bred dialog med olika intressegrupper. Politiker, medarbetare, fackliga organisationer, patient- och pensionärsorganisationer, kommunerna och Blekinge Tekniska Högskola är några av de viktigaste intressenterna. En utredare tillsattes och har svarat för att samla extern information och fakta om förändringar inom svensk hälso- och sjukvård. Vidare har utredaren svarat för att genomföra ett antal seminarier och samla in information gällande Landstinget Blekinges verksamhet. Under hösten 2011 hölls ett seminarium med olika framtidsteman riktat till i huvudsak sjukhusets ledningsgrupp och verksamhetschefer. Dessutom genomfördes strukturerade intervjuer med verksamhetschefer. Vid årsskiftet 2011/2012 gjordes en första redovisning till landstingsstyrelsens arbetsutskott. Denna presentation låg till grund för beslutsunderlaget som presenterades för landstingsstyrelsen den 18 februari 2012, 18 inför beslut om fortsatt handläggning. Beslutet innebar att fem framtidsseminarier (se bilaga 1) skulle anordnas under 2012 i syfte att öka kunskapen inom olika områden. I beslutet ingick också att involvera den psykiatriska verksamheten i det fortsatta arbetet. Seminarierna riktade sig till politiker och verksamhetsföreträdare inom landstinget, länets kommuner, diverse myndigheter samt företrädare för patient- och brukarorganisationer. Som en avslutning på seminarieserien hölls fyra interna seminarier under januari och februari månad 2013 riktade till ledamöter (ordinarie och ersättare) i landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa seminarier var också verksamhetsföreträdare inbjudna. Från alla seminarier finns presentationer som publicerats på Landstinget Blekinges hemsida. 8

Vidare är datainsamling genomförd gällande till exempel: produktion ekonomi personal befolkning. Kompletterande information är inhämtad från externa källor som till exempel Sveriges Kommuner och Landssting (SKL), SCB och Socialstyrelsen. I arbetet med denna rapport har även gjorts: Analys av dagens situation och historisk utveckling. Benchmarking av jämförbara mätetal med andra landsting. Modellering av framtida kostnadsutveckling. 6 Beskrivning av Landstinget Blekinges verksamhet idag Landstinget Blekinges verksamhet ska utgå från befolkningens hälsa och behov av hälso- och sjukvård med ett gott och utvecklat samarbete med andra huvudmän och organisationer. Huvuduppdraget är att erbjuda befolkningen en god hälso- och sjukvård, både idag, imorgon och i framtiden. Uppdraget regleras till största delen av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Utifrån dessa formar landstinget sin vision, sina mål och strategier för att möta befolkningens behov på såväl kort som lång sikt. Länets hälso- och sjukvård bedrivs genom verksamheterna i förvaltningarna Blekingesjukhuset, psykiatri och habilitering, offentlig primärvård samt folktandvård. Förvaltningarnas olika öppenvårdsverksamheter bedrivs i hela länet och slutenvårdsplatser är lokaliserade vid Blekingesjukhuset i Karlskrona och Karlshamn. Vid Blekingesjukhuset finns 274 fastställda vårdplatser i Karlskrona och 100 i Karlshamn för somatisk länssjukvård samt 48 vårdplatser i Karlskrona och 18 i Karlshamn för psykiatrisk länssjukvård. Tabellen på nästa sida visar verksamhetsstatistik för Blekingesjukhuset år 2012. 9

Antalet vårdplatser, vårdtillfällen och vårddagar vid Blekingesjukhuset under 2012 Vårdplatser Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid Medicinkliniken Medicin avdelning 45 Karlskrona 12 773 5 653 7,3 Medicin avdelning 57 Karlskrona 18 967 7 363 7,6 Medicinsk observationsavdelning Karlskrona 12 1 772 3 446 1,9 Geriatrisk vårdavdelning 36 Karlskrona 20 566 6 869 12,1 Medicin avdelning 8 Karlshamn 20 1 087 8 112 7,5 Medicin avdelning 9 Karlshamn 20 905 8 105 9,0 Infektions- och hudkliniken Infektion/Öron/Ögon avdelning 61 Karlskrona 24 1 406 8 473 6,0 Barn- och ungdomskliniken Barn- och ungdomsavdelning Karlskrona 10 1 183 3 438 2,9 Neonatalavdelning Karlskrona 10 195 3 070 15,7 Rehabiliteringskliniken Rehab- och strokeavdelning 58 Karlskrona 18 740 6 500 8,8 Rehab- och strokeavdelning Karlshamn 24 478 8 743 18,3 Kirurgkliniken Kirurgen avdelning 48 Karlskrona 30 1 357 12 957 9,5 Kirurgen avdelning 49 Karlskrona 30 2 305 10 408 4,5 Ortopedkliniken Ortopedavdelning 37 Karlskrona 20 1 037 7 822 7,5 Ortoped- och kirurgavdelning Karlshamn 22 1 295 5 340 4,1 Kvinnokliniken Gynekologisk vårdavdelning 35 Karlskrona 11 104 726 7,0 Antenatalavdelning Karlskrona 5 167 732 4,4 BB Karlskrona 10 1 993 8 515 4,3 Förlossningsavdelning Karlskrona 5* 72 155 2,2 Thoraxcentrum Thorax avdelning 47 HIA/EVA Karlskrona 22 1 701 6 767 4,0 Thorax avdelning 55 Karlskrona 20 1 718 7 422 4,3 Thorax intensivvårdsavdelning Karlskrona 6* 34 228 6,7 Thorax övervakningsavdelning Karlshamn 14 1 185 4 255 3,6 Anestesikliniken Intensivvårdsavdelning Karlskrona 10* 223 1 183 5,3 Postoperativ avdelning Karlskrona 12* 38 60 1,6 Postoperativ avdelning Karlshamn 14* 2 2 1,0 Summa vårdplatser 372 22 934 134 716 5,9 Summa tekniska vårdplatser 47 369 1 628 4,4 10

Antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar vid Blekingesjukhuset under 2012 inklusive akutmottagning 11 Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Nybesök Återbesök Summa Nybesök Återbesök Summa Totalt Medicinkliniken Karlskrona 10 793 10 933 21 726 1 533 20 031 21 564 43 290 Karlshamn 5 852 5 661 11 513 870 15 211 16 081 27 594 Infektions- och hudkliniken Karlskrona 6 440 5 300 11 740 1 547 4 891 6 438 18 178 Karlshamn 493 605 1 098 19 1 498 1 517 2 615 Barn- och ungdoms-kliniken Karlskrona 3 103 4 419 7 522 189 2 817 3 006 10 528 Karlshamn 449 1 171 1 620 21 531 558 2 178 Rehabiliteringskliniken Karlskrona 36 494 530 1 817 23 573 25 390 25 920 Karlshamn 70 728 798 900 9 198 10 098 10 896 Kirurgkliniken Karlskrona 8 043 7 992 16 035 804 9 027 9 831 25 866 Karlshamn 5 631 4 422 10 053 213 2 095 2 308 12 361 Ortopedkliniken Karlskrona 7 534 6 313 13 847 283 1 951 2 234 16 081 Karlshamn 3 936 4 296 8 232 189 1 762 1 951 10 183 Kvinnokliniken Karlskrona 2 419 6 312 8 731 120 4 949 5 069 13 800 Karlshamn 1 705 2 561 4 266 37 1 472 1 509 5 775 KVH Övriga 26 3 061 3 087 1 058 27 687 28 745 31 832 Thoraxcentrum Karlskrona 636 2 553 3 189 961 1 094 2 055 5 244 Karlshamn 1 511 1 266 2 777 2 106 2 772 4 878 7 655 Ögonkliniken Karlskrona 3 313 9 083 12 396 1 556 8 262 9 818 22 214 Karlshamn 711 1 885 2 596 716 3 837 4 550 7 146 Öronkliniken Karlskrona 3 277 5 108 8 385 2 075 8 677 10 752 19 137 Karlshamn 2 127 3 450 5 577 1 329 5 762 7 091 12 668 Summa besök 68 105 87 613 155 718 18 343 157 097 175 443 331 161 Karlskrona 45 594 58 507 104 101 10 885 85 272 96 157 200 258 Karlshamn 22 485 26 045 48 530 6 400 44 138 50 541 99 071 Övriga 26 3 061 3 087 1 058 27 687 28 745 31 832 Landstingets organisation

Landstingets Blekinges verksamhetsresultat Landstinget Blekinge arbetar ständigt med att förbättra hälso- och sjukvården. Resultatet följs bland annat upp i årsredovisningen och i den nationella undersökningen Öppna jämförelser. Enligt den senaste mätningen (Öppna jämförelser 2012) har Landstinget Blekinge förbättrat sina resultat avsevärt. Mätningen innehåller ett antal indexområden: ekonomi, tillgänglighet, medicinsk kvalitet, förtroende och patienterfarenhet. När resultaten från samtliga index vägdes samman och ett övergripande index beräknades hamnade Landstinget Blekinge på sjunde plats i riket år 2012. Motsvarande placering året dessförinnan var 18:e. Inom samtliga områden utom medicinsk kvalitet, placerade sig Landstinget Blekinge antingen bland de landsting och regioner som hade de bästa resultaten eller bland de landsting och regioner som låg på medelnivå. Det område som hade störst förbättringspotential var medicinsk kvalitet. Landstingets Blekinges verksamhetsresultat i jämförelse med övriga landsting Indikator 2011 2012 Genomsnitt av samtliga 18 7 Förtroende och patienterfarenheter 5 5 Tillgänglighet 11 6 Kostnadsindex 21 11 Medicinska 19 18 Källa: Öppna jämförelser 12

