Granskning av tillgänglighetsarbetet avseende enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser

Revisionsrapport Granskning av tillgänglighetsarbetet avseende enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser Östersunds kommun 25 februari 2009 Therese Runarsdotter Revisionskonsult

Therese Runarsdotter Revisionskonsult Torbjörn Stark Uppdragsledare

Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...1 2 INLEDNING...2 2.1 BAKGRUND...2 2.2 UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR...2 2.3 METOD OCH AVGRÄNSNING...2 3 YTTRE RAMVERK LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH DIREKTIV...3 3.1 INTERNATIONELLA RAMVERK...3 3.2 FRÅN PATIENT TILL MEDBORGARE EN NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN (PROP. 1999/2000:789)...3 3.3 PLAN- OCH BYGGLAGEN (LAG 1987:10)...4 3.4 BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM UNDANRÖJANDE AV ENKELT AVHJÄLPTA HINDER TILL OCH I LOKALER DIT ALLMÄNHETEN HAR TILLTRÄDE OCH PÅ ALLMÄNNA PLATSER (BFS 2003:19 HIN 1)...4 4 TILLGÄNGLIGHETSARBETETS ORGANISATION...6 4.1 KOMMUNSTYRELSEN...6 4.2 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND HANDIKAPPRÅDET...7 4.3 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSNÄMND...7 4.4 UTFÖRARSTYRELSEN...8 4.5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND...8 5 TILLGÄNGLIGHETSARBETETS GENOMFÖRANDE OCH BEDÖMDA RESULTAT...8 5.1 ALLMÄNNA PLATSER INOM KOMMUNEN...8 5.2 KOMMUNÄGDA PUBLIKA FASTIGHETER...11 5.3 ICKE KOMMUNÄGDA PUBLIKA FASTIGHETER...12 6 REVISIONELL BEDÖMNING...13 6.1 ÄR TILLGÄNGLIGHETSARBETET ÄNDAMÅLSENLIGT ORGANISERAT?...13 6.2 KOMMER ENKELT AVHJÄLPTA HINDER VARA ÅTGÄRDADE FÖRE UTGÅNGEN AV 2010?...13 Bilaga 1: Boverkets förslag och rekommendationer utifrån uppföljning av föreskrifter 2007

1 Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska kommunens tillgänglighetsarbete utifrån enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser. Syftet har varit att undersöka om det finns en ändamålsenlig organisation för tillgänglighetsarbetet och om det leder till önskvärt resultat. Granskningen visar att tillgänglighetsarbetet är decentraliserat och fördelat på olika organisatoriska enheter inom kommunen. I kommunen råder olika uppfattningar/bedömningar huruvida avhjälpta hinder i publika fastigheter och på allmänna platser kommer att vara åtgärdade för utgången av 2010. Av intervjuer och dokumentation framkommer att kommunägda fastigheter, utifrån handlingsplan, troligtvis kommer att vara åtgärdade. Däremot kommer relativt mycket arbete att finnas kvar att inventera och åtgärda på allmänna platser. Kommunens handikappråd är mycket skeptiska till att målsättningen uppfylls. De anser att kommunen påbörjade tillgänglighetsarbetet sent, trots påtryckningar i flera år. Vi bedömer att förstärkt arbete krävs inom Miljö- och samhällsnämnden i syfte att möjliggöra följsamhet av intentionerna i lagstiftningen och dess föreskrifter samt utifrån upprättad handlingsplan. För publika lokaler som inte ägs av kommunen, finner vi det svårt att bedöma om målet kommer att uppnås. Miljö- och samhällsnämnden har utifrån Plan- och bygglagen ännu inte haft en uppsökande verksamhet och inte heller genomfört någon strukturerad tillsyn rörande om fastighetsägare har inventerat och åtgärdat eventuella hinder mot tillgänglighet. Utifrån granskningen ger vi följande förslag: Att miljö- och samhällsnämnden säkerställer att arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder prioriteras och att resurser finns för att möjliggöra följsamhet av intentionerna i lagstiftningen och dess föreskrifter samt utifrån upprättad tillgänglighetsplan, Att Miljö- och samhällsnämnden tydliggör på vilken nivå nämnden ska lägga sig gällande tillsyn på publika lokaler. Därtill att nämnden tillförsäkrar att det bedrivs en aktiv kommunal tillsyn med tillhörande information och inspektioner, Att det tydliggörs var arbetet kring tillgänglighet som helhet ska följas upp och utvärderas, Att det genomförs en inventering av om det finns behov av utökad utbildning kring tillgänglighetsfrågor och bemötande och att utbildningar, vid behov, fullföljs. 1

