Fågelinventering av Dala-airport 2012 Foto: Google Earfh En inventering av delvis häckande och sträckande fåglar på och intill flygplatsen Dala-airport under 2012. Genomfört av medlemmar från Tunabygdens fågelklubb i Borlänge. Bearbetning, text Owe Olsson, Lars-Erik Nilsson och Sören Nyström.
Dala-Airportinventeringen 2012 Inledning Vid en kontakt från Dala-airport hösten 2011 visade bolaget intresse för att inventera fågelfaunan på och i flygfältets närhet. Det var i samband med deras säkerhetsarbete som kontakt togs med vår förening. Efter ett par träffar med flygplatschefen åtog vi oss uppdraget, vilket även skulle innefatta förslag på åtgärder för att minimera fågelaktiviteten. Stora öppna ytor i landskapet har en viss dragningskraft på en del fågelarter. Av människan skapade områden, uppodlade eller som hålls öppna av andra orsaker ger nya möjligheter för fåglar att hitta föda. Området kring flygplatsen är ett exempel på detta. Med exempelvis spannmålsodlingar i omgivningen blir området attraktivt för vissa arter. Detta leder i sin tur till fågelrörelser som kan leda till incidenter för flygaktiviteten. Norra delen av fältet med segelflygfältet i bakgrunden. Foto: Lars-Erik Nilsson Kort historik av området Flygfältet ligger nästan i sin helhet på krönet av Badelundaåsen. Jordarna i området bär därför sin prägel av åsmaterialet och är till stor del sandiga eller moiga sedimentjordar. I historisk tid var den s.k. Rombyggeheden söder om Rommebyarna en vidsträckt samfälld betesmark med relativt liten yta av plöjda åkerfält. När Rommehedslägret etablerades i slutet av 1700-talet bestod heden vid Romme av en hård tuktad betesmark med spridda enbuskar och ett magert växttäcke. Ett litet rudiment av den gamla heden finns bevarad som naturreservat mellan flygfältets stationsbyggnader och Rommehedslägret. När Dalregementet drog in på heden var markvegetationen så nedsliten att sandflykt var ett akut problem. Sand trängde in överallt och skadade fasta föremål på olika sätt. En väg att minska problemet blev de omfattande björkplanteringar som militären lät genomföra. Björkar på räta led bär fortfarande lägrets signum. 1
Efterhand under 1800-talet uppodlades delar av den gamla samfällda betesmarken. Dalregementet flyttade 1908 till Falun, men behöll lägret och nyttjade det även fortsättningsvis. 1913 provflög det första flygplanet på Rommehed och 1932-34 anlades flygfältet som ett beredskapsarbete. Allt detta påverkade givetvis markernas användning och utseende in i våra dagar. I stråket söder om Grängshammarsvägen har fältet med landningsanordningar expanderat i relativt sen tid. Här förekommer buskmarker med främst björk, tall och Salixarter som röjs ned med några års mellanrum. Här finns f.d. åkermark med näringsindikerande arter såsom mjölkört och lupin varvat med fläckar av ljung, lingon och kruståtel som troligen aldrig har plöjts. I området finns förhållandevis rika förekomster av blåtry, en lågvuxen buske som i kommunen bara är riklig i Rommeområdet. Detta område är speciellt intressant för en fågelart som vi vill återkomma till i ett senare skede men som ligger utanför denna inventering. Söder om fältet finns även en tallskog som löpande avverkas i förtid för att inte nå upp i höjd som kan påverka flygsäkerheten. Genomförande Osäkerhet rådde om hur vi skulle lägga upp inventeringen. I första hand var vi intresserade av hur fåglarna rörde sig över och i anslutning till fältet. Liknande inventering har klubben inte genomfört tidigare. Vi fick kontakt med P-G Bentz, Sveriges ornitologiska förening som genomfört en del inventeringar av detta slag och vi fick lite tips och vad man kan tänka på. Ett antal besök från maj till sept./okt. planerades där räkning