Andra viktiga områden som Landstinget Blekinge arbetar med och där det skett stora förbättringar är patientsäkerhet och tillgänglighet. Det har inneburit att landstinget fått ta del av de riktade statsbidragen avsatta för dessa ändamål. 7 Grundläggande utgångspunkter och förutsättningar Som tidigare nämnts är ett mål med Framtidens hälso- och sjukvård i Blekinge att ta fram en plan för hur blekingarnas behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses på ett säkert och ändamålsenligt sätt där Landstinget Blekinge över tiden har en hög kvalitet i verksamheten och en ekonomi i balans. Grunden för hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande åtgärder och ett konsekvent förhållningssätt i hela verksamheten för att förebygga uppkomst av sjukdom. Principen lägsta effektiva omhändertagandenivå (LEON) och en utveckling mot mer öppenvård ska eftersträvas. Vidare behöver samverkan utvecklas mellan länets fem primärkommuner och landstinget samt mellan landstingets olika verksamheter. Syftet är att optimera vårdprocesserna ur patientens synvinkel samt stödja och göra patienterna mer delaktiga i sin egen vård. Viktiga framgångsfaktorer är tillgång till kompetenta och motiverade medarbetare. 7.1 Svensk hälso- och sjukvård För att ta fram ändamålsenliga förslag behövs omvärldsbevakning och kunskap om svensk hälsooch sjukvård. I detta kapitel beskrivs de olika utmaningar och förutsättningar som hälso- och sjukvården står inför. Generellt kan sägas att hälso- och sjukvården står inför stora framtida utmaningar, föranledda av ett flertal faktorer som är mer eller mindre förutbestämda och påverkbara. En faktor som är relativt säker samtidigt som den är mindre påverkbar är att antalet äldre i Blekinge kommer att öka framöver (se nedan). Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i flera rapporter beskrivit den svenska hälso- och sjukvårdens utveckling. Enligt SKL:s rapporter står sig den svenska hälso- och sjukvården väl internationellt sett. Socialstyrelsen konstaterar också att Sverige, liksom många andra länder, fått en specialiserad sjukvård som håller hög kvalitet i jämförelse med andra länder. Sammanfattningsvis kan konstateras att svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet. Då det gäller den medicinska och den medicintekniska utvecklingen uppnås även där mycket goda resultat till nytta för patienterna. Förbättrade levnadsförhållanden och den medicintekniska utvecklingen bidrar till att allt fler äldre och sjuka kan behandlas. 13

Det är naturligtvis ett kvitto på ett framgångsrikt samhälle att antalet äldre ökar. Det ökande antalet äldre innebär samtidigt en ökad anspänning inom flera områden, främst välfärdssektorn. För sjukvårdens del blir det särskilt tydligt då det finns ett starkt ökat samband mellan flertalet av våra sjukdomar och ökande ålder. Den medicinska och tekniska utvecklingen har väl svarat upp mot befolkningens behov. Resultatet kan bland annat avläsas i befolkningens förtroende för vården. 7.2 Hälso- och sjukvård och folkhälsa i Blekinge Kunskap om befolkningsutvecklingen i Blekinge är av stor betydelse för att kunna möta framtida behov och ge förslag enligt den uppdragsbeskrivning som finns för utredningen. Här nedan följer en beskrivning av befolkningsutvecklingen under perioden 1 januari 2011 till och med år 2025. Underlaget bygger på SCB:s befolkningsprognos från april 2011. Av statstiken framgår att andelen äldre kommer att öka vilket medför krav på hur vården organiseras och utformas. Även arbetsätt måste förändras och det är angeläget att landstinget tillsammans med andra sjukvårdshuvudmän, till exempel kommunerna, gemensamt arbetar för att trygga en god hälso- och sjukvård för befolkningen. 14

Som framgår ovan kommer andelen och antalet äldre i Blekinge att öka relativt mycket. Med ett antagande om att vårdkonsumtionen per 5-årsklass är densamma år 2025 som den var år 2011, kommer behovet av vårdplatser inom den somatiska korttidsvården att öka med cirka 65 vårdplatser. Behovet av psykiatrisk slutenvård kommer, med motsvarande antaganden, enbart att öka från 60 till 62 vårdplatser. Hela behovsökningen inom den somatiska korttidsvården ligger hos åldersgruppen 75 år och äldre. Med samma antaganden som ovan kommer andelen vårdplatser vid sjukhuset som beläggs av personer 75 år och äldre att utgöra 53 procent att jämföra med år 2011 då motsvarande andel var 45 procent. Antalet utnyttjade vårdplatser vid Blekingesjukhuset år 2011 och år 2025 med antagande om att utnyttjandet per åldersgrupp är oförändrat (exklusive psykiatrin). Åldersgrupp Vårdtid (vårddagar) 2011 Utnyttjade vårdplatser 2011 Utnyttjade vårdplatser 2025 Differens 2025-2011 0-4 år 4 419 12,1 11,9-0,2 5-9 år 633 1,7 1,8 0,1 10-14 år 678 1,9 2,1 0,2 15-19 år 1 338 3,7 3,4-0,3 20-24 år 2 597 7,1 6,1-1,0 25-29 år 3 058 8,4 8,2-0,2 30-34 år 3 704 10,1 11,3 1,2 35-39 år 2 571 7,0 7,3 0,3 40-44 år 2 172 6,0 5,3-0,7 45-49 år 4 018 11,0 10,0-1,0 50-54 år 4 660 12,8 13,4 0,7 55-59 år 5 602 15,3 16,5 1,1 60-64 år 9 215 25,2 23,4-1,8 65-69 år 13 054 35,8 31,8-3,9 70-74 år 13 751 37,7 43,2 5,6 75-79 år 17 482 47,9 72,4 24,5 80-84 år 18 729 51,3 76,9 25,6 85-89 år 13 454 36,9 46,5 9,6 90-94 år 6 756 18,5 22,3 3,8 95- år 1 204 3,3 5,0 1,7 Summa 129 095 353,7 419,0 65,3 Kommer detta innebära att vi behöver öka antalet vårdplatser inom sjukhuset? Sannolikt inte. Historiskt har sjukvården mött det ökade vårdplatsbehovet genom att förändra vårdens innehåll så att antalet vårdplatser har kunnat minska. Detta har kunnat ske genom en rad olika åtgärder såsom införandet av nya vårdmetoder som inneburit att vård som tidigare krävde inläggning på sjukhuset numer görs i dagvård, exempelvis gråstarrkirurgi, behov av operativa ingrepp har ersatts med läkemedelsbehandling, till exempel 15

