Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland elever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen genomförs för trettonde gången i Skellefteå kommun. Denna undersökning genomförs även i Norsjö, Malå samt Sorsele kommun. Deras resultat kommer att presenteras vid ett senare tillfälle i respektive kommun. I bilagor redovisas resultaten från Skellefteå kommun mer ingående. Vi som har arbetat med undersökningen vill tacka elever, skolpersonal samt övriga som gjort denna rapport möjlig! Ett extra tack till Lena Nilsson samt Fredrik Nilsson och Anna Holmqvist som hjälpt oss med framtagandet av basfakta. Skellefteå 27-11-22 Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg FRIS Skol- och kulturkontoret
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 5 1.1 BAKGRUND... 5 1.2 SYFTE...5 1.3 METODER... 5 1.4 UNDERLAGET... 6 1.5 DEFINITIONER... 7 2. RESULTAT ÅR 9... 9 2.1 ELEVERNAS SOCIALA SITUATION... 9 2.2 ELEVERNAS DROGANVÄNDNING... 2.2.1 TOBAK... 2.2.2 ALKOHOL... 11 2.2.3 NARKOTIKA... 14 2.2.4 ANDRA BERUSNINGSSÄTT... 14 2.2.5 FÖRÄLDRAR... 14 2.3 SPEL OM PENGAR... 15 3. RESULTAT GYMNASIET ÅRSKURS 2... 16 3.1 ELEVERNAS SOCIALA SITUATION... 16 3.2 ELEVERNAS DROGANVÄNDNING... 17 3.2.1 TOBAK... 17 3.2.2 ALKOHOL... 18 3.2.3 NARKOTIKA... 2 3.2.4 ANDRA BERUSNINGSSÄTT... 21 3.2.5 FÖRÄLDRAR... 21 3.3 EGET BOENDE INACKORDERADE... 21 3.4 SPEL OM PENGAR... 22 4. NÅGRA INTRESSANTA SAMBAND... 23 5. VAD HAR HÄNT MED ELEVERNA SOM TIDIGARE GICK I ÅR 9... 27 6. DISKUSSION... 3 7. TABELLBILAGA 2
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Sammanfattning Hösten 27 gjordes den årliga drogvaneundersökningen i Skellefteå kommun för trettonde gången i rad. Detta är därmed en unik undersökning i ett Sverigeperspektiv. Första undersökningen genomfördes 1995 och går ut på att samla information om elevernas drogvanor samt ett led i att utveckla Skellefteå kommuns drogförebyggande arbete. Årets undersökning har genomförts på samma sätt och i princip med samma frågeställningar som i de tidigare, detta för att möjliggöra jämförelser. Undersökningen är en totalundersökning av elever i år 9 och gymnasieskolans årskurs 2 i Skellefteå kommun. Samtliga kommunala skolor, med undantag av Naturbruksgymnasiet, har deltagit i undersökningen. Även privata gymnasieskolan John Bauer har deltagit. Resultaten från årets undersökning jämförs i rapporten med de föregående årens resultat och med undersökningar på riksnivå. Det jämförelsematerial som använts i denna rapport kommer från den riksundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gjorde bland rikets år 9 i mars månad 26 samt CAN:s undersökning i årskurs 2 från 26. Grundskolan Trivseln i skolan har under årens lopp visat på positiva siffror. I år kan man på grundskolan se det bästa resultatet hittills vad gäller trivseln. Det är 86 procent som trivs bra eller mycket bra på grundskolan. 26 var motsvarande resultat 79 procent. Den höga trivseln gäller både pojkar och flickor. Andelen föreningsanslutna elever är i år 65 procent och har därmed successivt minskat med 5 procentenheter från 24 Snusandet har halverats bland pojkarna sen 25 och är nu på samma nivå som 1996 det vill säga 12 procent. Flickorna i Skellefteå snusar i större utsträckning än CAN:s undersökning. 83 procent av eleverna uppger att de är rökfria. I CAN:s undersökning är motsvarande andel 47 procent. Elever som uppger att de köper sin tobak själv har minskat från 36 procent år 25 till årets 14 procent. Detta är en betydande minskning. Siffrorna visar även på en minskning när det gäller att få tag på tobaken via föräldrar. Enligt CAN:s undersökning är 65 procent alkoholkonsumenter. Andelen elever som uppgett att de använder alkohol fortsätter att minska i Skellefteå. I år är det 3 procent som uppger sig vara konsumenter. Andelen alkoholkonsumenter som uppgett att de dricker varje helg eller oftare är fyra procent, vilket är en minskning från fjolåret. Flickor dricker alkohol i större utsträckning än pojkarna. Flickorna dominerar drickandet av alkoläsk/starkcider, vin och sprit medan öldrickandet är relativt likartat. 11 procent uppger att de druckit hemtillverkad sprit. Hur ungdomarna får tag på sin alkohol har förändrats. Fler elever uppger att de får tag på sin alkohol via kompisar. Allt färre uppger att de köper sin alkohol själv eller får den via sina föräldrar. Undersökningen visar även detta år att åldern för det första berusningstillfället (av dem som druckit alkohol) fortfarande är strax under fjorton år. För andra året i följd ser vi en ökning av elever som uppger att de åkt ett motorfordon med en berusad förare. Det är flickorna som står för ökningen. När det gäller framförandet av 3
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 motorfordon i berusat tillstånd ser vi en minskning Det är pojkarna som står för den minskningen. Fyra procent av eleverna uppger att de använt narkotika. Andelen elever som erbjudits narkotika har ökat, vilket gör att differensen mellan de som erbjudits och använt narkotika har ökat. Spel om pengar minskar i omfattning och omsättning. Gymnasiet (antal besvarade enkäter 853) Årets undersökning visar att eleverna trivs bra på gymnasiet. 88 procent uppger att de trivs bra eller mycket bra, vilket är det bästa resultatet hittills. 39 procent skolkar ibland eller ofta, detta är en minskning från 26 då motsvarande andel var 44 procent. När det gäller andelen rökare ser vi en ökning. Det är pojkarna som står för den ökningen det vill säga 3 procentenheter. När det gäller andelen snusare ser vi däremot en minskning, vilken framförallt tjejerna står för. Andel elever som köper sin tobak själv har halverats från 66 procent 25 till årets 32 procent. Andelen alkoholkonsumenter har minskat marginellt till 69 procent. Det är lägre än resultatet för CAN:s undersökning som visar 87 procent. Däremot ser vi att andelen högkonsumenter ökat med 2 procentenheter till 12 procent. Skillnaden mellan pojkarnas och flickornas vinkonsumtion har differentierats tydligt. Flickor dricker i större utsträckning vin. Den totala konsumtionen av alkoläsk/starkcider och öl har minskat något, däremot ökar andelen elever som dricker starksprit. Frågorna kring alkohol och trafik visar att 22 procent av eleverna någon gång åkt ett motorfordon med en berusad förare. Detta är en ökning med 2 procentenheter från 26. Det är pojkarna som står för denna ökning. Något färre elever uppger dock att de själva framfört ett motorfordon i berusat