Förstudie slutrapport 2011-05-09. Lerums Kommun, Västra Götaland



Relevanta dokument
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

ÄLVDALSBANAN

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan

Förslag till beslut LJ 2014/1239. Förvaltningsnamn Avsändare. Landstingsstyrelsen föreslås besluta

YTTRANDE. Datum Dnr

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

Regionala utvecklingsnämnden

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Miljökonsekvensbeskrivning

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

3 Utredningsalternativ

Väg E20 delen förbi Hova

8.14 Samlad bedömning

Rastplats Skuleberget vid E4

E6 (574), gång- och cykelväg mellan Kärra och Rödbo

BESLUTSUNDERLAG - VAL AV LINJESTRÄCKNING OCH STATIONSORTER

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

FÖRSTUDIE Bergslagsbanan, Gävle - Storvik. Gävle och Sandvikens kommun, Gävleborgs län. Slutrapport Dnr TRV 2010/28058

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE

E6.21 Lundbyleden, delen Brantingmotet Ringömotet. Samråd December 2014 januari 2015

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet , ärendenummer TRV 2012/38626.

111 Information om Byggstart Skåne

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Detaljplan för del av Löberöd 1:123, Eslöv, Skåne län. YTTERANDEN Dessa skrivelser med erinran (m.e.) respektive utan erinran (u.e.) redovisas nedan.

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Trångsektorsplan Skåne - tågplan T13

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

November 2015 Lommabanan

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

3. UTREDNINGSALTERNATIV

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Förbigångsspår Stenkullen

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer.

Gårdagruppens yttrande över Järnvägsplaner för Olskroken Planskildhet och Västlänken (dnr TRV 2013/92338)

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samråd UTLÅTANDE P Detaljplan för Södertälje Dubbelspår inom Södertälje Centrum Södertälje Hamn

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Sammanfattnin: Bilaga

Längs delsträcka 11 föreslås fyra hållplatslägen:

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken

Vägplan ny korsning väg 263

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Utvidgat spårväxelbyte, Skåre, Värmlandsbanan Karlstads kommun, Värmlands län

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

PLANPROGRAM UTÖKNING AV CONTAINERTERMINAL INSJÖN Leksands kommun, Dalarnas län

Energimarknadsinspektionen Box ESKILSTUNA

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Samrådsmöte. Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse

Järnvägssystemet Järna Stockholm

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

Trångsektorsplan Mälardalen

Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling

Vägplan för väg 222 Skurubron Yttrande under utställning

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3 Vägprojektet en översikt

Mätning av vibrationer i befintliga byggnader inför utbyggnad av bostadsområde i området Strandängen i Jönköping.

Utställningsutlåtande

del av Viksberg 3:1, Område B

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige

Behovsbedömning. Gruvstugan 1:9 med närområde SAMRÅDSHANDLING 1(11) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

ÖSTRANDS MASSAFABRIK GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

DOM Stockholm

Väg 276 Rosenkälla-Åkersberga

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera


I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Transkript:

Förstudie slutrapport 2011-05-09 Västra Stambanan, Göteborg Skövde, Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Lerum/Stenkullen Lerums Kommun, Västra Götaland Ärendennummer: TRV 2011/34318

Dokumenttitel: Förstudie Beslutshandling, Västra Stambanan Göteborg Skövde, Punktinsatser för effektivare tågtrafik. Förbigångsspår Lerum/Stenkullen Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2010/34318 Projektnummer:303466 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Per Rosquist Uppdragsansvarig: Per Rosquist Distributör: Trafikverket, 405 33 Göteborg, telefon: 0771-921 921.