operation av magsår ersattes av Losec, och inte minst har det medicinska innehållet i hemsjukvården förändrats som möjliggjort att allt fler och allt sjukare kan vårdas i hemmet i stället för på sjukhuset. Denna typ av förändringar kommer inte att stanna av men sannolikt kommer de rationaliseringsvinster som de medför att mötas av det ökade vårdbehovet som vi ser att antalet fler äldre leder till. Hypotesen är att dagens vårdplatsantal kommer att räcka även framöver trots det ökade vårdbehovet. Viktigt att beakta är också den samhällsutveckling som skett och som kommer påverka vilka förväntningar kommande generationer av äldre patienter har på svensk hälso- och sjukvård. Kommande generationer av äldre kommer i stor omfattning att bestå av människor som själva vill påverka utformningen av sin sjukvård, till exempel med hjälp av olika mobila tjänster och genom att patienten själv med hjälp av teknik kan ta del av hälso- och sjukvård i hemmet. Det är också rimligt att anta att kommande generationer har andra krav på integritet och bekvämlighet vilket exempelvis påverkar utformningen av vårdlokaler och ställer större krav på tillgång till en-patientrum. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det också att föredra då det minskar risken för spridning av multiresistenta bakterier. Om man ser till hälsotillståndet i Blekinge, visade Folkhälsorapporten 2011 att blekingarna, i större utsträckning än i riket, upplever ett gott allmänt hälsotillstånd. Även tandhälsan är god i Blekinge jämfört med i riket som helhet. Men vid en närmare granskning av den självupplevda psykiska och fysiska hälsan, är trenden sjunkande och detta är redan idag en utmaning för landstinget. Det som framförallt oroar är stora skillnader i upplevd hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och mellan kvinnor och män. Yngre medborgare mår bättre än äldre, män mår bättre än kvinnor, höginkomsttagare mår bättre än låginkomsttagare och högutbildade mår bättre än lågutbildade. 7.3 Patientsäkerhet Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada och med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (SFS 2010:659). Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som kännetecknas av patientens delaktighet samt av ett förebyggande systematiskt arbete. Forskning om patientsäkerhet visar generellt att det inte finns några enkla framgångsrecept eller enskilda insatser som garanterar en patientsäker vård fullt ut. Framtidens hälso- och sjukvård måste beakta patientsäkerheten på ett mer medvetet sätt än som gjorts i tidigare planeringsarbete. Detta görs genom att i samband med planering av ny-, om- eller tillbyggnad samt drift och förvaltning genomföra riskanalyser ur ett patientsäkerhetsperspektiv. 16

Förutsättningar bör finnas för enskilda rum för att förhindra smittspridning och resistensutveckling. Förutsättningar bör också finnas för att kunna öppna flera rum på avdelningarna inför till exempel enstaka överbeläggningar eller specifika situationer såsom pandemi, kris och katastrofer. Inför införande av nya behandlings- och vårdmetoder bör inte bara resultatet av dessa metoder bedömas utan också påverkan på patientsäkerheten. 7.4 Medicinsk och teknisk utveckling Den ständigt accelererande utvecklingen inom hälso- och sjukvården möjliggör att allt fler sjukdomar och upplevda handikapp kan behandlas och åtgärdas på ett framgångsrikt sätt. Dessa framsteg innebär, förutom ökad patientnytta och patienttillfredsställelse, krav på att organisationen anpassar sig till de nya möjligheter som framstegen innebär. Vissa operationer ersätts i allt högre utsträckning med kateterburna interventioner. Detta medför krav på fysiska förändringar inom röntgen- och operationsavdelningar men också vad gäller arbetsfördelningen mellan radiologer och kirurger/kardiologer med flera. Ett annat exempel är utvecklingen av de biologiska läkemedlen som bland annat möjliggör att personer med ledgångsreumatism kan leva ett i det närmaste normalt liv. Behandlingen ger stora vinster för samhället i stort men medför höga kostnader för landstingen. Utvecklingen kan också ställa krav på ökad centralisering. Det kan krävas ett större befolkningsunderlag för att upprätthålla kompetens eller hantera en brist på rätt specialistkompetens. Utvecklingen kan emellertid också ge möjlighet till ökad decentralisering i takt med att dagens högspecialiserade vård allt mer blir morgondagens rutinvård eller att dagens sjukhusvård kan bedrivas i hemmet i allt större utsträckning. Sammantaget innebär detta ytterligare en medicinsk paradox då den ständiga kompetensutvecklingen driver sjukhusen till en allt större specialiseringsgrad samtidigt som vi får allt fler äldre personer med behov av tillgång till en bredare medicinsk kompetens. Till denna paradox måste Landstinget Blekinge förhålla sig på ett medvetet sätt då alternativet inte är att avstå från förändringar. 7.5 Attraktiv arbetsgivare I takt med att antalet personer som går i pension ökar under de kommande tio femton åren kommer konkurrensen att öka om den arbetskraft som står till förfogande. För att landstinget ska vara attraktivt som arbetsgivare framöver krävs såväl stimulerande utvecklingsmöjligheter som en bra arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löner. Vad gäller lönenivåer så är det en fråga främst för arbetsmarknadens parter och samhället i stort och något som Landstinget Blekinge inte självt helt råder över. Beträffande de två övriga faktorerna har landstinget större möjligheter att självt påverka och råda över dessa. Att ha en 17