tillstånd. Andelen elever som blivit erbjuden narkotika har ökat, 28 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna. Användningen av narkotika ligger dock kvar på 8 procent. Spel om pengar har minskat totalt. Andelen flickor som uppger att de spelat om pengar har minskat till 35 procent från att ha varit 44 procent. Bland pojkarna är minskningen från 74 procent till 68 procent. Undersökningen visar att de inackorderade eleverna befinner sig i en fortsatt utsatt situation. Trots detta kan vi se en förbättring det senaste året då det gäller tobaksbruk jämfört med de elever som bor hemma. Något fler av de inackorderade eleverna är föreningsanslutna jämfört med förra mätningen. Intressanta samband Genom alla år visar undersökningen ett starkt samband mellan de som använder tobak och negativa sociala faktorer. De som använder tobak är också överrepresenterade vad gäller konsumtion av alkohol, lust att prova narkotika och framfört fordon alkoholpåverkad etc. Medlemmar i föreningar trivs bättre i skolan, konsumerar mindre alkohol samt är tobaksfria i större utsträckning. 4
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 1. Inledning 1.1 Bakgrund I år görs denna undersökning för trettonde gången och har under dessa år mätt elevernas drogvanor i grundskolans år 9 och gymnasieskolans årskurs 2 i Skellefteå kommun. Den första undersökningen genomfördes 1995 och föranleddes av att man då från FRIS lokala förebyggargrupper uppmärksammat en ökad tobaks-, alkohol- och drogproblematik bland elever. Undersökningen har genomförts med i stort sett samma frågeställningar under alla år, vilket gör den unik i ett Sverigeperspektiv. Resultatet från undersökningarna 1995-26 har använts som en viktig del i underlaget för det drogförebyggande arbetet i kommunen. FRIS har bedömt att det finns ett stort behov av att följa utvecklingen över tid för att se hur elevers drogvanor förändras samt successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet, framförallt på lokal nivå. Kontinuerliga drogvaneundersökningar bland elever är därför viktiga och årets undersökning är ett led i att fullfölja den strävan. Drogvaneundersökningarna i Skellefteå följer i väsentliga delar de studier över hela riket som sedan 1971 genomförs av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN). Jämförelser mellan Skellefteå och riket blir därmed möjliga. CAN:s material ger en allmän beskrivning av utvecklingstendenser, medan undersökningarna i Skellefteå ger en mer preciserad lägesbeskrivning vad gäller elevernas drogvanor, dels för kommunen i stort. De tolv tidigare undersökningarna tillsammans med årets gör det möjligt att skönja tendenser över åren. 1.2 Syfte Föreliggande undersökning är ett led i kommunens strävan att förebygga droganvändning bland elever. Syftet med undersökningen är: att redovisa droganvändningen bland elever i år 9 och årskurs 2 vid gymnasieskolan i Skellefteå kommun, att försöka ge svar på frågor som ökar kunskapen om unga droganvändare i kommunen, att få ett underlag för det lokala förebyggande arbetet i drogfrågor, att erhålla ett jämförelsematerial för åren 1995 26. att kunna se eventuella skillnader för de elever som år 25 gick i år 9 och som nu går i årskurs 2 på gymnasiet, att jämföra kommunala förhållanden vad gäller drogvanor i år 9 och årskurs 2 på gymnasiet, med CAN:s rapportering för hela riket och att visa på och förstärka att det är många elever som är drogfria. 1.3 Metoder Undersökningen genomfördes under hösten 27 (veckorna 38, 39 och 4) för att kunna återkoppla undersökningen till eleverna medan de fortfarande går kvar i samma årskurs. Tillvägagångssättet har varit likadant som i tidigare genomförda undersökningar. Eleverna har anonymt, enskilt och skriftligt fått besvara frågor i en enkät. Lärare eller annan ansvarig vuxen har medverkat vid skrivtillfället. Även i år har ett förtryckt kuvert medföljt enkäten. Efter 5
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 ifyllandet har enkäterna lagts i kuverten och förseglats. Frågorna har haft fasta svarsalternativ för att underlätta en jämförelse över tiden. Nackdelen med fasta svarsalternativ är att eleverna kan tolka svarsalternativen olika. Metodiken och frågeställningarna är väl beprövade och anses generellt skapa en hög validitet i resultaten. De ursprungliga frågorna togs fram inför 1995 års undersökning av den ansvariga projektgruppen i Skellefteå, tillsammans med Institutet Ungdom och Framtid (IUF). Samma frågeformuleringar har i princip använts 1995-27 för att möjliggöra jämförelser och se eventuella förändringar och tendenser över tiden. Från och med 1999 års undersökning har en fråga kring mobbning tillkommit. Den tillkom på initiativ från skolorna som kände en oro kring en eventuell koppling mellan mobbing och droganvändande. År 21 utökades undersökningen med frågor om man använt alkohol eller narkotika den senaste månaden. I 23 års undersökning tillkom två frågeställningar dels hur gammal man var första gången man använde tobak samt när under året man tror att de flesta elever har alkoholdebuterat. I och med att dessa frågors tillkomst så ströks frågan om man sniffat för att bli berusad. År 24 har frågan om man snusar fått två svarsalternativ, ja dagligen och ja någon gång, vilket gör att man inte kan jämföra tidigare års resultat med de två senaste undersökningarnas resultat. 25 har frågor rörande alkohol och motorfordon samt elevernas spelvanor tillförts och 27 förstärktes undersökningen med frågor rörande föräldrars attityder och medvetenhet. I år tillkommer frågor inom området trygghet. Frågeställningarna är delvis anpassade till CAN:s riksundersökningar, för att möjliggöra jämförelser. Det kompliceras dock av att denna riksundersökning, i rapporten benämnd rikssnittet genomförs i mars månad medan Skellefteå kommuns material inhämtas under oktober månad, vilket kan ha viss betydelse och bör vägas in vid tolkningen av resultatet. I denna rapport kommer det att jämföras med CAN:s riksundersökning 26, eftersom deras rapport försenats. Denna undersökning har samtidigt genomförts i Norsjö, Malå och Sorsele kommuner. 1.4 Underlaget Undersökningen är en totalundersökning bland eleverna i grundskolans år 9 och gymnasieskolans årskurs 2. Totalt har 853 elever i år 9 fördelade på 14 skolor i Skellefteå kommun besvarat enkäten. I gymnasieskolans årskurs 2 har 951 elever fördelade på tre kommunala gymnasieskolor samt en friskola besvarat enkäten. Tabell 1 redovisar antalet deltagande elever i undersökningen 27 samt bortfallet för respektive skolform. Tabell 1. Totala antalet deltagande elever samt bortfall i 27 års undersökning Antal deltagande elever Bortfall antal/st Bortfall andel/ % Åk 9 951 78 8,2 Åk 2 853 124 12,7 6
