Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle



Relevanta dokument
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling.

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Individuella utvecklingsplaner IUP

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Handlingsplan för 2012/2013

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Lärande & utveckling.

Trollskogen Läsår 2015/2016

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Arbetsplan Violen Ht 2013

Välkommen till vår förskola

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Redovisning till Huvudman av Systematiskt Kvalitetsarbete i VIM

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Bedömningsunderlag förskola

Transkript:

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Hur ska det synas i verksamheten? Vi inspirerar och uppmuntrar alla barn både be sina kamrater om hjälp samt att själva hjälpa till när det behövs. Vi uppmuntrar och hjälper barnen att formulera sina tankar och känslor i ord och meningar. Vi försöker ständigt att visa på alla människors lika värde. Genom samtal, böcker/läsning och vardagliga handlingar och rutiner. Alla barn ska ges god möjligheter till att utveckla sin öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön och social eller etnisk bakgrund. Årets tema är En bra kompis. Vi utgår från ett arbetsmaterial som heter Tio små kompisböcker. Där hämtar vi mycket inspiration som ligger till grund för vårt arbete. Personalen är ständigt närvarande i verksamheten, alltid uppmärksam på vad som händer i samspelet mellan barnen, fångar upp signaler och tar dom på största allvar när det gäller att upptäcka, avbryta och/eller förebygga ett beteende som är galet. Personalen strävar efter att barnen så mycket det är möjligt vill hjälpa varandra i vardagen. Vi uppmärksammar, bekräftar och förstärker när barnen hjälper varandra. Beröm och uppmuntran i mängd snarare än tjat skall råda. Detta stärker självkänslan hos barnen. 2

2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål identitet och kroppsuppfattning Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Hur ska det se ut i verksamheten? Vi erbjuder barnen goda förutsättningar att våga ta egna initiativ, uttrycka dom och att våga säga sin mening i gruppsituationer. Vi erbjuder goda möjligheter för barnen att träna såväl fin- som grovmotorik. Pyssel, skapande, ramsor och rytmik. Samt genom den fria leken, ute och inne. Vid ev. konflikter uppmuntrar vi barnen till samtal för att söka lösningar. En vuxen finns alltid med som stöd. Vi erbjuder barnen en inspirerande och utmanande lekmiljö. Ute såväl som inne. Alla barn ska få gott om möjligheter till att utveckla sin identitet och känna trygghet i den självständighet och tillit till sin egen förmåga förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande I den dagliga verksamheten på bullerbyn så har vi fasta rutinsituationer som ger barnen en struktur i vardagen som skänker att lugn och en trygghet. Pedagogerna är ständigt nära barnen i leken och i det pågående samtalet. Där kan vi hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Vi bekräftar att vi alla är - och har rätt tillatt vara olika. Men vi talar om, och behandlar alla lika, oavsett kön, härkomst, ålder eller klädsel. På Bullerbyn är leken viktig och vi arbetar ständigt med att utveckla miljön för att få den stimulerande och lärorik. 3

Vi utmanar och uppmuntrar barnen med aktiviteter och lekar som tränar samarbetsförmågan. Vi erbjuder ständigt många olika aktiviteter för finmotorisk utveckling. Grovmotoriken får sitt genom aktiviteter som rytmik och rörelse och genom utevistelse på gården och besök på kringliggande lekplatser. Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Alla barn ska ges goda möjligheter till att utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Hur ska det se ut i verksamheten? Vi ska ha material lättillgängligt för barnen, material som är inspirerande, skojigt och har anknytning till språket. Vi ska ha böcker framme som är lätta att nå för barnen så att de kan sätta sej och läsa när lusten faller på. Dessutom dagliga lässtunder med pedagoger. Det ska också vara lätt för barnen att ta fram olika skapande material och maskeradkläder. Vi har appar på vår Lärplatta där barnen ges möjlighet att träna språk och kommunikation. Vi ser hur miljön inbjuder till lek och hur leken lockar till samspel mellan barnen. Vi arbetar med mindre grupper där barnen ges tillfälle att tala och bli lyssnade på. Vi vuxna uppmuntrar barnen att lyssna på varandra. Vi stävar efter att vara nära barnen i leken så vi kan vara lyhörda och lyssna aktivt och sätta ord på vardagliga händelser och känslor. Att läsa och berätta sagor och berättelser betyder väldigt mycket för att utveckla språket hos barnen. Därför söker vi ständigt tillfällen där vi samlas och läser 4

och berättar. Samtidigt uppmuntrar vi barnen att delta aktivt med kommentarer och att göra egna berättelser. Genom att läsa mycket få barnen ett intresse för det skrivna språket. I vårat tema en bra kompis använder vi oss mycket av drama som arbetsätt tillsammans med barnen. I våra samlingar har vi mycket sång, dans, rörelse, rim och ramsor. Barnen får berätta om olika saker inför gruppen. Vi har inspirerande arbetsmaterial som finns tillgängligt, för skapande och drama. Till sist, men inte nog så viktigt att understryka - Vi kritiserar aldrig ett barns felaktiga uttal, vi lyssnar på vad barnet vill säga och bekräftar att vi hört genom att upprepa ordet på ett riktigt sätt. Mål matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Alla barn på Bullerbyn ska få gott om möjligheter att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning samt grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Alla barn på Bullerbyn skall på sin nivå ges möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Hur ska det se ut i verksamheten? Vi ska ha material framme som har anknytning till matematik. Vi spelar spel med tärningar, både färg och mängd. Det skapar naturliga samtal om ordning och antal. Språk och matematik hänger nära ihop. Vi ska ge barnen många grundläggande matematikord och begrepp, och använda dem ofta, i olika sammanhang och vardagssituationer. Vi låter barnen t.ex ta mat själva, ta dryck själva och samtidigt vi pratar om mycket, lite, hälften, fullt, tomt osv. Vid påklädningen t.ex. passar vi på att prata om en hand, två fötter osv. Vi har sånger och rim o ramsor, sagor och bilder där vi lyfter fram matematikorden lite extra. Vi ska se till att lyfta fram och göra matematiken tydlig i vardasrutinerna. Vi vuxna ska stäva efter lyhördhet som kan bekräfta barnen och sätta ord på de olika begreppen inom matematiken. Matematiken och språket är tätt sammanslingrade. Stt kunna utföra addition eller division är inte målet, utan istället att tillägna sig en förståelse för matematikbegreppen t.ex. över/under, framför/bakom, liten/stor, fler/färre, lika/olika. Nyfikenhet, utforskande, fantasi, lek och skapande är drivkraften. Vi erbjuder olika material för att belysa problem och vi bejakar att inte alla frågor går att besvara. Ibland vet vi faktiskt inte. Mysterier är också verkliga! 5