2 Inledning 2.1 Bakgrund Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ger ramarna för det handikappolitiska arbetet fram till år 2010. I handlingsplanen finns en struktur för hur delaktighetsperspektivet för personer med funktionshinder ska kunna genomsyra alla samhällsområden. Det handlar om att identifiera och undanröja hinder för delaktighet, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. I lagstiftningen (Plan- och bygglagen (lag 1987:10)) ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser. I föreskrifter till lagstiftningen kan utläsas att dessa enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade innan utgången av 2010. 2.2 Uppdrag och revisionsfrågor Östersunds kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att kommunens tillgänglighetsarbete avseende enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser. Revisionsfrågor: Finns det en ändamålsenlig organisation för tillgänglighetsarbetet? Är tillgänglighetsarbetet, avseende enkelt avhjälpta hinder ändamålsenligt samt leder det till önskvärt resultat? Kontrollfrågor: Hur planeras och genomförs tillgänglighetsarbetet samt hur följs det upp? Är det rimligt att enkelt avhjälpta hinder kommer att vara åtgärdade före utgången av år 2010? Hur har inventering av tillgängligheten skett? Hur har prioritering skett? Har pengar budgeterats? Om ja, hur mycket och var finns de? 2.3 Metod och avgränsning Granskningen fokuseras till kommunens tillgänglighetsarbete avseende enkelt avhjälpta hinder, av fysiskt natur, för tillgängligheten i publika lokaler och på allmänna platser. Granskning har skett av styrdokument och adekvat dokumentation i form av exempelvis budget, handlingsplaner och uppföljningar av desamma. Intervjuer har genomförts med 2

ansvariga politiker och tjänstemän för tillgänglighetsarbetet samt med fyra representanter från det kommunala handikapprådet, sammanlagt ca 12 personer. Rapporten är sakgranskad av berörda tjänstemän. 3 Yttre ramverk lagar, förordningar och direktiv 3.1 Internationella ramverk Förenta nationernas generalförsamling antog 1993 internationella standardregler, (FN:s standardregler) för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Tydliga och principiella ståndpunkter avseende rättigheter, möjligheter och ansvar kan utläsas av de 22 standardreglerna liksom konkreta förslag på hur hinder för funktionshindrade personer kan undanröjas och därmed hur ett tillgängligare samhälle skapas. Salamancadeklarationen som antogs av FN:s organisation Unesco 1994 behandlar principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Målsättningen i deklarationen är en skola för alla. 3.2 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:789) Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken är en proposition antagen av riksdagen i maj år 2000. Syftet med handlingsplanen är att det handikappolitiska arbetet tydligare inriktas på att ta bort de hinder som finns för funktionshindrades möjlighet till fullt deltagande i samhället. Den behandlar nödvändiga samhällsförändringar för att uppnå lika rätt till delaktighet, på samma villkor, oavsett funktionsnedsättning. De statliga myndigheterna gavs ett tydligt ansvar att vara föredöme i arbetet med ett mer tillgängligt samhälle. Enligt handlingsplanen bör statliga myndigheter vara tillgängliga för alla senast år 2005 samt kommuner, offentliga miljöer och allmänna transportmedel senast vid utgången av år 2010. De nationella målen i handlingsplanen är följande: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder, Enligt handlingsplanen ska det handikappolitiska arbetet särskilt inriktas på: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, 3

att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Det finns ett särskilt avsnitt kring tillgänglighet i handlingsplanen. I den uttrycks att, i befintliga lokaler och på befintliga allmänna platser, dit allmänheten har tillträde, bör enkelt avhjälpta hinder mot tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga vara åtgärdade före utgången av år 2010. Boverket uppdrogs att prioritera tillgängligheten under de närmsta åren och att i plan- och bygglagen förtydliga kraven på tillgängligheten. 3.3 Plan- och bygglagen (lag 1987:10) Plan- och bygglagen utökades, genom lag 2001:146, med paragraf 21 a i kap 17. Det är en retroaktiv lag, dvs. den gäller redan byggd miljö. Den har följande lydelse: I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. För att vidare tolka denna lagtext har preciseringar gjorts i föreskrifter och allmänna råd. 3.4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19 HIN 1) Med stöd av plan- och byggförordningen (1987:383) har Boverket lämnat föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Dessa trädde i kraft den första december 2003. föreskrifterna gäller så kallade publika lokaler och allmänna platser. Med begreppet lokal dit allmänheten har tillträde avses t.ex. receptioner eller andra motsvarande lokaler hos en statlig eller kommunal myndighet, på sjukhus och på vårdcentraler, skolor, idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, restauranger etc. Allmän plats är i huvudsak gator, vägar, torg och parker. Kännetecknande för allmänna platser är att de är allmänt tillgängliga och avsedda för ett gemensamt behov. Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder som det kans anses rimligt att avhjälpa med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen. Nyttan av åtgärden bedöms i förhållande till mängden personer som kan förväntas få en ökad möjlighet att utnyttja lokalen eller den allmänna platsen. Förutsättningarna på platsen avgör om hindret är enkelt att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimliga för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. 4

