POLITISKT PROGRAM för Ungdom Mot Rasism
Inledning Ungdom Mot Rasism har en tydlig bild av vad vi vill att samhället ska vara. Ett samhälle fritt från förtryck, exkludering och diskriminering. Ett samhälle som värnar om demokrati och mångfald, den enskilda individens rätt och möjlighet att definiera sig själv samt tror på acceptans och inkludering. Med detta dokument vill vi staka ut hur vägen dit ska se ut. De unga antirasister som organiserar sig i Ungdom Mot Rasism har visat tydligt att de bidrar i kampen om ett samhälle fritt från rasism. Detta engagemang är en viktig del för samhällsutvecklingen. Med det Politiska programmet ger vi konkreta förslag på hur den antirasistiska politiken ska se ut. 2
Arbetsliv Ungdom Mot Rasism tycker att samhället ska utgå från idén om att alla har lika rätt att få ett jobb. Det ska vara en självklarhet att ha en arbetsplats som är till för alla och där det pågår ett aktivt arbete mot rasism och andra former av diskriminering. Ungdom Mot Rasism ser hur papperslösa 1 utnyttjas av arbetsgivare med hot om anmälan till polis om de försöker säga ifrån, och en arbetsmarknad där ditt namn till stor del påverkar chansen att få jobb. Allt det här visar på den rasistiska struktur som organiserar samhället idag och att vi har en lång väg att gå för att skapa ett arbetsliv där alla har lika rätt och möjligheter. Exempelvis bör SFI 2 kunna erbjuda och garantera språkutbildning som är anpassad till personers förkunskaper, erfarenheter och intressen, som att kunna få språkkunskaper i den bransch en jobbar inom. Det gäller så väl tiden innan, under som efter arbete. Vi vill se ett samhälle där papperslösa kan jobba under rättvisa förhållanden, där du inte ska behöva anpassa dig efter en rasistisk norm för att kunna få ett jobb och där alla parter tar sitt ansvar. Ett arbetsliv där facket 3 har en stark roll i att det levs upp till rättigheter och skyldigheter, speciellt när det gäller likabehandling. Ungdom Mot Rasism vill: att papperslösa ska ha rätt att arbeta och vara trygga från rapportering från arbetsgivare att högre krav ska ställas på arbetsgivarens arbete mot diskriminering där det även ingår regelbunden uppföljning av arbetet att SFI ses över för att garantera att alla får den utbildning de behöver och får ut mest av att ansökningsprocesser ska ses över där anonyma ansökningar blir norm 4 3
Asyl- och flyktingrätt Ungdom Mot Rasism vill att vi ska sträva efter en värld utan gränser på ett globalt plan. Därför är det viktigt att vi i Sverige börjar med att sträva mot ett Sverige utan gränser där alla som vill och behöver ska få komma hit och stanna. Vi ser gränser som ett hinder som upprätthåller rasistiska strukturer. Tills dess att vi har öppna gränser är det av största vikt att Migrationsverket 5 utreds, att den asylsökande sätts i första rummet och att processen blir så rättssäker som möjligt. I dagsläget ligger bevisbördan 6 på den asylsökande, vilket har lett till att Migrationsverket ställer väldigt höga krav på asylsökande att kunna bevisa sin utsatta situation. Det är fullt rimligt att bevisbördan istället ligger på Migrationsverket som har resurser att genomföra den typen av utredningar. Det är ytterst viktigt att människor som bor i landet, oavsett papper 7, ska få tillgång till vård och skola på samma premisser som andra som bor här. I dagsläget kan en få uppehållstillstånd, utan att vara flykting eller skyddsbehövande i övrigt, genom undantagsbestämmelsen Synnerligen ömmande omständigheter. Problemet med det är att formuleringen är så snäv att en stor majoritet får avslag. Genom att formulera om undantagsbestämmelsen till Särskilt ömmande omständigheter, som idag bara gäller för barn, kan fler omfattas av den och fler får uppehållstillstånd. Ett pass eller frånvaron av ett sådant ska inte avgöra vad du som människa har rätt till. En ska inte behöva ha medborgarskap i ett land för att få rätt till de mänskliga rättigheterna. Ungdom Mot Rasism vill: verka för att öppna Sveriges gränser så fort som möjligt och verka för att det sker samma sak globalt. Tills dess att detta har skett så vill vi: att papperslösa ska ha rätt till sina fundamentala mänskliga rättigheter, vilket bland annat innefattar en trygg skolgång och en trygg vårdsituation utan att behöva vara rädda för att bli hämtade av polis att det utropas full flyktingamnesti 8 att regeringen tillsätter en utredning om Migrationsverket, med ett inbyggt ansvarsutkrävande, i de fall där Migrationsverket brister i sitt arbete att kompetenskraven på handläggare vid Migrationsverkets migrationsärenden höjs att kontrollen vid migrationsärenden stärks att bevisbördan flyttas från den asylsökande till Migrationsverket 4
