Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!



Relevanta dokument
Äldre Personer i Riskzon Livslots

Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer - Gör de någon skillnad? Susanne Gustafsson

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Falls and dizziness in frail older people

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Träning vid hjärtsvikt

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Livslots för seniorer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Case management för sköra äldre personer (+65)

Hälsoteket i Angered

Delrapport: utvärdering 2011 av projektet Individuell målsättning och utvärdering för personer med psykiskt funktionshinder

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Brukarundersökning Äldreboende Mail: Webb:

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Arvika Hemtjänst

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Vardagsteknologi för de allra äldsta

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Sköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram

För mer information ring tfn eller läs mer på

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

Ett gott liv för alla. Hälsoteket i Angered VÅ R. 31 augusti 4 december HÖST 2015

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Enkät rörande boende för äldre i Krokoms Kommun

Grupper och kurser 2016

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Vårdkedja: från akutmottagning till eget boende

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Bidrag till bostadsanpassning

Individuell uppgift 2

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Oxelösund Särskilt boende

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

för äldre i Karlskrona

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Motion :1079. av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Världskrigen. Talmanus

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Vårdcentralen Kolmården

ANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling.

Information om gruppsykoterapi

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Dalsjövägen 25 (minst 7 svarande) Särskilt boende

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Protecting YOU Protecting ME

Anhörigstöd. - så här fungerar det hos oss!

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Patientsäkerhetsberättelse

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Slutrapport Projekt Lönnen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Blomstergården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Balansera mera. Hälsoprojekt för personer 75år och äldre i Österåker kommun

Låneläget belåning och boendeekonomi. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 30 mars 2010

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Transkript:

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09

Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende för att kunna bibehålla eller förbättra hälsa (WHO 2009)

Bakgrund Andelen äldre personer 80+ fortsätter att öka Åldersrelaterade försämringar kan fördröjas Viktigt att utveckla åtgärder för äldre personer som riskerar att försämras och bli beroende i vardagen Betydelsefullt både för individen och samhället Sparsam forskning inom området (Huss 2008, Beswick 2008, Sahlén 2006,2008)

Äldre Personer i Riskzon Samarbete med stadsdelen Örgryte-Härlanda i Göteborg Forskningssamarbete mellan Göteborgs Universitet och Vårdalinstitutet Multiprofessionell forskargrupp Forskningsledare: professor Synneve Dahlin- Ivanoff 7 publicerade artiklar, ett flertal i manus och flera inskickade

Övergripande syfte Att undersöka antagandet om att hälsofrämjande åtgärder kan fördröja skörhet, bibehålla hälsan och livskvalitet samt minimera behovet av sjukvård för äldre personer under förutsättning att åtgärderna ges när den äldre personen ännu inte hunnit bli alltför skör

Design Randomiserad kontrollerad studie (RCT) hösten 2007 - mars 2011 1. Ett förebyggande hembesök 2. Fyra seniorträffar med ett uppföljande hembesök 3. Kontrollgrupp Utvecklad tillsammans med målgruppen Personal från stadsdelarna Mätning vid baslinjen, 3 mån, 1 år och 2 år

Deltagarna 80 år och äldre Bosatta i Örgryte-Härlanda Bor i eget boende Ej hemtjänst Oberoende av hjälp från annan person i vardagens aktiviteter Kognitivt välbevarad (MMT över 25 p)

Flöde Äldre Personer i Riskzon Consented to participate and assessed for eligibility (n=546) Randomized (n=491) Consented to participate and assigned to intervention (n=459) Excluded - not meeting inclusion criteria (n=55) Declined participation * (n=32) Assigned to the control group (n=114) Lost to follow-up Three months One year Two years Not 18 17 22 interested Too ill 1 5 10 Dead 0 2 6 Not 0 2 0 Reached Unknown 0 0 1 Total 19 26 39 Assigned to, and receiving, a preventive home visit (n=174) Lost to follow-up Three months One year Two years Not 10 8 10 interested Too ill 0 4 6 Dead 2 4 12 Not 0 1 2 Reached Unknown 0 0 7 Total 12 17 37 Assigned to, and receiving, senior meetings (n=171) Lost to follow-up Three months One year Two years Not 5 4 9 interested Too ill 2 6 5 Dead 3 5 10 Not 1 6 3 Reached Unknown 0 0 8 Sheltered 0 3 5 housing Total 11 24 40 Included in analysis (n=114) Included in analysis (n=174) Missing values Included in analysis (n=171)

Karaktäristika vid baslinjen Characteristics Control Preventive Senior group home visit meetings n=114 n=174 n=171 p-value Median age (range) 86 (80-97) 86 (80-94) 85 (80-94) 0.24 Female, n (%) 70 (61) 111 (64) 113 (66) 0.63 Living alone, n (%) 55 (48) 99 (57) 103 (60) 0.10 Academic education *, n (%) 25 (22) 40 (23) 32 (19) 0.69 Self-rated health, n (%) 90 (79) 139 (80) 142 (83) 0.63 Median sum of frailty indicators, (range) 1 (0-5) 1 (0-5) 1 (0-5) 0.89

Förebyggande hembesök Ett hembesök ca.1,5 timme En personal från det multiprofessionella teamet: arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast eller socionom Förberedande utbildning Checklista med möjlighet till individuell anpassning