av fåglar skulle ske från både fasta punkter och ibland med en fältvandring på fältet. Alla fågelobservationer lades in på karta över flygfältet och utifrån detta material har vi fått fram ett resultat. Vi har även försökt få fram en fågelfrekvens av antalet fåglar under hela inventeringsperioden. Någon direkt häckfågelinventering med antal revir av alla arter gjordes inte men för några arter som vi vet häckar inne på fältet genomförde vi revirkartering för att få fram antalet revir. Även om det är arter som troligtvis inte har någon betydelse för flygsäkerheten kan det vara värt att notera och få ett jämförelsematerial. Nio besök genomfördes mellan den 6/5 3/10. Sammanlagt ca 25 mantimmar, fyra ggr. med räkning från 4-5 punkter och fem ggr. med rundvandring av två personer. Arbetet genomfördes av 8 medlemmar i fågelklubben. Våra besök låg mestadels under förmiddagar. Vid starten av arbetet uppenbarades lite problem av genomförandet/planeringen för besöken då vi fick lov att ta hänsyn till säkerhet och flygaktivitet. Vi fick ta mera hänsyn till detta än vad vi räknande med. Vi tror dock att detta inte hade någon större betydelse för resultatet. Önskvärt vore kanske att ha lagt besök vid andra tidpunkter på dygnet. 2
Inventerare Patrik Engberg på ingång på plattan efter ett delvis blött varv på fältet. Foto: L-E Nilsson Resultat Tillsammans iakttogs 64 arter (se artlista med fågelfrekvens, tab.1) på eller i de närmast angränsande områdena strax utanför fältet. Artlistan omfattar allt ifrån vanliga arter som sånglärka, buskskvätta, kaja, kråka och måsfåglar. Till mera ovanligare arter som storlom, brun kärrhök, törnskata, hämpling och ortolansparv. Någon artvis genomgång av listan kommer inte att genomföras utan får ses som en ren dokumentation av de arter som finns på och i anslutning till Dala-airport. Vissa arter eller artgrupper som kan anses ha inverkan på flygaktiviteten kommer vi att presentera lite mera i detalj. Arter som håller till eller häckar på fältet ser vi inte som något direkt hot mot flyget. Det är sånglärka, buskskvätta samt några övriga arter som setts i endast enstaka exemplar. Dessa arter tror vi också är svårt att göra något åt om inte hela fältet asfalteras eller liknande å andra sidan får man istället andra arter till denna yta. 3
Tab. 1 Artlista med fågelfrekvens * Art Försommar 4,1 h Sommar 4,2 h Höst 3,8 h Totalt 12,1 h Tot. 64 antal ant/h antal ant/h antal ant/h antal ant/h Kaja 344 83,90 977 232,62 539 141,84 1860 153,72 Kråka 26 6,34 63 15,00 38 10,00 127 10,50 Fiskmås 193 47,07 58 13,81 3 0,79 254 20,99 Skrattmås 7 1,71 7 0,58 Gråtrut 6 1,46 2 0,53 8 0,66 Ringduva 10 2,44 8 1,90 5 1,32 23 1,90 Stare 6 1,46 258 61,43 264 21,82 Sånglärka 48 11,71 22 5,24 12 3,16 82 6,78 Buskskvätta 50 12,20 35 8,33 85 7,02 Gulärla 54 12,86 54 4,46 Sädesärla 3 0,73 28 6,67 8 2,11 39 3,22 Ängspiplärka 8 1,90 82 21,58 90 7,44 Gulsparv 2 0,49 1 0,24 13 3,42 16 1,32 Bergfink 16 4,21 16 1,32 Bofink 78 20,53 78 6,45 Ladusvala 16 3,90 48 11,43 98 25,79 162 13,39 Tornsvala 9 2,20 22 5,24 31 2,56 Korp 1 0,26 1 0,08 Skata 1 0,24 4 0,95 5 0,41 Nötkråka 1 0,26 1 0,08 Ormvråk 3 0,73 1 0,24 2 0,53 6 0,50 Pilgrimsfalk 1 0,24 1 0,08 Lärkfalk 3 0,71 3 0,25 Duvhök 1 0,26 1 0,08 Sparvhök 1 0,24 2 0,53 3 0,25 Tornfalk 5 1,22 2 0,48 7 0,58 Brun kärrhök 4 0,98 1 0,24 5 0,41 Kanadagås 25 6,58 25 2,07 Grågås 18 4,29 18 1,49 Storlom 1 0,24 1 0,08 Storspov 3 0,73 3 0,25 Ljungpipare 1 0,26 1 0,08 Brushane 2 0,49 2 0,17 Trana 8 1,90 12 3,16 20 1,65 Fasan 1 0,24 1 0,08 Gröngöling 1 0,24 1 0,24 1 0,26 3 0,25 Björktrast 1 0,24 1 0,24 9 2,37 11 0,91 Rödvingetrast 3 0,79 3 0,25 Trädpiplärka 1 0,24 1 0,24 2 0,17 Koltrast 1 0,24 1 0,08 Lövsångare 2 0,49 5 1,19 7 0,58 Svarthätta 1 0,24 2 0,48 3 0,25 Trädgårdssångare 1 0,24 1 0,08 4