Föreskrifterna anger att följande hinder ska avlägsnas i lokaler dit allmänheten har tillträde samt på allmänna platser: Lokaler dit allmänheten har tillträde Fysiska hinder såsom mindre nivåskillnader, tunga dörrar och felaktigt placerade eller felaktigt utformade manöverdon Bristande kontrastmarkering och varningsmarkering Bristande skylting och brister i ljudmiljön Bristande och bländande belysning Bristande balansstöd Brister i utformningen och planeringen av fast inredning Platser dit allmänheten har tillträde Mindre nivåskillnader, ojämn markbeläggning, svårforcerade ränndalar och trottoarkanter Bristande kontrastmarkering och varningsmarkering Bristande skyltning Bristande och bländande belysning Bristande balansstöd Bristande utformning på biluppställningsplatser för handikappfordon Brister i lekplatsers utformning eller utrustning Ansvaret för arbetet ligger hos ägare av publika lokaler och allmänna platser. De ska se till att enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas. Det är kommunens uppgift att övervaka efterlevnaden av PBL. Kontrollen av att ägarna uppfyller kraven är beroende av aktiva tillsynsinsatser från kommunens sida eller genom anmälningar från allmänheten. Utgångspunkten är att dessa hinder ska undanröjas direkt. Om det av ekonomiska eller andra skäl finns anledning att senarelägga undanröjandet så är det möjligt. Detta bör då preciseras i en ekonomisk plan. Boverket har genomfört uppföljningar av föreskriften både 2005 och 2007 för att undersöka hur det går med tillämpningen av "Enkelt avhjälpta hinder". I rapporten för 2007 lämnar Boverket förslag och rekommendationer 1 för att påskynda åtgärder så att enkelt avhjälpta hinder blir undanröjda senast år 2010. 1 Se Boverkets förslag och rekommendationer i bilaga 1. 5

4 Tillgänglighetsarbetets organisation Arbetet med tillgänglighet är fördelat på olika organisatoriska enheter inom kommunen. Av intervjuer med politiker och tjänstemän framkommer att samtliga nämnder har ansvar för handikapperspektivet och tillgängligheten i sina respektive verksamheter. Dessutom åligger det respektive nämnd och förvaltning att säkerställa att bemötandet av funktionshindrade är tillfredsställande. Utöver detta allmänna ansvar har miljö- och samhällsnämnden och utförarstyrelsen erhålligt ett specifikt ansvar för tillgänglighetsarbetet. Detta illustreras översiktligt i bilden nedan. Kommunstyrelsen Övergripande ansvar Samtliga nämnder Allmänt ansvar för tillgänglighet, perspektiv och bemötande Kultur- och fritidsnämnd Särskilt ansvar för tillgänglighet inom kultur, idrott, fritid samt för tillgängligheten i idrottshallar Miljö- och samhällsnämnden Särskilt ansvar för tillgänglighet på allmänna platser Vård- och omsorgsnämnden Handikapprådet Utförarstyrelsen Särskilt ansvar för tillgänglighet till kommunens fastigheter 4.1 Kommunstyrelsen Som kommunens ledande politiska förvaltningsorgan har kommunstyrelsen, (KS) ett övergripande ansvar för att kommunen följer den reglering som finns avseende tillgänglighet för funktionshindrade och att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas. Ansvaret för att förankra detta arbete har, som nämnts ovan, lagts på respektive nämnd utifrån verksamhetsområde. Förvaltningschefsgruppen utgör den tjänstemannamässiga styrgruppen för det kommunövergripande arbetet i kommunen. 6