Innehåll 1. Motiv... 4 1.1 Ändamål med projektet... 4 1.2 Projektmål... 4 1.3 Bakgrund... 5 1.3.1 Vad projektet har föranletts av... 5 1.3.2 Tidigare utredningar och beslut... 5 2. Studerade alternativ... 6 2.1 Alternativ 1 Två förbigångspår i Stenkullen... 7 2.2 Alternativ 2 Ett förbigångsspår i Lerum och ett i Stenkullen... 8 2.3 Nollalternativet...10 2.4 Avfärdade alternativ...10 Lerum...10 Stenkullen...10 Öster om Floda...10 3. Planer och bestämmelser som berör utredningskorridorerna...10 3.1 Kommunala planer...10 3.2 Riksintressen och Natura 2000 områden...11 3.3 Miljöpåverkan...12 3.3.1 Alternativ 1 två förbigångspår i Stenkullen...12 3.3.2 Alternativ 2 ett förbigångsspår i Stenkullen och ett i Lerum...12 4. Jämförande utvärdering och bedömning av måluppfyllelse...12 4.1 Måluppfyllelse...12 4.2 Miljö...13 4.3 Ekonomi...13 5. Synpunkter och yttranden som kommit in...13 6. Slutsats...17 3 TRV 2010/34318

1. Motiv 1.1 Ändamål med projektet Västra Stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Den förbinder två av Sveriges storstadsregioner med varandra. Den är också viktig för det regionala resandet i Göteborgsområdet. Banan har även stor betydelse för transport av gods som passerar genom Göteborgs Hamn som är Nordens största hamn och som gör Västra Götalands till landets viktigaste exportregion. Efterfrågan på attraktiva pendlingsmöjligheter, ökad persontågstrafik med snabbtåg samt fler godstransporter på banan har medfört att kapacitetstaket i praktiken är uppnått. Systemet är känsligt för störningar vilket renderar förseningar och återställningsförmågan är svag. År 2012 sker en avreglering av persontrafiken och 2013 införs trängselskatter i Göteborg. Detta tillsammans med en förväntad ökning av godstrafik ställer på några års sikt krav på en trafikering som banan i dag inte medger. Projekt Västra Stambanan, Göteborg-Skövde punktinsatser för effektivare tågtrafik består av 8-10 delprojekt innehållande olika åtgärder som förbigångsspår och ombyggnad av befintliga bangårdar. Ändamålet med projektet är att skapa förutsättningar för fler tåg under högtrafikperioderna och ett robust system som ger en mer tillförlitlig och tillgänglig tågtrafik. Att öka person- och godstrafiken ger positiva effekter på regionutveckling då snabba och effektiva kommunikationer skapar förutsättningar för attraktiva pendlingsmöjligheter och öka tillgängligheten till arbetsmarknaden. Detta är i linje med de transportpolitiska övergripande mål som är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet 1.2 Projektmål Målet med hela projektet, dvs alla de 8-10 delprojekten, är att ge förutsättningar för ökad trafik under högtrafikperioderna från 8,5 tåg per timme och riktning till 10 tåg per timme och riktning vilket innebär en ökning med ca 15 %. Detta medverkar till ett effektivare resande både på lång distans och på pendelavstånd genom fler tåg på attraktiva tider med en högre tillförlitlighet. En tätare trafikering och robustare system bidrar även till att överföra godtrasporter till tåg som är ett miljömässigt bättre alternativ till vägtrafik. Detta delprojekt avser att bygga två cirka 900 meter långa förbigångsspår (med 770 m hinderfrihet) ett i var riktning ungefär mitt på sträckan Göteborg-Alingsås. Spårens längd skall anpassas till långa godståg och den geografiska placeringen ska ur spårgeometriskt perspektiv vara god så att godstågen lätt skall kunna nå marschfart efter förbigång. Hänsyn till miljövärden skall tas vid placering av förbigångsspåren.

