Som ringar på vattnet Interreligiösa samarbeten mellan muslimska och judiska ungdomar

Som ringar på vattnet Interreligiösa samarbeten mellan muslimska och judiska ungdomar Serene Eleonor Edebol 0 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Självständigt arbete 15 hp Religionsvetenskap III inom ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan (30 hp) Vårterminen/Spring term 2019 Handledare/Supervisor: Susanne Olsson English title: As ripples on the water Inter-religious cooperation between Muslim and Jewish youth

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING. 2 1.1 Inledning - Som ringar på vattnet.. 2 1.2 Interreligiösa samarbeten..2 1.3 Syfte och frågeställningar...3 1.4 Intervjuer 3 1.5 Avgränsningar 4 1.6 Disposition...5 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING.5 2.1 Antisemitism i våra skolor..5 2.2 Antisemitism från Mellanöstern 6 2.3 Utbildning 7 2.4 Kommer inte till Sverige tomhänta stereotyper och indoktrineringar 8 2.5 Interreligiösa samarbeten Tro, hopp och fördom..9 2.6 Varför arbeta interreligiöst?...10 2.7 Interreligiösa metoder..12 3. UNDERSÖKNING.13 3.1 Intervjuer..13 3.2 Upplevd antisemitism i Sverige idag 14 3.3 Att motverka antisemitism...15 3.4 Positiva och negativa erfarenheter önskelista..21 3.5 Hur de judiska rösterna kommer till tals i de interreligiösa samarbetena 21 3.6 Tips för den som vill starta upp interreligiösa samarbeten 22 3.7 Bekämpas antisemitism på ett tillfredställande sätt i Sverige idag?...23 4. AVSLUTNING...25 4.1 Sammanfattning 25 4.2 Avslutande diskussion..30 KÄLL OCH REFERENSFÖRTECKNING...32 Intervjuer....32 Referenser...32 1

SOM RINGAR PÅ VATTNET - INTERRELIGIÖSA SAMARBETEN MELLAN MUSLIMSKA OCH JUDISKA UNGDOMAR 1. INLEDNING Så länge det finns folk i samhället som inte vågar röra sig överallt eller får höra eller känna att de blir behandlade illa på grund av att de tillhör en grupp så är det inte tillräckligt, tycker jag, som görs 1 1.1 Som ringar på vattnet Den här uppsatsen, Som ringar på vattnet, handlar om interreligiösa samarbeten i Sverige, mellan främst judiska och muslimska ungdomar. Som ni kommer att få ta del av i inledning och en fyllig kombinerad bakgrund och tidigare forskning, kommer nu antisemitism även från Mellanöstern. I och med migration till Sverige och övriga Europa, bär många muslimer från Mellanöstern med sig de stereotyper och indoktrineringar om judar som de har vuxit upp med och är vana med från sina hemkulturer. Inte minst Israel-Palestinakonflikten kan bli till en täckmantel åt judehat, då man inte separerar Israels politik från den judiska befolkningen i världen. Ni kommer att få ta del av hur interreligiösa samarbeten mellan judiska och muslimska ungdomar kan stävja denna form av antisemitism i dagens Sverige. 1.2 Interreligiösa samarbeten I och med uppsatsarbetet Svenska kyrkans arbete mot antisemitism 2015 2 kom jag i kontakt med interreligiösa samarbeten. I Sverige har det länge pågått sådana samarbeten mellan den kristna och judiska församlingen. Men vi kom också in på frågan vilka konsekvenser Israel- Palestinakonflikten får i Sverige idag. En av informanterna, Jakob Wirén, ärkebiskopens teologiska sekreterare menar att i och med invandringen till Sverige från Mellanöstern, så bär många med sig ett Israelhat som kan få antisemitiska konsekvenser. Här vill kyrkan kunna möjliggöra möten och samtal mellan muslimska och judiska företrädare, som i sin tur kan förmedla inåt till sina egna grupper. Helene Egnell, stiftsadjunkt på Centrum för religionsdialog, Svenska kyrkan, instämmer att det är en ny form av antisemitism som vi ser idag, som växer i Mellanöstern. Egnell ger exempel på interreligiösa samarbeten där man träffas och har olika aktiviteter. En av aktiviteterna under Interfaith harmony week, den första veckan i februari varje år, som Förenta Nationerna har utropat för stater att arbeta interreligiöst, är att man besöker varandras heliga rum. Här ges exempel på hur kristna och muslimska ungdomar deltar. I Landskrona har man till exempel haft en gemensam konfirmand och koranskoleprojekt. Det kan även handla om olika manifestationer, t.ex. en bönering runt en synagoga som är hotat eller hjälpa varandra runt en moské där ungdomar är på glid. Egnell berättade om flera olika interreligiösa samarbeten, bland annat Tillsammans för Sverige på Fryshuset i Stockholm och deras program Face to Face där ungdomar från tre olika religioner går ut till skolor och undervisar. Hon informerade också om nätverket Unga som tror i 1 Intervju Dinah Borenstein 2015. 2 Edebol 2015. 2

Göteborg. 3 Detta väckte mitt intresse för interreligiösa samarbeten som en eventuell form att motverka judehat. Jag blev intresserad att lära om interreligiösa samarbeten kan hjälpa mot den form av antisemitism som vi ser idag, som vi fått tagit del av i inledningen, och i sådana fall hur? Hjälper det att ungdomar från olika religioner träffas eller går ut i skolorna för att undervisa tillsammans? Jag bestämde mig för att undersöka saken, genom att intervjua officiella representanter, aktiva i interreligiösa samarbeten, från den judiska församlingen; för att lära vad de hade att säga om interreligiösa samarbeten mellan främst judar och muslimer, men även andra religiösa grupper. Jag valde att intervjua judiska företrädare för de interreligiösa projekten jag fick lärdom om under arbetet med Svenska kyrkans arbete mot antisemitism 2015; Tillsammans för Sverige, Face to Face och Unga som tror. 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet för uppsatsen är således att undersöka om och i sådana fall hur interreligiösa samarbeten mellan främst judiska och muslimska ungdomar arbetar för att motverka antisemitism bland unga muslimer i Sverige på 2000-talet. Vilka former av antisemitism upplever informanterna i samhället idag? Vilka former av antisemitism har man upplevt inom de interreligiösa samarbetena, om några? Hur arbetar man för att stävja antisemitism? Vilka metoder utvecklar man och vilka metoder menar informanterna har gett resultat? Vad finns på informanternas önskelista för vidare utveckling av interreligiösa samarbeten i dagens Sverige? Vilka tips och råd vill informanterna ge till andra som vill starta interreligiösa ungdomsprojekt? 1.4 Intervjuer För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar, valde jag att intervjua officiella judiska företrädare/ ledare inom interreligiösa samarbeten i Sverige. Jag valde att intervjua judiska företrädare för de interreligiösa projekten som jag lärde mig om under uppsatsarbetet Svenska kyrkans arbete mot antisemitism 2015, det vill säga företrädare för Tillsammans för Sverige, Face to Face och Unga som tror. Då interreligiösa samarbeten mellan just judar och muslimer men även andra religiösa grupper är relativt nytt i Sverige, finns inte mycket svensk litteratur om ämnet; därför föll sig intervjuer för att få ta del av de judiska företrädarnas erfarenheter, som ett naturligt val. Intervjuerna följer de etiska och metodologiska riktlinjerna antagna av humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet i mars 1990. 4 Intervjuerna bokades på telefon där informanterna också fick veta att det skulle handla om interreligiösa samarbeten; mer än så visste de inte och inga frågor skickades i förväg för att på så sätt kunna få så spontana och direkta svar som möjligt. De tre informanterna godkände bandinspelningar, men också att få ta del av det transkriberade materialet, så att de kunde tillägga information, eller ta bort något som de ansåg vara felaktigt. Ingen av informanterna lade till ytterligare information eller såg 3 Edebol 2015: 14-16. 4 Vetenskapsrådet (Hämtad 2019-05-05). 3

