E206 nbyggd Elektronik F F3 F4 F2 Ö Ö2 PC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare, U, R, P, serie och parallell KK LAB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen R2R AD F5 Ö3 KK2 LAB2 Tvåpol, AD, Komparator/Schmitt F6 F8 Ö6 F3 Ö4 Ö5 F0 F7 F9 F F2 Ö7 redovisning tentamen KK3 LAB3 Transienter PWM Step-up, RC-oscillator Visare jω PWM CCP KAP/ND-sensor KK4 LAB4 LC-osc, DC-motor, CCP PWM LP-filter Trafo + Gästföreläsning Redovisning av programmeringsgruppuppgift Trafo, Ethernetkontakten
Tvåpolssatsen Black box?!
Spännings- och Strömkällor En okänd spänningskälla provas med några testresistorer. ( Facit: vi känner till att spänningskällan har emk 00 V och den inre resistansen 00 Ω ).
Spännings- och Strömkällor En okänd spänningskälla provas med några testresistorer. ( Facit: vi känner till att spänningskällan har emk 00 V och den inre resistansen 00 Ω ).
Det verkar vara en ideal 00V emk? R TEST 0 kω 0 ma U 00 V ( 99,0099 V) R TEST 20 kω 5 ma U 00 V ( 99,5025 V) Det verkar vara en ideal 00 V emk eftersom vi kan fördubbla strömuttaget utan att kläm-spänningen påverkas (märkbart)? deal spänningskälla, resistansfri
Det verkar vara en ideal strömgenerator A? R TEST Ω A U V ( 0,990 A) R TEST 2Ω A U 2 V ( 0,9804 A) Det verkar vara en ideal A strömgenerator eftersom den ström som levereras inte påverkas (märkbart) vid fördubblad lastresistor? deal strömgenerator, den inre resistansen är oändlig
Emk/Strömkälla En spänningskälla uppför sig som en ideal emk om den inre resistansen R är liten i förhållande till de använda yttre resistanserna. En spänningskälla uppför sig som en ideal strömgenerator om den inre resistansen R är stor i förhållande till de använda yttre resistanserna.
Tvåpolssatsen Spänningskällor och strömkällor, kan beskrivas antingen med emk-modeller eller med strömgenerator-modeller. Detta gäller varje tvåpol, dvs. två ledningar som leder ut från ett generellt nät bestående av emker-resistorer-strömgeneratorer. Thévenin spänningskällemodell, och Norton strömgeneratormodell för tvåpoler.
Thévenin och Norton Thévenin och Norton-modellerna är ekvivalenta. Oavsett vilken yttre resistor man ansluter till modellerna ger de samma U och! Vi jämför de två modellerna med en yttre resistor R L Ω 0,5 A 0,5 V L L L + + + + R R E R R R E U 0,5 A 0,5 V L K L L K + + + + R R R R R R R U
Tomgångsspänning och kortslutningsström 0 V 0 0 R E U 0 V K R U A 0 0 R E U A 0 K U
Experimentell bestämning av E 0 och R E 0 kan mätas direkt med en bra voltmeter. Om mätströmmen är 0 blir U E 0. R bestäms därefter genom att man belastar tvåpolen med ett justerbart motstånd så att U sjunker till E 0 /2. Då har justermotståndet samma värde som den inre resistansen. R R.
Ekvivalent tvåpol E 0 (8.3) Ersätt den givna tvåpolen med en enklare som har en emk i serie med en resistor. E 0 blir samma som den givna tvåpolens tomgångsspänning. E 2 2 2 + 2 0 V
Ekvivalent tvåpol R Efter en tänkt kortslutning kan den inre resistansen R beräknas ur den tänkta kortslutningsströmmen K.
Ekvivalent tvåpol R Efter en tänkt kortslutning kan den inre resistansen R beräknas ur den tänkta kortslutningsströmmen K. Kortsluter man den ursprungliga tvåpolen blir den parallella 2Ω-resistorn strömlös: 2 2 K A
Ekvivalent tvåpol R Efter en tänkt kortslutning kan den inre resistansen R beräknas ur den tänkta kortslutningsströmmen K. Kortsluter man den ursprungliga tvåpolen blir den parallella 2Ω-resistorn strömlös: Den ekvivalenta tvåpolens R beräknas så att det blir samma kortslutningsström: R 2 2 K E0 Ω K A
Räkna med tvåpolssatsen Vilket värde ska R ha för att strömmen genom resistorn ska bli 2A? Om R vore ansluten till tvåpolsekvivalenten i stället vore problemet elementärt. Låt oss därför använda tvåpolssatsen som räkneknep.
R R ERS Om alla emker skulle halveras i ursprungskretsen då skulle naturligtvis E 0 i tvåpolsekvivalenten också halveras. Om man därför vrider ner alla emker ända till till (nästan) 0 i båda kretsarna ser man, att tvåpolsekvivalentens R är lika med ursprungskretsens ersättningsresistans R ERS : 2 20 R R ERS 7, 5 Ω 2 + 20
E 0 U tomgångsspänningen Om man inte vrider ner emkerna så ser man att E 0 U tomgångsspänningen: E 20 U 20 2 + 20 0 75 V
Nu är det enklare att beräkna resistorn E0 75 2 2 R 30 R + R 7,5 + R Ω
Superpositionsprincipen Om komponenterna och sambanden är linjära och oberoende så gäller superpositionsprincipen. Olinjära komponenter som tex diod eller olinjära samband som effekt omöjliggör superposition.
Superposition, bara 3V-emk Vrid ner 0V emken till 0 och beräkna bidraget från 3V emken till.
Superposition, bara 3V-emk Vrid ner 0V emken till 0 och beräkna bidraget från 3V emken till. Spänningsdelningsformeln: 3 3 + 3 U Ω U Ω 0,82 ' 3 + 2 + 3 0,82
Superposition bara 0V-emk Vrid ner 3V emken till 0 och beräkna bidraget från 0V emken till.
Superposition bara 0V-emk Vrid ner 3V emken till 0 och beräkna bidraget från 0V emken till. Spänningsdelningsformeln: U 2 0 + 2 U,82 '' 2 + 2 + 2 Ω Ω,82
Superposition addera bidragen,82 0,82 A
Lös med superposition (8.7)
Lös med superposition (8.7) En nedvriden strömgenerator blir ett avbrott! E 36 ' R + R2 2 + 6 OHM s lag 2
Lös med superposition (8.7) En nedvriden strömgenerator blir ett avbrott! E 36 ' R + R2 2 + 6 OHM s lag 2 '' R 2 9 R + R2 2 + 6 Strömgrening K 6
Lös med superposition (8.7) En nedvriden strömgenerator blir ett avbrott! E 36 ' R + R2 2 + 6 OHM s lag 2 '' R 2 9 R + R2 2 + 6 Strömgrening K 6 + 2 + 6 8 A