Art Försommar 4,1h Sommar 4,2h Höst 3,8h Totalt 12,1h Tot. 64 antal ant/h antal ant/h antal ant/h antal ant/h Törnsångare 4 0,98 3 0,71 7 0,58 Ärtsångare 2 0,48 2 0,17 Talgoxe 2 0,49 2 0,53 4 0,33 Svartmes 1 0,26 1 0,08 Blåmes 1 0,24 1 0,08 Entita 2 0,53 2 0,17 Blåhake 1 0,26 1 0,08 Törnskata 2 0,49 2 0,48 4 0,33 S-V flugsnappare 1 0,24 1 0,08 Stenskvätta 4 0,98 1 0,24 5 0,41 Nötväcka 1 0,24 1 0,08 Järnsparv 1 0,26 1 0,08 Pilfink 1 0,24 4 0,95 5 0,41 Hämpling 6 1,43 6 0,50 Steglits 1 0,26 1 0,08 Grönsiska 5 1,19 5 0,41 Domherre 5 1,32 5 0,41 Grönfink 7 1,67 11 2,89 18 1,49 Rosenfink 2 0,49 2 0,17 Ortolansparv 3 0,73 3 0,25 Sävsparv 5 1,32 5 0,41 * Risken för kollision är låg där frekvensen är under 1/h men ökar markant med frekvensen 10/h och uppåt. Dock beror det på vilken art det gäller. T.ex. 15 ladusvalor är ju mindre fara än 15 kråkor i en flock. Artgenomgång Revirkartering av sånglärka, stenskvätta och törnskata: De flesta sånglärkereviren finns där det är kortast vegetation, omkring och på segelflygfältet, åkrarna A2, A3, A4 och A5. Sammanlagt rör det sig om ca 20 revir. I ett spann mellan 15-25. Sånglärkan har här en täthet på ca 11 par/km2, vilket ligger i det normala intervallet för arten i länet. Buskskvätta håller till i lite högre vegetation vid i första hand åkern A10 söder om segelflygfältet och sedan söder om rullbanan A9- A6. Det rör sig om ca 15 revir i spannet 10-20. Det ger en täthet på ca 9 par/km2 som är något högre än de normala tätheterna i länet. I söder finns ett revir av törnskata, en art som på senare år minskat och vill ha lite speciell biotop. Södra delen av flygfältet ingår troligtvis i ett storspovsrevir som sträcker sig söderut och utanför fältet. 5
6
Sånglärkan, den vanligaste häckfågeln på Dala-airport. Foto: Gunnar Bäck Rovfåglar: Rovfåglar finns i området men vi bedömer att det inte är något direkt problem. Tornfalk, lärkfalk, brun kärrhök och ormvråk jagar ibland över fältet men det är fråga om enstaka exemplar. Sparvhök och duvhök observerades endast i ett fåtal fall. Den sällsynta pilgrimsfalken visade sig vid ett tillfälle och även någon rapport söder om fältet. Även tidsmässigt under häckningssäsongen är frekvensen lika. En del ytterligare rovfågelsobservationer görs i ungefärlig samma omfattning i området söder om fältet, alltså söder om Grängshammarsvägen i anslutning till jordbruksmarken där. Brun kärrhök jagade över fältet ibland. Foto: Gunnar Bäck 7
Arter av någon betydelse: Övriga arter som vi som vi anser kan ha betydelse för flyget är gäss, kråk- och måsfåglar, duvor samt större flockar av starar, finkar, ärlor och piplärkor främst under hösten. I artlistan där alla observationer av arterna och antal sammanställts ser vi att kaja, kråka, fiskmås dominerar i antal och frekvens över fältet. Av de mindre arterna är det stare, gulärla, sädesärla, ängspiplärka och ladusvala som dominerar. Dock i förhållandevis små mängder och har säkert lite inverkan på flyget. Större starflockar kan främst visa sig under juni-juli när ungfåglarna kommit på vingar. De drar vidare rätt snart och är borta under augusti. Gul- och sädesärla har sin sträckperiod i augusti-september och observeras främst kring transportvägen i omr. A8. Här födosökte dessa arter även på marken. Ängspiplärka visar sig främst i september-oktober dock i ett färre antal än de ovan nämnda arterna. Bo-/bergfink sträcker främst i september/oktober och kan dyka upp i större flockar. Främst håller de till på skördade spannmålsåkrar som främst finns söder om flygfältet. Detta varierar stort från år till år. Inne på fältet är det dock inte något större problem som det ser ut för tillfället med mest gräsvegetation. Dessa finkflockar kan vissa höstar bestå av tusentals individer. 