några felaktigheter i transkriberingarna. Informanterna ansåg heller inte att intervjuerna behövde vara anonymiserade då de, informanterna, var officiella företrädare för sina respektive interreligiösa projekt, så jag fick därmed deras godkännande att använda deras namn. Jag lovade också, enligt de etiska riktlinjerna att inte använda de inspelade intervjuerna eller transkriberingarna utanför detta uppsatsarbete. Intervjuerna har varit semistrukturerade på så sätt att de har haft interreligiösa samarbeten som tema, och bestått av följande nio huvudfrågor: 1. Kan du berätta lite bakgrund om er organisation och arbete? 2. Upplever ni i era projekt eller som organisation att antisemitism existerar i Sverige idag och i sådana fall, vilka former av antisemitism ser ni? 3. Hur anser ni att de nämnda formerna av antisemitism bäst kan motverkas? 4. Vad har man lärt sig, positivt som negativt av det interreligiösa samarbetet? 5. Vad bör organisationer tänka på i interreligiösa samarbeten? 6. På vilket sätt, om något motverkar interreligiösa arbeten antisemitism? 7. Bekämpas antisemitism på ett tillfredsställande sätt i Sverige idag, görs det tillräckligt? 8. Tycker ni att de judiska rösterna kommer till tals i de interreligiösa samarbetena, på ett tillfredsställande sätt? 9. Önskelista Nya frågor, i och med följdfrågor har tillkommit. De inspelade intervjuerna är 30-40 minuter långa vardera och resulterade i 7-9 sidor transkriberat material per intervju. Det transkriberade materialet har sedan kodats för att få fram svar på mina frågeställningar. Jag har under intervjuerna, transkriberingarna, och hela arbetets gång försökt att förhålla mig reflexivt, dvs. haft en medvetenhet om hur min egen närvaro och val av frågor kan påverka slutresultatet. Jag har således undvikit ledande frågor. Tre officiella judiska ledare inom interreligiösa samarbeten har deltagit i intervjuerna. Intervjuerna har tagit plats i Göteborg och Stockholm. De som har deltagit i intervjuerna är: Dinah Borenstein som är en av initiativtagarna till den interreligiösa ungdomsverksamheten, Tillsammans för Sverige i Göteborg. Dinah sitter också med i styrgruppen för det interreligiösa centret i Göteborg och är en av ledarna och judisk representant för Unga som Tror, vilket är det interreligiösa centrets ungdomsgrupp. Intervjun tog plats på Göteborgs stadsbibliotek, Göteborg 2015-12-07. Rabbi Peter Borenstein är rabbi i Göteborgs synagoga och ordförande för Göteborgs interreligiösa råd och center. Intervjun tog plats vid det interreligiösa centret, Göteborg 2015-12-07. Jag har även intervjuat Jonna Wolff som arbetar med ungdomar på synagogan i Stockholm. Hon var den första judiska ungdomsledaren i det interreligiösa projektet Tillsammans för Sverige i Stockholm. Intervjun tog plats i stora synagogan, Stockholm 2015-12-17. 1.5 Avgränsningar Forskningens intresseområde ligger inom interreligiösa samarbeten i dagens Sverige. Eftersom det är en begränsad uppsats om 15 hp inom religionsvetenskap, har jag valt att inte intervjua fler personer. Att intervjua officiella judiska ledare inom interreligiösa samarbeten är ett medvetet val då jag är intresserad av att höra ledarnas perspektiv, det vill säga att det inte är en receptionsstudie. Dels är dessa projekt relativt nya i Sverige och jag ville få ta del av ledarnas egna erfarenheter inom detta. Jag har valt att intervjua företrädare i Stockholm och Göteborg 4