generös inställning till kompetensutveckling samt erbjuda ändamålsenliga lokaler och modern medicinteknisk utrustning är en investering som sannolikt ger en bra avkastning i form av nöjdare medarbetare på såväl kort som på lång sikt. Sjukvården är sannolikt ett av de mest kunskapsintensiva verksamhetsområden som finns i samhället. All personal är välutbildad och många har fleråriga studier bakom sig innan de över huvud taget kan få en anställning inom sjukvården. Detta medför också att medarbetarna ställer stora krav på arbetsgivaren att de får möjlighet att fortsätta utveckla sina kunskaper och färdigheter men också ges möjlighet till att få dela med sig av sina erfarenheter. 7.6 Ändrat förhållningssätt och andra förväntningar I takt med att dagens äldre patienter ersätts av de som i dag är yngre kommer också krav och förväntningar på hur vården tillhandahålls att förändras. Att en stor del av all världens kompetens ligger bara en knapptryckning bort och kan nås med hjälp av den nya tekniken är självklart för den yngre generationen medan det ännu är ett mysterium för stora delar av dagens äldre patienter. Möjligheten att själv bestämma över när man vill ha tid för ett besök kommer att driva på en förändring av hur vi organiserar vår sjukvård. Jämfört med tidigare generationer kräver dagens och än mer morgondagens patienter ett större mått av aktivt deltagande och integritet i den vård som tillhandahålls. Detta ställer andra krav på hur Landstinget Blekinge utformar vårdlokalerna. Ett exempel på detta är självdialysenheter som kan användas av patienten själv under en större del av dygnet. Detta ställer sannolikt krav på att enheten placeras i anslutning till en entré. Kravet på integritet och större delaktighet leder också till krav på tillgång till en-patientrum. Tillgång till eget hygienutrymme är nödvändigt inte bara på grund av strängare hygienkrav utan också på grund av att patienterna har andra vanor och krav jämfört med hur det var när dagens vårdlokaler planerades. 7.7 Ny regiondelning eller regional utveckling Under de senaste 15 åren har det förts diskussioner om behovet av förändrad regionindelning i Sverige. Detta har resulterat i att Landstinget Blekinge den 12 september 2012 fattade beslut om att vara medlem i en ideell förening, Sydsvensk regionbildning, bestående av Region Skåne, Landstinget Kronoberg, Landstinget Kalmar och Landstinget Blekinge samt berörda regionförbund. Enligt stadgarna har föreningen i uppgift att ta fram underlag för en ansökan om bildande av en ny gemensam region eller landsting från 2019. De ingående medlemmarna ska pröva ändamålet för föreningen. I en sådan region utgör dagens invånarantal i Landstinget Blekinge 8 % av den totala folkmängden. Den nuvarande indelningen ger länets landstingspolitiker ett uppdrag att ha ett helhetsansvar för hälso- och sjukvården i Blekinge. I en eventuell ny sydregion får politikerna ett annat helhetsansvar där fokus ska vara på alla invånarna i regionen och inte bara invånarna i Blekinge. Om detta innebär krav på förändringar i den nuvarande sjukhusstrukturen kan man ha olika uppfattningar. 18

Ska vi som medborgare i Landstinget Blekinge se en eventuell sydregion som ett hot eller en möjlighet utifrån ett snävt sjukvårdsperspektiv? Svaret är inte givet. Det är beroende på hur vi värderar vår beslutsförmåga. I en sydregion kommer beslutsfattandet över hur sjukvårdsstrukturen i Blekinge ska utformas med stor sannolikhet att bestämmas utanför nuvarande Blekinges gränser och av personer som inte har som uppdrag att enbart se till det bästa för invånarna i Blekinge. Det finns en stor samstämmighet om att sjukvården i Sverige även i framtiden kommer att stå under ett stort förändringstryck. Det finns också en stor samstämmighet bland landstingets politiker i landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att den nuvarande sjukhusstrukturen i länet inte kommer att vara bestående utan kommer att förändras under de kommande tio femton åren. 7.8 Hållbarhet Det övergripande nationella målet för miljö- och hållbarhetsarbetet är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, det så kallade generationsmålet. Det innebär att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där bland annat påverkan på miljön och människors hälsa har reducerats till en nivå som är långsiktigt hållbar. Begreppet hållbar utveckling vilar på tre ben, miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt social hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet utreds i huvudsak under annan rubrik. Vid utredning och planering av framtidens hälso- och sjukvård i Blekinge behöver hänsyn tas till hållbarhetsaspekterna för att framtida investeringar och planering ska bli långsiktigt hållbara och för att undvika att bygga in sig i ohållbara system. En verksamhet med liten miljö- och klimatpåverkan är en verksamhet med exempelvis väl fungerade logistik utan onödiga transporter, det är en verksamhet med effektiv resursförbrukning av exempelvis energi, material och varor. Ett mer resurseffektivt arbetssätt ger lägre driftskostnader och har mindre hälsopåverkande utsläpp till miljön. En hållbar hälso- och sjukvård är helt enkelt en sjukvård som fungerar bra till rimlig kostnad och med minimerad miljöpåverkan. En långsiktigt hållbar verksamhet är alltså bättre för miljö, ekonomi och hälsa och ligger helt i linje med landstingets vision, livskvalitet för dig vårdkvalitet för oss. Öppenhet för innovativa lösningar i planering och utveckling bidrar till en hållbar utveckling. Nya framtidlösningar och tankebanor är viktiga för att inte investera sig fast i gamla strukturer som snabbt blir omoderna. Exempelvis kan detta innefatta nya tekniska lösningar samt nytänkande i hur och var vården bedrivs. En hållbar verksamhet är en verksamhet i framkant som är flexibel, förändringsbenägen och anpassningsbar för ständigt nya förutsättningar och framtida behov. Under detta avsnitt tas exempel på hållbarhetsaspekter upp. Dessa behöver utredas vidare för att ge kunskap och underlag för fortsatt planering. Det är av stor vikt att en samlad bedömning av de olika hållbarhetsaspekterna görs, en helhetsbedömning utifrån samtliga perspektiv. Det är det som är hållbar utveckling, en sammantagen hållbar bedömning med hänsyn till miljö, ekonomi 19