1.3 Bakgrund 1.3.1 Vad projektet har föranletts av Västra stambanan har idag en mycket differentierad trafik. På banan går såväl långsamma godståg som snabba persontåg och pendeltåg med många uppehåll. Detta leder till att antalet tåg begränsas främst på grund av de olika tågtypernas hastighet. Genom att ge möjligheter för snabbare tåg att förbigå långsamma godståg skapas förutsättningar för en effektivare trafikering som innebär att fler tåg kan gå per timme. Dagens förhållanden med begränsade möjligheter att låta tåg passera varandra innebär också att störningar i form av förseningar är svåra att komma tillrätta med. När de väl uppstått kan de ligga kvar under lång tid. På sträckan Alingsås-Göteborg finns idag förbigångsspår i Lerum och Floda. Spåret i Lerum är avsett för tåg mot öster men fungerar inte bra för denna trafik då det ligger alldeles före en 3 km lång stigning med maxlutning (10 promille). Godståg som stannar på förbigångsspåret i Lerum tar därför lång tid på sig för att komma upp i marschfart. Spåret i Floda, för tåg mot Göteborg är kort, endast 500 m, vilket innebär att spåret inte kan användas för förbigång av långa godståg. Dessutom används spåret för vändning av lokaltåg vilket innebär att det ofta är upptaget under högtrafik. 1.3.2 Tidigare utredningar och beslut Idéstudie Västra Stambanan, delen Alingsås-Göteborg, mars 2000 Förstudie Floda - Aspen, mars 2001 Järnvägsutredning för fyrspår på sträckan Floda-Aspen, augusti 2004.I juni 2009 beslutade dåvarande Banverket att den fortsatta planeringen för fyrspår på sträckan läggs ner. Genomförandetiden bedömdes alltför lång då behovet av att ge möjlighet för utveckling av person- och godstrafik kräver åtgärder i närtid- Fyrkopplade pendlingståg, Alingsås-Göteborg, Göteborg - Kungsbacka, december 2007. Plattformsförlängningar av befintliga plattformar, 2007. Stråkstudie Västra Stambanan, mars 2008. Framtida trångsektorplan Göteborg-Alingsås, mars 2009. Kapacitetshöjande åtgärder Göteborg Skövde, maj 2010. 5 TRV 2010/34318

2. Studerade alternativ Översiktskartan nedan visar de utredningsområden för alternativen som studerats i förstudien. I förstudien har två alternativ studerats och jämförts mot varandra och nollalternativet. Förstudien avser en utbyggnad av två förbigångsspår, ett i riktning mot Göteborg och ett i riktning mot öster, ungefär mitt på sträckan Göteborg- Alingsås. I väster begränsas möjliga platser av järnvägstunnlarna öster om Jonsered, vilket innebär att läget för förbigångspåren skall vara öster om Aspens lokaltågstation. För att göra bäst nytta ur trafikeringssynpunkt i riktning väster ut skall förbigångsspåren ligga väster om Floda. Av spårgeometriska skäl är tänkbar placering begränsad till två sträckor, en i Lerum och en i Stenkullen. Utredningsområdet är därför uppdelat i två delområden. Under arbetet med förstudien har som ett resultat av samrådet med allmänheten även möjligheterna att lokalisera förbigångsspåren till ett läge öster om Floda vid Ubbared studerats översiktligt.

2.1 Alternativ 1 Två förbigångspår i Stenkullen Två förbigångsspår, ca 900 meter långa, byggs norr om befintlig järnväg och öster om Stenkullens station. Efter ombyggnation och inläggning av nya växlar blir det södra befintliga spåret och det norra nya spåret förbigångsspår. Nya växlar mellan de genomgående spåren anläggs på var sida om förbigångsstationen. Utbyggnaden norrut medför att den parallellt liggande Stenkullevägen med gång- och cykelväg kommer att behöva flyttas 10 m norrut under en cirka 500 m lång sträcka. Detta kommer förmodligen även att medföra att den närmsta raden hus i Vattenfallsbyn behöver flyttas. Vibrations- och bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella. Bild 1. Sträckning i alternativ 1 7 TRV 2010/34318

2.2 Alternativ 2 Ett förbigångsspår i Lerum och ett i Stenkullen I Lerum anläggs ett nytt cirka 800 m långt förbigångsspår för tåg med riktning västerut mellan befintlig järnväg och väg E20 och ett avkörningsskydd byggs mellan det nya spåret och vägen. En mindre ombyggnad av bangården kommer att krävas i den västra delen. En framtida utbyggnad av ytterligare spår för förbigång av persontåg i Lerum försvåras av utbyggnad av förbigångsspår. Vibrations- och bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella. Bild 2. Lerum alternativ 2

I Stenkullen ser förslaget likt ut alternativ 1 med skillnaden att bara ett spår byggs och att Stenkullevägen med gång/cykelbana kommer att behöva flyttas cirka 5 m norrut under en cirka 500 m lång sträcka. Vibrations- och bullerskyddsåtgärder kan bli aktuella. Bild 3. Stenkullen alternativ 2 ett spår i Stenkullen 9 TRV 2010/34318