då just dessa städer ligger i framkant för interreligiösa samarbeten i Sverige idag. Jag har valt att inte intervjua ungdomar som är medlemmar i dessa interreligiösa samarbeten för denna uppsats, eller ungdomar ute på skolor. Jag har i denna uppsats valt att ha endast judiska informanter. Det hade dock varit intressant med muslimska ledare och informanter också, men det skulle bli alltför brett och stort arbete för denna uppsats. I denna uppsats använder jag en bred förståelse av begreppet antisemitism, det vill säga att jag har valt att inte göra en smal definition av det, utan främst intresserar mig för hur informanterna ser på begreppet antisemitism. Vidare har jag valt att använda artiklar, litteratur och källor som är relativt färska, dvs. den äldsta litteraturen som jag har använt mig av är från år 2000. I den tidigare forskningen har jag valt att främst använda mig av litteratur och forskning som är från åren 2014-2019, dvs. de senaste fem åren, då interreligiösa samarbeten mellan främst judar och muslimer är relativt nytt i Sverige. 1.6 Disposition Det inledande kapitlet innehåller en kort introduktion som ringar in uppsatsens syfte, och en bakgrund om hur jag kom i kontakt med och fick intresse för interreligiösa samarbeten mellan judiska och muslimska ungdomar. Det var genom Svenska kyrkans arbete mot antisemitism 2015 som intresset väcktes, vilket också föranledde denna uppsats. Efter det följer en redogörelse för syfte, frågeställningar och metoden som utgörs av intervjuer. I kapitel två följer en fyllig kombinerad bakgrund och tidigare forskning i sju delar. Kapitlet avslutas med avgränsningar och disposition. I kapitel tre, undersökningen, presenteras det transkriberade materialet från intervjuerna tematiskt i sju delar. I kapitel fyra, avslutning, följer en sammanfattning som besvarar syftet och frågeställningarna i uppsatsen. Därefter följer en avslutande diskussion. Sist följer en käll- och referensförteckning. 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING 2.1 Antisemitism i våra skolor Februari 2018 uppmärksammade Aftonbladet i en reportageserie om antisemitism, att en 13 årig judisk pojke, i en skola i Stockholm, i samband med gymnastiken fick höra orden från andra elever Gå in i duschen så ska jag gasa dig" 5 I sjätte klass gjorde en annan elev Hitlerhälsningen mot samma pojke under religionslektionerna; heil Hitler 6 fick pojken höra. I ytterligare en artikel från samma tidning i januari 2018, fick man möta Rebecka, en 15 årig judisk flicka, som på mellanstadiet, långt innan hon ens visste vad begreppet antisemitism betydde, fick höra ordet judejävel. 7 Tillsammans med sin mamma bestämde sig flickan för att byta skola inför högstadiet; en skola som skulle vara tryggare, och med en judisk klass i varje årskull. Här trodde Rebecka att hon skulle få chansen att lära känna sina rötter och utveckla sin judiska identitet. Istället blev även denna skola en besvikelse då hon fick uppleva mycket hat från andra elever, främst elever från Mellanöstern som förknippade hennes judiska rötter med Israels nuvarande 5 Trus (2018a) (Hämtad 2019-05-05). 6 Trus (2018a) (Hämtad 2019-05-05). 7 Trus (2018b) (Hämtad 2019-05-05). 5

politik. Som om hon skulle kunna stå till svars för Israel och Palestinakonflikten. Hon fick hot om att de skulle mörda henne och hennes familj 8. Rebecka säger att jag vågar inte vara judinna egentligen 9 och hon säger att hon känner att hon måste ta av sig sitt judiska halsband Davidsstjärnan, och gömma det 10. Rektorn på Rebeckas skola hade inte tid att sätta sig in i ärendet då hennes kalender var full. Skolborgarrådet ser allvarligt på det som har hänt och Lotta Edholm, vice ordförande i utbildningsnämnden säger att Det går inte att sopa under mattan och hoppas på att kränkningarna ska gå över. 11 När politiska konflikter mellan Israel och Palestina blossar upp, menar Rebecka att kränkningarna mot henne ökar avsevärt. 12 Ett exempel på detta kan vara när USA:s nuvarande president Donald Trump i december 2017 ville erkänna Jerusalem som Israels huvudstad, och därmed flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem. Detta besked utlöste enorma protester världen över, även i Sverige. Bland annat i Malmö där några hundra personer olovligt demonstrerade mot presidentens erkännande av Jerusalem som huvudstad. Stämningen var hotfull och Möllevångstorget ekade av hat när demonstranterna ropade Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna. 13 Sveriges Radio rapporterade också från Malmö. Freddy Gellberg, ordförande i den Judiska församlingen i Malmö sa då: När det uppstår olika situationer i Israel-Palestina, så påverkar det situationen för oss [judar] i Malmö också. 14 2.2 Antisemitism från Mellanöstern I tidskriften Forskning & Framsteg kunde man år 2015 läsa att Antisemitism kommer nu från Mellanöstern. 15 En undersökning från Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet, BRÅ visade att antisemitiska uppfattningar är mer utbrett bland muslimer än bland kristna eller icke troende. I en studie där 5000 personer tillfrågades, hyste 39 % av de vuxna muslimerna agg mot judar. Siffran bekräftas av ytterligare en studie genomförd av Berlin Social Science Center år 2013, vars resultat visar att 37 % av muslimer i Sverige säger sig inte kunna lita på judar. Eli Göndör fil dr i religionshistoria med inriktning islamologi menar att detta judehat inte har med islam att göra utan decennier av propaganda och indoktrinering på TV och moskéer i många av Mellanösterns länder. Göndör menar att skolan har en viktig roll vad gäller nolltoleransen mot judehat. Han menar att skolan har svårare att prata om den här formen av judehat än om det skulle komma från nynazister; att vi rationaliserar och också är mer förlåtande mot muslimer. Det finns ibland ett slags välvilja mot påstått svaga grupper som kan vara förrädiskt i det långa loppet. 16 Regeringen har år 2017 gett Brottsförebyggande Rådet, BRÅ 17 uppdraget för en djupare undersökning för att förstå och kunna förebygga antisemitiska hatbrott bättre. Studien ska 8 Ibid. 9 Trus (2018b) (Hämtad 2019-05-05). 10 Trus (2018b) (Hämtad 2019-05-05). 11 Trus (2018c) (Hämtad 2019-05-05). 12 Trus (2018b) (Hämtad 2019-05-05). 13 Westin & Ornerud (Hämtad 2019-05-05). 14 Larsson & Shexo (Hämtad 2019-05-05). 15 Höjer (Hämtad 2019-05-05). 16 Höjer (Hämtad 2019-05-05). 17 Brottsförebyggande rådet (Hämtad 2019-05-05). 6