och sociala faktorer. Det är viktigt att det inte blir en stor förbättring ur ett perspektiv, som sedan äts upp utifrån ett annat perspektiv. Exempelvis kan det vara bättre ur energisynpunkt att bygga nya lokaler jämfört med befintliga, men om de placeras på ett sätt som gör att transporterna ökar kan det totalt sett bli en både dyrare och mer klimatpåverkande lösning. Därför behöver en konsekvensanalys av olika alternativ göras, för att faktabaserade beslut ska kunna tas. En tillståndsansökan eller anmälan, innehållande en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, behöver göras i de fall verksamheten förändras betydligt eller en ny lokalisering planeras. Tillståndsprocessen är vanligtvis tidskrävande och kan ta flera år. Andra bestämmelser, riktlinjer och direktiv landstinget har att följa är de inom energi- och klimatområdet. I dagsläget har landstinget att förhålla sig till bland annat Boverkets byggregler och nya klimatkrav inom EU. För verksamhetsutövare som landstinget gäller sunt förnuft, rimlighet och ständiga förbättringar i relativt sett långsam takt. Energikraven på landstinget bedöms inte som akuta vilket behöver tas med i planeringen. Framtida miljö- och klimatkrav förmodas öka. Exakt vilka krav som gäller för landstingets verksamhet bör utredas vidare. (Källa: Energimyndigheten och Energikontor Sydost.) Hållbarhetsaspekterna i detta utredningsarbete kan delas in i tre faser: lokalisering och planering nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad drift och förvaltning. Lokalisering och planering Vid planeringen av hur verksamheten ska bedrivas samt var den ska vara lokaliserad ges stora möjligheter att planera rätt från början, som kan gynna ekonomi, miljö och kvalitet. En väl genomtänkt strategi kan eliminera kostsamma och negativa miljöeffekter för verksamheten i framtiden. I det sociala hållbarhetsperspektivet vid lokalisering och planering behöver hänsyn tas till möjlighet till helande miljöer, befolkningsstrukturer, patientbehov, tillgänglighet samt landstingets roll som attraktiv arbetsgivare med goda rekryteringsmöjligheter. Miljöaspekter som logistik och transporter bör utredas noggrant för olika alternativa lösningar. Landstinget transporterar stora mängder gods och varor dygnet runt. Transporter av kunder, patienter, besökare och personal är också omfattande och en betydande källa till klimatutsläpp. En viss lokalisering kan öka alternativt minska behovet av transporter. Optimal planering kan sänka både kostnader och minska miljöpåverkan betydligt. Viktigt är också att ta hänsyn till befintliga och planerade kommunikationer som kollektivtrafiksstrukturer, vägnät, flyg, buss och tåg. Nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad Miljö- och hållbarhetskrav vid ny-, om- eller tillbyggnad är av stor vikt för att nå en hållbar miljöprestanda och för att undvika felplanering och felinvesteringar i ohållbara system. 20

En av de största frågorna att planera för är energianvändningen. Energiförbrukningen är en stor utgiftspost och samtidigt en av landstingets största klimatpåverkande faktorer. Transporter och logistik är här en viktig faktor som handlar om både interna och externa transportflöden. Miljöoch hållbarhetskrav vid upphandling är viktigt för att rätt materialval ska kunna göras, miljö- och klimatpåverkan ska minimeras samt att sociala och etiska krav ställs på varor och tjänster som levereras. Även i byggskedet är det viktigt att det ställs miljökrav. Drift och förvaltning I drift- och förvaltningsskedet handlar hållbarhetsarbetet om att uppnå ständiga förbättringar och utvecklingsmöjligheter i befintliga givna strukturer samt att ständigt utveckla, investera och planera i rätt riktning för nya behov. Det som landstinget nu är i stånd med att göra. 7.9 Fyra alternativ för sjukhusplacering Inom ramen för utredningen fick landstingsdirektören ett tilläggsuppdrag. Det förslag som landstingsdirektören ska ta fram ska även innehålla en beskrivning av konsekvenser för följande alternativ: lokalisera all somatisk sjukvård till Karlshamn lokalisera all somatisk sjukvård till Karlskrona lokalisera all somatisk sjukvård på en annan ort i länet bedriva somatisk sjukhusvård i Karlskrona och Karlshamn ungefär som idag, men med vissa förändringar. Utifrån dessa fyra alternativ görs analyser som beskriver både ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga konsekvenser. Analysen inkluderar även den psykiatriska slutenvården. Landstinget Blekinge står inför ett omfattande framtida behov av att modernisera sjukhusen. Orsakerna är främst att vården redan i dag och framöver ställer nya krav på sjukhusbyggnader och anläggningar. Den tekniska utvecklingen har gjort att allt mer teknisk utrustning är en del i vården, särskilt den specialiserade och därtill den opererande, men även eftervården på vårdavdelningar. Med ny teknik kan patienter vårdas kortare tid inom den somatiska vården. Patienterna får med modernare metoder och ökat tekniskt stöd mycket kortare rehabilitering, patientsäkrare vård och därmed en högre grad av snabbare tillfrisknande. Framtidens krav Utvecklingen ställer helt enkelt nya krav på sjukhusbyggnader, dessas utformning och tekniska förmåga. Som exempel kan nämnas att Landstinget Blekinges operationssalar är ungefär 45 kvadratmeter, nya operationssalar som byggs i dag är 70 kvadratmeter. Vårdavdelningarna har från början byggts för att flera patienter ska ligga i samma sal och dela hygienutrymme. 21