2010 observerades en flock på ca 2000 ex. söder om flygfältet. Sträckande kanadagäss, kan vara störande för flygaktiviteten. Foto: Lars-Erik Nilsson De mest dominerande arterna: Återstår då de större arterna, kaja, kråka, måsar och gäss. Det är ju också dessa arter som dominerar fågelrörelserna över fältet. Dock företrädesvis av mindre flockar. Kajan dominerar under hela inventeringsperioden. Kråkan är betydligt fåtaligare än kajorna och kan nästan bortses från i förhållande till kajan. I stort sett kan sägas att det är flygplatsbyggnaderna, träden vid Rommehedslägret och spannmålsåkrarna intill fältet som lockar kajorna. Även bebyggelsen längs med Rommevägen till Öv. Svärdsjö är lockande liksom tillgången på träd för övernattning. Kajorna övernattar under en stor del av året tillsammans i stora flockar på kyrktorn, i höga träd etc. 8
Kajor, den dominerande arten på Dala-airport både i antal och frekvens under inventeringen. Foto: Lars-Erik Nilsson Inne på fältet är det vid grässlåtter och liknande som lockar kajorna samt vid sådan väderlek som gör att maskar kommer upp på själva banan. Detta fenomen lockar ju också måsarna vilket vi dock under våra besök inte upplevde. Under nederbördsrika perioder kryper daggmaskarna upp till markytan. Vid sådana tillfällen hamnar en del på asfaltytorna och blir begärlig föda för bl.a. måsar och kajor. Detta fenomen är svårt att åtgärda, annat än med skrämselåtgärder. Gässen observerades endast i ett mindre antal men finns i större grupper i den närmaste omgivningen t.ex. vid Svärdsjösjön och Hessesjön. Även ibland vid åkrarna söder om Grängshammarsvägen. Vid flygfältet är det bara vid rena överflygningar av fåglar som kan vålla problem. Kring Svärdsjösjön kan några hundratal gäss hålla till under vissa tidpunkter under en dag och göra förflyttningar mellan sjöarna som kan beröra flygfältet. En sista art som kan ha betydelse för området är ringduvan. Under inventeringen observerades endast ett fåtal exemplar. I maj och september kan dock stora flockar samlas i jordbrukslandskapet. Framför allt i området söder om Dala-airport på spannmålsåkrarna. Här fanns både i maj och i september i år en del flockar på några hundratal exemplar. 2010 observerades en flock på 1000 ex. detta skulle kunna vara en faktor att ta hänsyn till i flygsäkerheten. Förslag på åtgärder Slåtter: På ömse sidor om landningsbanan finns omväxlande åkrar som producerar vall och spannmål varvat med grässvålar som enbart slåttras för att hålla området öppet. En stor del av denna mark har varit uppodlad. Efterhand har odlingen av spannmål närmast landningsbanan minskat och i år helt uteblivit. Områdena närmast landningsbanan har en tydlig gödslingsprägel som kan ha ett ursprung i användningen av urea som avisningsmedel. Traditionell skörd av vall sker oftast 2 ggr/säsong, i juni och augusti lite beroende på väderlek. Vallodlingen lockar också till sig fåglar om än i mycket mindre omfattning än spannmålsodlingen. Här provianterar ett flertal arter i samband med själva skörden. Det beror på att insekter och smågnagare blir skadade och mera tillgängliga vid själva skördetillfället. En ökande areal tycks vara gräsytor som slås i varierande grad till stor del beroende på 9
