Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 1/2014

1 (9) Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 1/2014 1. Sammanfattande kommentar Den uppmärksamhet som riktas mot skolans område kan ingen undgå. Reformerna har kommit slag i slag och det ställs stora krav på huvudmannen. En del av reformerna har nu implementerats. En svårighet är att vissa av reformerna har kompletterats med nya beslut och förändringar. Bland dessa kan nämnas behörighets- och legitimationskraven, utvecklingssamtal och krav på dokumentation. Skolfrågan är en av 2014-års stora valfrågor och flera omfattande förslag som påverkar skolområdet är att vänta. Arbetet med att ha en budget i balans fortgår och det finns i dagsläget inget tydligt tecken på att balans inte ska kunna nås också 2014, även om prognosen pekar på ett mindre underskott på 828 tkr. Det råder en viss osäkerhet kring behörighetskraven eftersom regelverket ändrats sedan reformen först beslutades vilket har inneburit att efterfrågan av behörighetsutbildningar inom Lärarlyftet har mattats något. Vi kan dock konstatera att då legitimationskraven träder i kraft fullt ut 1 juli 2015 kommer det att påverka tjänster inom både förskola och skola. Ett intensivt arbete pågår för närvarande med tjänstefördelning inför läsåret 2014/2015. Behovet av förskoleplatser varierar över ön, men efterfrågan är stor i Visby med omnejd. Vi ser också att vissa orter och områden relativt snabbt påverkas av generationsväxlingar som innebär att fastigheter byter ägare och att äldre flyttar ut och yngre familjer med förskolebarn flyttar in. Efterfrågan på platser för både förskolebarn och skolelever ökar, något som under senare tid märkts i t ex Roma, Vänge och vissa områden i Visby. Lokalfrågor blir därför ibland svåra att långsiktigt planera för. Mycket tid åtgår för att försöka finna både kort- och långsiktiga lösningar. Ann-Chatrin Norrevik avslutade sin tjänst som skoldirektör den 31/12 2013. Den 1/6 2014 kommer Anders Jolby att tillträda tjänsten. Per Olof Sahlberg har sedan den 15/12 2013 ett förordnande som t f skoldirektör. 2. Väsentliga/kritiska händelser Brukare/kunder Flertalet förskoleområden beskriver att man tagit emot fler barn än tidigare. Stora krav har ställts på chefer och personal att finna lösningar. Efterfrågan på platser är i många områden fortfarande stor och ett arbete pågår för att planeringsprocessen ska bli bättre för att undvika alltför snabba och kortsiktiga lösningar. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf

2 (9) Många av våra lokaler har eller kommer att få nödvändiga upprustningar i samband med att Fastighetsavdelningen fått erforderliga medel för PU-underhåll. Stora krav ställs på verksamheterna att tillsammans med fastighetsavsdelnings personal på smidigast sätt möjliggöra dessa, ibland mycket omfattande renoveringarna. Inom grundskolan är elevflödet relativt stabilt. Under kommande år kommer en viss elevökning att ske, men den är något ojämt fördelad över ön. Det fria skolvalets effekter visar på en fortsatt ökad efterfrågan på skolplatser i Visby. Dock redovisar Solklintsskolan i Slite att man noterat en positiv förändring då man inför kommande läsår räknar med att ca 50 % av eleverna inom upptagningsområdet kommer att gå på Solklintsskolan i åk 7 på högstadiet. Tidigare har det varit ca 20 % som valt Solklintsskolan. Ett medvetet arbete med förhållningssätt, bemötande och att skapa ett positivt klimat börjar nu ge resultat. Modersmålsundervisning bedrivs runt om på ön och omfattar för närvarande ca 350 elever. Särskolan upplever ännu en fortsatt ökning av elever med tilläggsfunktionsnedsättningar inom det neurospykiatriska området liksom inom kommunikation med grav språkstörning. Det kräver en högre personaltäthet samt ett starkt behov av samverkan med andra professioner i andra förvaltningar. Särskolan har för närvarande 114 mottagna elever varav 56 i grundsär- och övriga i gymnasiesärskolan. Inför läsåret 2014/2015 räknar man med att ta emot ca 5 elever i förskoleklass. Skolläkarbemanningen är ett problemområde och kontakter har taigts med HSF för att se på möjligheten att samarbeta kring skolläkarbemanningen. Den rådande situationen är inte tillfredställande och skolsköterskornas belastning ökar märkbart. Kulturskolans verksamhet är spridd över hela ön och finns idag aktivt på alla grundskolor och de flesta gymnasieskolor. Samarbetet med gymnasiet har ökat bl a genom köp av kurser från Kulturskolan. Inför kommande flytt till Nya Sävehuset kommer samarbetet att ytterligare intensifieras. Under våren lämnas en projektansökan in till Allmänna arvsfonden om att få genomföra ett 3-årigt projekt för att, i samarbete med brukarorganisationerna utveckla Kulturskolans arbete och utbud för personer med funktionsnedsättningar. Under första delen av året har alla elever i åk 7-9 fått tillgång till en egen lärplatta. Också i förskolan och i årskurserna F-6 har en volymökning skett. Installation av trådlösa nät och migrering till Windows 7 är genomförd på alla högstadieskolor och fortsätter på resterande skolor och förskolor året ut. Processer I förskolan pågår många positiva processer som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Några exempel på detta är värdegrunds- och likabehandlingsarbetet, lek- och lärmiljöerna och arbetet med jämställd förskola. Förskolornas fortsatta arbete med pedagogisk dokumentation går stadigt framåt och på förskolor där man börjat använda lärplattor beskriver man hur detta IT-stöd utvecklat arbetet.