Landstinget Blekinges vårdavdelningar har 40 till 45 kvadratmeter per patient (infektion något mer). Moderna vårdavdelningar som byggs i dag har 55 till 60 kvadratmeter per patient inkluderat eget hygienutrymme. Modern sjukvård och särskilt specialiserad sjukvård ställer också högre krav på reglerad klimatförsörjning, full redundans och kontinuitet i mediaförsörjningen som el, vatten, informationsteknik och medicinska gaser vilket också ställer ökade krav på den tekniska infrastrukturen till byggnaden och i byggnaden i sig. Dagens sjukhusbyggnader För att kunna tillgodose dagens och morgondagens krav har samtliga sjukhusbyggnader i Karlshamn och Karlskrona inventerats. Inventeringen har gjorts utifrån förmågan att kunna inhysa dagens och morgondagens moderna sjukvård samt möjligheterna till att uppfylla kommande energimål, huvuduppgiften för sjukhusen är dock att modern vård skall kunna bedrivas. Energimålen kommer alltid att vara svåra att uppnå med tanke på att den övervägande delen av energiförbrukningen på ett sjukhus är kopplad till den tekniska utrustningen och klimatkraven i lokalerna. Landstinget Blekinges sjukhus är till viss del byggda i etapper men sammanfattningsvis kan man säga att byggnaderna i sin grund är 30 till 50 år gamla. Det innebär att byggnadernas utformning och tekniska förmåga bygger på hur vården såg ut för mer än 40 år sen, samt hur man då såg på framtiden och utvecklingen. Självklart är det därmed mycket svårt i merparten av våra sjukhusbyggnader att bygga om och renovera lokalerna efter dagens och morgondagens krav på adekvat vård och patientsäkerhet. Byggnadernas fysiska förmåga är begränsad på grund av sina fysiska yttermått, bärigheter i konstruktionerna, höjder mellan golv och tak samt den yta som reserverats för tekniska installationer. Som exempel kan nämnas höjderna i våra operationssalar som är för låga, bärigheten i byggnadernas bjälklag är för svag vilket sammantaget gör att till exempel moderna fullutrustade operationssalar blir svåra att inrymma och snart i princip omöjligt. Tyngderna i teknisk utrustning bärs snart heller inte längre, exempelvis har bjälklagen på dagens röntgenavdelning fått förstärkas med stålbalkar. Även flertalet av våra vårdavdelningar på sjukhusen är på grund av yttermåtten svåra att bygga om till dagens och morgondagens hygienkrav. En- eller tvåpatientrum där varje patient har eget hygienutrymme är inte möjligt om antalet vårdplatser skall ha en optimal nivå för effektiv vård. Att bygga vårdavdelningar med moderna integritets- och hygienkrav där vårdavdelningen måste delas på två våningsplan, är inte resurseffektivt. Förutsättningar Ur ett energiperspektiv kan gamla byggnader aldrig bli lika energieffektiva som helt nya byggnader. Därför behöver nya lokaler byggas och gamla rivas, men i några fall kan byggnader återanvändas. Detta kan med fördel göras etappvis inom befintliga sjukhusområden eller på ett helt nytt sjukhusområde. 22