2.3 Nollalternativet Nollalternativet är i detta fall Jämförelsealternativ och innebär att inga förbigångspår byggs och förhållandena för trafiken blir därmed fortsatt som idag. 2.4 Avfärdade alternativ Under arbetet med förstudien har många olika förslag som bedömts som ej genomförbara m h t byggbarhet, miljökonsekvenser, kostnad, framtida utveckling, trafikal funktion etc. och avfärdats efter översiktlig studie. Lerum I Lerum har olika varianter med sidoplattformar och tre respektive fyra spår studerats men avfärdats då dessa varianter inte medfört en förbättring, krävt omfattande bangårdsombyggnader eller direkt försvårat en framtida utveckling av tågtrafiken i Lerum. Stenkullen Placering av förbigångsspår söder om befintliga spår mot Säveån har avfärdats då ett intrång i skyddat Natura2000-område inte har kunnat undvikas. Öster om Floda Alternativet att placera ett förbigångsspår öster om Floda vid Ubbared har avfärdats. Huvudorsaken är att denna lokalisering har brister i ett trafikalt perspektiv. En lokalisering öster om Floda ger få valmöjligheter vad gäller utformning av tidtabellerna och är därmed mindre robust än en placering väster om Floda. De geografiska förutsättningarna med Ubbaredstunnlarna i väster och relativt kurvig bana leder till att förbigångsspåren måste placeras i ett område med en komplicerad geoteknik som medför kostnadskrävande och omfattande åtgärder för att bli byggbart. Under byggnadstiden kommer det att bli stora störningar på tågtrafiken. Sammanfattningsvis uppfyller en lokalisering av förbigångsspåren öster om Floda inte projektets ändamål om ett robust system som ger en mer tillförlitlig och tillgänglig trafik. 3. Planer och bestämmelser som berör utredningskorridorerna 3.1 Kommunala planer Utredningsområdet i Lerum omfattas av byggnadsplan för södra delen av Lerums stationssamhälle, LB20 fastställd 1963, och är betecknad område för järnvägsändamål. I Lerums översiktsplan ÖP2008 finns planer redovisade bl.a. på ett nytt resecentrum. Det nya resecentrat samt utveckling av centrum med nya bostäder och handel planeras till 2012 och framåt.

Gällande Stenkullen är utredningsområdet detaljplanelagt, LD128 som fastslogs 1996, och avser fastigheterna i Vattenfallsbyn. I planbestämmelserna står det bland annat att husen varken får rivas eller flyttas. I kommunens ÖP2008 nämns en flytt av Stenkullens station västerut men det finns inga planer på att genomföra detta de närmaste åren. 3.2 Riksintressen och Natura 2000 områden Utredningsområdet i Lerum ligger inom järnvägsområdet och saknar naturvärden. Säveåns som flyter norr om utredningsområdet är av riksintresse för naturvård I Stenkullen ligger utredningsområdet väldigt nära och parallellt med Säveån som är ett Natura 2000-skyddat området, och är även riksintresse för naturvård och naturreservat. EU: s gemenskapslagsstiftning när det gäller naturvård och bevarandet av biologisk mångfald vilar på två lagtexter; fågeldirektivet och artoch habitatdirektivet. Tillsammans ska det skyddade områden som varje medlemsstat utser, bilda ett nätverk (Natura 2000). Direktivens syfte är framförallt att bibehålla eller återställa en gynnsam status för bevarandet av vissa typer av livsmiljöer och för populationer av vissa arter. Det handlar om livsmiljöer vars naturliga utbredningsområde inom EU-länderna är mycket litet eller har krympt avsevärt. Bestämmelserna innebär att det krävs tillstånd för att vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett skyddat område. 11 TRV 2010/34318

