Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Anders Trumberg Strategisk planerare, Örebro Kommun
Upplägg Fattigdom Orsaker Effekter Mått Utveckling Nationellt Lokalt- regionen Case Örebro Handlingsplan
Orsaker till fattigdom Exempel på orsaker: Konjunktursvängningar Ökande inkomstklyftor Tillträde till socialförsäkringssystemet Förändrade familjesituationer Arbetslöshet Ohälsa Otillräcklig eller fel utbildning Diskriminering Bakom de flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar med dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller någon form av ohälsa.
Effekter av fattigdom Generellt påverkar fattigdom barnets livschanser negativt. Sämre hälsa Ökad risk för missbruk, självmordsförsök och kriminalitet Större behov av försörjningsstöd i vuxen ålder Lägre utbildningsnivå Ökad risk för framtida arbetslöshet Lägre framtida inkomst
Hur mäter vi barnfattigdom? Nationellt finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom. Vanliga mått: EU: 60 % av medianinkomsten i ett land. Problem: Mäter bara inkomster inte utgifter Om inkomsten ökar i den högsta inkomstklassen men inte i de andra, påverkas medianinkomsten och andelen fattiga ökar. Alla mått har sina fördelar och nackdelar Rädda barnens fattigdomsmått Två indikatorer vägs ihop: Barn i familjer med låg inkomststandard inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm 11 622kr/mån : 1 vuxen 1 barn 17 702kr/mån : 2 vuxna 2 barn. Barn i hushåll med försörjningsstöd. Definition Barn som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller har fått försörjningsstöd under året = barn i ekonomiskt utsatta hushåll (barnfattigdom)
Nationellt Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll år 2002-2012 2002-2010 15 14 13 % 12 11 10 9 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År 2012: 12 % (230 512 barn)
Regionalt Kommun Hällefors 2012 17,7 (198) Örebro 14,9 (4292) Lindesberg 14,5 (635) Ljusnarsberg 14,3 (105) Nora 14 (284) Karlskoga 12,1 (665) Degerfors 10,9 (181) Hallsberg 10,7 (327) Kumla 9 (430) Laxå 7,7 (70) Askersund 6,5 (128) Lekeberg 6,3 (100)
Utvecklingen i regionen Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll år 2002-2012 % 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Hällefors Örebro Lindesberg Ljusnarsberg Nora Karlskoga Degerfors Hallsberg Kumla Laxå Askersund Lekeberg
Case Örebro
Barnfattigdomen i Örebro Kommun Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Örebro kommun år 2002-211 % 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 17,2 16,6 16,8 16,1 15,9 15,4 15,2 15,2 15,3 14,9 14,4 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År
Vivalla Baronbackarna Varberga Oxhagen Markbacken Krämartorget Brickebacken
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll i % de sju mest utsatta områdena i Örebro 70 60 66 63 % 50 40 30 47 49 45 45 44 43 44 41 40 39 37 2010 2011 20 26 10 0 Vivalla Brickebacken Oxhagen Baronbackarna Centrum (Krämartorget) Varberga Markbacken Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 2011 Netto Vivalla 1640 1583-57 Brickebacken 517 509-8 Oxhagen 332 304-28 Baronbackarna 207 200-7 Centrum (Krämartorget) 35 62 27 Varberga 335 296-39 Markbacken 196 172-24 Summa 3262 3126 72 % av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll bor i någon av dessa stadsdelar
Vad kan vi göra? Statlig nivå: Barn och familjepolitik, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, utbildningspolitik mm. Regional nivå: Folkhälsoarbete, initiera samarbete etc. Kommunal nivå: Arbetsmarknadspolitik, socialpolitik, förskola, fritids och grundskola, kultursektorn, flyktingmottagande, integrationspolitik mm. Två typer av åtgärder: Lindra effekten: kompensatoriska åtgärder t.ex. ökad möjlighet till fritidsverksamheter Åtgärda orsaker: t.ex. arbetsmarknadspolitik
Kommunens handlingsplan Utgår från Barnkonventionen Alla barn har rätt till social trygghet, en skälig levnadsstandard samt lek vila och fritid, vidare har alla barn samma rättigheter och lika värde och ingen får diskrimineras. Huvudmål Halvering av antalet barn i ekonomiskt utsatta hushåll till år 2020 (15,9 % 7,9%)
Delmål Sysselsättning: Arbetslösheten i gruppen ekonomiskt utsatta hushåll ska halveras till år 2020. Minskad socioekonomisk segregation: Den socioekonomiska segregationen mellan Örebros bostadsområden har minskat och den nuvarande trenden har motverkats. Förskola och Skola: Förskola och skola har vidtagit åtgärder för att aktivt minska effekterna av barnfattigdom. Barns fritid: Alla barn har förutsättning till en meningsfull och hälsofrämjande fritid. Barns Trygghet och delaktighet: Alla barn känner sig trygga och delaktiga i sin vardag. Forskning: Forskning om barn i ekonomiskt utsatta hushåll och dess effekter är en del i Örebro kommuns strategier för forskning, innovationer och utveckling.
För att lösa komplexa problem Arbeta gränsöverskridande Lär av varandra Initiera nya samarbeten