4.2 Vård- och omsorgsnämnd handikapprådet Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för bl.a. följande: Bistånd och stöd för äldre och funktionshindrade, Sekreterarskap i Kommunala Handikapprådet, Information kring handikappfrågor. Inom förvaltningen finns en person som särskilt har hand om tillgänglighetsfrågor. Denne bereder bl.a förvaltningens yttranden kring detaljplaner från samhällsbyggnadsförvaltningen utifrån befintlig erfarenhet av tillgänglighetsaspekter. En redaktör arbetar även deltid i förvaltningen med att öka tillgängligheten/informationen på kommunens hemsida samt på den interna. Detta sker även i samverkan med den centrala informationsenheten. Kommunala handikapprådet, KHR, är ett organ för samråd och ömsesidigt informationsutbyte på kommunnivå mellan kommunen och företrädare för handikapporganisationer i kommunen. Det fungerar också som ett referensorgan med överläggningsrätt och yttranderätt i frågor som berör handikappade på kommunnivå. Rådet ska bl.a. verka för att funktionshindrades frågor och synpunkter tas tillvara i planeringen i alla nämnder och verksamheter som kommunen ansvarar för och tillsätter ibland en beredningsgrupp i ärenden. I rådet diskuteras brister i samhället ur ett handikapperspektiv. De beslut som fattas är rådgivande till andra nämnder. Handikapprådet består av 12 ledamöter och lika många ersättare. 5 ledamöter utses av handikappsamverkan, en från de handikappades riksförbund en från de synskadades riksförbund. Fem ledamöter är politiker från olika nämnder som bedömts viktiga ur ett handikapperspektiv. Representerade nämnder är vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och samhällsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen. KHR utser sin ordförande (vård- och omsorgsnämndens ordförande) och vice ordförande (företrädare från en handikapporganisation). Rådet sammanträder vanligtvis 4 gånger per år och sekreterare är vård- och omsorgsnämndens sekreterare. 4.3 Miljö- och samhällsnämnd Miljö- och samhällsnämnden har ansvar för tillgänglighetsarbetet på allmänna platser i kommunen inom vilket hinder för tillgängligheten på främst gångbanor och gångvägar, torg, parker inventeras och åtgärdas. Nämnden har även ansvaret att, enligt Plan- och Bygglagen, utöva tillsyn över arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i publika fastigheter inom kommunen, oavsett ägare. Vidare ansvarar nämnden för att tillgänglighetskraven uppfylls vid ändrad användning samt vid om- och tillbyggnader av lokaler samt för stadsbusstrafiken. 7

4.4 Utförarstyrelsen Tekniska förvaltningen (fastigheter) sorterar under utförarstyrelsen och har ansvar att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i kommunens egna publika fastigheter. 4.5 Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden har bl.a. ansvar för utvecklingen av tillgängligheten i idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. Nämnden har även att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i de idrottsanläggningar som nämnden ansvarar för. Biblioteksverksamheten har i projektform anlitat en arkitekt som inventerat huvudbibliotekets lokal och därefter skrivit en handlingsplan/åtgärdsprotokoll. Biblioteksanställda inventerade därefter övriga bibliotek. Vid inventeringarna engagerades även en brukargrupp från handikapporganisationer för att ta tillvara deras synpunkter. Enligt uppgift tror biblioteksverksamheten att de kommer att hinna åtgärda de enkelt avhjälpta hinder utifrån åtgärdsplanen innan utgången av 2010. I dagsläget återstår vissa åtgärder, bl.a ledstråk, hörselslinga och viss kontrastmarkeringar. Biblioteken har även jobbat med ökad tillgänglighet av verksamheten och av bemötande. Detta innefattar bl.a. anpassade datorer för funktionshindrade och en tillgängligare hemsida. Någon intervju med tjänsteman inom kultur- och fritidsnämndens kansli har inte kunnat genomföras. 5 Tillgänglighetsarbetets genomförande och bedömda resultat Det råder olika bedömningar huruvida enkelt avhjälpta hinder i publika fastigheter samt på allmänna platser kommer att vara åtgärdade före 2010 års utgång. Tjänstemän har uttryckt att kommunägda fastigheter troligtvis kommer att vara åtgärdade medan det kommer att finnas arbete kvar avseende inventering och tillsyn av de privatägda samt på allmänna platser. Representanter från handikapprörelsen uttrycker stor skepsis till att målsättningen uppfylls. De anser att kommunen startade tillgänglighetsarbetet för sent, trots att handikapprörelsen har gjort påtryckningar under flertalet år. Anledningen till den sena starten beskrivs av politiker och tjänstemän främst vara att lagstiftningen har saknat tydliga riktlinjer varför enkelt avhjälpta hinder har varit svårt att definiera. 5.1 Allmänna platser inom kommunen Trafik och parkavdelningen inom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för det fysiska tillgänglighetsarbetet på allmänna platser. 8

