Dnr M 2018/2 2018-02-15 Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja, ISO 14001 och EMAS 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Göteborgs universitet skall vara ett av de ledande universiteten i Europa för utbildning och forskning inom hållbar utveckling och miljö. 1. Universitetet strävar efter att göra studenter och personal medvetna om miljöoch utvecklingsfrågor och genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. 2. Universitetet skall genom ett systematiskt miljöarbete sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. Universitetet skall ha ett certifierat miljöledningssystem. 3. Miljöhänsyn vägs in i alla beslut. Såväl forskning och undervisning, som administration, förvaltning och tekniska funktioner präglas av miljömedvetenhet. 4. Universitetets miljöarbete skall fortlöpande förbättras, samt utvärderas genom regelbundna miljörevisioner. 5. Universitetet följer tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som universitetet berörs av. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2016. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? - Upphandling och inköp - Resor - Energi och byggnader
- Kemiska ämnen och miljörisker - Återanvändning och avfall 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? - Forskning - Utbildning - Samverkan - Studentmedverkan - Kompetensutveckling 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Universitetet skall ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden. Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015. Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015. Universitetet skall vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter. Universitetet skall minska den totala mängden avfall med 5 procent till 2019 jämfört med 2015. Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Universitetet skall främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar. Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället. 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Upphandling och inköp: Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, medverkar med expertstöd inom miljö och hållbar utveckling i relevanta upphandlingar. GU har identifierat nio
prioriterade produktgrupper där vi ställer hållbarhetskrav och där miljömärkta alternativ ska prioriteras vid inköp. Till hållbarhetskrav räknas antingen miljökrav, sociala krav eller krav på livscykelperspektiv. Upphandlingen av kafeer och restauranger som slutfördes under året har ställt höga krav på miljö och hållbarhet. Bland annat ska de upphandlade verksamheterna vara KRAV-certifierade senast 2019 och i hög utsträckning använda miljömärkta produkter som KRAV, EU-ekologiskt, Fairtrade och MSC. Ett stort fokus har också lagts på utbudet av klimatsmarta, vegetariska och veganska produkter och maträtter. Resor: För att balansera anställdas koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flyg klimatkompenserar universitetet i en intern klimatfond. Anställda och studenter kan söka medel ur fonden för olika projekt som minskar utsläppen av växthusgaser från universitetets verksamhet. Syftet med klimatfonden är att möjliggöra för forskare, lärare, studenter och övriga anställda att aktivt delta i klimatarbetet och minska universitetets klimatpåverkan. Under 2017 fördelades ca 1,5 milj kr mellan 15 olika projekt. Universitetet för löpande diskussioner med fastighets- och serviceenheten om campusutveckling och har tillsammans utarbetat beslutsdokument för "GU regler för mobilitet" som ska fungera som principer för s k "Grön resplan" för de olika campusutvecklingsprojekten. Energi och byggnader: Överallt på universitetet pågår insatser för energibesparingar i olika omfattning i samverkan mellan campusservice och fastighetsägarna. Det rör sig om byte av ljusarmaturer, byte till LED-ljuskällor, byte till energieffektiv AV-utrustning, justering av ventilation med mera. På Valand och Högskolan för design och konsthantverk pågår en översyn av fönster och fasad. Åtgärder kopplat till beteende så som rutiner för att släcka och stänga av datorn, stänga dragskåp på labb med mera genomförs av institutionerna själva. På Handelshögskolan visas till exempel den el som skolans solceller producerar numera på info-skärmar vid entréerna. Även förtätning och ökad användning av befintliga lokaler är åtgärder som påverkar energianvändningen. Kemiska ämnen och miljörisker: Det sker ett omfattande förebyggande arbete vid universitetet för att förhindra olyckor. Mycket kraft läggs på introduktion av studenter och doktorander till ateljéer och laboratorier. Riskanalyser av metoder och moment görs regelbundet och det finns rutiner för underhåll av apparatur och instrument. Allt fler ser över interna transporter och förflyttningar av kemikalier och gas för att minimera riskmoment. Universitetet anordnar kurser i laboratoriesäkerhet på svenska och engelska. Laboratoriesäkerhetskursen kombinerar kunskap om säkerhet vid allt ateljé-, verkstads- och laboratoriearbete med kunskap om minskad miljöpåverkan och den egna arbetsmiljön. Återanvändning och avfall:
Universitetet arbetar aktivt med att främja återbruk i verksamheten, främst genom att utarbeta rutiner för återanvändning av möbler, datorer och annan utrustning. Miljörådet vid Sahlgrenska akademin har tagit initiativ till ett återbruksrum där fungerande utrustning, eller apparater som inte längre används, kan lämnas och den som är i behov av material kan återanvända det. Under året tecknades ett ramavtal för hållbart återbruk inom design och inredning som tjänst. Tjänsten kan innebära re-design av befintlig miljö eller design av nya miljöer med höga krav på hållbarhet och återbruk. Leverantören använder enbart återbrukat material. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? Forskning: Göteborgs universitet har en lång tradition av forskning och utbildning inom hållbar utveckling och bedriver sedan länge många forskningsprojekt som rör klimatförändringar, krig, migration, korruption och andra globala samhällsutmaningar. Nedan följer några exempel. På Handelshögskolan uppmuntras forskare till samverkan med det omgivande samhället i frågor om globala tvärvetenskapliga samhällsutmaningar, och sådant arbete premieras t ex vid lönesättning. Några exempel på hållbarhetsrelaterade forskningsområden är migration samt samband mellan kost och hälsa ur historiskt perspektiv, finansiering av välfärden, hållbara urbana transporter, hållbar turism, socialt entreprenörskap, grön infrastruktur i stadsplanering och biståndsfrågor. IT-fakulteten har ett aktivt samarbete med Uganda genom BRIGHT-projektet: 10 doktorander utbildas i ett partnerskap mellan IT-fakulteten på Göteborgs universitet/chalmers och Makerere University och Mbarara University of Science and Technology i Uganda. Projektet finansieras av SIDA. Ett särskilt fokus ges IT inom hälsa och sjukvård i utvecklingsländer. Nästan all forskning på institutionen för biologi och miljövetenskap handlar om att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar; effekter av klimatförändringar på fjällekosystem, på hav och i sjöar och förvaltning av värdefull natur. Centrum för Antibiotikaresistensforskning involverar dryg 100 forskare vid 6 av universitetets fakulteter, i tätt samarbete med bl a Sahlgrenska sjukhuset, Strama och andra avnämare i samhället. Forskare vid CARe driver projekt med syftet att begränsa och hantera den globala utmaningen med ökande antibiotikaresistens, en utveckling som hotar stora delar av vår moderna sjukvård. I Havsmiljöinstitutet uppdrag ingår att institutet ska ta fram tvär- och mångvetenskapliga analyser och synteser samt sprida information om resultaten till stöd för regeringens, myndigheters och andra intressenters arbete med att förbättra havsmiljön. De flesta av Havsmiljöinstitutets projekt och aktiviteter syftar i slutändan till att nå användare utanför vetenskapssamhället. Havsmiljöinstitutet arbetar sedan tidigare med plastens påverkar på havet ur ett vetenskapligt perspektiv.
Utbildning: I UKÄs granskning av hur hållbar utveckling integreras i utbildningen var Göteborgs universitet var ett av tolv lärosäten som fick omdömet "har en väl utvecklad process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildning". Universitetet har under lång tid arbetat med hållbar utveckling och styrkorna som lyfts fram är bland annat att universitetet har målsatt hållbar utveckling i utbildningen i centrala måldokument, och har ett system för hållbarhetsmärkning av kurser och program. Uppföljning av måluppfyllelse med avseende på hållbar utveckling i utbildningen sker kontinuerligt inom miljöledningssystemet. Studentmedverkan: Vid universitetet finns många aktiva studentföreningar och initiativ. Handels Students for Sustainability har under året anordnat många intressanta föreläsningar, bland annat med Göran Carstedt som pratade om ledarskap för en hållbar framtid. Global Students for Sustainability ordnade ett klädbytarevent under universitets årliga inspirationsdag kring hållbarhetsfrågor Act Sustainble! Organisationen Black Dot har under året ordnat fyra stycken innovationshelger och arbetat för lösningar kring fyra av de globala målen för hållbar utveckling. Vid universitet finns även studentkoordinatorer som vid sidan av sina studier är anställda för att bidra med studentperspektiv i universitetets hållbarhetsarbete. Dessa studenter har under året arbetat med hållbarhetskrav i upphandlingar, administrerat universitets klimatfond och arrangerat workshopar kring hållbarhetsfrågor för universitets kårer. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Upphandling och inköp: I 70 procent av ramavtalen (16 av 23) och i 30 procent av objektsupphandlingarna (18 av 60) har hållbarhetskrav ställts på varor respektive tjänster. Prioriterade produktområden: Ekonomiskt värde av produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, (Andel av totalt ekonomiskt värde i %) Datorer och bildskärmar: 32 549 tkr (96 %) Möbler: 9 583 tkr (54 %) Drycker (kaffe/te/choklad): 2 672 tkr (100 %) Mjukpapper: 2 328 tkr (100 %) Bilar: 2 174 tkr (100 %) Frukt: 1 289 tkr (93 %) Kontorspapper: 849 tkr (97 %) Städkemikalier: 140 tkr (65 %) Textila profilprodukter: - - Resor: De totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor under 2017 var 849 kg per helårsanställd, en minskning med fem procent sedan 2016. Sedan 2015 har utsläppen av koldioxid från tjänsteresor ökat med två procent per helårsanställd.