Område som med fördel slås sent på säsongen som t.ex. längst i söder om banan. Foto: Lars-Erik Nilsson närheten till den asfalterade banan. Kort gräs som slås ofta ger högre tillgänglighet för födosök bland fåglar än långt gräs som slås sällan eller kanske en gång/år. På marker som inte brukas för produktion är det av vikt att utarma jorden på växtnäring och absolut inte gödsla. Här borde slåtter med upptag och borttransport av grödan vara en långsiktig åtgärd. Vid slåtter med kvarlämnad gröda, sker en anrikning av näringsämnen i marken. På ytor som enbart ska slås en gång per år för att hålla marken fri från förbuskning, bör slåtter styras till sent på säsongen, dvs. augusti och med upptag. Den senare åtgärden skulle dessutom gynna floran och insekter som är hävdberoende. Samtidigt skulle produktionen av föda för de dominerande fågelarterna minska. Spannmål: När spannmål odlas sker jordbearbetning oftast både vår och höst. Jordbearbetningen lockar fåglar till födosök. På våren är måsar frekventa vid plöjning, harvning och sådd. Här är det maskar och insekter som står på menyn. Ringduvor och även stadsduvor ses ofta födosöka i de nysådda fälten och letar då spannmålskorn, ärter mm. På mognande spannmål och på spill vid tröskning sker omfattande födosök av ett flertal fågelarter. Vanliga är kajor, kråkor och gäss. Att minska spannmålsodlingen i flygets omedelbara närhet, och på mark som bolaget råder över, bedöms vara en viktig åtgärd för att öka säkerheten. Ibland måste gamla vallodlingar plöjas upp och förnyas. När det sker, odlas ofta spannmål med samtidig vallinsådd. Det är dock en åtgärd som lär accepteras om vallodling tillämpas. 10
Södra delen av fältet med exempel på spannmålsodling i nära anslutning till banan. Foto: Lars-Erik Nilsson Speciella områden: På västra sidan (södra delen av A9 samt A7 och A8) finns även delar av fältet där buskvegetation tillåts att växa till, ett antal år innan röjning måste ske. Små fläckar av en tidigare säkert vanlig vegetationstyp, betespräglad på sandmark återfinns här och var. Nämnas kan arter som smällglim, gulmåra, gråfibbla, kattfot, låsbräken, åkervädd, backnejlika och backstarr. Delar av stråken närmast landningsbanan är inte helt plana utan ger ett småkulligt intryck. Troligen härrör detta från en mängd militära aktiviteter under årens lopp. På vissa stråk mellan huvudbanan och taxibanan samt i norr invid sportflyget finns ett magrare växtsamhälle med fläckvis blottlagd mark utvecklat. Här kan finnas möjligheter för idag hotade arter av exempelvis grävbin att fortleva om lämplig skötsel kan ske. Omgivningarna: I flygplatsens närhet finns Svärdsjösjön och Hessesjön som utgör en lockelse på gäss, framförallt under sensommar-höst. Fåglarna övernattar här och styr sedan flockvis kosan ut på nytröskade spannmålsfält i omgivningen. Stora ansamlingar av kajor som kan påverka flygfältet finns ofta vid Rommetravet och Dalviks kvarn. Här finns stora mängder spannmålsspill som fåglarna utnyttjar en stor del av året, dock framförallt höst och vinter. Även lokala hästhållare lockar till sig kajor till födosök i gödselstackarna p.g.a. den stora mängden spannmålsspill i just hästgödsel. Övriga åtgärder: Skrämsel kan ibland vara effektivt. Att med ett speciellt fordon då och då dyka upp och skjuta någon individ kan självklart ha en avskräckande effekt. Det finns även fasta anläggningar som kan flyttas runt fältet till olika platser. Det kan fungera med återkommande skarpa ljud både hörbara eller ultraljud och/eller figurer som plötsligt blåses upp och reser sig från marken. Både mobila och fasta gaskanoner finns i olika utföranden. I en bilaga har vi förslag på återförsäljare med kontaktuppgifter som har erfarenhet av olika fågelskrämmor. Även en kontaktuppgift bl.a. till Såtenäs flygflottilj som använder en del av dessa skrämmor. Försvarsmakten är en rätt stor kund till en av återförsäljarna. 11
Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna: Inga spannmålsodlingar i anslutning till banan. Lockar fåglar vid olika tidpunkter vid harvning, plöjning, sådd och skörd. I första hand vallodling som slåttras sent och med upptag och bortforsling. Övriga ytor som slås, exempelvis ytor som hålls fria från förbuskning, bör ske sent på säsongen i augusti. De ytorna som nämns under Speciella omr. kan ev. behövas tas särskild hänsyn till beträffande länsstyrelsens inventering av grävbinas utbredning på och intill fältet. Var medveten om de lockande områden som finns i anslutning till flygplatsen som exempelvis Rommehed, Dalviks kvarn, bondgårdarna m.m. vilka också lockar i första hand kråkfåglar. Finns en del skrämselåtgärder som kan vara effektiva och kombineras med ovanstående punkter, se bilaga. Kompletteringar, tillägg På köpet har vi fått en översiktlig florainventering av fältet då Dalarnas Botaniska sällskap genomförde ett besök inne på området. Vi bifogar den artlista som ett komplement till fågelinventeringen och får ses som en ren dokumentation av floran på fältet. Området söder om själva banan och som beskrevs lite under historiken är intressant för några ovanligare fågelarter som endast finns med i artlistan för denna inventering och som har sina häckningsrevir i detta område. Det gäller ortolansparv, hämpling och törnskata. Arter som generellt minskat i landet och numera endast finns på vissa enstaka lokaler. Vi tror att det är skötseln och det mer eller mindre unika området med bl.a. asfaltytor, och slyområden som slås ibland som kan ha en dragningskraft på dessa arter. Ortolansparven har här den enda lokalen i länet där flera fåglar kan höras sjunga samtidigt. Det kan tilläggas att lokalen inte direkt kan jämföras med tidigare kända biotoper för arten så som var vanliga för 40-50 år sedan, varierad småskalig jordbruksmark. Den unika förekomsten av ortolansparv här gör att vi önskar titta närmare på området för att se om det är möjligt att behålla arten på lokalen och kanske inleda något samarbete med jordbrukare och bolaget. 12
Den hotade ortolansparven som kan höras sjunga söder om flygfältet. Foto: Gunnar Bäck Tack till inventerarna från Tunabygdens fågelklubb, Lilly Hansson, Ulla Olofsson, Gunnar Bäck, Bo Eriksson, Bengt Eriksson, Patrik Engberg, Owe Olsson och Lars-Erik Nilsson. Vi tackar kommunbiolog Sören Nyström för hjälp och synpunkter samt Dalarnas Botaniska sällskap som kompletterade inventeringen med ytterligare material. Mars 2013 TUNABYGDENS FÅGELKLUBB Forts. bilagor: Bilaga 1, fågelskrämmor Bilaga 2, DAB:s artlista 13
Bilaga 1 Ljud/ultraljudsskrämmor Motaväck / Julhem AB Häradsvägen 4 B 734 32 Hallstahammar Orgnr 556498-2337 Tel 0220-716100 Fax 0220-12827 Email info@motavack.se Mot måsar och kajor har vi en skrämma som funkar på större ytor, Pavarotta Bird L. Den täcker upp till 2400m2. Läs gärna om den på vår hemsida, specifikationer och även recensioner. Du är välkommen med dina frågor. Med de bästa hälsningar Motaväck Tommy ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- IVC Boat Marin 070-860 09 30 +046 (0)708 600 930 www.bernberg.se - Online Marinshop Hej, Måsskrämmorna fungerar mycket bra på bryggor och ytor som ska skyddas. Varje skrämma skyddar upp till ca 25 meter över backen. riktade uppåt kan de täcka upp till ca 150 meter. Regn är dock inte att rekommendera rakt ner i högtalarna. Uppe i luften blir det värre, där behövs det exempelvis luftkanoner. Vi säljer endast måsskrämmorna. tyvärr har jag ej koll på åf. av luftkanonerna. Med vänlig hälsning Berndt Högberg ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14