3.3 Miljöpåverkan 3.3.1 Alternativ 1 två förbigångspår i Stenkullen Detta alternativ påverkar varken natur- eller boendemiljön i Lerum då ingen byggnation görs. I Stenkullen medför inte projektet någon direkt påverkan på det området kring Säveån som är skyddade genom att vara Natura2000-område, naturreservat och riksintresse. Under byggskedet finns det dock en risk att Säveåns vatten grumlas. Detta kan dock begränsas genom förebyggande skyddsåtgärder och bedöms inte ge betydande påverkan på miljön. Kungsfiskarens häckningslokaler bedöms inte heller att påverkas. Det vattendrag i Stenkullen som fyller en ekologisk funktion som biflöde till Säveån kan efterutbyggnaden fylla samma funktion då den trumma den idag rinner i förlängs. Risken att påträffa förorenade massor under byggnation bedöms som liten. När det gäller buller kommer skyddsåtgärder att bli aktuella längs den sträcka där utbyggnad av ytterligare spår görs. Den samlade effekten bedöms bli att färre kommer vara bullerstörda efter åtgärderna. Dock kan de hus, i den sk Vattenfallsbyn som ligger närmast Stenkullevägen och järnvägen komma att behöva flyttas eller lösas in för att klara de riktlinjer som gäller för acceptabla ljudnivåer. Vibrationskrav uppfylls genom åtgärder som exempelvis KC-pelare eller inlösen/flytt av berörda hus. Även här är bedömningen att färre kommer att vara drabbade av för höga vibrationer efter åtgärder i projektet. De hus som ligger i riskzon för flyttning/inlösen tillhör den sk Vattenfallsbyn som har ett byggnadsminnesvärde men är ej av riksintresse. 3.3.2 Alternativ 2 ett förbigångsspår i Lerum och ett i Stenkullen I Lerum innebär det inga förändringar av nuvarande förhållanden gällande natur- och kulturmiljön. När det gäller buller och vibrationer bedöms det bli en förbättring av nuvarande förhållande genom de buller- och vibrationsåtgärder som görs. Risk finns att påträffa förorenade massor inom stationsområdet. För Stenkullen gäller samma påverkan som i alternativ 1. 4. Jämförande utvärdering och bedömning av måluppfyllelse 4.1 Måluppfyllelse Både alternativ 1 och alternativ 2 uppfyller målet med att skapa förutsättningar för en ökad och mer robust trafikering. Alternativen uppfyller även målen när det gäller funktion, dvs. byggnation av förbigångspår anpassade för godståg och har en bra geografisk placering ut spårgeometriskt perspektiv.

När det gäller störningar under byggtid kommer alternativ 2 med en utbyggnad i Lerum framförallt beroende på begränsat utrymme för byggnation medföra störningar på pågående tågtrafik. En byggnation i Lerum försvårar även framtida utbyggnader till fyrspårsstation och utveckling av lokaltågstrafiken. Nollalternativet medför att dagens kapacitetsbrist ökar i takt med efterfrågan och dagens problem med brist på punktlighet består eller förvärras. 4.2 Miljö Inget av alternativen bedöms medföra betydande påverkan på den omgivande miljön. Ur kulturhistorisk synpunkt har dock alternativ 2 dock en påverkan på Vattenfallsbyn. I alternativ 2 är risken att träffa på förorenade massor något förhöjd. Vid nollalternativet sker ingen förändring mot hur det är idag. Gällande boendemiljön blir den något bättre där byggnation sker i och med de buller- och vibrationsåtgärder som då utförs. Utförs inget av alternativen blir dagens nivåer oförändrade. 4.3 Ekonomi Ur samhällsekonomisk synpunkt gjordes en bedömning för hela projektet under våren 2009 som visar en god samhällsekonomisk nytta med en nettonuvärdeskvot (NNK) på +0,67 vilket innebär att samhället får 1,67 kr tillbaka för varje 1 kr som investeras. Den stora vinsten utgörs av restidsvinster samt ökade biljettintäkter. En ökad turtäthet ger en NNK på +2,67 kr. Kostnaden för alternativ 1 har bedömts till 180 Mkr och för alternativ 2 bedömdes den till 310 Mkr (prisnivå 2008-06). 5. Synpunkter och yttranden som kommit in Samråd har skett enligt lagen om byggande av järnväg och enligt de interna anvisningar som finns för Trafikverket. Regelbundna möten har genomförts med representanter för Länsstyrelsen, Lerums kommun och Västtrafik. En tidvis bemannad samrådsutställning var uppställd under två veckor i slutet av 2009 i Lerums kommunhus. I samband med samrådsutställningen inkom ca 20 yttrande och synpunkter av både positiv och negativ art med fördelning hälften av varje. (Samrådsredogörelse redovisas i Förstudien) De negativa synpunkterna berörde i huvudsak de buller- och vibrationer som upplevs mycket besvärande redan idag. Boende i både Lerum och Stenkullen kräver buller- och vibrationsdämpande åtgärder på bägge ställen oavsett om det byggs något eller ej. Många av de boende som är negativa till förbigångsspåren vill att ny järnväg skall byggas norr om Aspen och/eller att förbigångsspåren skall förläggas öster 13 TRV 2010/34318