Checklista Information och genomgång av ett hemträningsprogram Genomgång av checklista för fallprevention Information och råd om tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning Information och råd om brandlarm Information om hjälp och stöd i stadsdelarna Information om möjlighet till genomgång av mediciner Information och råd om inkontinens

Checklista forts. Broschyr från Trafiksäkerhetsverket med information om körkort och möjlighet till körkontroll Information om stadsdelens lokala mötesplatser, föreningar, seniorgympa, stavgångsgrupper etc. Erbjudande om att delta i prova-på-aktiviteter för äldre personer Information om lokaltrafik, servicelinjer och färdtjänst Information om socialtjänstlagen och var man kan vända sig för ansökan om hemtjänst

Seniorträffar Fyra seniorträffar i fyra veckor och ett uppföljande hembesök efter ca. 2-3 veckor Ca.1,5 2 timmar Grupper om 4-6 personer Personal från det multiprofessionella teamet: arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast socionom, ansvariga för en träff var Förberedande utbildning Kursbok Livslots för seniorer utarbetad av experter Diskussioner anpassade efter gruppens behov

Livslots för seniorer Att åldras (SG) Fysisk aktivitet hjälper dig behålla fysiken (SG) Maten en förutsättning för hälsa (SG) Du kan själv ta hand om besvär med hälsan (SSK) Hur du använder läkemedel (SSK) Att klara vardagen (AT) Du behöver inte känna dig osäker (AT) Teknik i vardagen (AT) Kommer jag att tappa minnet? (AT) Livshändelser och livskvalitet under åldrandet (SOC) Den som behöver kan få hjälp (SOC)

Hälsomått Basprotokoll Mätningar i den äldre personens hem Demografisk data och ett flertal hälsomått Publicerade resultat gäller hälsomåtten: 1. Skörhet 2. Fysisk funktion och rädsla för fall 3. Självskattad hälsa 4. Aktiviteter i dagligt liv (ADL) 5. Livskvalitet Dataanalys fortgår

Skörhet Åtta fysiska skörhetsindikatorer i ett mått Nedsatt styrka, allmän trötthet, viktnedgång, låg fysisk aktivitet, nedsatt balans och gånghastighet, nedsatt syn samt nedsatt kognition Förändring efter 3 mån. (6 indikatorer) Förändring efter 1 och 2 år (8 indikatorer) Resultat

Fysisk funktion och rädsla för fall Båda åtgärderna medförde: o bättre balans vid 2 år (BBS) o bibehållen eller förbättrad gånghastighet vid 2 år (4 m inomhus) o mer fysisk aktivitet vid 1 och 2 år o minskad oro för fall vid 2 år (FES-I) jämfört med kontrollgruppen

Självskattad hälsa I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är utmärkt, mycket god, god, någorlunda eller dålig? (SF-36) God/dålig Förändring efter 3 mån. Förändring efter 1 och 2 år

Resultat självskattad hälsa % 100 90 80 God självskattad hälsa efter 3 mån. 1 och 2 år OR 1.99 (95% CI=1.12 3.54) OR 1.82 (95% CI=1.01-2.71) 70 60 50 40 Kontrollgrupp Förebyggande hembesök Seniorträffar 30 20 10 0 3 mån 1 år 2 år

Aktiviteter i dagligt liv (ADL) ADL-trappan Nio aktiviteter Beroende/oberoende Förändring av oberoende efter 3 mån, 1 år och 2 år Förändring i omfattning av beroende efter 1 år och 2 år

Resultat ADL baslinje 2 år % 100 90 80 70 60 Oberoende i ADL OR 1.95 (95% CI=1.14-3.33) OR 1.94 (95% CI=1.20-3.13) Kontroll Preventivt hembesök Seniorträffar 50 40 30 20 10 0 Baslinje 3 månader 12 månader 24 månader

Resultat ADL % Beroende i ADL efter 2 år 70 60 50 40 OR 0.56 (95% CI=0.33-0.95) Kontrollgrupp Preventivt hembesök Seniorträffar 30 20 OR 0.40 (95% CI=0.21-0.77) 10 0 1 ADL 2 ADL 3 ADL 4 ADL Antal ADL

Livskvalitet LiSat-11(Fugl-Meyers Life Satisfaction Assessment) Fördröjde försämring för deltagare i båda interventionsgrupperna vid 1 och 2 år Något större effekt för seniorträffarna

Kvalitativa studier Seniorträffarna fungerade som en nyckel till handling och inspirerade deltagarna att vara fysiskt och socialt aktiva Förebyggande hembesök upplevdes som antingen empowering /självförstärkande eller av ringa värde

Sammanfattning resultat (i dagsläget) Hälsofrämjande åtgärder som implementeras när äldre personer löper risk att bli sköra kan fördröja försämring av självskattad hälsa och beroende i ADL på både kort och lång sikt samt fysisk funktion och livskvalitet på lång sikt Seniorträffar har en större inverkan på att minska omfattningen av beroende i ADL än ett förebyggande hembesök

Vad i åtgärderna är verksamt? Personcentrering Välutbildad personal, bygger på teori och evidens En holistisk syn på hälsa, multiprofessionell Gruppbaserad, ett forum för utbyte av kunskap istället för kunskapsöverförande Intensitet Målgruppens karaktäristika

Framtiden? Utvärdera fler hälsomått och hälsoekonomi Ett sammanvägt resultat behövs Implementerade i (Örgryte-Härlanda), Centrum och Majorna Livslots Angered (70 år)

susanne.m.gustafsson@vgregion.se