belysa den antisemitiska hatbrottslighetens karaktär med fokus på gärningspersoner, i syfte att få förbättrad kunskap för att kunna stärka det förebyggande arbetet. Undersökningen kommer dock vara klar först i juni 2019, och har därför inte kunnat användas i denna uppsats. Men redan nu, enligt en undersökning från Forum för levande historia, vet man att de flesta hatbrotten mot judar i Sverige år 2017 härstammade från Israel-Palestinakonflikten samt från nynazister. Samma undersökning från Forum för levande historia, visade att 18 % av Sveriges gymnasieelever hyste antisemitiska attityder, och 55 % av de som identifierade sig som muslimer hyste sådana attityder 18. 2.3 Utbildning Någon som väl känner till detta dilemma är aktivisten Siavosh Derakhti. 19 Derakhti är född 1991, bosatt i Malmö och föräldrarna kommer från Iran. Han är grundare och ordförande av organisationen Unga Muslimer mot Antisemitism, numera Unga mot Antisemitism och Främlingsfientlighet vars mål är att ungdomar från olika minoriteter ska stå sida vid sida för att tillsammans motverka främlingsfientlighet och utanförskap. 20 Han vill bygga broar mellan judar och muslimer. Detta sker genom kunskap, utbildningar och aktiviteter för ungdomar på skolor och andra ställen. År 2015 fick Derakhti motta Raoul Wallenberg priset för sitt arbete mot antisemitism; en bland många utmärkelser och han fick även inbjudan att träffa dåvarande president Barack Obama år 2013. Derakhti som är muslim, har sett antisemitism sedan han var liten, då hans absolut bästa barndomsvän var jude. Derakhti fick se denna vän utstå mycket hat just därför att han var jude. Vännen ville inte ens berätta att han var jude i många situationer för det kändes alldeles för otryggt. Här föddes en grogrund hos Derakhti som senare under ett gymnasieprojekt ordnade så att hela klassen, som mestadels bestod av muslimer från Mellanöstern, fick åka till Auschwitz; detta eftersom han ansåg att de flesta av hans kamrater visste alldeles för lite eller inte något alls om Förintelsen och judarnas lidande. 21 Derakhti menar att utbildning är avgörande; att vi måste utbilda våra lärare för att de bättre ska förstå att antisemitism inte enbart kommer från ett håll, utan flera. Det är vidare viktigt menar Derakhti att vi skapar fler samarbeten mellan olika organisationer och människor. Och också att lära sig att man visst får kritisera Israels regering, men inte på ett antisemitiskt sätt. Judar i Sverige har ju inget med Israels politik att göra menar han. 22 Henrik Bachner, idéhistoriker med inriktning mot antisemitism har skrivit många böcker i ämnet, och även han menar att utbildning tillsammans med politiska ledare som klart och tydligt fördömer antisemitism är vägen att gå. 23 I boken Återkomsten: antisemitism i Sverige efter 1945 24 menar Bachner att Israel-Palestinakonflikten har komplicerat frågan runt antisemitism. Att man visst kan kritisera Israels politik utan att vara antisemit. Annars skulle ju ca 50 % av judar i Israel som röstar mot den sittande regeringen också vara antijudiska; och så är ju inte fallet. Historikern Bernard Lewis menade också att Palestinakonflikten och palestiniernas lidande kan bli en täckmantel åt antisemitism. Det är därför inte helt klart eller 18 Roden (Hämtad 2019-05-05). 19 Ibid. 20 Unga mot Antisemitism & Främlingsfientlighet (Hämtad 2019-05-05). 21 Roden (Hämtad 2019-05-05). 22 Ibid. 23 Roden (Hämtad 2019-05-05). 24 Bachner 2000: 40-43. 7

lätt att veta vilken kritik mot Israel som verkligen bottnar i antisemitism eller inte. Det gäller att vara påläst och lyhörd menade han. 25 2.4 Kommer inte till Sverige tomhänta stereotyper och indoktrineringar Trots att undervisning om Förintelsen och judarnas lidande nu är obligatorisk i svenska skolor enligt skollagen Lgr 11 och Lgy 11 26 och fastän myndigheten Forum för levande historia 27, som startades under Göran Perssons regering, gör ett gediget arbete för att lära skolungdomar och lärare om Förintelsen, så har antisemitism istället för att minska, tvärtom ökat. Den svenska regeringen och EU har haft svårt att tala om denna slags antisemitism som kommer från Islam och Mellanöstern, eventuellt utav risk att göra sig ovän med den islamiska populationen. 28 Antisemitism kommer från både extremvänstern, och extremhögern med nynazister i spetsen, men antisemitism har också kommit till Sverige och övriga Europa i och med ökad immigration från muslimska stater. 29 De som har migrerat från muslimska stater, kommer inte till Europa tomhänta, de har med sig de stereotyper och indoktrineringar om judar som de har vuxit upp med och är vana med från sina hemkulturer. 30 Raphael Israeli tycks mena i Muslim Anti-Semitism in Christian Europe 31 att antisemitism som vi ser i och med muslimsk immigration till västvärlden består av tre delar: Den första är anti judiska texter i islamisk litteratur. Här nämner Rafaeli koranen och haditherna, som han menar att det finns många antisemitiska texter i. Här är det som religionshistoriker värt att notera att texterna har tolkats antisemitiskt i vissa fall, men det finns också många exempel på tolkningar som inte är antisemitiska, utan som tvärtom understryker att judar är en del av bokens folk och som därmed har rättigheter under islamisk lag. 32 Den andra delen är kristna antisemitiska texter som har tagits upp av muslimer under de senaste århundraden. Här finns texter och konspirationer som Sions vises protokoll. Den tredje delen enligt Israeli är rapporteringar i medier om Israel-Palestinakonflikten. När något händer i denna konflikt som kan tolkas som missgynnsamt mot Palestinier, blossar hatet mot Israel, och därmed även mot judar, runt om i världen. Det kan vara svårt att hålla isär dessa tre delar, som snarare, enligt Israeli, har sammanfogats till en enda katalysator för hat mot judar. 33 Sedan 1950-talet har Sions vises protokoll nyproducerats, distribuerats och marknadsförts av regeringsledare i Egypten, Kuwait, Jordan, Saudi Arabien m.fl. 34 År 2002, under ramadan, visades från Egypten en TV serie på 41 avsnitt av Horseman without a horse som handlade om Mellanöstern från åren 1850-1948. Serien sändes på flera kanaler: Egypt TV 2, Dream TV, Abu Dhabi TV, Hezbolla al-manar TV, Yemen TV. Seriens tonvikt byggdes på den 25 Ibid. 26 Skolverket (Hämtad 2019-05-05). 27 Forum för Levande Historia (Hämtad 2019-05-05). 28 Israeli 2017: 77. 29 Berenbaum 2008: 8. 30 Israeli 2017: 1. 31 Israeli 2017. 32 Larsson 2015: 98. 33 Israeli 2017: 1-2. 34 Berenbaum 2008: 178. 8