Östersunds kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen, har tecknat ett avtal med Vägverket Region Mitt som har ett sektorsansvar för tillgänglighetsfrågor i vägtransportsystemet. Kommunen har genom avtalet bundit sig att upprätta en tillgänglighetsplan för trafiknät. En grundläggande och viktig del i arbetet är att inventera hinder i den fysiska miljön på allmänna platser såsom gator och vägar, gång- och cykelvägar, parkvägar, lekplatser, torg, hållplatser och terminaler samt kollektivtrafikssystemet. Trafik och parkavdelningen, med en arbetsgrupp bestående av trafikplanerare och projektledare (projektanställd byggnadsingenjör under drygt 1 år), har lett samarbetsprojektet. I projektgruppen har även kommunrepresentanter från kart och lantmäteri, plan och bygg, vård och omsorg samt barn och utbildning ingått. Det har även funnits en referensgrupp med representanter från handikapprådet och pensionärsrådet. Syftet med projektet har varit att förbättra tillgängligheten i kommunen, öka kunskapen och intresset för tillgänglighetsfrågorna, hitta en arbetsmetod för tillgänglighetsarbete med åtgärder, från planering till produktion, hitta standardlösningar samt ge en övergripande bild över stadens tillgänglighet och över vad som måste förbättras. Projektet startade under 2005 med fortsättning under 2006 och enligt tidsplan skulle åtgärder genomföras från 2006 och framåt. Östersund delades in i olika områden där hela centrumområdet prioriterades för inventering samt de gång- och cykelstråk som ansågs vara de mest frekvent använda utifrån de start 2 - och målpunkter 3 som projektgruppen utgått från. Arbetet har skett utifrån Kommunförbundets idéskrift Tillgänglig stad. Inventeringen genomfördes därefter av projektledaren, färdtjänsthandläggaren och praktikant mellan juli och september 2005. Sammanlagt har 927 stycken objekt inventerats, här ingår även ev. objekt som inte behöver åtgärdas eller redan har åtgärdats. Dessa objekt och åtgärdsförslag sammanställdes i en tillgänglighetsplan 2006. Vid inventeringen bedömdes hindren och möjliga åtgärder för att undanröja dessa. I september 2005 fanns även projektet representerat på en utställning under europeiska mobilitetsveckan där allmänheten gavs möjlighet att ställa frågor. Referensgruppen med representanter från handikapprådet och pensionärsrådet informerades om inventeringen och har till viss del deltagit i genomförandeskedet av genomförda åtgärder. 2 Startpunkter: vart de funktionshindrade kan tänkas börja sin resa (bostadsområden, specifika äldreboenden och gruppbostäder m.m.) 3 Målpunkter: allt från skolor, rekreationsområden, hälsocentraler, närbutiker, kyrkor och andra allmänna inrättningar. 9

I nedanstående tabell presenteras vilka tillgänglighetsåtgärder som genomfört under 2007 och 2008 inom samhällsförvaltningen på allmänna platser: 4 Miljö- och samhällsnämndens mål Tillgängligheten ska öka till parker och gator samt i kollektivtrafik genom att lätt avhjälpta hinder undanröjs Måluppfyllelse 2007: Nio stycken busshållsplatser har handikappanpassats under året. I ombyggnadsprojekt beaktas alltid behov av tillgänglighetsåtgärder. Under året har Tillgängliga stränder och tillgängliga lekplatser påbörjats. Från 2008 finns medel avsatt i budget för att genomföra ett antal av de åtgärder som anges i tillgänglighetsplanen. 2008: 15 st busshållsplatser har handikappanpassats samt en fiskebrygga i Minnesgärde. Förvaltningen har fastställt typutformning och provbyggt gångpassager i centrum i samarbete med handikappföreträdare. Arbetet har påbörjats med byte av ränndalsplattor. En tillgänglig lekplats i Lövbergaparken har färdigställts. Av intervjuer med trafik och parkavdelningen framkommer att många åtgärder återstår att genomföra. Någon uppföljning av genomförda åtgärder utifrån tillgänglighetsplanen har inte genomförts. Nämnden har, enligt förvaltningen, inte heller efterfrågat någon uppföljning av tillgänglighetsarbetet. Trafik- och parkavdelningen uppskattar i dagsläget att ca 15 % av inventerade hinder har åtgärdats. Nivåskillnader och hållplatser har prioritering att åtgärdas först. Under sommaren 2008 lades mycket resurser på att hitta bra arbetsformer och lösningar för tillgänglighet i centrumkorsningar utan markerade övergångsställen. Arbetet har varit svårare och tagit mer resurser i anspråk än vad som först förutsågs. Samhällsbyggnadsförvaltningen har parallellt med tillgänglighetsarbetet under 2 år drivit ett projekt för ökad jämställdhet för kommunmedborgarna. Fokus har främst legat på tryggare belysning på cykel- och gångvägar och vid busshållsplatser. Projektet ska avrapporteras under februari 2009. Östersunds kommun har varit försökskommun och projektet har finansierats av Vägverket som finansierat en projektanställning under projekttiden. De bussar som används sedan upphandlingen 2001 och de etanolbussar som tillkommit är, enligt trafikplaneraren, handikappanpassade efter gällande normer. Bl.a. är bussarna nig- 4 Källa: Kommunens årsredovisning 2007 samt 2008. 10