att Sverige ska efterleva principen om non-refoulment i FN:s Tortyrkonvention, samt följa konventionskommittén rekommendationer. att synnerligen ömmande omständigheter ersätts med särskilt ömmande omständigheter att överföringar enligt Dublinförordningen 9 stoppas samt att regeringen verkar för dess avskaffande 5
Möten på lika villkor Ungdom Mot Rasism tror på ett samhälle där människor kan mötas och utbyta erfarenheter och idéer. För att uppnå det behöver vi integrerade samhällen där människor ska kunna mötas av lika möjligheter och rättigheter. Segregationen 10 i samhället ökar dock. Sedan 1990 har bostadssegregationen fördubblats i Sverige. Segregationen ser vi som ett resultat av ett skadligt vi-och-dem -samhälle, som kan motarbetas med integration 11. Vi vill också poängtera att det är viktigt att problematisera begreppet integration. Detta eftersom integrationsdebatten ofta förs av personer som tycker att rasifierade 12 personer ska anpassa sig/bosätta sig i områden där ickerasifierade personer bor. Detta sätt att se på integration vill Ungdom Mot Rasism ta avstånd från. Vi menar att detta är ett sätt att lägga ansvaret på den diskriminerade personen. Dessutom blundar en för att rasism på arbets- och bostadsmarknaden bidrar till segregation. Eftersom vi lever med rasistiska strukturer påverkar dessa arbetsmarknaden, så att rasifierade personer har svårare att få ett arbete. Dessutom är det vanligt att t.ex hyresvärdar diskriminerar rasifierade personer. Rasifierade personer får då färre och sämre betalda arbeten, samt förpassas till bostäder i lågstatusområden. Ett sätt att förhindra det har varit att bygga dyrare bostäder i anslutning samt att rusta upp gamla bostäder. Då tror man att områdena bli bättre integrerade. Problemet är att hyrorna tenderar att skjuta i höjden när utsatta områden rustas upp, vilket leder till att många inte kan bo kvar. Denna process kallas gentrifiering. Ungdom Mot Rasism menar att vi måste komma fram till lösningar för att bygga bort segregation utan att göra det ännu svårare för personer som utsätts för arbets- och bostadsmarknadsrasismen. I ett antirasistiskt samhälle kan inte segregationen fortgå. Vi behöver en central mötesplats som aktivt arbetar med projekt där samtliga inkluderas, vilket kommer bidra till integration och möten på lika villkor. Ungdom Mot Rasism vill: att en utredning tillsätts som problematiserar begreppet integration och hur det används i svensk politik idag. att ge integrationsprojekt (som utgår från utredningens analys av begreppet) ökat stöd. att alla kommuner ska erbjuda tillgängliga mötesplatser som är inkluderande för alla ungdomar. att bostadssegregationen motverkas genom blandade boendeformer och prisklasser. När nya bostäder byggs ska dessa placeras strategiskt där valen av boendeformer, 6
hustyper och lägenhetsstorlekar görs utifrån strategin att motverka bostadssegregationen. 7
Migration Ungdom Mot Rasism tycker att människor ska ha möjlighet att invandra till Sverige oavsett anledning. Vi konstaterar också att mycket återstår att göra i den frågan. Migration handlar inte enbart om skyddsbehov; även personer som inte flyr till Sverige ska ha rätt att leva här. Ett stort problem idag är att många uppehållstillstånd är villkorade där den invandrade hamnar i en beroendesituation till sin partner eller arbetsgivare något som ofta leder till att en utnyttjas. Att det finns ett försörjningskrav på anhöriginvandrare är också ett problem, då svensk lag kräver att en anhöriginvandrare ska ha ett arbete och en bostad i Sverige innan ens familj får komma hit. Dessutom behöver studenter utanför EU betala dyrt för sin studieplats om de vill studera i Sverige. Vi ser att det finns mycket att göra för att öppna möjligheterna till att flytta till Sverige för att alla som kommer hit ska kunna leva i säkerhet och i trygghet. Ungdom Mot Rasism vill: att kriterierna för anknytning 13 även ska omfatta föräldrar och vuxna syskon till personen i fråga att en inte ska behöva ha levt i samma hushåll som sin partner för att en ska få uppehållstillstånd via anknytning att rättigheterna stärks för personer som lever i Sverige med villkorat uppehållstillstånd 14 att de lönevillkor och löneregler som gäller på svensk arbetsmarknad ska omfatta alla som arbetar i Sverige, även arbetskraftsinvandrare. att det anställningsavtal som ligger till grund för arbetskraftstillståndet blir juridiskt bindande att arbetsgivaren och arbetserbjudandet ska seriositetsgranskas 15 att omställningsperioden 16, som från och med juli 2014 gäller på fyra månader, ska förlängas - att försörjningskravet för anhöriginvandring 17 ska avskaffas att avgifter för gäststudenter ska avskaffas. 8