Secronic Teknikprodukter Kopptorpsvägen 3 S-711 35 Lindesberg +46 (0)70-6814146 www.secronic.com Hej Trevligt med din förfrågan som jag gärna svarar på! Vi har med gott resultat levererat ett hundratal antifågelsystem av fabrikatet Bird Gard de senaste åren till ett varierat urval användare bl.a. flygfält, varulager, småbåtshamnar, butiker, ishall, odlingar, restauranger, fabriksområden, cisterner etc. När det gäller just flygfält är vår största kund och referens Försvarsmakten och Såtenäs Flygflottilj som installerat flera anläggningar från oss mot bl.a. kaja och svartfågel samt mås. Mot kaja använder de modell Bird Gard Super Pro PA med ljudchip #PA19 och mot skator, kråkor och måsar Bird Gard Super Pro med ljudchip #71. De har även köpt den största modellen Super Pro AMP med 16 högtalare och en rejäl ljudstyrka! De monterar utrustningarna på små släpkärror försedda med 20W solpaneler för laddning av 12V batteri för drift av centralenheterna. Fördelen med en mobil anläggning är just att de enkelt kan flytta runt den till olika delar av flygfältet vilket även förebygger risken att fåglarna ska vänja sig vid att varningsljuden kommer från samma plats. Vad vi förstått är de mycket nöjda med resultatet och jag kan höra med dem om du vill om det är ok att ev. kontakta dem för fler erfarenheter. (Claes- Göran Malm Skaraborgs flygflottilj som referens. Tfn: 070-8869815. ) Som ett effektivt komplement kan man även med fördel använda våra Terror-eyes, en stor orange ballong med holografiska ögon, Irri-Tape, ett blänkande, rasslande metallband eller Hawk-Kite, en flygande drake i form av en hök som i alla fall sommartid håller alla fåglar borta från våra körsbärsträd! Även Såtenäs har beställt denna. Se även vår hemsida www.secronic.com eller tillverkarens sida på www.birdgard.com för mer information. Hör gärna av dig om det önskas en ev. offert. Mvh, Ronny Carlsson ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Gaskanoner To: salmer@nordanvik.se Subject: Gaskanoner Hej, och tack för mail! Jo, vi har flera flygplatser som kunder hos oss här i Sverige. De använder olika kanontyper för att skrämma bort svart- och vitfågel. Vi lanserar just nu en ny och grövre typ av kanon som är radiostyrd. Men ring oss på 0708-246969 så kan ge er ett bättre besked. Med vänliga hälsningar NORDANVIK Sven G Almer 15
Bilaga 2 Dalarnas Botaniska sällskaps florainventering av Dala-Airport juli 2012 Norra delen av flygfältet: 99 arter Alsikeklöver Backnejlika Backstarr Baldersbrå Betesdaggkåpa Björk Björnloka Bockrot Brunört Brännässla Engelskt rajgräs Femfingerört Flockfibbla Fyrkantig johannesört Fårsvingel Fältarv Gatkamomill Glansdaggkåpa Gran Groblad Gråbinka Gråbo Gråfibbla Grässtjärnblomma Gulmåra Gulmåra x stormåra Gulsporre Gulvial Gåsört Gökärt Humleluzern Hundkäx Hundäxing Hårdsvingel Höstfibbla Kanelros Kattfot Klibbkorsört Knägräs Korsört Kråkvicker Kvickrot Käringtand Kärrgröe Liten blåklocka Ljung Lomme Låsbräken Maskros Mjölke Norsk fingerört Pillerstarr Pilört Prästkrage Revfibbla Revsmörblomma Rödklöver Rödsvingel Rödven Rönn Sandtrav Sarmatisk daggkåpa Skavfräken Skogsklöver Skogsnoppa Smultron Smällglim Smörblomma Stjärndaggkåpa Stormåra Strätta Styvmorsviol Sumpnoppa Svinmålla Sälg Tall Teveronika Timotej Trampört Valldaggkåpa Vit sötväppling Vitgröe Vitklöver Vitmåra Vårbrodd Våtarv Åkerkårel Åkertistel Åkervädd Ängsfryle Ängsgröe Ängskavle Ängsklocka Ängsskallra Ängssvingel Ängssyra Ängsviol Ärenpris Ögontröst Utanför flygplatsen: 8 arter Druvfläder Hampdån Penningört Fettistel Knutnarv Ängskavle Gul fetknopp Krustistel Södra delen av flygfältet: 14 arter Asp Backskärvfrö Bergrör Bindvide Blåbär Brudborste Ekorrbär Getväppling Gråal Gullris Hallon Hampdån Harstarr Hundloka Hästhov Jordrök Kanadensiskt gullris Klofibbla Kruståtel Krypven Kvastfibbla Liljekonvalj Lingon Lundgröe Mattlummer Nysört Oxbär Pipdån Revormstörel Skatnäva Skogskovall Storven Svartvide Sälg Toppdån Vit brunört Vårfryle Våtarv Åkerbinda Åkerförgätmigej Åkerspärgel Åkerviol Älggräs Ängskovall Örnbräken 16