Energi och byggnader: Användningen av el och värme uppgick under 2017 till 207 kwh/m2. Användningen av el och värme ligger kvar på samma nivå som 2015, mätt i kwh/m2. Miljökrav motsvarande "Miljöklassad byggnad nivå Guld" ställdes i en nybyggnation och i en större ombyggnation ställs krav motsvarande "Miljöklassad byggnad nivå Silver". Kemiska ämnen och miljörisker: Sex incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under 2017. 45 aktiviteter har genomförts för att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. Återanvändning och avfall: Den totala mängden avfall uppgick till 1 083 ton, en minskning med fem procent sedan 2016. Sedan 2015 har den totala mängden avfall minskat med en procent. Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 40 procent, en minskning med fem procentenheter sedan 2016. Sedan 2015 har andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras minskat med två procentenheter. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Forskning: 328 vetenskapliga artiklar som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2017, en ökning med sex procent jämfört med 2016. Utbildning: Nio procent av kurserna (369 av 4211 kurser) och 16 procent av programmen (31 av 192 program) är hållbarhetsmärkta. Andelen hållbarhetsmärkta kurser har ökat med fyra procentenheter och andelen hållbarhetsmärkta program har ökat med två procentenheter jämfört med 2016. Studentmedverkan: Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter var 281 stycken, en ökning med 15 procent sedan 2016. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Under året har miljö och hållbar utvecklingen ingått som en del i universitetets obligatoriska utbildning för nyanställd personal. Utbildningen ges både på svenska och engelska. Chefsutbildningar i GU:s miljöledningssystem, som har genomförts regelbundet sedan 2011 gavs två gånger under 2017. Målet är att tydliggöra olika chefsfunktioners ansvar inom miljöledningsarbetet.
Inom kemikalie- och miljöriskområdet har en laboratoriesäkerhetsutbildning getts som en kursomgång à fyra halvdagar. Även utbildningar inom GU:s kemikaliehanteringssystem och risk-, incident- och avvikelsehanteringssystem har genomförts under året. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV, har under året samarbetat med Universitets- och högskolerådets verksamhet Den Globala Skolan, Universeum och Världskulturmuseet kring fortbildning för lärare. Lärarfortbildningen erbjuder fördjupad och breddad kunskap om de globala målen för hållbar utveckling. I seminarier med forskare från Chalmers och Göteborgs universitet och vid efterföljande workshopar får lärarna verktyg för att arbeta vidare med de globala målen i skolan. Under hösten har gästprofessor Arjen Wals arbetat med integrering av hållbar utveckling i utbildningen och genomfört workshopar för lärare på Göteborgs universitet. En plattform för Integration of Sustainability in Education, initierades också med en workshop i november. Plattformen ska underlätta för studenter och lärare att mötas och involvera studenter i högre utsträckning än idag. Fakulteterna själva har också arrangerat kompetensutveckling i form av lunchseminarier och workshops. Vid flera fakulteter och institutioner har temadagar och personalkonferenser ägnats åt hållbar utveckling ur olika perspektiv. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av energianvändningen i universitetets lokaler. Sådana system finns för två av universitetets större fastighetsägare. Paneler som visar byggnadens energiförbrukning i exempelvis entréer finns i vissa byggnader. Göteborgs universitet köper in energieffektiv elektronisk utrustning. Till exempel ställs det tuffa krav på energiprestanda för skärmar, datorer och copyprinters vid val av nya rekommenderade modeller i samband med avrop på befintlig upphandling. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Resfria möten ses som en viktig del i universitetets arbete med att minska klimatpåverkan från resor utan att inskränka internationaliseringsmålet i universitetets styrdokument Vision 2020. System där varje anställd kan medverka i videokonferenser från dator eller surfplatta som Skype for Business, Adobe Connect och Jabber Video används i mycket stor utsträckning av universitetets anställda ihop med andra system som videokonferensanläggningar. Totalt deltog universitetets anställda i cirka 14 000 resfria mötestimmar under 2017. Resfria möten bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan, ekonomiska besparingar samt
mer tid för arbete, familj och fritid. Även i undervisningen satsar GU på digitalisering och möjligheter till distansundervisning. Tekniken ger möjlighet till föreläsning med studenter som deltar både i salen och på distans eller föreläsare som befinner sig på annan ort. Detta ger stora möjligheter till ökad distansundervisning och samarbete med andra lärosäten. Det ger också möjlighet för studenter som har svårt att ta sig till campus att delta. Möjligheten att spela in föreläsningar kan också utnyttjas när gästföreläsare är på besök. Flera av projekten som beviljades medel ur Göteborgs universitets interna klimatfond för genomförande under 2017 berörde också ökade möjligheter till resfria möten. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation fick medel för genomförande av en digital forskningskonferens (att utveckla klimatmässigt hållbara former för internationella konferenser), institutionen för tillämpad IT fick medel för utrustning för livesändning av disputationer och presentationer via internet, Universitetsbiblioteket fick medel för inrättande av ett sammanträdesrum för resfria möten och institutionen för marina vetenskaper beviljades medel för projektet "Mot en klimatneutral marin forskning på Göteborgs universitet: oceanografiska mätdata via satellitlänk istället för dieseldrivna fartyg".
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 5 647 Antal kvadratmeter lokalyta: 338 721 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil 471 143 83 483 609 88 b) Bilresor 12399 166 947 30 170 514 31 c) Tågresor 13701 13,40 0,002 11,10 0,002 d) Bussresor 255 3 431 0,61 3 453 0,63 e) Maskiner och övriga fordon 159 127 28 238 733 43 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 800 661 142 896 320 163 1.3 Flygresor över 50 mil 6066 4 155 330 736 4 204 293 764 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Koldioxidutsläppen från flygresor har minskat något under året, både från flygresor under 50 mil (minskat 3 %) och resor över 50 mil (minskat 1 %). Även koldioxidutsläppen från bil- och bussresor har minskat något medan tågresandet har ökat. Antal bilresor är svårt att ange då institutionerna anger mängd förbrukat bränsle, vilket möjliggör beräkning av koldioxidutsläpp men inte antal resor. Antal bilpoolsresor, antal taxiresor med upphandlad leverantör och antal bilresor med egen bil i tjänst går emellertid att beräkna, vilket har gjorts. Vi har inte möjlighet att separera antal flygresor under och över 50 mil och samtliga resor anges därför i kategorin "över 50 mil". Antal resor beräknas genom att alla resor som utgår från Göteborg antas vara en t.o.r-resa, alltså en (1) resa enligt Naturvårdsverkets sätt att räkna. I Naturvårdsverkets mall saknas omräkningsfaktor till koldioxid för mindre båtar och fartyg. Därför används omräkningsfaktorn för fordon (diesel och bensin) för universitetets båtar. Önskvärt vore att Naturvårdsverket kompletterar schablonmallen med omräkningsfaktorer för detta med möjlighet att fylla i antal liter förbrukat bränsle.