3 (9) Grundskolor som deltar i matematiklyftet, en omfattande fortbildningsinsats för lärare som undervisar i matematik, beskriver satsningen som positiv, utvecklande och krävande. Fortbildningens metodik som bygger mycket på kollegialt lärande kommer förhoppningsvis att bidra till ett utvecklande arbetssätt i lärarnas vardagspraktik, något som också stöds av forskningen. Vi deltar också i den SKL-initierade matematiksatsningen där Gotland regelbundet möter sex andra kommuner i ett pågående nätverksarbete med målsättningen att höja resultaten i matematik. Att öka kunskapen om Neuropsykiatriska funktionshinder är ett prioriterat område. Under året får många av våra F-6 skolor del av en kortare utbildning som är mycket uppskattad. Utbildningen har kunnat genomföras med stöd från Europeiska socialfonden i samarbete med Hansautbildningen. En fortsatt satsning utan dessa medel planeras. Utbildning i bemötande av barn i behov av särskilt stöd för skolbusschaufförer är en återkommande och uppskattad utbildningsinsats. Ett samarbete mellan Uppsala språkskola och de internationella klasserna har inletts. På sikt hoppas vi att detta ska medföra att en kvalificerad distansundervisning ska kunna erbjudas till språkgrupper där vi har svårt att finna lärarkompetensen på Gotland. Särskolan har fortsatt utveckla lärplattformen Schoolsoft som en del i lärprocessen. Genom bedömningsmateriser får lärarna ett stöd i det pedagogiska arbetet. Flera av de yrkesgrupper som ingår i Barn- och elevhälsan har eller arbetar nu med revideringar av arbetsbeskrivningarna. Arbete är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som genomförs inom Barn- och elevhälsan. I arbetet med att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, som enligt skollagen är elevhälsans prioriterade inriktning, deltar också rektorer och förskolechefer i en referensgrupp. Kulturskolan har i sin målsättning mer fokuserat på att kunna stödja och bidra till att kursplanemålen uppnås och att fler elever når betygsmålen. Projektet Bok blir film är ett av flera exempel på detta. Kulturskolan har f n ca 1245 elever. Dessutom når man genom projekt i skolorna ytterligare ett stort antal elever. Också Kulturskolans personal kompetensutvecklas inom NPF-området. Medarbetare/ledare I december 2013 fastställde BUN en kompetensförsörjningsplan för perioden 2014-2018. Som ett led i att ge skolledarna stöd i personalplaneringen, på kort och lång sikt, har personalavdelningen under första kvartalet besökt varje skollinje för att informera om och diskutera behörighetsförordningar, övergångsbestämmelser, personalomflyttningar mm. Vidare träffar personalavdelningen varje skolledare under mars april för att i mer detalj gå igenom var och ens personalsituation. Förskollärare med s k lokal behörighet har nu getts möjlighet att söka VAL-utbildning (vidareutbildning av lärare) för att läsa 30 högskolepoäng, som ger förskollärarexamen och därmed kunna ansöka om legitimation. Inläsningsdagar och litteraturkostnader kommer att erbjudas de studerande.