om Floda. Kritik har även framförts att åtgärderna bara är på kort och medellång sikt. Förstudiens förslagshandling skickades ut på remiss 2010-06 och i denna förordar Trafikverket alternativ 1 och bedömer även att nästa steg är järnvägsplan. Skälen till att alternativ 1 förordas är måluppfyllelse, hanterbara störningar under byggtiden, ingen begräsning för framtida utvecklingsmöjligheter inom Lerums stationsområde och den lägre kostnaden. Remissinstanserna var: Lerums kommun, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgsregionens kommunalförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Västra Stambanegruppen samt Branschföreningen tågoperatörerna. Svar har inkommit från alla utom Branschföreningen tågoperatörerna. Dessutom har Järnvägsföreningen i Lerum/Björn Stare och Studiecirkeln God miljö i centrum inkommit med synpunkter. Länsstyrelsen beslutade 2010-08 att projektet inte medför betydande miljöpåverkan och i sitt yttrande över förstudien ser Länsstyrelsen positivt på åtgärder som medför ökat kollektivresande. Länsstyrelsen rekommenderar även att buller- och vibrationsåtgärder längs hela sträckan skall övervägas i det fortsatta arbetet. Nedan redovisas inkomna synpunkter med Trafikverkets kommentarer uppdelade under rubrikerna: Ändamål, Planeringsprocessen och Buller. Övergripande om projektet, Ändamålet Lerums kommun ställer sig positiva till en utbyggnad av två förbigångsspår i Stenkullen. Man anser att projektmålen bör kompletteras med en tydligare ambition från Trafikverkets sida om att värna och förbättra miljön kring järnvägen avseende såväl buller och vibrationer, natur och kulturmiljö. Länsstyrelsen förordar alternativ 1 och anser att det är viktigt att det finns möjlighet till att bygga ett väl fungerande resecentrum. Västra Götalandsregionen förordar en utbyggnad anligt alternativ 1, två förbigångsspår i Stenkullen och att en utbyggnad prioriteras så att den kan genomföras så snart som möjligt. Västtrafik förordar alternativ 1 utifrån att detta alternativ ger större flexibilitet i Lerum för framtida utveckling av järnvägen. Man anser också att detta alternativ ger större handlingsfrihet för fortsatt planering av resecentrum än alternativ 2 Göteborgsregionens kommunalförbund ser positivt på det arbete som Trafikverket påbörjat med punktinsatser för effektivare tågtrafik. Man instämmer i trafikverkets rekommendation om att fortsätta planeringsarbetet för att bygga i enlighet med alternativ 1, två förbigångsspår i Stenkullen. Svenska naturskyddsföreningen välkomnar en utbyggnad av förbigångsspår i Lerum/Stenkullen och hoppas att projektet genomförs skyndsamt.