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Bortfallet i 27 års undersökning antas bero på normal frånvaro som sjukdom, praktikperioder etc. förutom medverkan av Naturbruksgymnasiet där svar från samtliga 39 elever saknas. Ingen särskild bortfallsundersökning är gjord. Däremot kan nämnas att det finns 1 145 (584 killar och 561 tjejer), folkbokförda ungdomar födda 1991. Vetenskapliga undersökningar gällande alkoholkonsumtion och liknande har visat att det finns en viss tendens att över- respektive underskatta sin konsumtion. Sådana fel torde sannolikt även förekomma i denna rapportering, vilket innebär att resultaten bör användas med försiktighet och i sitt rätta sammanhang. Eftersom undersökningarna i Skellefteå innebär jämförelser över tiden, torde dessa fel vara likartade och därmed inte påverka möjligheterna att göra jämförelser och dra slutsatser från resultaten. 1.5 Definitioner Social situation Definitionen på föreningstillhörighet är utifrån vilken organisation/förening man tillhör i kategorierna idrott, ideell organisation, ideell miljöorganisation, politiskt parti/ungdomsförbund och annan organisation. Med skolk avses att man är borta från skolan utan giltig anledning. Definition på mobbning är att individen har tolkat frågan om hon eller han känner/känt sig mobbad. Tobak Endast de som uppgivit att de röker alternativt snusar någon gång eller dagligen räknas när det gäller vid vilken ålder man använde tobak för första gången. De som uppgivit att de röker eller snusar definieras som tobaksbrukare. Alkohol Det finns många olika sätt att definiera begreppet alkoholkonsument. I rapporten används benämningen konsumtion, vilket innebär att man använder alkohol ibland, varje helg eller oftare. Med högkonsumtion avses de som dricker alkohol varje helg eller oftare. Med starkcider avses även alkoläsk. Med hembränt avses hemtillverkad sprit. Endast de som svarat att de varit berusade, har räknats när det gäller ålder för första berusningstillfället. I frågan rörande alkohol och trafik används begreppet motorfordon, exempel på detta kan vara bil, moped, skoter etc. Alkoholkonsumtion bland elever under 18 år betraktas som missbruk i denna rapport. Narkotika I undersökningen ställs frågor kring användandet av narkotika. I rapporten redovisas även dessa frågor som användande av narkotika. Det ska naturligtvis tolkas enligt definitionen: all icke medicinsk användning av narkotika räknas som missbruk. Dopningspreparat som klassificeras som förbjudna medel enligt dopningsmedelslagstiftningen, räknas även som missbruk om det sker i en icke medicinsk användning. Endast de som svarat att de använt narkotika räknas, när det gäller ålder för första missbruksstillfället. Spel Detta år har vi lyft frågan om elevernas spelvanor gällande pengar eftersom det enligt lag är förbjudet om man är under 18 år. 7
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Föräldrar Samtliga frågor gällande föräldrar bygger på elevernas egna uppfattningar. Skydds- och riskfaktorer Detta är begrepp som ofta används då man pratar om barns utsatthet under uppväxten. Exempel på skyddsfaktorer är tydligt och kärleksfullt föräldraskap samt ett utvecklat socialt nätverk. Exempel på riskfaktorer kan vara avsaknad av goda förebilder, skolk, missbruk i familjen samt tillgång till droger. För mer ingående definitioner hänvisar vi till statens folkhälsoinstitut. Blanka svar De som inte avgivit svar eller markerat flera alternativ på frågeställningar där bara ett svarsalternativ är tillåtet, kommer i redovisningen att definieras som blanka. Rikssnittet Det vi i rapporten definierar som rikssnittet kommer från den riksundersökning som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gjorde bland rikets år 9 och årskurs 2 i gymnasiet i mars månad 26. 8
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 2. Resultat år 9 I detta avsnitt redovisas de övergripande resultaten för hela materialet när det gäller år 9. I de frågor det är möjligt görs en jämförelse med resultaten från CAN:s undersökning gjord under våren 26. 2.1 Elevernas sociala situation Diagram 1. Trivsel i skolan (Andel/procent som trivs mycket bra/bra) 9 8 7 6 5 4 3 2 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Av diagrammet ovan kan man utläsa att eleverna i år 9 trivs bättre än någonsin. Andelen elever som trivs dåligt eller mycket dåligt ligger på 4 procent, vilket är relativt oförändrat jämfört med föregående mätning. Diagram 2. Känt sig mobbad under eller innan högstadietiden (Andel/procent som känt sig mobbad någon gång/ofta) 25 2 15 Innan Högstadiet Högstadiet 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Andelen elever som upplever att de har blivit mobbade i högstadiet är större än innan högstadiet. Differensen mellan innan högstadiet och högstadiet har blivit större sedan 25. Sett över tid sedan 1999 tenderar mobbingen att öka. 9
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 3. Medlem i förening (Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Diagrammet ovan visar andel elever som är medlem i någon/några föreningar. 66 procent av flickorna och 64 procent av pojkarna är medlemmar. Totalresultatet är 2 procentenheter lägre än 26 års undersökning, minskningen har skett bland flickorna. Från 23 har andelen sjunkit med 9 procentenheter fram till 27. 2.2 Elevernas droganvändning Här redovisas resultat från årets undersökning gällande droganvändning. I text och tabeller visas de områden inom vilka den största förändringen skett. Jämförelser görs med riksmaterialet i förekommande fall. I bilaga visas det kompletta resultatet. 2.2.1 Tobak Diagram 4. Snusare (Andel/procent som snusar någon gång/dagligen) 2 15 Snusare 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Diagrammet visar att den totala andelen elever som uppger att de snusar någon gång/dagligen gått ned. Snusandet har halverats bland pojkarna sedan 25 och är nu på samma nivå som 1996, det vill säga 12 procent. Andelen flickor som snusar i Skellefteå ligger också på 12 procent vilket är klart högre än rikssnittet från 26 som ligger på 7 procent. 83 procent av eleverna uppger att de är rökfria. I CAN:s undersökning är motsvarande andel 47 procent. Det är fler flickor som röker.