bara fram med lågt insteg, utfällbar ramp, hållplatsutrop och möjligheter till fastsättning i golv av rullstol. Mellan åren 2008-2010 finns 1 Mkr per år avsatt i nämndens investeringsbudget för att genomföra ett antal av de åtgärder som angetts i tillgänglighetsplanen. För samma period är även 550 tkr avsatta per år för trygghet och trafiksäkerhet samt 300 tkr/år för busshållplatser och vindskydd. I budget finns även öronmärkta pengar om totalt 1,1 Mkr mellan åren 2008-2010 för att speciellt tillgänglighetsanpassa två utflyktslekplatser i kommunen. Under februari 2009 görs detta års prioriteringar utifrån tillgänglighetsplanen. Trafik och parkavdelningen tror inte att tilldelade resurser i budget kommer att räcka för att genomföra samtliga åtgärder utifrån genomförd inventering/tillgänglighetsplan. Bedömningen är att vid utgången av 2010 kommer en stor mängd av åtgärdsarbetet att kvarstå. Anledningen till detta beskrivs främst vara att tillgänglighetsarbetet påbörjades sent, att det inte har avsatts tillräckliga resurser i budget utan och att arbetet ska ske inom ordinarie verksamhet. De viktigaste stråken, där nedlagda resurser ger mest nytta, kommer att prioriteras först vad gäller enkelt avhjälpta hinder. 5.2 Kommunägda publika fastigheter Tekniska förvaltningen/fastighet ansvarar för tillgänglighetsarbetet i kommunens egna fastigheter (enligt uppgift ca 170 stycken totalt). Arbetet påbörjades genom att chefen för fastighetsförvaltningen informerades om ny lagstiftning genom handikapprådet och genom en av handikapprådet inhyrd konsult. Därefter inventerade utsedd projektledare inom fastighet, tillsammans med konsulten, Rådhuset och Östbergskolan för att träna på dessa byggnader. Baserat på inventeringen upprättades fastighetsförvaltningens handlingsplan/ besiktningsanvisning rörande tillgänglighet. Handlingsplanen innehåller en uppskattning av hur stora ombyggnadsåtgärder som krävs. Under hösten 2007 fortsatte besiktning och inventering av övriga skolbyggnader. Förskolor och äldreboenden har inte omfattats av tillgänglighetsinventeringen då de enligt inhyrd konsult inte omfattats av ny lagstiftning. Totalt har ca 20 kommunägda skolfastigheter inventerats samt ett antal övriga kommunala byggnader. Någon prioriteringslista för inventeringen har inte använts. Åtgärdsarbetet påbörjades därefter och utifrån handlingsplanen har genomförande av åtgärder beställts av lämplig leverantör. Intervjuade beskriver att genomförda inventeringar påvisade relativt små åtgärder och tidsåtgången samt kostnaden har varit lägre än beräknat. Samtliga enkelt avhjälpta medel i kommunens publika fastigheter, utifrån inventering och handlingsplan, bedöms av förvaltningen vara åtgärdade i början av 2009. Idag beräknas ungefär 80 % av åtgärderna i handlingsplanen vara åtgärdade och det är främst små åtgärder som återstår. 11