4 (9) Behörighetsgivande utbildningar inom Lärarlyft II fortgår även om intresset sjunkit något eftersom behörighetsreglerna ständigt förändrats under de två senaste åren och skapat stor osäkerhet hos både medarbetare och chefer. Bedömningen är att behovet av nyrekrytering är störst inom förskolan och att grundskolans behov kommer att öka i samband med kommande pensionsavgångar då lärare med bred behörighet slutar. Förskolechefer och rektorer med ansvar för verksamhet på landet uppger att man ibland har stora svårigheter att konkurrera med för- och grundskolor i Visby. Också särskolan bedömer att man ser ett visst rekryteringsbehov i samband med kommande pensionsavgångar. Barn- och elevhälsans tjänsteplanering pågår just nu och utgår från elevers rätt att få lika tillgång till elevhälsan. Det är många parametrar som ska vägas samman bl a elevtal, restider mellan skolor och behovet av sammanhållna elevhälsoteam inom varje rektorsområde. Ekonomi Balans mellan kostnader och intäkter i samtliga skolformer och enheter är ett krav för att barn- och utbildningsnämnden ska klara en ekonomi i balans 2014. Inför verksamhetsåret 2014 erhöll barn- och utbildningsnämnden budgetkompensation för flöden med 13,7 mnkr. Vidare har nämnden, förutom uppräkning för index- och externa avtal, fått kompensation enligt finansieringsprincipen med 1,0 mnkr, till skolskjutsar 6,0 mnkr och till regionalt stöd ( småskolestöd ) 1 mnkr. Till personalkostnadsökningar har avsatts 2,5 procent (21 170 tkr) varav 7,9 mnkr för lönepolitiska prioriteringar Några riktade besparingar har inte beslutats inom ramen för 2014 års budget. Kravet på avsättning till buffert på en procent, 11 mnkr har inte verkställas i årets budget. Däremot har 8,5 mnkr avsatts i budget för eventuella volymförändringar under året. I prognosen för året beräknas 5,5 mnkr av dessa åtgå. resultat För perioden januari till mars 2014 visar det ekonomiska resultatet ett underskott jämfört med budget på 0,9 mnkr vilket motsvarar en avvikelse på 0,07 procent. Tabell 1: resultat 2014, tkr budget 2014 utfall 2014 resultat* 2014 resultat 2013 resultat 2012 Verksamhetens intäkter -161474-171911 10437 4398 1307 Verksamhetens kostnader 438841 434432 4409 6114 4438 Verksamhetens nettokostnader 277367 262521 14846-1716 - 3131 *Efter periodisering är resultatet för perioden 1 387 tkr.

5 (9) resultat ger en grov bild av årets tre första månader. För att bilden skall vara fullständig måste alla kostnader och intäkter härledas till rätt period under året vilket är svårt att periodisera fullt ut. Jämfört med förra året är periodens resultat bättre, men det förutsätter att återstående besparing verkställs. Efter periodisering av intäkter och kostnader är resultatet för perioden 1 387 tkr. Nettokostnadsutvecklingen för jan mars är, jämfört samma period 2013, -1,19 procent och bruttokostnadsutvecklingen är +0,75 procent. Budget i balans Det finns orosmoln som kan påverka kostnadsutvecklingen under året. Ett orosmoln, som dock kan hanteras under året är att personalkostnadsökningen utifrån årets lönerevision ger en kostnadsökning med 2,2 procent. Under 2014 kan den kostnad som ligger utanför budgetkompensationen hanteras, däremot måste medel tillföras eller omdisponeras inom nämndens budget 2015 så att ökningen med 0,2 procentenheter kan finansieras. Fortfarande finns en viss oro för att skolkskjutskostnaderna inte skall rymmas inom avsatt budget. I årets budget har 36,4 mnkr avsatts för huvudskjutsar, växelvis boende och barn med behov av taxiskjuts. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med översyn av kilometervolymer och extraturer för att få en så optimal skjutsorganisation som möjligt, med hänsyn både till kvalitet för eleverna och ekonomin. Kostnaderna för växelvis boende och barn med behov av taxiresor första kvartalet ligger i nivå med 2013. Planering för skolskjutsar LÅ 14/15 pågår. Nya skolskjutsbeslut går ut i april månad till elever som börjar år F-klass och årskurs 7. En översyn över skolskjutsar i Visbyområdet pågår under våren för att även få in dessa rutter och elever i skolskjutssystemet. En ny upphandling gjordes under hösten 2013 för taxiresor, växelvis boende och barn i behov av särskilt stöd. Det nya avtalet började gälla i januari 2014. Bedömningen i dagsläget är att skolskjutskostnaderna skall rymmas inom anslaget. Ett återkommande problem är skolområdenas svårigheter att klara grundskolan inom budget. Rektorernas sammantagna prognos för 2014 pekar på ett underskott på 2,6 mnkr, vilket är en förbättring jämfört med delår 1/2013 men i samma nivå som 2013 års bokslut. Eftersom särskolan har ett löpande mottagande av elever kan det innebära nya kostnader som är svåra att förutse beroende på exempelvis komplexitet i funktionsnedsättningen med särskilda och specifika lösningar för enskilda elever. Skolformerna Arbetet fortsätter på samtliga enheter med att få en budget i balans. Många chefer rapporterar svårigheter att prognostisera på grund av osäkerhet kring konsekvenser av barn- och elevflöden samt om personal som anmälts som övertaliga kan beredas arbete i annat förskoleeller skolområde.

