Kurs i riktvärdesmodellen 2014-04-11 Föreläsare: Pär-Erik Back, SGI Deltagare: 7 st handläggare från Region Gotland samhällsbyggnadsförvaltning, enhet miljö och hälsa och Länsstyrelsen. Upplägg Kursen var upplagd som en workshop med inledande föreläsning och därefter eget/gemensamt arbete i själva riktvärdesmodellen med ett gotländskt exempel som bas. Kursen avslutades med en diskussion om riktvärdesmodellens användbarhet på de gotländska förhållandena. Målsättning 1 utbildningsdag anordnas på Gotland. 75 % av deltagarna upplever att kompetensnivån har höjts med avseende på platsspecifika riktvärden. Utvärdering Utvärdering har skett genom enkel enkät där deltagarna fick svara på frågor. 5 av 7 handläggare svarade på enkäten. Nedan finns frågor och svar sammanfattade: 1 Motsvarade kursen dina förväntningar? Ja. OK. Ja. Ja. I stort sett ja 2 Anser du att du höjt din kompetensnivå med avseende på platsspecifika riktvärden? Delvis men främst gav det en bra sammanfattning av riktvärden generellt. Absolut. Ja. Något. Ja. Ja. 3 Hur var kursens upplägg? Bra intro som lockade till att sitta kvar på resten av dagen. Bra. Bra. Mycket bra. Gav bakgrund på en lagom nivå utifrån förutsättningen endagsutbildnin,g och fr.a. vettiga övningar som tillsammans med diskussionerna gav en god förståelse för hur det funkar och kan användas (och kanske missbrukas). Bra 4 Synpunkter/kommentarer i övrigt? Man skulle säkert kunna fortsätta mycket mer men det var nog en lagom omfattning att börja med. Ändå för lite tid att prova sig fram. Länsstyrelsen bedömer att målen med kursen uppnåtts.
Ekonomi Utfall i förhållande till budget: Aktivitet Budget Utfall Extern föreläsare (SGI) 30 000 26 253 Fika 0 254 Totalt 30 000 26 507 Sammanfattning och lite reflektioner Kursens upplägg med stegrande nivå och föreläsning blandat med workshop var lyckad. Bra med att samtliga deltagare hade med sig egen dator så man själv kunde sitta och jobba med modellen. Föreläsare var väl insatt i modellen och det fanns tid till att besvara frågor. Det är viktigt att ha konkreta exempel för att exemplifiera modellens olika funktioner. Även om man skulle behövt mer tid för att sitta och jobba med modellen bedöms en dag som tillräcklig för att komma in i modellen. Möjligtvis skulle man kunna ha ytterligare en dag efter en längre tid där handläggarna fått jobba med konkreta fall mellan tillfällena. Diskussionen om gotländska förutsättningar var givande och gav exempel på synpunkter som kommer att lämnas vidare till Naturvårdsverkets utvärdering av vägledningsmaterialet. Visby 2014-02-20 Mattias Vejlens
Program 09.00-09.30 Samling och fika 09.30 10.15 Grundläggande om riskbedömning och riktvärden 10.15 10.30 Introduktion av Övning 1 10.30 11.30 Övning 1: Enkel riktvärdesberäkning 11.30 12.30 Lunch 12.30 12.45 Introduktion av Övning 2 12.45 13.00 Övning 2: Beräkning av platsspecifika riktvärden för Källungesågen 13.00 14.00 Genomgång av Övning 2 14.00 14.15 Särskilda förhållanden på Gotland vid riktvärdesberäkning 14.15 14.30 Kaffe 14.30 14.45 Introduktion till Övning 3 14.45 15.30 Övning 3: Beräkning av platsspecifikt riktvärde vid exploatering 15.30 16.00 Diskussion och sammanfattning 1
Vem är Pär-Erik? Civ ing Lantmäteri, KTH, 1995. Tekn Dr, Chalmers, 2006. Arbetat drygt 18 år med miljögeoteknik. Anställningar vid Terratema, SGI, GeoInnova, Sweco, SGI. På SGI: FoU, rådgivning åt lst och kommuner, kurser/utbildningar, externa uppdrag (bl.a. NV, SGU). Specialområden: Provtagningsstrategier, datautvärdering, statistik, riskbedömning, riskvärdering, hydrogeologi. 2
Grundläggande om riskbedömning och riktvärden Pär-Erik Back, SGI par-erik.back@swedgeo.se Tel: 08-578 455 06 3
Innehåll När finns det en risk? Konceptuell modell Riskbedömning vad är det? Hur använder man riktvärden? Vilka begränsningar finns med NVs generella riktvärden? 4
När finns det en risk? Föroreningskälla (Riskobjekt) Transportväg Skyddsobjekt Förorening i mark, grundvatten, sediment Spridning i mark, vatten el luft Människa Miljö 5
Konceptuell modell vad är det? Bild från Kemakta 6
Konceptuell modell Ångaintränging Ventilation: Frånluft Ventilation: Tilluft Ånginträngning Diffusion Transport med GV Förångning Mark/GV-förorening Transport med GV 7