1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Uppgifter om bilresor kommer från universitetets ekonomisystem, upphandlade taxibolag (Taxi Göteborg), upphandlad bilpoolsleverantör och uppgifter om förbrukat bränsle för universitetets fordon från institutionerna. Materialet för flygresor kommer från universitetets upphandlade resebyrå Egencia. Statistik för tågresor kommer från SJ och MTR Express. Uppgifter om bussresor kommer från Nettbuss. Metoden för att beräkna antal årsarbetskrafter har förändrats något för hela Göteborgs universitet vilket innebär ett något annorlunda utfall gentemot föregående år: Jämförelse med tidigare års inrapporterade resultat till Naturvårdsverket blir därför missvisande (i GU:s egen hållbarhetsredovisning har tidigare års resultat räknats om för jämförbarhet). Förändringen innebär att vi följer ESV och lärosätenas rekommendation för uttag av uppgifter. Uppgifter om anställda och årsarbetare redovisas som medeltal för årets tolv månader. Tidigare år har uppgifter per december månad redovisats. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: GU använder den koldioxidstatistik som leverantören tillhandahåller. I de fall som koldioxidstatistik inte tillhandahålls används Naturvårdsverkets schablonmall för beräkning av koldioxid. Antal resor med egen bil i tjänst är framräknat genom schablonen som finns i Naturvårdsverkets vägledning för rapportering där antal resor = antal km/80.
2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 39 574 824 38 252 305 38 550 623 Fastighetsel 0 0 0 Värme 30 616 882 28 314 853 27 937 055 Kyla 2 419 849 2 379 000 2 079 000 Totalt 72 611 555 68 946 158 68 566 678 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 7 008 6 955 7 058 117 119 118 Fastighetsel 0 0 0 0 0 0 Värme 5 422 5 148 5 115 90 88 86 Kyla 429 433 381 7 7 6 Totalt 12 858 12 536 12 553 214 215 210 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2017 2016 2015 Energi 0 0 0 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2017 2016 2015 Verksamhetsel 95 % 96 % 95 % Fastighetsel % % % Värme 27 % 39 % 44 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 63 % 69 % 71 %
2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja Fastighets- och serviceenheten träffar de stora fastighetsägarna ca två gånger per termin i dessa frågor i en samverkansgrupp. Under året har ytterligare en fastighetsägare tillkommit i gruppen. Frågan integreras på alla brukarmöten och finns med vid underhållsarbeten. Att prioritera förnybar energi diskuteras alltid med fastighetsägare inför ny- och ombyggnationer. Under 2017 har bland annat följande insatser gjorts: Fönster och fasad har setts över på Valand och HDK (Konstnärliga fakulteten), på Pedagogen har en arbetsgrupp ihop med Higab sett över ventilation och uppvärmning i ett av husen för att förbättra inomhusklimatet och minska kylbehovet. Överallt på universitetet pågår också insatser för energibesparingar i olika omfattning i samverkan mellan campusservice och fastighetsägarna. Det kan röra sig om byte av ljusarmaturer, byte till LED-ljuskällor, byte till energieffektiv AV-utrustning, justering av ventilation med mera. I samarbete med Akademiska hus planeras ett projekt där man ser över, och optimerar, energiförbrukningen i dragskåpen på Medicinareberget. Utbyte av armaturer till led och installation av solceller utreds i Linné. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Beräkningsunderlaget har utökats då energidata för de lokaler som Göteborgs universitet hyr på Chalmersområdet även har kunnat inkluderas 2017. Jämförelser med tidigare års inrapporterade resultat till Naturvårdsverket blir därför missvisande (i GU:s egen hållbarhetsredovisning har tidigare års resultat räknats om för jämförbarhet). Metoden för att beräkna andel förnybar energi har också modifierats något sedan föregående år. Göteborgs universitet har idag bra kanaler för inhämtning av energistatistik. Webbaserade övervakningssystem underlättar analys och minskar risk för felavläsning. Fjärravlästa mätare har idag installerats på de allra flest fastigheter. Göteborgs universitet hyr lokaler av många olika fastighetsägare. Små fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inte alltid möjlighet att leverera den information som efterfrågas. Dessa står dock för en mycket liten del av den totala energianvändningen.