6 (9) Skolområden med särskilda undervisningsgrupper med rambudget har också svårigheter att nå full ekonomisk balans. Den framtida organisationen av särskilt stöd i allmänhet och särskilda undervisningsgrupper i synnerhet är under våren föremål för översyn. Uppdraget skall presenteras i barn- och utbildningsnämnden under våren 2014. En försiktig optimism finns att genom strategiskt arbete, nå ett bättre resultat, hos flera av de skolområden som under 2013 inte klarade det ekonomiska uppdraget. Exempel på sådana enheter är Väskinde-, Dalhem/Endre och Roma skolområden. Även Högby skolområde, som 2013 redovisade ett större underskott räknar med att ha en ekonomi i balans vid årets slut. Förskolorna i Visby som öppnat tillfälliga lokaler och avdelningar under våren ser eventuella svårigheter med en budget i balans tillföljd av oplanerade extra kostnader. Ett exempel på hur ett medvetet och systematiskt arbete även påverkar ekonomin i positiv riktning: "Arbete med att utveckla arbetslagen bidrar till trivsel och flexibilitet vilket gör att behovet av vikarier minskar." Fole/Stenkyrka förskoleområde. Tabell 2: För- och grundskoleområdenas resultat för de olika skolformerna framgår av tabellen nedan, i tkr 10 000 5 000 0-5 000 Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Skola år 1-9 SUMMA -10 000-15 000-20 000 Delår 1/14 Bokslut 13 Prognos 1/13 Resultat 2012 Resultat 2011 Flöden Barn- och utbildningsnämnden fick en budgetförstärkning för volymökningar med 13,7 mnkr i 2014 års budget. I internbudget för 2014 har medel motsvarande skolpeng för 10 670 barn och elever fördelats, resterande volym motsvarande 148 barn/elever ligger i en buffertpost. Buffertposten uppgår till 8,5 mnkr och av den beräknas ca 5,5 mnkr att åtgå under året. Efter första månaden ligger den totala volymen barn och elever något över den budgeterade volymen + 57 barn/elever. För året beräknas en ökning med ca 85 barn och elever i snitt över året.