Fördelar och nackdelar beskrivs sammanfattningsvis nedan samt i sin helhet i Landstingsservice utredning i bilaga 6. De grundläggande principerna för beräkningar av byggnadernas storlek och byggkostnader med hänsyn till de krav som ställs på moderna sjukhusbyggnader bygger på följande: Möten och ingångsvärden om verksamhetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona med förvaltningscheferna för Blekingesjukhuset och psykiatrin samt dialog med utredaren. Förstudie av hur EU-målen 20/20 och 50/50 kan uppnås genom att antingen renovera eller bygga nya sjukhus daterad januari 2013. Det robusta sjukhuset 2008:2 från Krisberedskapsmyndigheten. Koncept för nybyggnad inom Stockholms läns Landsting, Locum 2009. Volym och ytmått för optimalt nyttjande och kända krav av specialistvård samt övrig vård enligt branschens standard. Byggkostnader enligt branschens standard och inhämtade erfarenheter genom konsultstöd och deras expertis. Beräkningarna bygger på behov av huskroppar och är inte kostnadsberäknade i detalj för ytterligare krav på arkitektur, speciell verksamhetsutformning eller särskilda detaljkrav. 7.9.1 Alternativ all somatisk sjukvård samlad i Karlshamn Lokalperspektivet Ett samlat sjukhus för Blekinge i Karlshamn är ur ett markområdesperspektiv fullt möjligt. Uppbyggnad och utbyggnad av det nya sjukhuset kan ske etappvis. Uppbyggnad av nya sjukhusdelar som ersätter gamla byggnader samt utbyggnad av sjukhuset i Karlshamn för att inrymma verksamheten i Karlskrona måste dock ske i nedre delen av området för att byggnaderna skall få plats och kunna sammanlänkas. Nedre delen av sjukhusområdet ligger på sank mark, gammal sjöbotten, och omfattande pålningsoch grundläggningsarbeten måste utföras. Möjligen måste också hela området höjas med tanke på stigande havsnivåer och nya regelverk. En utökning av verksamheten kräver också att kommunikationen med nya av- och påfartsvägar måste byggas samt att infrastukturen måste förstärkas för att säkra försörjning av främst vatten, värme och el. Tiden från första spadtag till färdig anläggning bedöms till 9-10 år och till det skall läggas tiden för projektering och detaljutredning. Anläggningsdelar kan färdigställas etappvis men ett komplett färdigt sjukhus i Karlshamn beräknas vara färdigt först om cirka 16 år. Därefter kan man stänga sista delarna av sjukhuset i Karlskrona. Det kan vara svårt att avyttra eller hyra in andra verksamheter i delar av sjukhuset i Karlskrona innan merparten av verksamheten i Karlskrona flyttats till Karlshamn. Vissa vårdintensiva och högteknologiska delar i Karlshamn är relativt nybyggda såsom röntgen, operation och intensivvårdsdelarna. Dessa måste dock rivas och byggas nytt bland annat beroende på ett kraftigt ökat kapacitetsbehov. 23

Ur ett fastighetsperspektiv är alltså ett samlat sjukhus i Karlshamn det dyraste och mest komplicerade alternativet. Dels ur ett rent byggnadstekniskt perspektiv för att området är sankt, dels ur ett bygglogistiskt perspektiv eftersom markområdet är förhållandevis begränsat och rivning och nybyggnation måste ske i stor närhet till pågående verksamhet. Men också ur ett driftkostnadsperspektiv eftersom det blir svårt att avyttra delar av sjukhusbyggnaderna i Karlskrona innan merparten av verksamheten har flyttat till Karlshamn. Utökade försörjningar krävs av samtliga medier samt omfattande trafiklogistiska förändringar för att klara ökade trafikflöden inklusive ambulans. Ett sjukhus i Karlshamn innebär att alla byggnader i Karlshamn måste rivas för att ge plats åt ett nytt sjukhus för Blekinge. Ett beslut att all somatisk verksamhet samt psykiatrisk slutenvård skall utföras i Karlshamn är mycket svårt och kostsamt att riva upp, eftersom all nybyggnation i Karlshamn måste dimensioneras för att även inrymma verksamheterna från Karlskrona. Patient- och verksamhetsperspektivet För att beskriva de verksamhetsmässiga konsekvenser det skulle innebära att ha all somatisk sjukvård samlad på ett ställe bygger rapporten på ett antal antaganden och intervjuer. Det finns fördelar med att ha all verksamhet samlad på ett ställe, framförallt bättre resursutnyttjande. Fördelarna gäller självklart oavsett ort. Att koncentrera all somatisk sjukvård till Karlshamn innebär självklart stora förändringar. Idag är i princip all resursintensiv verksamhet samlad i Karlskrona. Ur ett patientperspektiv skulle det sannolikt föreligga en liten risk att patienter boende i Blekinge skulle vända sig till annat sjukhus. Dock är det så att av Blekinges cirka 152 000 invånare så bor cirka 63 000 i Karlskrona. Ur ett medarbetarperspektiv skulle det innebära stora förändringar då många medarbetare skulle få byta tjänstgöringsort från Karlskrona till Karlshamn. En stor del av landstingets läkare har jourtjänstgöring och då är risken stor att de istället skulle överväga flytt till omkringliggande landsting och att landstinget förlorar kompetenta medarbetare. Koncentration av all psykiatrisk slutenvård till en ort i Blekinge har både fördelar och nackdelar. En samlad verksamhet ger samordningsvinster inom slutenvård men samordningssvårigheter mellan slutenvård och psykiatrins öppna vård som idag finns i samliga kommuner. Dessutom ger en samlad slutenvård betydligt större avstånd och därmed längre resor för patienter och anhöriga, samverkansparter (kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling med flera) samt egen personal. Avståndet varierar beroende på var i länet den samlade verksamheten placeras. Ekonomiperspektivet Landstingsservice rapport visar att alternativet med ett sjukhus i Karlshamn blir det dyraste alternativet med en investering på 5,2 miljarder kronor (exklusive medicinteknisk utrustning och eventuella rivningskostnader). I ett ekonomiskt perspektiv ger det högre avskrivningskostnader och finansiella kostnader (räntor på lån) med ca 30-40 miljoner kronor årligen än de andra alternativen. 24