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 5. Var eleverna får tag på tobak. (Andel/procent av dem som använder tobak) 7 6 5 4 3 2 25 26 27 Köper själv Kompis Förälder Annan Andelen elever som uppger att de själva köper tobak har tydligt minskat, detsamma gäller elever som uppger att de får tag på tobak via sina föräldrar. Andel elever som uppger att de får tag på tobak via sina kompisar eller annan person ökar dock. 2.2.2 Alkohol Diagram 6. Konsument - Alkohol (Andel/procent som dricker någon gång/varje helg/oftare) 6 5 4 3 2 Flickor Pojkar 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 3 procent av eleverna i år 9 uppger att de dricker alkohol, vilket är minskning med 3 procentenheter för andra året i rad. Enligt CAN:s undersökning 26 är andelen elever som dricker alkohol i riket avsevärt högre nämligen 66 procent. Av de elever som konsumerat alkohol har 6 procent druckit alkohol senaste månaden. 4 procent av alkoholkonsumenterna uppger att de dricker varje helg eller oftare. Flickornas alkoholkonsumtion domineras av alkoläsk/starkcider, sprit och vin medan öldrickandet är relativt likartat mellan könen. De senaste åren har konsumtionen av öl och alkoläsk/starkcider minskat medan spritkonsumtionen ökat. Användandet av hemtillverkad sprit minskar i omfattning. Detta är en tydlig trend sedan 21. 11
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 7. Var eleverna får tag på alkohol. (Andel/procent av dem som använder alkohol). 7 6 5 4 3 2 Köper själv Från kompis Från föräldrar Från annan person Flickor Pojkar Andelen elever som köper sin alkohol själv, via föräldrar eller annan person minskar från 25. Diagram 8. Elevers uppfattning om när ungdomar alkoholdebuterar (Andel/procent) 35 3 25 2 15 5 Lucia Alkohol debut Nyår Valborgs Examen Annat Midsommar Halloween Under de fem mättillfällen som denna fråga funnits med så har de tre ledande helgerna varit densamma, däremot har den inbördes ordningen varierat något. Midsommar har minskat Undersökningen visar även detta år att åldern för det första berusningstillfället (av dem som druckit alkohol) fortfarande är strax under fjorton år. En låg ålder gällande första berusningstillfället anses allmänt vara en stor riskfaktor vad gäller framtida drogmissbruk. 12
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 9. Har du åkt med en berusad förare? (Andel/procent) 18 16 14 12 8 6 4 2 25 26 27 Flickor Pojkar För tredje mättillfället i följd ser vi en ökning av flickor som uppger att de åkt ett motorfordon med en berusad förare, bland pojkarna har det skett en minskning. Totalt sett tenderar andelen elever som uppger att de åkt ett motorfordon med en berusad förare att öka. Diagram. Har du kört ett motorfordon berusad? (Andel/procent) 8 6 4 Flickor Pojkar 2 25 26 27 Andelen elever som uppger att de själva framfört ett motorfordon berusad minskar. Det är pojkarna som står för den minskningen, flickorna ökar något. 13
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 2.2.3 Narkotika Diagram 11. Elever som har erbjudits och elever som använt narkotika (Andel/procent) 16 14 12 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Erbjuden Använt Denna tabell visar på elevernas utsatthet för narkotika i förhållande till användandet. 136 elever uppger att de blivit erbjuden narkotika, ifjol uppgav 84 elever detsamma. 36 elever, eller knappt 4 procent, uppger att de provat narkotika. I CAN:s undersökning är motsvarande andel gällande användning av narkotika 6 procent. Differensen mellan elever som erbjudits narkotika och elever som använt narkotika har ökat markant från 25. Fler flickor än pojkar känner till någon i sin ålder som använt/använder narkotika. 25 har frågan om man vet någon som kan erbjuda/ har redan erbjudits narkotika delats upp i två frågor, detta för att tydliggöra svarsalternativen. 2.2.4 Andra berusningssätt Tabletter När det gäller kombination av alkohol och läkemedel har flickorna i större utsträckning provat på att berusa sig på detta sätt. 3 procent av eleverna har någon gång kombinerat alkohol och tabletter i syfte att berusa sig. Dessa siffror ligger kvar på samma nivå som året innan. Dopning Denna fråga har varierat väldigt lite över åren, som mest 3 procent, årets siffra är 1 procentenhet lägre. 2.2.5 Föräldrar Vi har frågat eleverna om deras föräldrar känner till att de dricker alkohol och då svarar 51 procent nej jämfört med 57 procent vid förra mätningen. 22 procent av dem som konsumerar alkohol uppfattar att föräldrarna tillåter att de dricker vilket är en marginell skillnad jämfört med förra mätningen, då motsvarande andel var 21 procent. Andelen elever som uppger att deras föräldrar alltid vet var de är fredag- och lördagskvällar ligger på 59 procent. 14
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 2.3 Spel om pengar Diagram 12. Elever som spelat om pengar (Andel/procent) 6 5 4 3 Spelande över tid 2 25 26 27 Andel elever som uppger att de spelat om pengar minskar i omfattning och omsättning. Pojkarna spelar i större utsträckning än flickorna. 5 procent av pojkarna har spelat för mer än 3 kronor de senaste trettio dagarna, denna andel är oförändrad från föregående mätning. Kortspel och lotter dominerar spelandet. 15
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 3. Resultat gymnasiet årskurs 2 I detta avsnitt redovisas de övergripande resultaten för hela materialet när det gäller gymnasiets årskurs 2. I en del fall kan svaren kommenteras utifrån jämförelser med resultaten för år 9 i Skellefteå samt CAN:s undersökning från 26 bland elever i årskurs 2 från gymnasiet. Inledningsvis presenteras resultaten när det gäller sociala förhållanden samt droganvändning. 14 procent av eleverna (vilket motsvarar 118 stycken) bor i egen bostad/inackorderade. Nedan redovisas även några intressanta samband. 3.1 Elevernas sociala situation Diagram 13. Trivsel i skolan (Andel/procent som trivs bra/ mycket bra) 9 8 7 6 5 4 3 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Andelen elever som trivs bra eller mycket bra har ökat till totalt 88 procent, vilket är den högsta noteringen sedan mätningarna startat. Andelen elever som trivs dåligt eller mycket dåligt har sjunkit till knappt 2 procent. Andelen elever som brukar vara borta från skolan utan giltig anledning ibland eller ofta har sjunkit till 39 procent från 44 procent. Diagram 14. Medlem i förening (Andel/procent) 7 6 5 4 3 2 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Andelen elever som är medlem i någon/några föreningar är oförändrad totalt. Flickorna fortsätter dock att öka medan pojkarna minskar något. För första gången sedan mätningarna startat är fler flickor än pojkar föreningsanslutna. 16
