1
Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 2
1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt gymnasieskolans år 1, erbjudande om individuella hälsosamtal tillsammans med skolsköterskan. I Norrbotten är en enkät kopplad till samtalet. Modellen med enkät och samtal benämns fortsatt Elevhälsosamtal*. I Norrbottens Elevhälsosamtal deltar kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän. Syftet med Elevhälsosamtal är att prata med barnen och ungdomarna om hur de mår och hur hälsan påverkas av hur vi lever (att mat, motion och sömn har stor betydelse för hur vi mår). Hälsosamtalet med elever i förskoleklass är betydligt mindre omfattande än de samtal som genomförs med elever i årskurs 4, 7 och gymnasieskolans år 1. Samtalet i förskoleklass fokuserar på ett fåtal frågor kring elevens skolmiljö. Liksom att längd och vikt registreras. Rapporten syftar till att få en överblick över hälsoläget i länet som helhet och ger en möjlighet att se förändringar över tid och att jämföra olika kommuners resultat. Den ger kommunerna information om vilka insatser som behöver göras och är viktig när beslut om åtgärder ska fattas. För Region Norrbotten är syftet dessutom att följa barn och ungas hälsa och levnadsvanor, se långsiktiga följder av att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och ta initiativ till förbättringsåtgärder. Denna rapport, redovisar resultaten från läsåret 2017/18 men beskriver även resultat från läsåren 2016/17 och 2015/16 för att beskriva utvecklingen under denna tidsperiod. Rapporten redovisar data på länsnivå, och ibland uppdelat per kommun och på kön. Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal *Läsåret 2005/2006 startade Luleå kommun med elevhälsosamtal, som succesivt spred sig till övriga kommuner i länet. Från och med läsåret 2010/2011 har länets alla kommuner varit med. Även flera enskilda och statliga skolhuvudmän ingår. 3
2. Deltagande i Elevhälsosamtal i Norrbottens förskoleklasser, läsåren 2015/16-2016/17-2017/18 Andelen elever som ingår i resultatet för Elevhälsosamtalet har ökat något de senaste tre läsåren. Deltagarfrekvensen läsåret 2015/16 var 62 %, läsåren 2016/17 och 2017/18 var den 66 %. Varje år finns det ett bortfall av elever som inte deltagit i Elevhälsosamtalet. Bortfallet kan bero på olika saker, t.ex. personalbrist för att bjuda in och genomföra samtalet men det kan även bero på att elever uteblir trots flera ombokningar. Läsåret 2015/16 deltog inte Kiruna kommun. Läsåret 2016/17 deltog alla kommuner. Läsåret 2017/18 deltog inte Kalix kommun. Antalet enskilda och statliga skolhuvudmän som deltar varierar från år till år. Dessa läsår har det varierat mellan tre och fem. Vissa kommuner har ett litet antal elever som besvarat frågorna vilket innebär att resultat presenteras på länsnivå, uppdelat på flickor och pojkar. I de fall resultat presenteras på kommunnivå får de tolkas med försiktighet. Antalet elever som besvarat frågeformuläret läsåret 2017/18, uppdelat per kommun och kön, och andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever läsåret 2017/18 enligt skolverket visas i Tabell 1. För motsvarande uppgifter läsåren 2015/16 och 2016/17 se rapporterna som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal Tabell1. Antal flickor och pojkar som besvarat Hälsofrågor i förskoleklass, läsåret 2017/2018 uppdelat per kommun. Andel deltagande elever jämfört med antal inskrivna elever enligt skolverket läsåret 2017/18 Flickor, antal Pojkar, antal Andel deltagande elever, % Arjeplog 11 20 100.0 Arvidsjaur 13 24 48.1 Boden 112 119 74.0 Gällivare 76 76 84.4 Haparanda 51 47 83.1 Jokkmokk 12 16 59.6 Kalix us us 0.0 Kiruna 107 95 78.9 Luleå 223 231 53.0 Pajala 10 18 44.4 Piteå 200 217 92.1 Älvsbyn 48 34 87.2 Överkalix 6 6 41.4 Övertorneå 7 8 50.0 Total 876 911 66.4 4
3. Resultat De tre senaste läsåren har andelen normalviktiga barn i förskoleklass, enligt BMI klassificering, varit stabil. Ungefär 8 av 10 elever i förskoleklass är normalviktiga. Andelen flickor och pojkar som har övervikt/fetma beskrivs i tabell 2a. Tabell 2a. Andel flickor och pojkar i förskoleklass läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 som är överviktiga/feta BMI-klass Övervikt/fetma, % Flickor 18.9 19.3 16.6 Pojkar 14.3 17.1 16.3 Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal Tabell 2b visar andelen elever i förskoleklass som har övervikt/fetma de tre senaste läsåren, uppdelat per kommun. Tabell 2b. Andel förskoleelever med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun. BMI-klass Övervikt/fetma, % Arjeplog 20.6 17.1 Arvidsjaur 18.4 21.8 Boden 12.5 13.5 12.1 Gällivare 21.2 16.0 13.2 Haparanda 16.0 26.9 18.4 Jokkmokk 13.5 Kalix 15.7 17.9 us Kiruna us 24.6 20.3 Luleå 16.6 15.3 15.5 Pajala 20.2 15.4 Piteå 16.8 16.3 17.0 Älvsbyn 26.0 20.5 15.9 Överkalix 10.0 9.6 Övertorneå 23.4 25.0 Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 5