En konceptuell modell Föroreningsspridning kalkberg 8
Riskbedömningens centrala frågor Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel risknivå? Hur säkra är vi på bedömningen och räcker den säkerheten? 9
Förenklad/fördjupad riskbedömning Är området förorenat? Jfr med bakgrundshalter Förenklad riskbedömning Jfr med riktvärden Fördjupad riskbedömning Kompletterande tester/beskrivning Jfr med platsspecifika riktvärden 10
Förenklad riskbedömning recept Förenklad riskbedömning Beskriv problemet Ta fram representativa halter för området Välj riskbaserade haltkriterier (jämförvärden) Jfr representativ halt med haltkriterier Beskriv osäkerheter Beskriv miljö- och hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion 11
Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt: Bedömningen utgår från den faktiska föroreningssituationen och beskriver risk utifrån exponeringsförutsättningar (RISKNIVÅ) Bedömningen utgår från effektbaserade lågrisknivåer och utifrån exponeringsförutsättningar beräknas acceptabla halter (RIKTVÄRDEN) 12
1. Beräkning av risk Olika angreppssätt för- och nackdelar + Tydligare vilken specifik risk som man vill reducera tydligt fokus på rätt åtgärd + Koppling till faktiska föroreningssituationen - Kan vara svårt att omsätta till mätbara åtgärdsmål (rutiner saknas) 13
Olika angreppssätt för- och nackdelar 2. Beräkning av platsspecifika riktvärden - ett värde som omfattar många aspekter + Enkelt att använda t.ex. som åtgärdsmål vid en åtgärd - Blir lätt svart låda svårt att genomskåda vilken typ av risk man skall åtgärda - Riktvärden inte alltid lämpade för att bedöma spridningsrisker Spridning beror på mängder och spridningsförutsättningar Kan inte användas för att beräkna effekten av åtgärder som barriärer, stabilisering, m.m. Ger inget mått på belastningen eller jämfört med andra utsläpp Fundera på vad riktvärdena skall användas till. Behövs de? 14
Vad är riktvärden i ebh-sammanhang? Finns för förorenad mark Beräknade utifrån ett nationellt perspektiv (generella riktvärden) Finns för enskilda ämnen och vissa grupper av ämnen Anger en nivå under vilken risken är acceptabel Rekommendation - ej juridiskt bindande Inte självklart detsamma som åtgärdsmål 15
NVs riktvärden för förorenad mark - Skydd av människors hälsa Skydd av markmiljön Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Vad ska de skydda? 16
Generella riktvärden hur ska de användas? En del i den totala riskbedömningen, dvs ett av flera verktyg Anger föroreningshalt där inga skadliga effekter på hälsa o miljö förväntas Innebär inte noll risk, utan acceptabel risk 17
Begränsningar att tänka på. Samverkanseffekter beaktas generellt inte o summavärden för grupper av föroreningar med liknande egenskaper o PAH, petroleumkolväten, klorbensener etc. Mkt flyktiga ämnen o Antagandet om konstant källterm ej tillämpligt o Kan ge orimligt låga riktvärden Mkt vattenlösliga ämnen o Kontroll av halter i grundvatten 18
När kan generella riktvärden användas? Riktvärde finns för aktuell förorening Halten organiskt kol i jorden < 2 % Markens ph mellan 5-7 Mark ovan grundvattenytan normalt skyddsvärde och känslighet Markanvändning MKM el KM Om ovanstående ej är uppfyllt: PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN 19
Två scenarier KM eller MKM Känslig markanvändning (KM) Mindre känslig markanvändning (MKM) Bostäder, skolor, lekplatser Kontor, industrier, handel, vägar 20
Skyddsobjekt för KM - MKM Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området* Markmiljön på området Grundvatten Heltidsvistelse Skydd av markens ekologiska funktion (75 % av arterna påverkas ej) Grundvatten vid området skyddas Deltidsvistelse Begränsat skydd av markens ekologiska funktion (50% av arterna påverkas ej) Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten * Egentligen något vidare, t.ex. även människor som dricker vatten som påverkats av föroreningar på området. 21
Platsspecifika förhållanden Spridningsförhållanden (jordart, hydr. konduktivitet, över/under gvy m.m.) Exponeringsvägar Lokala bakgrundshalter Grundvattenskydd Storleken på förorenat område Utlakning Kd-värde 22