I investeringsbudgeten för 2007 var 500 tkr avsatt för tillgänglighetsarbetet (enkelt avhjälpta medel). I handlingsplanens konstandsberäkning av inventerade byggnader är summan för åtgärder totalt på 644 tkr. Enligt uppgift av tekniska förvaltningen/fastighet kommer sannolikt den faktiska kostnaden för åtgärder att ligga något lägre än kalkylen. 5.3 Icke kommunägda publika fastigheter Boverket menar att kommunerna har en nyckelroll när det gäller tillämpningen av bestämmelserna av enkelt avhjälpta hinder. Kommunen är å ena sidan tillsynsmyndighet och myndighetsutövare, å andra sidan ägare av många lokaler och platser som bestämmelserna avser. Att kommunerna hanterar dessa båda roller på rätt sätt är avgörande för genomslaget av bestämmelserna. Om kommunen inte föregår med gott exempel i egenskap av ägare skickar det fel signaler till andra ägare och försvårar ett mer offensivt tillsynsarbete. Arbetet med inventeringar och tillsyn av publika, icke kommunägda fastigheter har i Östersunds kommun inte systematiserats och påbörjats i någon strukturerad omfattning ännu. Fokus har istället legat på arbetet avseende kommunens egna fastigheter. En anledning till att denna prioritering har gjorts är att kommunen på så sätt visar sin trovärdighet i sina påtalanden om förändringar hos andra aktörer när ansvar tas för det egna beståndet. Enligt uppgift pågår diskussioner huruvida förvaltningen ska inhämta uppgifter från fastighetsägare för att inventera/höra om de gjort någon översyn av tillgängligheten i fastigheterna. Förvaltningen har även informerat om lagstiftning vid byggande, öppet hus-dagar etc. Ansvaret ligger på respektive fastighetsägare att retroaktivt åtgärda hinder. Tre anmälningar har, enligt uppgift, inkommit till kommunen från handikapprådet angående att enkelt avhjälpta hinder inte åtgärdats i publika fastigheter. Kommunen har därefter uppmärksammat ägaren på att anmälan inkommit. Kommunen beskrivs däremot inte ha följt upp om hindren åtgärdats då det inte varit en tillsynsfråga. Enligt uppgift diskuteras frågan inom förvaltningen hur tillsynsarbetet framöver ska systematiseras och bedrivas. Miljö- och samhällsförvaltningen begärde av kommunstyrelsen extra medel för att kunna utöka resurserna på tillsynsarbetet men fick inte mer resurser då tillsynsarbetet rörande enkelt avhjälpta hinder ansågs rymmas inom befintlig verksamhet (myndighetsutövning). Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer även krav på att enkelt avhjälpta hinder i befintlig lokal ska åtgärdas/beaktas vid om- eller tillbyggnad. De aktualiserar även bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder inom ramen för ansökan om bygglov eller en bygganmälan. Samma krav på tillgänglighetsanpassning ställs på vägnätet vid om- nybyggnationer. 12

6 Revisionell bedömning 6.1 Är tillgänglighetsarbetet ändamålsenligt organiserat? I Östersunds kommun är ansvaret för tillgänglighetsarbetet decentraliserat och ingår som en del i respektive nämnds ordinarie uppdrag och verksamhet. Detsamma gäller generellt för handikappfrågor/handikapperspektivet utöver det verksamhetsansvar vård- och omsorgsnämnden har. Kommunen har inte upprättat ett övergripande handikappolitiskt program/handikapplan för att tydliggöra hur kommunen strategiskt tänkt arbeta för ökad delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor, bemötande, utbildning etc. Detta har under flertalet år har efterfrågats av bl.a handikapprådet-/organisationer. Ansvaret för det praktiska utförandet av det tillgänglighetsarbete som den nationella regleringen/lagstiftningen avseende enkelt avhjälpta hinder ger upphov till är fördelat på miljö- och samhällsnämnden som myndighetsutövare och verksamhetsutövare av gator, parker m.m. och tekniska förvaltningen (fastighetskontoret) för kommunägda fastigheter. Fördelarna med detta kan vara att uppgifterna utförs där kompetensen för utförandet är som störst inom kommunorganisationen och det ger förutsättningar för integration av arbetet med enkelt avhjälpta hinder i kommunens samtliga verksamheter. Vi menar även att det kan finnas en risk genom uppdelning då brist på synergieffekter kan uppstå samt att en sammanhållen övergripande styrning och uppföljning av arbetet försvåras. Exempelvis är det idag otydligt var tillgänglighetsarbetet som helhet följs upp och utvärderas. Sammantaget görs bedömningen att förstärkt arbete krävs inom miljö- och samhällsnämnden i syfte att möjliggöra följsamhet av intentionerna i lagstiftningen och dess föreskrifter samt utifrån upprättad tillgänglighetsplan. Hade planering och genomförande av tillgänglighetsanpassningen startat tidigare kunde sannolikt miljö- och samhällsbyggnadsnämnden kunnat samordna planeringen av arbetet för bättre resursanvändande totalt sett under perioden fram till och med 2010. Detta gäller både enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser samt myndighetsansvaret där arbetet med tillsyn inte påbörjats i någon systematisk omfattning ännu. Vi menar att det saknas tydliga direktiv från miljö- och samhällsnämnden rörande vilken nivå nämnden ska lägga sig på gällande tillsynen av publika fastigheter. 6.2 Kommer enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade före utgången av 2010? När det gäller enkelt avhjälpta hinder i kommunens publika fastigheter så kommer, enligt fastighetsenheten, målet att uppnås. Detta gäller de åtgärder som ska ha genomförts utifrån genomförda inventeringar och handlingsplan. Vad gäller de budgeterade resurserna så beskrivs dessa vara tillräckliga för att finansiera nödvändiga åtgärder inom given tidsram. 13