Västra stambanegruppen anser att det är tillfredsställande att Trafikverket påbörjat planering av förstärkning av kapaciteten på Västra Stambanan. Av de redovisade alternativen så förordar man en utbyggnad av 2 spår i Stenkullen. Trafikverkets kommentar: Trafikverket anser att förstudien visar att det enda genomförbara alternativet är en utbyggnad av två spår i Stenkullen. Bakgrunden är att en utbyggnad av ett spår i Lerum och ett i Stenkullen är betydligt kostsammare samt att detta senare även försvårar framtida utveckling av järnvägen genom att det finns risk för att man får svårt att i framtiden bygga om Lerums station för ökad persontågstrafik. Vad gäller projektmål kommer Trafikverket att följa de riktlinjer som finns för aktuellt planeringsfall dvs väsentlig ombyggnad av befintlig järnväg. Järnvägsföreningen och God miljö i Lerum Båda två efterlyser en långsiktig plan för hur Västra stambanan skall utvecklas. Järnvägsföreningen begär att Trafikverket skall genomföra en Järnvägsutredning som omfattar även en lokalisering av förbigångsspår vid Uddared (öster om Floda). Trafikverkets kommentar: Föreslagna åtgärder syftar till att förbättra Västra Stambanan på kort och medellång sikt. En lokalisering av förbigångsspår öster om Floda ger mindre robust järnväg och är därför inte aktuell. I ett långsiktigt perspektiv kan andra åtgärder än här föreslagna bli aktuella. Planeringsprocessen Lerums kommun anser det inte som självklart att planeringsskedet järnvägsutredning utesluts. Som ett alternativ till järnvägsutredning kan man tänka sig att en mer omfattande Miljökonsekvensbeskrivning som redovisar miljöpåverkan för både alternativ 1 och 2 tas fram. Kommunen ställer sig också tveksamt till att Trafikverket förutsätter att ytterligare behov av spår i anslutning till Lerums station. Man förutsätter att ytterligare utbyggnader av spår i Lerum görs på ett sådant sätt att planerat resecentrum Resum kan genomföras enligt framtaget förslag. Kommunen förutsätter att Trafikverket fortsätter arbeta med den långsiktiga lösningen Två ytterligare spår på sträckan mellan Alingsås och Göteborg. Vad gäller en utbyggnad i Stenkullen erfordras att en ny detaljplan tas fram. Länsstyrelsen anser att i den fortsatta planeringen bör analysen av miljökonsekvenser inriktas på buller och vibrationer samt på Säveåns naturvärden (N2000-område). Trafikverkets kommentar: Enligt Trafikverkets uppfattning visar förstudien klart att det bara finns ett alternativ, två spår i Stenkullen, att gå vidare med. Ytterligare fördjupning avseende en utbyggnad i Lerum inom ramen för en järnvägsutredning erfordras 15 TRV 2010/34318

därför inte. Nästa skede i planeringsprocessen blir därmed järnvägsplan där det valda alternativet utformas i detalj. Inom ramen för järnvägsplan upprättas även en MKB vilken skall godkännas av Lst. För flyttning av Stenkullenvägen blir nästa skede att upprätta arbetsplan. Vad gäller en större utbyggnad av ytterligare spår på sträckan Göteborg- Alingsås så hänger denna ihop med eventuella beslut om Götalandsbanan. Vid en utbyggnad av en Götalandsbanan innebär det troligen att ytterligare större utbyggnader längs Västra Stambanan skjuts långt in i framtiden. Om Götalandsbanan inte är trolig ökar behoven av att utveckla Västra Stambanan. Trafikverket kommer i detta fall att förutsättningslöst utreda förutsättningarna för ytterligare utbyggnad av Västra Stambanan Buller Lerums kommun anser att en utbyggnad av järnvägen i Lerum måste understödja riksdagens miljökvalitetsmål ang God bebyggd miljö. Man anser att förstudien inte på ett tydligt sätt visar vilka bullerskyddsåtgärder som kan bli aktuella i de olika alternativen samt att i det i det fortsatta arbetet behöver redovisas vad de planerade kapacitetsåtgärderna innebär ur bullersynpunkt över hela sträckan genom Lerums kommun och inte bara där järnvägen byggs om. I första hand anser man att åtgärder mot buller skall genomföras utmed Västra Stambanan i hela kommunen. I andra hand att det vid en byggnation enligt alternativ 1 görs bullerskyddsåtgärder även Lerums tätort. Man anser vidare att åtgärder skall genomföras så att miljökvalitetsmålet om buller klaras. De kvalitetsnivåer som anges för planeringsfallet Väsentlig ombyggnad av bana skall tillämpas. Resonemangen för åtgärder mot vibrationer följer de för buller, ovan. Länsstyrelsen anser att åtgärder som minskar störningarna av ökat antal tåg längs hela järnvägssträckan genom kommunen måste övervägas i det fortsatta arbetet. Göteborgsregionens kommunalförbund menar att Trafikverket i sitt fortsatta arbete i dialog med Lerums kommun skall med hänsyn till de störningar som projektet medför skall söka finna bästa möjliga lösningar och att man inte enbart skall begränsa sig till den nu studerade sträckan. Svenska Naturskyddsföreningen anser att åtgärder för att begränsa buller utmed Västra Stambanan i centrala Lerum bör genomföras snarast oavsett om utbyggnad sker av förbigångsspår i Lerum eller ej. Trafikverkets kommentar: I det fortsatta arbetet kommer av regeringen fastställd policy för åtgärder mot buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik att tillämpas. I detta fallet innebär det att planeringsfallet Väsentlig ombyggnad av bana kommer att ligga till grund för bedömning av åtgärder mot störande buller. Inom ramen för projektet kommer bullerskyddsåtgärder att genomföras där ombyggnad sker dvs