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 3.2 Elevernas droganvändning Resultatet från årets undersökning redovisas under respektive drog, dels för totala gruppen elever, dels i vilka avseenden pojkar och flickor skiljer sig åt. 3.2.1 Tobak Diagram 15. Rökare (Andel/procent som röker någon gång/dagligen) 45 4 35 3 25 2 15 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Diagrammet visar att andelen som röker någon gång eller dagligen ökat från 25. 27 procent av flickorna och 28 procent av pojkarna svarar att de röker någon gång, medan 6 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna röker dagligen. Pojkarna står för ökningen från 26 års undersökning. För första gången sedan mätningarna startat röker pojkarna mer än flickorna. Enligt CAN:s riksundersökning röker 4 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna. 22 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna uppger att de snusar någon gång eller dagligen. Enligt CAN:s riksundersökning snusar 12 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna. Diagram 16. Var eleverna får tag på tobak. (Andel/procent av dem som använder tobak) 8 7 6 5 4 3 25 26 27 2 Köper själv Kompis Förälder Annan Andelen elever som köper sin tobak själv har successivt minskat från 66 procent till 32 procent. 17
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 3.2.2 Alkohol Diagram 17. Konsument - alkohol (Andel/procent som dricker ibland/varje helg/oftare) 9 8 7 6 5 4 3 2 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Andelen alkoholkonsumenter har minskat marginellt till 69 procent men andelen högkonsumenter har dock ökat. Det är lägre än CAN:s riksundersökning 26 som ligger på 87 procent. Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas vinkonsumtion har differentierats tydligt. Den totala konsumtionen av alkoläsk/starkcider och öl har minskat något, däremot ökar andelen elever som dricker sprit. Andelen som dricker hemtillverkad sprit har minskat. Diagram 18. Druckit alkohol senaste månaden (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 21 22 23 24 25 26 27 Flickor Pojkar Andelen elever som uppger att de druckit alkohol den senaste månaden har ökat från 76 procent till 79 procent och närmar sig därmed 25 års nivå. 18
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 19. Var eleverna får tag på alkohol. (Andel/procent av dem som använder tobak) 8 7 6 5 4 3 2 Köper själv Kompis Förälder Annan 25 26 27 Andelen elever som köper sin alkohol själv, via föräldrar eller annan person minskar från 25. Andelen pojkar som uppger att de köpt alkohol själv har nästan halverats från 26, medan flickorna ökat något. Diagram 2. Har du åkt med en berusad förare? (Andel/procent) 3 25 2 15 Flickor Pojkar 5 25 26 27 Andelen elever som uppger att de åkt ett motorfordon med en berusad förare har ökat Det är framförallt pojkarna som står för den ökningen. 19
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 21. Har du kört ett motorfordon berusad? (Andel/procent) 2 15 Flickor Pojkar 5 25 26 27 När det gäller elever som framfört motorfordon i berusat tillstånd ser vi totalt en liten minskning, däremot ökar pojkarna något. 3.2.3 Narkotika Diagram 22. Elever som har haft lust att prova och elever som använt narkotika (Andel/procent) 16 14 12 8 6 4 2 Lust prova Använt Linjär (Lust prova) Linjär (Använt) 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 I diagrammet ovan har vi valt att visa trendlinjer detta för att åskådliggöra sambandet mellan lust att prova och användandet av narkotika. Undersökningen visar att det är 8 procent som använt narkotika. CAN:s riksundersökning 26 visar på knappt 15 procent. Andelen som haft lust att prova narkotika är högre än någonsin, medan de som använt narkotika är på samma nivå som förra mätningen. En fjärdedel av eleverna har blivit erbjuden narkotika. 2
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 3.2.4 Andra berusningssätt Tabletter När det gäller kombination av alkohol och läkemedel har flickorna i större utsträckning provat på att berusa sig på detta sätt. 4 procent av eleverna har någon gång kombinerat alkohol och tabletter i syfte att berusa sig. Dessa siffror ligger kvar på samma nivå som året innan. Dopning I år är det endast pojkarna som uppgett att de använt dopingpreparat det vill säga 2,5 procent vilket är en minskning från föregående år med 1 procentenhet. 3.2.5 Föräldrar Vi har frågat eleverna om deras föräldrar känner till att de dricker alkohol och då svarar 28 procent nej jämfört med 31 procent vid förra mätningen. 43 procent av dem som konsumerar alkohol uppfattar att föräldrarna tillåter att de dricker. Motsvarande andel 26 var 46 procent. Andelen elever som uppger att deras föräldrar alltid vet var de är fredag- och lördagskvällar ligger på 6 procent, vilket ligger på samma nivå som förra årets undersökning. 3.3 Eget boende Inackorderade Diagram 23. Inackorderade situation över tid (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 Trivsel Konsument Lust prova nark Använt narkotika 21 22 23 24 25 26 27 Trots inackorderades utsatta situation över tid, ser vi en minskning av alkoholkonsumtionen. Andelen som trivs bra eller mycket bra i skolan ökar bland dem som har eget boende. Under rubriken Några intressanta samband finns mer om inackorderades situation. 21