Skola Ungdom Mot Rasism vill ha en antirasistisk skola. Det innebär att skolan ska vara en plats där lärarnas metodval utgår från att alla behandlas lika, och en plats där ingen behöver utstå rasistiska kränkningar eller orättvis behandling. För att uppnå detta behövs en ordentlig handlingsplan på skolan över hur de uppnår likabehandling, hur de förebygger mobbning och rasism samt hur de agerar när någons rättigheter kränks. För att nå en antirasistisk skola måste undervisningen förändras där rasistiska stereotyper tas bort från undervisningen, religionsundervisningen blir mer rättvisande och skolan i allmänhet behöver en starkare normkritisk grund. Vi ser också ett behov av att elever i grundskolan får undervisning om rasistiska strukturer samt rasismens och antirasismens historia. Ungdom Mot Rasism vill: att lärare får bättre stöd och utbildning i frågor om rasism, antirasism, normkritik samt i att bemöta rasistiska åsikter och uttalanden att högre krav ställs på skolornas likabehandlingsplaner och att förankringen av likabehandlingsplanen stärks bland lärare och elever att DO 16 och Skolinspektionen får utökat uppdrag att granska och följa upp skolornas likabehandlingsplaner att rasism och antirasism läggs in som obligatoriska delmoment i grundskolans samhällsorienterade ämnen att en granskning av skolans läroböcker genomförs i syfte att ta bort stereotyper, nidbilder och annat diskriminerande innehåll att satsningar genomförs där normkritiska läroböcker som inte endast lär ut en kolonial världsbild tas fram att modersmål och teckenspråk i skolan uppvärderas och blir likvärdigt med moderna språk att lärare som uttrycker sig eller verkar rasistiskt utanför sin tjänst förlorar lärarlegitimationen 9
Demokrati Ungdom Mot Rasism vill verka för ett demokratiskt samhälle där alla känner sig trygga, delaktiga och har möjlighet att påverka och att de har lika rättigheter. I ett demokratiskt samhälle ska det finnas möjlighet att motverka ojämlikhet och jämna ut makthierarkier. Trygghet innebär att ens existens i landet inte ses som villkorad, att ens människovärde inte räknas i hur mycket pengar en bidrar med och att en känner sig säker i hela samhället. Delaktighet bygger på att engagemang ska uppmuntras och tas på allvar. Engagemang i både organiserade och enskilda former ska värderas högt i en demokrati, då detta är en förutsättning för människor att göra sina röster hörda. För att delaktighet ska vara möjlig måste offentligt material kunna fås på fler språk än svenska. Ungdom Mot Rasism vill: att det ges ökat ekonomiskt stöd till DO att de fall som DO väljer att inte ta upp automatiskt ska skickas till närmsta lokala antidiskrimineringsbyrå att varje kommun ska ha en antidiskrimineringsbyrå, samt att dessa ska få ökat ekonomiskt stöd att en ska få möjlighet att få ex. myndighetsinformation och offentliga handlingar översatta till vilket språk en vill kostnadsfritt att tillämpning av positiv särbehandling 19 blir lagligt, inte bara utifrån kön, utan även utifrån de övriga diskrimineringsgrunderna 10
Ordlista 1.Papperslös Med papperslösa menar vi en person som är i Sverige utan att ha fått formellt tillstånd för att vara här. D.v.s. en person som enligt gällande regelverk skulle ha ansökt om att få komma hit/stanna här men som inte gjort det, eller en person som har ansökt om att få komma hit/stanna här och som fått avslag men stannar kvar i landet ändå. 2. SFI SFI står för Svenskundervisning För Invandrare och är en kostnadsfri språkkurs som erbjuds till invandrare. Staten finansierar SFI-utbildning för flyktningar och kommunerna finansierar invandrares SFI-utbildning. 3. Facket Facket har till uppgift att hjälpa och stötta medlemmar i facket gentemot arbetsgivaren. Det finns olika fackförbund för olika branscher, exempelvis Hotell- och Restaurang och Vårdförbundet. 4. Ansökningsprocess och anonyma ansökningar Ansökningsprocessen är den när en person söker ett jobb hos en arbetsgivare. Med anonyma ansökningar menas att ansökningsprocessen är helt anonym - du skickar varken in namn eller bild i ditt CV. 5. Migrationsverket Migrationsverkets uppdrag är bland annat att pröva ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller få svenskt medborgarskap. 6. Bevisbörda När en person söker asyl i Sverige ligger en stor del av bevisbördan på den sökande, dvs att personen måste bevisa de anledningar hen ger för att få uppehållstillstånd. Migrationsverket 11