ungefär mellan Stenkullen station och plankorsningen vid Hunstugan ca 1 km öster ut. Åtgärder mot buller och vibrationer utmed Västra Stambanan i övrigt genomförs inom ramen för det Nationella projektet för åtgärder mot buller från spårtrafik, etappmål 2. Som exempel planeras i samarbete med Lerums kommun en bullerskärm utmed järnväg och E-20 i centrala Lerum. 6. Slutsats Behovet av att öka kapaciteten på Västra Stambanan har varit stort länge och med tanke på den ökning av både persontrafik och godstrafik som bedöms att ske de närmaste åren är genomförandet av punktåtgärder nödvändigt om de transportpolitiska och regionala trafikmålen skall kunna uppnås. Under utredningen har två huvudalternativ med flera varianter studerats för att få fram var det är lämpligt att bygga för att få så stor nytta som möjligt ur tekniskt, trafikalt och ekonomiskt perspektiv samtidigt som hänsyn till omgivande miljö tas. Flera har avfärdats för att de inte uppfyller de mål som ställts för projektet. De två alternativen : alternativ 1; Två spår i Stenkullen och alternativ 2; Ett spår i Lerum och ett spår i Stenkullen är bägge rent tekniskt byggbara. En utbyggnad i Lerum medför, förutom en högre kostnad och större störningar på befintlig tågtrafik under byggnation, att framtida utvecklingsmöjlighet av stationsområdet i Lerum försvåras. Utbyggnad av förbigångsspår öster om Floda i Ubbared har inte bedömts som rimlig att genomföra m h t att en utbyggnad här inte uppfyller ändamålet med projektet. Byggnation av två förbigångsspår i Stenkullen uppfyller både trafikpolitiska målen och de projektmål som satts upp med bl.a. krav på funktion och minimerat intrång i omgivande miljö. En viktig faktor är även att störningarna på befintlig tågtrafik under byggnation blir mindre. Den avsevärt lägre kostnaden ger större samhällsekonomisk nytta och mer järnväg för pengarna. Slutsatsen av förstudien är därför att nästa steg är att genomföra en järnvägsplan för utbyggnad av två förbigångsspår i Stenkullen. Trafikverkets bedömning efter sammanvägning av det som framkommit i förstudien och inkomna yttranden över denna är att fortsatt arbete ska inriktas på alternativ 1, två spår i Stenkullen. Nästa steg i planeringsprocessen blir därmed att: Utarbeta järnvägsplan inklusive MKB för banutbyggnaden. Utarbeta (väg) arbetsplan för omläggningen av Stenkullenvägen. Revidera gällande detaljplaner i anslutning till väg- och järnvägsutbyggnaderna. 17 TRV 2010/34318

Bilaga 1 Inkomna yttranden på remiss 2010-06-22 19 TRV 2010/34318

21 TRV 2010/34318

23 TRV 2010/34318

25 TRV 2010/34318

27 TRV 2010/34318

29 TRV 2010/34318

31 TRV 2010/34318

33 TRV 2010/34318

35 TRV 2010/34318

37 TRV 2010/34318

39 TRV 2010/34318

41 TRV 2010/34318

Trafikverket, 405 33, Göteborg. Besöksadress: Stampgatan 34. Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se 43 TRV 2010/34318