Platsspecifika riktvärden Indelning av områden Riktvärden på olika djup Spridning beaktas för alla djup Spridning inom området - återkontaminering Exponering även från djupa lager (grävning, naturliga processer) Långtidsaspekter Riktvärden inom olika delområden Tänkbara förändringar i markanvändning bör beaktas Spridning inom området - återkontaminering Endast sammanhängande väl avgränsade områden bör användas 23
NVs beräkningsmodell Vad kan man få ut? Generellt riktvärde Platsspecifikt riktvärde Vilken aspekt som är styrande för riktvärdet hälsa alt. miljö Vilken exponeringsväg som är styrande för hälso-riktvärdet Exponeringsvägarnas relativa påverkan på hälso-riktvärdet Beräknade halter i andra medier (inmatning av halt i jord) Uttagsrapport fr excel-filen 24
NVs riktvärdesmodell - beräkning av riktvärden Intag jord Ojusterat hälsoriktvärde Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Markmiljö Hud Damm Justering andra källor Miljö-riktvärde Naturlig bakgrund Ånga Vatten Växter Hälsoriktvärde Akuttoxisk halt Riktvärde 25
NVs riktvärdesmodell baklängesberäkning Förorenat område Spridningsmodell Maxhalt grundvatten Maxhalt ytvatten Beräknar halter i den förorenade marken som medför att halter i grundvatten eller ytvatten underskrider givna kriterier. Svarar inte på frågorna VAR eller NÄR utsläpp sker. 26
Vad kan vi acceptera för belastning på grundvatten och ytvatten? Jämför Naturvårdsverkets utgångspunkter. 27
Grund- och ytvatten är i princip alltid skyddsvärda. Ingen höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten och grundvatten. Sediment och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störaningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas. 28
Bedömning av belastning Uppskattning av halttillskott (nuvarande & framtida) Avvikelse från bakgrund Jämförelse med effektkriterier Miljökvalitetsnormer Utländska kriterier (Kanada, Nederländerna) Kan vara svårt att mäta halttillskott Diffusa utsläpp Stora variationer i flöden och läckage Enskilda vattenprover Passiva provtagare 29
Svårigheter vid bedömning av belastning Påverkan på recipienten av andra orsaker: Sekundära källor förorenade sediment Belastning från andra föroreningskällor Andra orsaker till miljöeffekter Jämförelse med andra källor Bristande kunskap om olika källor Olika typer av utsläppsgränser Stora skillnader i möjligheten att åtgärda utsläpp Annan utsträckning i tiden Komplicerade samband mellan halter och faktisk miljörisk 30
Regionkontor Stockholm Statens geotekniska institut Kornhamnstorg 61, 1 tr 111 27 STOCKHOLM Tel: 08-578 45 500 31
Särskilda förhållanden på Gotland Jord- och grundvattenparametrar? Ja kanske, delvis avvikande typ av jordmaterial Förslag: Överväg att ta fram en generell parameteruppsättning som är specifik för Gotland. Jord- och grundvattenparametrar KM Halt löst/mobilt organiskt kol 0,000003 0,000003 kg/dm 3 Torrdensitet 1,5 1,5 kg/dm 3 Halt organiskt kol 0,02 0,02 kg/kg Vattenhalt 0,32 0,32 dm 3 /dm 3 Andel porluft 0,08 0,08 dm 3 /dm 3 Total porositet 0,4 dm 3 /dm 3 32
Särskilda förhållanden på Gotland Transportmodell grundvatten? Ja definitivt! Avvikande hydrogeologiska förhållanden (jfr sid 59-62 i NV rapport 5976). Förslag: Ta fram ett antal hydrogeologiska typmiljöer med utspädningsfaktorer och andra typvärden. Transportmodell - Grundvatten KM Grundvattenbildning 100 100 mm/år Hydraulisk konduktivitet 1,00E-05 1,00E-05 m/s Hydraulisk gradient 0,03 0,03 m/m Akviferens mäktighet 10 10 m Avstånd till brunn 0 0 m Utspädning till grundv. (brunn) 14 ggr Transportmodeller - Egna utspädningsfaktorer KM Porluft till inomhusluft 6000 ~6000 ggr Porluft till utomhusluft 600000 ~600000 ggr Porvatten till grundv. (brunn) 14 14 ggr Porvatten till ytvatten 4000 4000 ggr Skydd av grundvatten - Utspädning: Egen utspädningsfaktor KM Avstånd till skyddat gv 0 0 m Egen utspädningsfaktor 14 14 ggr Utspädning till skyddat gv 14 ggr 33
Särskilda förhållanden på Gotland Bakgrundshalter? Oklart. SGU:s geokemiska kartläggning av Gotland ska publiceras under 2014. Välj eget ämne som ska ändras: Välj ämnesparameter: Redigera ämnesparameter: 10 mg/kg 34
Särskilda förhållanden på Gotland Ämnesdata? Eventuellt Kd-värdet. Påverkas av ph. 35