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 3.4 Spel om pengar Diagram 24. Elever som spelat om pengar (Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 2 25 26 27 Flickor Pojkar Spelet om pengar fortsätter att minska i omfattning. Minskningen är lika stor mellan könen. Andelen elever som spelar för mer än kronor i månaden är 15 procent. 22
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 4. Några intressanta samband I detta avsnitt redovisas korstabuleringar av riskfaktorer för att finna eventuella samband. Ett intressant samband som undersökts även i år är relationen mellan föräldrars förhållningssätt till alkohol och ungdomars drickande, samt föräldrars kunskap om var ungdomarna befinner sig på sin fritid och ungdomars drickande. Om föräldrar dricker alkohol, så konsumerar deras ungdomar alkohol i större utsträckning. Detta samband finns både i år 9 och på gymnasiet. Diagram 25. Tobakens inverkan (år 9, Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 Trivsel Konsument Lust att prova nark Erbj narkotika Skolk Anv tobak Ej anv tobak Det finns en tydlig koppling mellan tobaksbruk och negativa sociala faktorer. Ungefär en fjärdedel av eleverna i år 9 röker eller snusar någon gång eller dagligen. Gruppen som använder tobak är i undersökningen som synes överrepresenterade i samtliga fall som redovisas i diagrammen här ovan. Diagram 26. Tobakens inverkan (åk 2, Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 Trivsel Konsument Lust att prova nark Erbj narkotika Skolk Anv tobak Ej anv tobak I årskurs 2 kan man även se ett liknande samband som i år 9 när det gäller tobaksbruk. 38 procent av dem som går i årskurs 2 röker eller snusar någon gång eller dagligen. Den gruppen är överrepresenterad vad gäller konsument av alkohol, lust att prova narkotika, erbjuden narkotika och skolk. Tobaksbrukarna trivs även sämre i skolan. Noterbart är att 98 procent av tobaksanvändarna också är alkoholkonsumenter. 23
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 27. Boendets betydelse gällande konsumtion av tobak och alkohol samt föreningstillhörighet. (åk 2, Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 Inackorderad Bor hemma 2 Röker el snusar Skolk Medlem i förening Konsument Diagrammet ovan visar att inackorderade är aningen överrepresenterade gällande riskfaktorer som rökning, skolk samt alkoholkonsumtion. Däremot är man underrepresenterade i vad gäller medlemskap i förening, vilket brukar ses som en skyddsfaktor. Diagram 28. Boendets betydelse gällande alkohol och trafik. (åk 2, Andel/procent) 3 25 2 15 Inackorderad Bor hemma 5 Åkt med berusad Kört berusad Av diagrammet ovan kan vi även se att de inackorderade är överrepresenterade när det gäller alkohol och trafik. 24
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 29. Betydelse av medlemskap i förening (år 9, Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 Trivsel Konsument Röker el snusar Skolk Medlem Ej medlem Diagram 3. Betydelse av medlemskap i förening (åk 2, Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 Trivsel Konsument Röker el snusar Skolk Medlem Ej medlem Det visar sig även i år att föreningsmedlemskapet fungerar som skyddsfaktor. 25
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 31. Betydelse av medlemskap i förening. (år 9, Andel/procent) 2 15 Medlem Ej medlem 5 Åkt med berusad Kört berusad Diagram 32. Betydelsen av medlemskap i förening. (åk 2, Andel/procent) 3 25 2 15 Medlem Ej medlem 5 Åkt med berusad Kört berusad Även då det gäller alkohol och trafik har föreningsmedlemskap en positiv inverkan 26
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 5. Vad har hänt med eleverna som tidigare gick i år 9 De elever som 1995 gick i grundskolans år 9 var de elever som deltog i den första drogvaneundersökningen. De jämfördes med de elever som 1997 gick gymnasiets årskurs 2. I de följande undersökningarna som har genomförts har vi jämfört på samma sätt mellan grundskolans år 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Det gör det möjligt att se hur dessa elevers drogvanor förändrats under de två år som gått mellan undersökningstillfällena. Det är intressant och unikt. Nedan redovisas resultaten från jämförelserna i en serie diagram. Vi har valt att redovisa utvecklingen när det gäller skoltrivsel, föreningsmedlemskap samt drogvanor. Viktigt att tänka på när man ser på resultaten är att elevgruppen inte med säkerhet är homogen mellan undersökningstillfällena, beroende på bland annat in- respektive utflyttning. Diagram 33. Skoltrivsel Trivs bra eller mycket bra (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 år 9 åk 2 Diagrammet visar att de elever som i år 9 trivdes bra eller mycket bra i skolan trivs än bättre på gymnasiet. Denna ökning har varit konstant över åren. Andelen elever i årskurs 2 som trivs bra eller mycket bra är större än någonsin. Däremot verkar dessa elever inte ha trivts i år 9 i samma utsträckning eftersom differensen är stor. Följaktligen kan man säga att trenden i Skellefteå utifrån dessa positiva resultat är att trivseln generellt ökar från högstadiet till gymnasieskolan. 27
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 34. Föreningsmedlem (Andel/procent) 8 7 6 5 4 3 2 99-1 -2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 år 9 åk 2 Av diagrammet ovan kan man tydligt se att föreningslivet tappar många medlemmar mellan år 9 och åk 2 däremot verkar differensen minska igen. Andelen förenings-medlemmar är dock relativt konstant genom hela undersökningen. Diagram 35. Konsument - alkohol (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 år 9 åk 2 Det verkar som att oavsett om andelen konsumenter i år 9 ökar respektive minskar, så är andelen konsumenter i gymnasiet relativt konstant. I medeltal ökar alkoholkonsumtionen till årskurs 2 med 32 procent. 28