antisemitiska konspirationen Sions vises protokoll, judarnas sammansvärjning att ta herraväldet över världen, och serien betonade att staten Israels grundande var början till slutet. Denna antisemitiska propaganda nådde 200 miljoner muslimer i Mellanöstern i 41 dagar under ramadan år 2002. 35 Det är ett exempel på konspirationsteorier om judar, som når flera hundra miljoner muslimer i dagens Mellanöstern. 2.5 Interreligiösa samarbeten Tro, hopp och fördom I allt större grad uppfattas religion som en oumbärlig aspekt i lösningar av konflikter och fredsarbete i Sverige och internationellt. 36 Den interreligiösa organisationen, Tillsammans för Sverige (TFS) har gett ut boken Tro, hopp och fördom religion som resurs i mötet med den andra, som dokumenterar bakgrund till projektet, erfarenheter och metoder. Boken är skriven av Maria Kjellsdotter Rydinger, präst inom Svenska kyrkan och Othman Al Tawalbeh, imam, som också är grundare till projektet. Genom olika bidrag, främst från den allmänna pensionsfonden har fler religiösa ledare anställts till projektet. 37 Tillsammans för Sverige (TFS) startades på Fryshuset i Stockholm år 2011, och grundarna ville precis som bokens titel nämner, använda religion som en resurs i mötet med den andra. 38 Grundarna var från början ense om att det inte bara skulle bli ett teologiskt dialogprojekt 39 här skulle istället ungdomar från olika religioner, kulturella och sociala bakgrunder kunna få chansen att träffas och lära känna varandra. Ofta får dessa ungdomar aldrig chansen att mötas ansikte mot ansikte, varken i det verkliga livet eller i sociala medier, utan religiösa grupper ställs istället ofta mot varandra, vilket innebär än ökade stereotypa föreställningar om den andre. 40 TFS har i sitt arbete utgått från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, så att alla oavsett religion, ska kunna känna sig inkluderade i projektet. Och på lika villkor. 41 Interreligiösa samarbeten mellan ungdomar, där ungdomar med olika religiösa tillhörigheter är välkomna, allra helst mellan judar och muslimer är något relativt nytt i Sverige; TFS kan anses vara pionjär i detta arbete i Sverige. I flera andra länder har man arbetat längre med denna form av interreligiösa ungdomsarbeten. Bland annat i Frankrike och England. TFS har därmed knutit kontakter och tillsammans med ungdomarna besökt de interreligiösa organisationerna CIEUX i Frankrike och St. Philips Centre i Leicester samt Three Faith Forum (3FF) i London. Ett tjugotal ungdomar har också rest till Faith House Manhattan i New York. De har fått inspiration, lärt sig metoder; haft gemensamma utbildningar och konferenser. 42 Man har tagit 35 Berenbaum 2008: 30-31. 36 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawaleh 2014: 50. 37 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawaleh 2014: 17. 38 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawaleh 2014: 11. 39 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 16. 40 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 12. 41 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 16. 42 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 18. 9

med sig dessa metoder och lärdomar, och utifrån det byggt på med egna metoder 43, som passar in med Sveriges unika relativt homogena och postkristna kontext. 44 Genom åren har både de unga och anställda i TFS skrivit dagbok och reflekterat tillsammans kring när man upplever att den egna religionen/livsåskådningen skaver mot samhällets värderingar eller när andra människors värderingar skaver mot den egna. På så sätt har vi vaskat fram många olika exempel som vi byggt våra metoder kring. En viktig del av arbetet har också handlat om att stärka ungdomar i att upptäcka och berätta sin egen story eller livsberättelse för andra. 45 Just att få berätta sin egen story/livsberättelse är något som TFS har arbetat mycket med. Det kallas för storytelling, och är ett begrepp som ofta används inom pedagogik och personlig utveckling. 46 Ungdomarna har fått hjälp och pedagogiska redskap att bearbeta sina livshistorier, för att på så sätt lära sig mer om sig själva, och kunna berätta för andra hur det är att växa upp i Sverige med olika religiösa och kulturella bakgrunder. 47 Tillsammans med 3FF i London har man skapat Face to Face, en undervisning på 45-60 minuter för skolor på högstadiet och gymnasiet. Då åker tre av det interreligiösa projektets ungdomar ut till skolorna och använder sig av sin personliga religiösa storytelling för att berätta om sitt liv och sin religiösa livsåskådning. 48 En moderator är med och man besvarar elevernas frågor. Det har visat sig mycket lyckat, och de flesta elever vill ha fler sådana möten för att öka kunskapen och minska fördomarna. 49 Några av skoleleverna säger att Det var jätteintressant att höra de personliga berättelserna och förstå mer om när och hur religionen påverkar vardagen. 50 och att Det här var mycket mer spännande än jag förväntade mig. Sånt här kan man inte läsa sig till i en lärobok. 51 2.6 Varför arbeta interreligiöst? I olika rapporter och studier inom EU framhålls vikten av att skapa interreligiösa/-kulturella mötesplatser för att skapa social sammanhållning mellan människor. 52 Man har, i dessa studier kommit fram till att det finns tre grundläggande element för att motverka främlingsfientlighet och stärka interreligiositet/-kultur. 53 1. Skapa en jämn makt-och resursfördelning i samhället. 54 43 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 21. 44 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 25. 45 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 21. 46 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 21. 47 Ibid. 48 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 22, 114. 49 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 114. 50 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 114. 51 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 114. 52 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 47. 53 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 45. 54 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 45. 10

2. Förbättra förutsättningarna för kontakter och möten mellan människor med olika social, etnisk, religiös och kulturell bakgrund. 55 3. Stärka självkänslan hos individer så att de ser sina möjligheter att bidra med det de kan. 56 Därför menar TFS att interreligiösa samarbeten är ett sätt att ge ungdomar från olika religiösa eller kulturella bakgrunder verktygen och chansen att få mötas på samma villkor. 57 och att få möjligheten till, att stärka sin egen självkänsla och identitet, i mötet med andra, utanför sin egen grupp. 58 Grupperingar som oftast annars inte möts; många ungdomar i förorterna möter i normala fall inte ungdomar från innerstaden, och vice versa. Då blir det svårt att lära känna eller förstå någon med en annan tro eller kulturell bakgrund. Då blir det lätt att man istället talar förbi och om varandra, med fortsatta eller växande fördomar. 59 Inom TFS talar man om safe space, alltså ställen som känns trygga och där människor från olika kulturer får mötas interreligiöst. 60 Man skulle från TFS sida se fler samarbeten för att skapa dessa safe spaces för ungdomar. En önskan är att fler ungdomsorganisationer, kommuner och trossamfund går samman. 61 I ett safe space lär sig ungdomarna att bemöta varandra med respekt. Ett safe space kan vara i skolan, samhället eller på internet. Internet kan dock vara både positivt och negativt. Ungdomarna lär sig att man inte genast måste försvara sig själv, utan att man kan ställa frågor och svara på ett respektfullt och konstruktivt sätt. 62 I ett safe space ska man kunna känna sig öppen och trygg. En av de judiska ungdomarna i det interreligiösa projektet sa: Jag kan vara ganska öppen mot muslimer i projektet. Men jag upplever att mycket av hatat mot judar tyvärr kommer från muslimer. Och det är också gentemot dem jag försöker dölja vem jag är. För jag är rädd. I TFS är alla här på samma villkor. Då känns det lättare att prata om hur det faktiskt är. Detta har utvecklats till att man kan skämta om sina fördomar och få skämt om det tillbaka, på ett positivt sätt. Dessvärre blir detta som ett reservat, ett undantag, eftersom det bara är en roll som jag kan ha här och som jag inte skulle ta med mig om jag var med någon arab i någon klass eller liknande. Där skulle jag nog aldrig våga säga att jag var jude. 63 Så det handlar om att skapa safe spaces, det vill säga säkra och trygga platser, och att ungdomar från olika religioner/-kulturella bakgrunder får chans att mötas och lära känna varandra; men ungdomar måste också få den hjälpen de behöver för att kunna reflektera och bearbeta sina liv. Utan den hjälpen finns det risk att ungdomar istället hamnar i extrema våldsbejakande eller t.o.m. fundamentalistiska rörelser. 64 Samhället och alla aktörer som har med barn och ungdomar att göra, behöver en fördjupad kunskap om religioner, den samtida 55 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 45. 56 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 45. 57 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 46. 58 Ibid. 59 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 46. 60 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 49. 61 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 47. 62 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 51. 63 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 52. 64 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 47. 11

