Vart är vi på väg.
... när majoriteten blir minoritet, när generationera växlar och våra behov av förändring blir synliga i gatubilden, i affärer och på bostadsmarknaden och när kraven på livskvalitet är tydliga och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2
då ska jag tala om hur det blir. Göran Lindahl Jag kommer ifrån 1/28/2019 Chalmers 3
Göran Lindahl Docent, Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Tekn.Dr, Arkitekt Avdelningschef, Byggnadsdesign Forskningsledare, Centrum för Vårdens Arkitektur Formellt pensionsår 2025, faktiskt pensionsår? Generations hoppare, 57, 44, 2 + 31, 28, 26. Mamma 92. Vi får se 1/28/2019 Chalmers 4
Min plan Intro Rapporter, åtgärder och projekt Påståenden Reflektion Forskning Frågor 1/28/2019 Chalmers 5
Då uppstår projekt som detta 1/28/2019 Chalmers 6
Städer och kommuner över hela världen strävar efter att bli mer åldersvänliga. WHOs globala nätverk består av 500 städer och kommuner i 37 länder, som alla arbetar för att förbättra den fysiska- och sociala-miljön för att de ska bli bättre platser att åldras på 1/28/2019 Chalmers 7
Rapporttexter Principen fo r arbetet med att utveckla en a ldreva nlig stad utga r ifra n att involvera dem det bero r stadens a ldre inva nare i alla delar av arbetet Den fo rsta dialogen med stadens a ldre och professionen bekra ftar att ma lbilden om en a ldreva nlig stad enbart kan uppna s genom strukturerad samverkan mellan olika akto rer da r olika initiativ samspelar och fo rsta rker varandra. Stadens a ldre inva nare upplever att sa va l beslutsfattare som o vriga inva nare ibland saknar fo rsta else och respekt fo r a ldre personer behov. Vid ett fortsatt arbete beho vs en mer djupga ende dialog da r stadens alla a ldre inva nare erbjuds mo jlighet att delta. A ldre inva nares mo jlighet till medverkan ma ste sa kersta llas. Strategi för en äldrevänlig stad - Underlag till program Oktober 2017, Stockholms stad 1/28/2019 Chalmers 8
Mer rapporttexter Rent praktiskt inneba r detta en anpassning av strukturer och tja nster fo r att vara tillga nglig och inkluderande fo r a ldre personer med varierande behov och fo rutsa ttningar Det handlar ocksa om maktmobilisering genom att skapa fo rutsa ttningar fo r sja lvsta ndighet och att o ka svaga gruppers mo jligheter att pa verka sitt eget liv (empowerment) Pa samha llsniva inneba r det att a ldre inva nare ska fa sto rre inflytande o ver ha lsans besta mningsfaktorer och livskvaliteten i lokalsamha llet. Pa individniva handlar det om att o ka den enskilde individens mo jligheter att fatta beslut och ta kontroll o ver sitt eget liv 1/28/2019 Chalmers 9
Men tänk om 1/28/2019 Chalmers 10
Tänk om: Alla bussar och spårvagnar stannade 20-40 sekunder längre på varje hållplats 1/28/2019 Chalmers 11
Tänk om: Bussar och spårvagnar inte kör förrän alla som behöver sitta ner gör det? 1/28/2019 Chalmers 12
Tänk om: Det vore premierande för chauffören att INGA fallolyckor sker 1/28/2019 Chalmers 13
Tänk om: Alla trafikljus varade längre, för dem som ska gå över liksom för dem som ska fortsätta köra 1/28/2019 Chalmers 14
Tänk om: All trafikskyltning baseras på de som har svårt att ta in trafikinformation 1/28/2019 Chalmers 15
Tänk om: En majoritet inte kan ta bilen till våra köpcenter 1/28/2019 Chalmers 16
Vad handlar det om 1/28/2019 Chalmers 17
Handlar det inte om hela livet, alla åldrar? 1/28/2019 Chalmers 18
Förhållanden 24 40 19 0-24 25-65 66-85 1/28/2019 Chalmers 19
1/28/2019 Chalmers 20
Systemnivå, samhällsnivå - Jämför med EAT Lancet Nya servicestrukturer Meningsfullhet, hälsa och miljö Slow neighbourhoods 1/28/2019 Chalmers 21
1/28/2019 Chalmers 22
Dit är vi på väg.