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Diagram 36. Lust att prova narkotika (Andel/procent) 16 14 12 8 6 4 2 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 år 9 åk 2 Linjär (år 9) Linjär (åk 2) Lusten att prova narkotika ökar mellan år 9 och årskurs 2. Noterbart är att tendensen över tid inte visar någon ökning i år 9 detta trots variationen mellan mätningarna. I årskurs 2 kan man se en tydlig tendens till att det ökar över tid. Diagram 37. Använt narkotika (Andel/procent) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 95-97 96-98 97-99 98-99-1-2 1-3 2-4 3-5 4-6 5-7 år 9 åk 2 Användandet av narkotika ökar markant mellan år 9 och åk 2. Tendensen visar på en ökning över tid. 29
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 6. Diskussion Inledning I drogvaneundersökningen deltar de elever som finns i år 9 och årskurs 2 i Skellefteå kommun. Det är viktigt att påpeka att en sådan här undersökning inte med säkerhet kommer att visa den objektiva verkligheten i kommunen. Däremot kan man se undersökningen som en resurs och ett medel att närma sig en gemensam bild av drogvanor hos elever. Det är också viktigt att undersökningen används som underlag till FRIS lokala nätverk, där man tillsammans med elever kan diskutera resultatet. Det för att bättre kunna veta vad och hur man skall göra för att minska både elevernas utsatthet för droger och benägenhet att vilja använda droger. Angeläget i arbetet är att skapa möjligheter för eleverna själva att påverka informationen och undervisningen, när det gäller droger. FRIS slutför under 27 arbetet med kommunens alkohol- och drogpolitiska program. Vilket kommer att överensstämma med mål 11 i det folkhälsopolitiska programmet. Tobak Snusanvändningen har halverats bland pojkar i år 9 sedan 25, den har även gått ned bland flickor i årskurs 2. Tillgängligheten från handlare och föräldrar har minskat enligt vad eleverna har uppgett. Under gångna året har det genomförts riktade insatser för att stävja tillgängligheten utifrån föräldrainformation samt kontakter med handeln vilket förhoppningsvis skapat detta positiva genomslag. Kommer prishöjningen vid årsskiftet att ytterligare minska konsumtionen bland ungdomar? Årets resultat visar vilken tydlig skyddsfaktor det är att hålla våra elever tobaksfria. Det är av yttersta vikt att utveckla det tobaksfria arbetet då vi kopplar tobaksnyttjare exempelvis mot alkoholkonsumtion. I årskurs 2 visar tobaksbruk och alkohol ett nära nog hundraprocentigt samband. Alkohol Ungdomar exponeras i hög grad för alkohol via det alltmer tillåtande samhällsklimatet, den ökade tillgängligheten samt det ökade alkoholbruket bland nära och kära. Idag finns det färre alkoholfria miljöer för ungdomar. Familjehögtider kopplas mer och mer ihop med festligheter där alkohol numera ingår. Alkohol används idag som måltidsdryck på ett annat sätt än tidigare. Enligt alkoholkommittén är det idag fler människor i Sverige som är konsumenter, gäller detta även vår kommun som av tradition förknippats med nykterhet, starkt föreningsliv och kyrklig förankring. Idrotten är ett exempel som idag kopplas än starkare ihop med alkoholen via arenor, evenemang samt föräldrafester och dylikt. Snabbmatsrestauranger kan idag utgöra en riskmiljö kvällar och helger. Dessa restauranger fungerar som träffpunkter och värmestugor för ungdomar. Sena helgkvällar finns även en tydlig koppling mellan alkohol och våldsbrott. Önskvärt är att dessa tar ett större socialt ansvar genom att bland annat se över sina öppettider på så kallade stora festhelger. I undersökningen framkommer marginella förändringar gällande attityder kring alkoholvanor och motorfordon. Dessa attityder är fortsatt ett stort problem som kan kopplas till ett samhällsproblem. I år uppmärksammar vi specifikt en ökning bland flickor i år 9 som åkt med en berusad förare. Viktigt att poängtera är att lagstiftningen här jämställer mopeder och skotrar med bil. Trots ett gediget arbete både inom kommunen, polisen och Vägverket visar FRIS undersökning att ungdomarna fortfarande inte verkar medvetna om risker och 3
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 konsekvenser. Problemet bör riktas och tydliggöras för vuxna som har en skyldighet att förmedla konsekvenserna för detta beteende. Resultatet torde inte förbättras innan föräldrar och andra vuxna kräver att ungdomar varken kör berusad eller åker med berusade förare. Det kräver att föräldrar och andra vuxna själva har ett tydligt förhållningssätt till detta problem. Narkotiska preparat I Skellefteå kommun förekommer en mängd olika narkotiska preparat. Idag är cannabis enligt fältarbetarna fortfarande det vanligast förekommande narkotikapreparatet. Läget i kommunen gällande narkotika är allvarligt, likt på många andra ställen i Sverige. Närheten till narkotika är idag en verklighet för många av våra elever. Det syns även i årets undersökning att utsattheten för narkotika är stor. I undersökningen ställs frågan om eleven har lust att prova narkotika och över åren framkommer en bild av att det finns en ökad drogbenägenhet. Problemet blir mer omfattande eftersom att allt fler ungdomar vill pröva narkotika kombinerat med att antalet elever som erbjuds narkotika ökat. Detta borde rimligtvis leda till en ökad användning av narkotika, vilket det visserligen gör men inte i samma utsträckning. En fundering kan vara ifall Skellefteå fortfarande är en stad där det finns bra förebilder i form av betydelsefulla nära vuxna kring våra ungdomar. Detta kan exempelvis vara på skolan, fritidsgården samt inom föreningslivet. Hur länge kan dessa skyddsfaktorer påverka ungdomars ställningstagande? Hur viktigt är det för kommunen i allmänhet och skolan i synnerhet att behålla dessa skyddsfaktorer? Är detta avgörande frågor för hur länge ungdomar orkar stå emot? Den gängse uppfattningen i svensk narkotikapolitik är att man inte skall göra indelningen i lätt eller tung narkotika. Förväxlingen kan bygga på att man pratar om lätt och tungt