politiken och demokrati; som t.ex. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 65 De som arbetar med barn och ungdomar behöver också ha en förståelse att många ungdomar hamnar i kläm mellan å ena sidan den egna kulturen och religionen hemifrån, samt samhällets normer. 66 Sverige har länge varit ett av de mest sekulariserade länderna i världen 67, men i och med migration förändras den religiösa bilden i Sverige. Sverige är inte enbart nytt för de som immigrerar hit, det är även ett nytt religiöst landskap för de som redan bor här. Därför anser TFS att tillhörighet och gränser mellan olika traditioner, kulturer och grupper behöver omförhandlas eftersom färre människor idag delar samma religiösa eller kulturella kontext och bakgrund, som förr. 68 Interreligiöst/-kulturellt arbete bidrar enligt, TFS till att stärka ungdomarnas identitet till trygga människor som i sin tur kan bidra till ett demokratiskt samhälle 69 där både religionsfrihet och mänskliga rättigheter samexisterar, 70 och där man vågar att lyfta fram olikheter på ett positivt sätt. 71 Interreligiösa samarbeten syftar till att lära ungdomarna att förhålla sig kritiskt till sina egna nedärvda värderingar. 72 En muslim i TFS projektet sa så här: Innan TFS hade jag aldrig pratat med en jude, skulle aldrig kunnat tänka mig att skaka hand med någon. Jag har alltid hört en massa saker om det folket och vad de gör mot oss muslimer. Men nu har jag gjort resor, sovit i samma rum, diskuterat, skämtat och kan säga att jag har fler judar som jag kan kalla för vänner. Alla är inte likadana. Man kan inte döma någon som man aldrig träffat och man måste hålla isär religion och politik. Det är min åsikt. 73 2.7 Interreligiösa metoder För att uppnå detta arbete interreligiöst, använder sig TFS av flertalet olika metoder. Mycket går ut på att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv, där man sätter fokus på vem som har makten i samhället, att ifrågasätta normerna av vad som uppfattas normalt eller önskvärt i samhället. 74 Med ett normkritiskt perspektiv granskas istället hela samhällets eller arbetsgruppens normer genom att man ställer sig frågor om exempelvis vilken mat som serveras vid gemensamma träffar, vilken kunskap som ger status, vilka erfarenheter som räknas, [ ] vilka dagar man väljer att lägga ett läger eller en träff på, så att man tar hänsyn till om det pågår någon högtid som inte är rödmarkerad i den svenska almanackan. 75 65 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014. 50. 66 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 54. 67 World Values Survey (Hämtad 2019-05-05). 68 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 53. 69 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 52. 70 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 59. 71 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 65. 72 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 56. 73 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 51. 74 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 96. 75 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 96. 12

TFS menar att det samtidigt kan vara svårt att alltid arbeta normkritiskt. Om man själv är en del av normen kan det vara svårt att veta vad som är känsligt för andra. För de som är utanför normen kan det bli svårt och jobbigt att ständigt påminna de som är inuti normen, om speciell mat, högtider, shabbat, osv. TFS använder sig av olika metoder för att hjälpa varandra att arbeta normkritiskt. 76 Några av metoderna kan vara rollspel, livsberättelser, olika typer av övningar kan användas pedagogiskt för att utveckla förmågan att tänka ömsesidigt. 77 TFS har arbetat fram olika metoder, föredrag och modeller som riktar sig till så väl lärare och pedagoger som till elever. Genom att lyfta fram ungas erfarenheter av att få skola, vardag och livsåskådning att gå ihop, vill vi skapa förståelse för att religion inte endast är faktabaserad kunskap, ett ämne som ingår i skolans undervisning, utan något som påverkar många ungas hela livssituation och vardag. 78 Skolinspektionens granskning från 2010 visar på det som ungdomarna uttrycker; att religionsundervisning i skolorna inte ger ungdomarna chansen att utmana sina fördomar, eller att de inte tar till vara på ungdomarnas intressen, såsom vilken roll religion verkligen spelar i samhället. Istället är mycket av religionsundervisningen enbart faktabaserade skolböcker. 79 TFS har därmed tagit fram metoder som fungerar för lektionspass i skolorna 80 Metoderna handlar om att skapa utrymme för att komma bortom objektifiering och stereotypa föreställningar av religiösa. Vi arbetar med elever kring hur man ställer bra och dåliga frågor, hur man skapar ett safe space, gör trygghetskontrakt att hålla sig till under samtal och lyfter fram de religionserfarenheter som finns i klassrummet. 81 TFS menar att religion inte är något som kan separeras från det vardagliga livet. I många ungas liv ingår själva utövandet av religionen och de skulle behöva ha hjälp både att få samtala om sina behov och att få hitta sätt att förhålla sig till dem. 82 3. UNDERSÖKNING 3.1 Intervjuer Jag ska nu presentera materialet från intervjuerna med Dina Borenstein, Rabbi Borenstein och Jonna Wolff. Jag träffar Jonna Wolff på synagogan i Stockholm; hon berättar om bakgrunden till organisationen Tillsammans för Sverige som startades på Fryshuset av prästen Maria Kjellsdotter Rydinger år 2011. De ville arbeta interreligiöst och kontaktade imamen Othman 76 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 97. 77 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 99. 78 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 111. 79 Kjellsdotter, Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 111-112. 80 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 113. 81 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 113-114. 82 Kjellsdotter Rydinger, Al Tawalbeh 2014: 117. 13