Gällande allmänna platser så indikerar intervjuade och kostnadskalkyler på att dessa hinder inte kommer att vara åtgärdade innan utgången av 2010. Intervjuade inom Trafik och Park bedömer att ungefär 15 % av hindren i tillgänglighetsplanen har åtgärdats fram tills idag (under 2007 och 2008). Med anledning av att förvaltningen har samma resurser att tillgå för det fortsatta tillgänglighetsarbetet under 2009 och 2010, finner vi det troligt att förvaltningen inte kommer att kunna åtgärda återstående 85 % fram till utgången av 2010. Trafik och parkavdelningen har även upprättat en preliminär kalkyl utifrån inventering och tillgänglighetsplan. Kalkylen visar på en total kostnad på 9 872 000 kr för att åtgärda samtliga enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser. I budget finns totalt avsatt 3 Mkr för tillgänglighetsåtgärder samt för busshållplatser/vindskydd totalt 600 tkr. Detta visar också sannolikt att samtliga hinder som år 2010 skulle bedömas som enkelt avhjälpta inte är åtgärdade. Arbetet påbörjades dessutom relativt sent efter att lagstiftningen trädde ikraft, vilket också kan ses som en bidragande orsak till att målsättningen troligtvis inte nås. Mycket resurser har även bl.a lagts på att hitta bra arbetsmetoder för det fortsatta arbetet. För publika, ej kommunägda, lokaler så konstaterar vi att det är svårt att bedöma om målet kommer att uppnås. Miljö- och samhällsnämnden har ännu ingen strukturerad och uppsökande verksamhet och det har inte följt upp i vilken omfattning fastighetsägare gjort en genomsyn av tillgängligheten. Någon strukturerad tillsyn utifrån PBL rörande om fastighetsägarna har åtgärdat ev. hindren har inte heller genomförts. Vi menar att det är viktigt att kommunen inventerar hur långt fastighetsägare har kommit i tillgänglighetsarbetet, både för att kunna utöva en tillfredsställande tillsyn och då det framkommit av bl.a. handikapprådet att det råder stora brister i publika fastigheter som inte ägs av kommunen. Utifrån granskningen ger vi följande förslag: Att miljö- och samhällsnämnden säkerställer att arbetet med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder prioriteras och att resurser finns för att möjliggöra följsamhet av intentionerna i lagstiftningen och dess föreskrifter samt utifrån upprättad tillgänglighetsplan, Att Miljö- och samhällsnämnden tydliggör på vilken nivå nämnden ska lägga sig gällande tillsyn på publika lokaler. Därtill att nämnden tillförsäkrar att det bedrivs en aktiv kommunal tillsyn med tillhörande information och inspektioner, Att det tydliggörs var arbetet kring tillgänglighet som helhet ska följas upp och utvärderas, Att det genomförs en inventering av om det finns behov av utökad utbildning kring tillgänglighetsfrågor och bemötande och att utbildningar, vid behov, fullföljs. 14

Bilaga 2 Boverkets förslag och rekommendationer utifrån uppföljning av föreskrifter 2007: Politiskt förankrade målsättningar och program i kommunerna, respektive förankring av policy och målsättningar i bolags- och företagsledningar Bättre kommunala resurser så att man både kan åtgärda inom den egna förvaltningen och bedriva tillsyn Aktiv kommunal tillsyn med information och återkommande inspektioner som vid brandinspektioner Aktiv kommunal dialog med personliga kontakter för tillsyn och med inriktning på större fastighetsägare Bättre utnyttjande från kommuner och fastighetsägare av sakkunniga i tillgänglighet Utökad utbildning av sakkunniga i tillgänglighet Upplevelsedagar och inspirationsseminarier för bättre insikter och attityder inom organisationer och företag Mer riktad information till allmännyttiga företag och kommuner som ännu inte har kommit igång med åtgärder, samt till stora fastighets- och kapitalförvaltningsföretag Aktivare tillsyn av länsstyrelserna över kommunernas insatser. 15