missbruk, vilket är någonting helt annat. Vuxenvärldens skyldighet är att tydliggöra begreppen, då detta i annat fall kan påverka elevernas inställning till narkotika. Föräldrar Dagens unga skapar snabbt nya mötesplatser via mobiltelefoner, Msn och olika communityn. Dagens populäraste community (mötesplats) i Västerbotten är Apberget där vuxenvärlden oftast har dålig insyn, vilket ger ungdomar möjlighet att inte bara föra ut positiva budskap. Där finns både bilder på påverkade ungdomar, tips på festplatser samt narkotikaliberala påståenden. Internet erbjuder även en möjlighet för eleverna att spela om pengar, framförallt poker. Vi kan inte och det finns heller ingen anledning för oss vuxna att stoppa denna utveckling, däremot måste vi skaffa oss kunskap och förståelse om detta. Hur får vi föräldrar och övriga vuxna att skaffa sig mer insyn i denna värld? Föräldrars restriktiva hållning i drogfrågor påverkar ungdomars drogvanor i en positiv riktning och gör att man nyttjar droger i mindre utsträckning. Utsattheten gällande alkohol och droger är lika stor även om man inte är bosatt centralt i kommunen. Därför betonas vikten av att föräldrar blir medvetna om olika riskfyllda miljöer i lokalområdet samt själva aktivt deltar i att skapa trygga ungdomsmiljöer. FRIS försöker bland annat genom möten i form av föräldracaféer skapa ett forum för dialog mellan föräldrar samt tillföra kunskap och verktyg att stärka föräldrars deltagande i elevernas vardag. Intresset från 31
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 olika skolor har dock varierat och de lokala FRIS-grupperna jobbar ständigt med att förnya sig i att nå ut till föräldrarna med kunskapen. Det är glädjande att årets undersökning visar på en minskning när det gäller att föräldrar och handlare möjliggör ungdomars bruk av tobak och alkohol. Stärkta av denna positiva trend bör det arbetas vidare runt denna fråga för att den utvecklingen ska fortsätta. Att så många elever upplever att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol är ett stort problem i det drogförebyggande arbetet i kommunen. Även i denna fråga måste det till ett ökat föräldraansvar. Framgångs- och skyddsfaktorer Det finns några kända framgångsfaktorer som ofta lyfts fram i det drogförebyggande arbetet. Att det finns goda förebilder i elevernas närhet såsom föräldrar, vuxna i skolan, ungdomsledare med flera. Att föräldrar är restriktiva i sitt förhållningssätt gällande alkohol. Detta får ungdomar att dricka mindre mängd alkohol samt mindre frekvent. Att finnas i ett socialt nätverk i form av att vara medlem i förening främjar trivsel, alkohol- och drogfrihet. Det är därför viktigt att behålla elever i föreningar och att föreningarna har en levande drogpolicy. Att skapa möjlighet till drogfria mötesplatser för eleverna har också visat sig vara av stor vikt i träningen att umgås utan alkohol och droger. Att elever som bor hemma hos föräldrar har ett bättre skyddsnät än de som har eget boende. Att verka för en höjd debutålder vad gäller tobak och alkohol är viktigt för att motverka framtida alkohol- och drogmissbruk. Att elever får vara delaktiga i information och arrangemang som är drogförebyggande. Att skolfritidsledare med dess relationsbärande och elevnära arbete har stor betydelse i det drogförebyggande arbetet. Även utökandet av antalet kuratorer på grundskolan har en positiv effekt. Att fritidsgårdarnas drogfria verksamheter och erkända metoder i att möta ungdomar, spelar en stor roll i det drogförebyggande arbetet. Att skapa möten mellan ungdomar och ungdomar samt ungdomar och vuxna i en drogfri miljö har betydelse för ungdomars framtida val. Att flera sociala föreningar bedriver ett aktivt drogförebyggande arbete. Några av dessa påvisas även i denna undersökning. Riktade insatser Samarbetet och strukturen i uppsökeriverksamheten är stark mellan polis, socialtjänst och fritid via FRIS. Insatserna har stor betydelse för tidig upptäckt och ingripande bland elever i riskzonen. Polisen förhindrar det olagliga drickandet på allmän plats i enlighet med den lokala ordningsstadgan genom att förhindra drickandet/beslagta alkoholhaltiga drycker. Det har varit en tydlig markering och en stor hjälp i det drogförebyggande arbetet, särskilt runt festivaler och andra riskkvällar. Flera debutkvällar anordnas det drogfria arrangemang som är en förutsättning för att träna unga människor i ett drogfritt beteende. Det samarbetas även med sociala föreningar runt dessa frågor. Inackorderingsverksamheten har nu permanentats på Efyran (Ungdomens Hus). Efyran har idag inackorderade elever i olika gruppverksamheter. Till exempel Café 32
DROGVANEUNDERSÖKNING 27 Sonica, musik, dans, teater, arrangörsgrupper och prova-på-aktiviteter. Bärande relationer är viktigt. Vikten av att se, lyssna samt inspirera de inackorderade till en aktiv fritid är en viktig del för ett bra drogförebyggande arbete. Näringslivet går in och främjar social prevention, exempelvis insatser lokalt utifrån ungdomssituation. Polis, ordningsvakter, fältare och FRIS-fältare har, efter att Citykompaniet uppmärksammat bekymmer med ungdomar som bara driver på stan, intensifierat sin närvaro för att stävja detta problem. Citykompaniet upplever att detta lösdrivande bland annat har medfört ett ökat snatteri. Det finns även stark oro över att kontakter initieras mellan så kallade vanliga ungdomar och etablerade missbrukare. Avslutning Det skall poängteras att Skellefteå fortfarande har ett relativt gott läge vad det gäller alkoholoch drogsituation bland elever. Resurser till förebyggande arbete och att elever har en meningsfull fritid, är allas ansvar och bör därför även fortsättningsvis prioriteras i Skellefteå kommun. Missbruk leder inte enbart till personliga tragedier utan medför även stora samhälleliga kostnader. Avslutningsvis hänvisar vi till tabellbilagan när det gäller mer ingående data kring drogvaneundersökningen 27 på år 9 högstadiet och årskurs 2 gymnasiet. 33