2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter
3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 34 12 9 Upphandlingar och avrop totalt 83 56 47 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 41 % 21 % 19 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 0 Kommentar till redovisning av antal upphandlingar över tröskelvärdet. Inga upphandlingar över tröskelvärdet enligt ovanstående krav har genomförts under 2017. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Tillräcklig konkurrens, Annat: Pga extremt lågt utbud av vakanta lokaler i Göteborgs innerstad finns ingen möjlighet att ställa absoluta krav avseende energihushållning och värmeisolering. Energifrågor diskuteras med fastighetsägaren inför nytecknande av kontrakt och Göteborgs universitet efterfrågar alltid fastighetsägarens miljöpolicy samt vilka investeringar som avses göra för att förbättra energiprestandan. 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 279 285 000 109 725 000 170 900 000 Upphandlingar och avrop totalt 1 025 163 000 812 575 000 429 364 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 27 % 14 % 40 %
3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Där vi ställer miljökrav, som ligger till grund för tilldelningen, är det ofta frågan om ramavtal som har stor miljöpåverkan. Där vi inte ställer miljökrav rör det sig oftast om intellektuella konsulttjänster samt avancerad forskningsutrustning med kanske enbart en eller ett par leverantörer i hela världen. Målsättningen är emellertid att vi ska ställa miljökrav i alla upphandlingar, och vi frågar alltid om leverantörens miljöarbete. Vi har ingen möjlighet att mäta anskaffningar (alltså inköp) utan vi mäter istället upphandlingar där det har ställts miljökrav. Det går tyvärr inte att på ett rättvist sätt jämföra statistik mellan åren, eftersom det inte är samma upphandlingar som återkommer. Vissa upphandlingar dyker upp ad hoc och andra återkommer med fyraårs intervall. Vi avropar också alltmer Kammarkollegiets centrala avtal och där finns det områden som vi tidigare har upphandlat själva och ställt miljökrav. Däremot blir vi allt bättre på att ställa relevanta miljökrav som ligger till grund för tilldelningen av upphandlingskontrakt. Förutom stöd inom Göteborgs miljövetenskapliga centrum tar vi hjälp av Upphandlingsmyndighetens hemsida. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter
4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2017 2016 2015 Andel (%) 66 % 61 % 66 % Värde (Skr) 35 000 000 Skr 30 000 000 Skr 30 000 000 Skr Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Energiförbrukning, Farliga ämnen, Krav som motsvarar miljöcertifiering, Livslängd, Materialval, Återvinningsbarhet Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter
Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2017 2016 2015 2017 2016 2015 PC-arbetsplats 1 045 000 1 220 000 1 330 000 185 222 244 Skrivare 110 000 120 000 120 000 19 22 22 Servrar och Serverrum 915 000 1 030 000 900 000 162 187 165 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Resfria möten 14 000 10 000 9 000 2 2 2 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt): För att uppskatta antal möten antar vi att 1 möte= 1 timme. Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) 4.2 Inköp av IT: Mobiltelefoner har tillkommit med 4 miljoner. 61 % av dessa uppfyller högsta hållbarhetskrav i upphandlingen. 4.4 PC-arbetsplats: Energiförbrukningen har minskat med nya energieffektiva produkter. Energianvändningen gällande skrivare har minskat genom att antal skrivare har minskat med 6 % från 2016. 4.5 Antal resfria möten har ökat i och med ett ökat antal videokonferensanläggningar och enkelheten i att använda dessa. Skype for Business har införts vilket har ökat användningen av resfria möten. Svårt att få fram antal möten enligt REMM för Skype for Business och Adobe Connect. Utmaningen är att få bättre underlag från leverantörer, utifrån energianvändning
och inköp med högt ställda krav på miljö i förhållande till totalsumman. Detta hade underlättat uppföljningen. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Ja 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Ja Handelshögskolan: 27,6 MWh Pedagogen: Ingen uppgift för 2017. År 2016 producerades 31,8 MWh på Pedagogen. Inom Göteborgs universitets interna klimatfond beviljades under 2017 medel för installation av en solföljaranläggning på Medicinareberget (Sahlgrenska akademin). Projektet samfinansierades med fastighetsägaren Akademiska hus. Solföljaranläggningen kommer att tas i bruk under 2018. Även på campus Linné utreds installation av solceller tillsammans med fastighetsägaren Akademiska hus. De två befintliga anläggningarna är solceller. 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Delvis Idrottshögskolan som tillhör Utbildningsvetenskapliga fakulteten stod klar 2011 och är miljöbyggnad guld. Ett stort ny- och ombyggnadsprojekt vid Humanistiska fakulteten är påbörjat. Målsättningen är att nybyggnationen ska uppnå kraven för Miljöbyggnad Guld medan befintliga ombyggda byggnader ska leva upp till Miljöbyggnad Silver. Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt? Ja Ramavtalet "Telefoni som tjänst" där det ställs krav på att leverantören ska redovisa vilka mobiltelefoner som uppfyller högsta krav på miljö, sociala krav och livscykelperspektiv. Leverantören fick redovisa i vilken grad mobiltelefonerna uppfyller kraven i TCO Certified Smartphones 2.