Mål naturvetenskap och teknik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Varje barn ska få gott om möjligheter att utveckla sitt intresse och sin förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Hur ska det se ut i verksamheten? Vår trädgård ska vara i centrum för naturens skiftningar. Vi följer tillsammans aktivt vad som sker med växter och djurliv. Vi vill därigenom väcka barnens intresse för växtlighet och djur. Vi ska se till att verksamheten är inspirerande, och att den väcker nyfikenhet och experimentlust. Barnen ska ges förutsättningar att kunna bygga och konstruera i olika material. Barnen ska utforska, utmanas och ges möjlighet att erövra nya erfarenheter. Vi kommer att fortsätta utveckla bygg- och konstruktionsleken med olika material, inne såväl som ute. Plankor, däck mm. på gården. Lego, nopper, kuddar mm. inne. Många diskussioner kommer att uppstå mellan barnen om olika lösningar och att det finns olika svar på samma problem. Vi följer vad som händer i vår trädgård och i vårt närområde och gör nya upptäckter tillsammans med barnen. Nytt lekmaterial introduceras och undersöks tillsammans med barnen. Vi vill också ge barnen en förståelse om att vi ska värna om djur och natur (allemansrätten) Vara rädd om det vi har och inte förstöra och ha sönder. 6

2.3 BARNS INFLYTANDE Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Alla barn ska få rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vi lyssnar på och bekräftar och respekterar barnens tankar och idéer. Barnen får påverka verksamheten via omröstningar, egna valda aktiviteter (vi pedagoger ger ett urval ) Detta anser vi utvecklar såväl barnen som verksamheten. Vi använder oss av olika samarbetsövningar och regellekar i både temaarbetet och i den övriga verksamheten. Barnen ges också möjlighet att vara med och bestämma genom att de blir tillfrågade. Genom demokratiska röstningsförfaranden så får barnen öva sig i att acceptera den stora gruppens beslut, även om det inte stämmer med det egna valet. 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Alla barn och föräldrar ska bli väl bemötta, varmt välkomna och känna sig som hemma på Bullerbyn Alla ska känna trygghet på, och förtroende för Bullerbyn 7

Redan när familjen tilldelats plats på Bullerbyn tar vi kontakt och ordnar ett möte för att informera om och redogöra för vad Bullerbyn är och står för. Vi tar tidig kontakt med Föräldrarna får god insyn i vår verksamhet när de är med sitt barn under introduktionsperioden. Introduktionen följer ett på förhand uppgjort schema beroend på barnets ålder. Men givetvis skräddarsys andra lösningar om situationen så kräver eller särskilda önskemål uppkommer p.g.a. föräldrarnas behov. Vi lägger extra stor vikt vid att barnen och föräldrarna lär känna och upplever trygghet med personalen och verksamhetens rutiner. Bullerbyn är som bekant ett föräldrakooperativ och det innebär ett naturligt och nära samarbete med föräldrarna. De arbetar i barngruppen, är vår arbetsgivare, ingår i olika arbetsgrupper på förskolan såsom styrelse, verksamhetsgrupp, fastighetsgrupp, aktivitetsgrupp och inre miljögrupp, där även en personal ingår i varje grupp. 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Vi vill att barnen ska känna sig trygga med, och redo för, att börja i förskoleklassen I samråd med föräldrarna tar vi kontakt med skola och berörda pedagoger i förskoleklasserna om inskolningsdatum och information. Pedagogerna följer med barnet en gång och föräldrarna ansvarar för resterande tillfällen. I samråd med föräldrarna utbyter vi erfarenheter och adekvat information om barnet, dess kunskaper och dess behov. 8

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Att löpande göra pedagogiska dokumentationer av verksamheten. Och att dessutom löpande följa upp, reflektera och analysera kring varje dokumentation. Vi fokuserar våra dokumentationer på vårt temaarbete och de planerade aktiviteterna. Vi gör dokumentationerna pedagogiska genom att vi använder oss av formulär -Detta har vi planerat. -Så gjorde vi. -Så blev det. -Vad såg vi? -Kort analys. Detta gör vi på personalens planeringstid. Genom vecko/månadsbrevbrev och med bilder/ciollage i hallen informerar vi föräldrarna om vad vi och barnen gör på Bullerbyn. Även på de återkommande föreningsmötena informerar och diskuterar vi innehållet. Givetvis med koppling till Lpfö98. Vi använder oss av olika plattformar för insamling av bilder och anteckningar. kamera, ipad, telefoner och stationär dator. Allt samverkar till den samlade dokumentationen. Vi utvärderar verksamheten varje termin. Reflektion,analys,tolkning av det insamlade materialet. 9