Al-Tawalbeh; de behövde också en judisk person och kom så i kontakt med Jonna Wolff i den judiska församlingen. Jonnas uppgift var från början främst att bidra med judiska ungdomar i åldrarna 15-25 till det interreligiösa projektet. Från början träffades ungdomarna var tredje vecka och samtalade om mänskliga rättigheter. De hade olika teman och de fick också berätta om sin religion för de andra. De flesta av ungdomarna kom från helt olika bakgrunder, och olika delar av världen. Projektet har hela tiden varit nyskapande, och man utvidgade till att hyra in en professionell skådespelerska som fick utbilda ungdomarna i storytelling, där de fick öva på att berätta om sig själva och sin identitet. Sedan har dessa ungdomar i par om tre, från olika religioner åkt ut till skolor och berättat om sig själva, i religionsundervisning och på temadagar. 83 Rabbi Peter Borenstein och jag möts på det interreligiösa centret i Göteborg. Han berättar att det i Göteborg har funnits dialoggrupper över religionsgränserna i många år; det äldsta är samarbetet för judar och kristna med ursprung från -60 tal och organiserat på -70 talet. Från mitten av -90 talet finns Nordiskt centrum för interreligiös dialog, vilket är ett samarbete mellan judar, kristna och muslimer. Men år 2007 tog dåvarande biskopen i Göteborg, Carl Axel Aurelius initiativ till ett interreligiöst råd. Detta råd skulle inte vara ytterligare en teologisk dialoggrupp utan ett förtroendeskapande råd där religiösa ledare fick lära känna varandra. Så om det bränner till i samhället eller om det bränner till internationellt så ska vi känna varandra så väl så att vi liksom kan lugna stämningen här i Göteborg, vilket har fungerat bra. Borenstein är ordförande i rådet vilket finansieras av Göteborgs stad. Han berättar vidare om ungdomsverksamheten som hans dotter är drivande i. 84 Dinah Borenstein och jag ses på Göteborgs stadsbibliotek. Hon är en av initiativtagarna till den interreligiösa ungdomsverksamheten i Göteborg. Hon berättar om de interreligiösa projekten som hon är aktiv i. Dinah sitter i styrgruppen för det interreligiösa centret, och så är hon med i Unga som Tror, vilket är centrets ungdomsgrupp som startades upp år 2012. Här ingår kristna, muslimer, sikher och så Dinah som den enda judiska representanten. Året efter, startades även Tillsammans för Sverige upp i Göteborg, vilket Dinah var en av initiativtagarna till. Det är ett samarbete mellan Fryshuset i Göteborg och centret. Det är en gren av projektet som initierades i Fryshuset Stockholm, men nu är det fristående i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hon berättar om de många metoder som Tillsammans för Sverige använder sig av och verksamhetsledning. I Göteborg arbetar de på en mindre skala än i Stockholm, de har haft en halvtidsanställd, men brist på pengar är ett problem. 85 3.2 Upplevd antisemitism i Sverige idag Wolff märker ibland att det kan komma gliringar när ungdomarna är ute i skolorna för storytelling. En av de judiska flickorna fick från en kille höra Vet du att det är Hitlers födelsedag idag 86 Wolff menar att det insinueras, och att ungdomarna som åker ut som representanter på skolorna inte alltid är förberedda på att förklara eller försöka prata om det som kommer upp. En annan sa ja ni judar har ju alltid pengar och en kille sa ja ska du ta så där många papper, ja men ni judar ni ska ju bara ta grejer. 87 Wolff menar att folk ofta skämtar om judar, och undrar var det bottnar ifrån egentligen. 83 Intervju Wolff 2015. 84 Intervju Rabbi Borenstein 2015. 85 Intervju Dinah Borenstein 2015. 86 Intervju Wolff 2015. 87 Ibid. 14

En gång mötte de några präster norrifrån Sverige och pratade med dem. Och så berättade de att när de var små och om de fuskade, sa deras föräldrar, att de gjorde en juda. Wolff menar att det inom terminologin; judisk, jude och judar är något negativt, och det härstammar från någonting. Tillsammans för Sverige arbetar ju med ungdomar från Mellanöstern, och där kan det vara problematiskt då de ungdomarna oftast är uppvuxna med Israelhat. De är uppvuxna med att hata Israel på grund av Israel-Palestina konflikten. Israeler heter jehode, vilket betyder judar på arabiska, och då finns en koppling, att hata Israel blir till hata judar. Wolff berättar att när hon besöker förorterna får hon ofta förklara att bara för att man är jude i Sverige så har man inte rösträtt i Israel. Och att man givetvis får kritisera Israels politik men måste hålla isär konflikten och judar här i Sverige. En del blir förvånade Va, får du inte rösta, vadå, det är ju det judiska landet. 88 Man får förklara att skilja på konflikten i Mellanöstern och judar här i Sverige. Wolff menar ett det finns mycket nedärvd antisemitism. Rabbi Bornstein säger att han definitivt upplever antisemitism. Dels är det som han uttrycker den klassiska antisemitismen, att man blir anklagad för världskonspiration att ta över världen, eller rent hat, att folk skriker jävla judar. Den andra formen är hatet mot Israel. Att Israel anklagas för att ta över tempelberget eller att Israel låg bakom 11 september eller den islamistiska staten. Han menar att judarna som bor här i Sverige blir anklagade. Vad är det ni håller på med där nere egentligen. Eller Hur kan ni vara sådana mot palestinierna. Och för det tredje förekommer hot mot judiska församlingar och synagogor. 89 Dinah Bornstein säger att hon personligen inte har upplevt så mycket judehat, hon funderar och säger att hon tror att det kan bero på att hon är blond och ser svensk ut; att hon inte ser typiskt judisk ut. Hon menar också att hon ändå är mycket öppen med sin judiskhet och välkomnar dialoger. Hon säger man ska kunna få ställa frågor för att bli av med sina fördomar. Men att man har ett ansvar att ställa frågan på ett snällt sätt; Tillsammans för Sverige har metoder som man lär sig i de interreligiösa samarbetena. Dessa metoder kommer från början från 3FF, Three Faith Forum från London, som Tillsammans för Sverige nu har adopterat. Man får ställa frågor till varandra, men har ett ansvar att fråga på ett snällt sätt, så att det blir en fråga istället för ett påstående om den andre. Man har även ett ansvar som tillfrågad att säga till om frågan inte ställdes på ett schysst sätt, om frågan inte lät bra. Man lär varandra. Istället för att avsluta dialogen och tycka och säga elaka saker om varandra, eller att den andre är en idiot, jag pratar inte mer med dig, så fortsätter man istället att öva på att ställa öppna nyfikna och ärliga frågor; att föra samtalet framåt. Det är en metod, av flera inom interreligiösa samarbeten. Dinah har från muslimer fått höra att de (judarna) tror att de är det utvalda folket, och därför bättre än alla andra. Här menar hon att istället för ett sådant påstående, vore det bättre med en fråga; t.ex. Hur ser du på citatet att judar är det utvalda folket? Dinah är starkt och trygg i sin religion, och som hon säger har hon inte råkat ut för mycket hat personligen men berättar att de som ser judiska ut får många kommentarer och folk rycker i deras halsband, davidsstjärnan som de bär runt halsen. 90 3.3 Att motverka antisemitism Många av ungdomarna har blivit vänner i det interreligiösa projektet, och då främst de judiska och muslimska ungdomarna. Ett exempel är en muslimsk kille från Afghanistan som är med i 88 Intervju Wolff 2015. 89 Intervju Rabbi Borenstein 2015. 90 Intervju Dinah Borenstein 2015. 15