7 (9) Från och med hösten 2012 används, som underlag för volymäskande, den befolkningsprognos som ledningskontoret tar fram för varje år. Tabell 3 : Totalt antal barn i snitt/månad januari- mars i respektive skolform, antal Fördelad Antal/månad Differens Budget 2014 jan- mars Förskola 1-2,5 830 708-122 Förskola 2,5-5 1869 2045 176 Pedagogisk omsorg 49 64 15 Fritidshem 2381 2376-5 F-klass år 9 5470 5463-7 Särskilda 71 71 0 undervisningsgrupper TOTALT 10670 10727 57 Åtgärder med anledning av underskott i prognos Det prognosticerade underskottet på 900 tkr bedömer förvaltningen är hanterbart inom ramen för de kontinuerliga uppföljningar som sker mellan verksamhetschefer och ledning. Samhälle Flera verksamhetschefer, främst i Visbyområdet, väntar ett ökat antal barn och elever som en följd av planerad nybyggnation och generationsväxling. Redan idag är trycket hårt i Västerhejde skola. Också Norrbackaskolan har tydligt signalerat stora svårigheter att ta emot de elever som tillhör skolans upptagningsområde. Behovet av förskoleplatser ökar också på landsbygden, främst i orterna närmast Visby. Behovet av förskolelokaler i Roma är fortfarande inte löst vilket oroar eftersom möjligheterna att använda de tillfälliga lokalerna på gamla Klostergården är mycket tidsbegränsade. I gymnasiesärskolan pågår ett fortsatt arbete med Gymnasiesärskola 2013 parallellt med att den äldre gymnasiesärskolan fasas ut. Helt genomförd är Gymnasiesärskola 2013 inför läsåret 2017-2018. Nästa läsår kommer gymnasiesärskolan att minska med ett tiotal elever. Det innebär att samverkan med gymnasiets introduktionsprogram Individuella alternativet behöver utvecklas ytterligare. Kulturskolan deltar tillsammans med Samhällsbyggnadsförvaltningen och Tekniska förvaltningen i ett utbytes- och kulturprojekt med Tanzania. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden innebär att de skolor som finns inom områden som har sockenutvecklingsprojekt får snabba fiberbaserade uppkopplingar. Under 2014 beräknas skolorna i Endre, Fole, Kräklingbo och Öja få bredbandsuppkopplingar. Då fiberutbyggnaden också når Visby kommer ytterligare skolor och förskolor att kunna få uppkopplingar av hög kvalitet.

8 (9) 3. Resultatprognos Det prognostiserade resultatet för 2014 är ett underskott, jämfört med budget, på -828 tkr. Tabell 4: Resultatrapport på nämndnivå 2014, driftbudget Resultatrapport 2014 Årsbudget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Verksamhetens totala intäkter -645928-660488 14560 Verksamhetens totala kostnader 1 755 431 1 770 819-15 388 Verksamhetens nettokostnader 1 109 503 1 110 331-828 Kommunbidrag 1 109 503 1 109 503 0 Årets resultat 0-828 - 828 Förvaltningens ambition är att arbeta in kvarstående besparing samt också återhämta det underskott som i dagsläget ser ut att bli för 2014. 4. Investeringsprognos Investeringarna genomförs i enlighet med planering och beslut, vilket innebär att investeringsbudgeten beräknas användas fullt ut för sitt ändamål. Tabell 5: Investeringsprognos på nämndnivå 2014 PROJEKTNAMN Budget, tkr Utfall, tkr Prognos, tkr TOTALT 37 000 5 286 37 000 25001 Säkerhetsanordningar 1 000 34 1 000 25002 IT 2 406 3 108 2 406 25004 IT Administration 594 77 594 25005 Skol- och förskolegårdar 2 500 1 2 500 25006 Romaskolan 2 500 9 2 500 25007 Romaskolan, utrustning 800 29 800 25013 Särskolan, 100 29 100 handikapphjälpmedel 25016 Undervisningsmaterial 225 2 225 25018 Ökat behov av förskoleplatser 2 000 18 2 000 25023 Övriga 3000 771 3000 bygginvesteringar/anordningar 25028 Kulturskolan, instrument 75 6 75 25031 Återanskaffning 1 675 492 1 675 25 XXX Byggprojekt 20 125 710 20 125

9 (9) Under rubriken Byggprojekt finns medel upptagna bl a för Västerhejde skola och ny förskola på A7 området. De medel som eventuellt återstår vid årets slut kommer att begäras få överföras o kompletteringsbudget till 2015. 5. Kommentarer till personalstatistik Antalet tillsvidareanställda har ökat med en person mellan 2013-12-31 och 2014-03-31, från 1 454 till 1 455. Under samma period har antalet visstidsanställda ökat med 25 personer, från 114 till 139. Ökningen av visstidsanställda motsvarar 25 tjänster uttryckt i årsarbetare. Mättillfällena hänför sig till samma läsår och det sker normalt inga större personalförändringar från höst- till vårterminen. Emellertid kan mättillfället den 31 december spela roll när det gäller ökade antalet visstidsanställda efter årsskiftet, genom att en del av dessa inte är anställda och därmed inte registrerade i personalsystemet den 31 december, men som sedan blir återanställda i januari. Per Olof Sahlberg T f Skoldirektör Elisabeth Österdahl Ekonomichef