har ofta missbrukat detta och gett avslag till personer som borde fått asyl på grund av att bevisen inte varit tillräckligt starka. 7. Papper När vi skriver papper här menar vi de dokument som ger personen rätt att vistas i Sverige. 8. Flyktingamnesti Flyktingamnesti innebär att regering eller annan civil myndighet ger alla flyktingar i landet som ansökt om uppehållstillstånd eller lever utan det beviljas uppehållstillstånd och får därmed tillåtelse att stanna i landet. 9. Dublinförordningen Inom EU är det Dublinförordningen som bestämmer vilket land den asylsökande ska söka asyl. Förordningen säger att den asylsökande måste söka asyl i det första land hen kommer till. Exempelvis om en flyr från Syrien till Italien och sedan vidare till Sverige, måste en söka asyl i Italien. 10. Segregation Segregation betyder det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper, dvs att människor är uppdelade att bo i olika områden i samhället. 11. Integration Integration innebär att samhället inte är uppdelat utifrån vilken grupp en tillhör (se segregation), utan att människor möts och bor inte i separata områden. 12. Rasifierad Rasifiering är en process som gör det möjligt att förstå hur föreställningar om ras påverkar vår syn på människor. Att vara rasifierad innebär att en på grund av föreställningar om ens kropp (exempelvis hudfärg, hårfärg, dialekt) utsätts för rasism. 12
13. Anknytning Anknytning i frågor om anhöriginvandring handlar om vem som har rätt att anhöriginvandra. För att få anhöriginvandra krävs att den som söker uppehållstillstånd antingen är gift/sambo med personen i landet, eller är barn under 21 år. Migrationsverket ska undersöka gifta par och sambos för att se att deras relation är riktig, dvs inte ett skenäktenskap som endast upprättats för att en person ska få uppehållstillstånd i landet. 14. Villkorat uppehållstillstånd Med villkorat uppehållstillstånd menar vi personer som fått ett begränsat uppehållstillstånd som bara gäller under en viss tid eller under vissa förutsättningar, exempelvis för studier, arbete eller giftermål. Det villkorade uppehållstillståndet innebär att personens uppehållstillstånd kan upphävas vid exempelvis uppsägning eller skilsmässa. 15. Seriositetsgranskning och oseriösa arbetsgivare På arbetsmarknaden finns det risk för arbetskraftsinvandrare att råka ut för oseriösa arbetsgivare. Det kan vara arbetsgivare som inte följer svensk arbetsrätt eller erbjuder personen ett jobb för en längre tid men sedan bryter mot denna överenskommelse. Det arbetserbjudande som en arbetsgivare erbjuder arbetskraftsinvandraren är inte juridiskt bindande och villkor såsom lön behöver inte specificeras i erbjudandet. En seriositetsgransking innebär att alla arbetsgivare som ger arbetserbjudanden ska granskas för att säkerhetsställa att de är seriösa, för att kunna säkerhetsställa arbetstagarens villkor och rättigheter. 16. Omställningsperiod Den omställningsperiod som åsyftas här är den gällande arbetskraftsinvandrare. Exempelvis om ens arbetstillstånd sägs upp, kan en som arbetskraftsinvandrare få sitt uppehållstillstånd indraget. Om detta händer har personen ifråga från och med juli 2014 fyra månader på sig att hitta ett nytt jobb för att få stanna i Sverige. 17. Anhöriginvandring Anhöriginvandring är när en person vill flytta till ett land för att en familjemedlem har uppehållstillstånd eller medborgarskap i landet. 13
18. DO DO står för Diskrimineringsombudsmannen, som jobbar med att se till att diskrimineringslagen följs. 19. Positiv Särbehandling Med positiv särbehandling menar vi att en ger fördel åt en underrepresenterad grupp vid exempelvis anställning. Det betyder att arbetsgivare får rätt att prioritera den person som är underrepresenterad på en arbetsplats, exempelvis utifrån rasifiering. Positiv särbehandling får endast användas i fall där personerna är likvärdiga alternativ. Idag är det lagligt att tillämpa positiv särbehandling utifrån kön. 14