storytelling, och åker ut till skolorna. Han berättar att han sedan barnsben har blivit indoktrinerad, både på TV, radio och i skolan, att hata judar. Så när han fick reda på att han i det interreligiösa projektet på Fryshuset skulle arbeta med en judisk tjej, sa han Nej men det går inte! Så när han skulle träffa den judiska tjejen för första gången stod han beredd med knutna nävar, och tänkte att det här är en farlig människa. Sedan träffar han tjejen som kommer fram och ger honom en kram och vad roligt att se dig. Sedan den dagen är de vänner. Jag trodde aldrig jag skulle bli kompis, så här nära kompis med en muslim eller med en jude. 91 Den här Afghanska killen berättade också för sin mamma, som fortfarande bor kvar i Afghanistan att han skulle ha en judisk vän över på middag. Han pratade med sin mamma över Skype, och hon sa Nej, nej, nej, det får du inte, du får inte ta hem en jude på middag, det är ju livsfarligt. Nej, nej, nej mamma du förstår inte, de är supersnälla, alla judar i projektet är supersnälla och det är inte alls så att de är farliga. Mamman svarade, - Du får inte, du får inte! 92 Pojken skypade vidare med sin mamma och visade sina judiska kompisar på skype; till slut sa hon Du måste laga den bästa maten, jag ska skicka recept till dig så du blir vän med dina vänner. 93 I slutändan hade mamman förstått, att de judiska vännerna inte alls var farliga och hon ville att hennes son skulle bjuda på den bästa maten. Wolff menar att man måste förstå kontexten, bakgrund och uppväxten, och sedan kan denna kille och även mamman nu berätta vidare för sina vänner. Det är som ringar på vattnet [när ungdomarna] lär känna varandra och det sprids. 94 Wolff menar också att man inte ska ha någon elefant i rummet, man får säga dumma saker och man får prata om allt. Man får lära sig att stå upp för varandra och respektera varandras olikheter; religiöst och kulturellt. Wolff tar upp ett exempel när den interreligiösa ungdomsgruppen åkte till New York och besökte Interfaith House på Manhattan, en interreligiös utbildningsresa som den Amerikanska ambassaden sponsrade. Ungdomarna kom väldigt nära varandra under den här resan. Wolff nämner tillfällen som visar på den respekt och vänskap som ungdomarna fick för varandra och varandras religioner. Ett exempel var när ungdomarna skulle äta på restaurang som ville servera vin. Många troende muslimer dricker ju oftast inte vin, en av de judiska tjejerna sa Men vänta lite nu, nu tycker jag att vi tänker på [vår vän], nu tänker vi på vad som skulle vara jobbigt för honom. Jag tycker att vi avstår allihopa från alkohol idag för att det, de 91 Intervju Wolff 2015. 92 Intervju Wolff 2015. 93 Ibid. 94 Intervju Wolff 2015. 16

muslimska ungdomarna tycker att det är, det blir problematiskt för dem om vi befinner oss med alkohol. 95 Så under projektet och den här resan lärde sig ungdomarna att stå upp för varandra, och tänka sig in i den andre i olika situationer. Wolff menar att det nästan ska till att man behöver lära känna varandra för att kunna relatera på detta sätt. 96 Rabbi Borenstein menar att media har ett stort ansvar att inte haka på det politiskt korrekta som är just med Israel hatet. Han verkar mena att medierna måste ta ett större ansvar att rapportera händelser i Israel på ett mer nyanserat sätt. Ofta när något har hänt i Israel, så intervjuas främst palestinier, även om det var israelerna som drabbades. Varför kan de inte intervjua israelerna? Det var ju israelerna som drabbades av det, varför ska de inte intervjua dem? Hemmareaktionerna, speglar då den bild som medierna beskriver, tycks Rabbi Borenstein mena. Borenstein menar att det även gäller politiker och polisen också Så om det faktiskt är någonting som vänder sig mot judar så får det faktiskt heta det och inte som Mona Sahlin då, var för några år sedan, attentat. Nej det är inte acceptabelt med antisemitism, islamofobi, hatbrott mot hbtq människor och hatbrott mot romer Hon kunde liksom inte prata enbart det som hade hänt utan att det skulle vattnas ut genom att prata om allt hemskt. Och hur förfärligt det än är med hatbrott mot samer eller romer eller muslimer så just då handlade det om detta. En annan gång så handlade det precis bara om hatbrott mot romer och då pratade man om det för sig. 97 Borenstein menar att det behövs en attitydförändring och ärlighet i rapportering, ärlighet i det man pratar om; ett ansvarstagande från alla berörda. Vidare nämner Borenstein att rapporteringen är mer nyanserad, och att man kan läsa från båda sidorna i t.ex. engelska, franska och tyska tidningar, vilket man inte kan i Sverige. 98 I de interreligiösa samarbetena har vi lärt oss väldigt mycket om varandras religioner, säger Rabbi Borenstein: Det man får lära sig i skolan är ju verkligen ytligt. Ungefär sånt som syns på vykortet ifrån kyrkan eller synagogan, det är vad man får lära sig i skolan. Borenstein menar att det som verkligen är de grundläggande övertygelserna i de olika religionerna, det lär man sig inte i skolan. I de här samarbetena lär man sig också mycket om sin egen religion, för man får frågor om varför man har vissa traditioner och gör på vissa sätt; så man får tänka till om sin egen religion också. Och att om präster, imamer och rabbiner umgås på det här sättet med varandra, då kan det inte vara så farligt med den andre, så att säga. 99 95 Intervju Wolff 2015. 96 Ibid. 97 Intervju Rabbi Borenstein 2015. 98 Intervju Rabbi Borenstein 2015. 99 Intervju Rabbi Borenstein 2015. 17