Tabell 2c visar andelen flickor och pojkar med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 uppdelat per kommun. Tabell 2c. Andel flickor och pojkar i förskoleklass med övervikt/fetma läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18, uppdelat per kommun BMI-klass Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % Övervikt/fetma, % flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Arjeplog Arvidsjaur Boden 18.2 7.4 13.7 13.3 11.6 12.6 Gällivare 20.0 22.4 17.8 13.8 13.2 13.1 Haparanda 17.4 14.5 25.4 16.7 15.7 Jokkmokk Kalix 21.2 10.3 24.4 11.6 us us Kiruna us us 25.4 23.5 17.8 23.2 Luleå 16.7 16.4 18.7 12.3 18.3 12.6 Pajala 23.5 21.0 18.8 18.4 Piteå 18.3 15.4 14.8 17.9 16.0 18.0 Älvsbyn 23.8 16.7 23.7 22.8 Överkalix Övertorneå Total (%) 18.9 14.3 19.3 17.1 16.6 16.3 Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen Förskoleeleverna får ett antal frågor som handlar om trivsel i skolan. De svarar genom att ringa in det svarsalternativ, en glad gubbe, en neutral gubbe eller en ledsen gubbe, som överensstämmer med deras känsla. Tabell 3a-3d beskriver andel flickor och pojkar som ringat in alternativet glad gubbe på respektive fråga. De flesta eleverna känner sig glada när de tänker på skolan, sina klasskamrater, rasterna och matsalen. Tabell 4a-4d beskriver andel som ringat in alternativet glad gubbe på respektive fråga uppdelat per kommun. Andelar för läsåren 2015/16 och 2016/17 är hämtade från tidigare rapporter som återfinns på www.norrbotten.se/elevhalsosamtal 6
Tabell 3a. Andel flickor och pojkar i förskoleklass som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på att gå till skolan, läsåren 2015/16, 2016/17och 2017/18 att gå till skolan, % Flickor 83.0 83.2 84.8 Pojkar 75.0 75.7 72.0 Tabell 3b. Andel flickor och pojkar i förskoleklass som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på klasskamraterna, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 klasskamraterna, % Flickor 84.0 77.3 83.5 Pojkar 80.0 78.9 74.7 Tabell 3c. Andel flickor och pojkar i förskoleklass som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på rasterna, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 rasterna, % Flickor 78.0 73.9 78.7 Pojkar 75.0 77.1 78.9 Tabell 3d. Andel flickor och pojkar i förskoleklass som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på matsalen, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 matsalen, % Flickor 83.0 79.7 81.9 Pojkar 74.0 73.7 74.4 7
Tabell 4a. Andel förskoleelever som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på att gå till skolan uppdelat per kommun, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 att gå till skolan, % Arjeplog 76.5 78.6 Arvidsjaur 86.2 69.2 Boden 85.3 78.2 79.3 Gällivare 80.0 84.0 78.3 Haparanda 84.7 80.6 81.6 Jokkmokk 88.5 Kalix 71.6 75.0 us Kiruna us 92.1 81.2 Luleå 76.0 74.8 77.6 Pajala 87.1 83.1 Piteå 79.6 77.4 66.9 Älvsbyn 87.0 78.2 89.0 Överkalix 78.0 84.6 Övertorneå 84.4 87.5 ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 8
Tabell 4b. Andel förskoleelever som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på klasskamraterna uppdelat per kommun, läsåren, 2015/16, 2016/17 och 2017/18 klasskamraterna, % Arjeplog 77.9 81.4 Arvidsjaur 70.1 67.9 Boden 85.3 84.0 75.6 Gällivare 78.8 85.5 78.9 Haparanda 79.4 72.0 77.6 Jokkmokk 71.2 Kalix 81.3 81.0 us Kiruna us 82.5 83.2 Luleå 81.2 76.7 80.5 Pajala 88.2 83.1 Piteå 82.4 74.9 82.3 Älvsbyn 87.0 76.9 84.1 Överkalix 80.0 76.9 Övertorneå 68.8 76.4 ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 9
Tabell 4c. Andel förskoleelever som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på rasterna uppdelat per kommun, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 rasterna, % Arjeplog 83.8 82.9 Arvidsjaur 64.4 57.7 Boden 73.7 72.4 74.4 Gällivare 79.4 80.9 79.6 Haparanda 81.7 77.4 78.6 Jokkmokk 76.9 Kalix 78.4 80.4 us Kiruna us 74.6 77.7 Luleå 74.5 71.5 83.0 Pajala 77.6 73.8 Piteå 78.8 74.9 71.5 Älvsbyn 89.6 84.6 89.0 Överkalix 74.0 76.9 Övertorneå 67.2 72.2 ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 10
Tabell 4d. Andel förskoleelever som ringat in alternativet glad gubbe när de tänker på matsalen uppdelat per kommun, läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18 matsalen, % Arjeplog 69.1 74.3 Arvidsjaur 66.7 52.6 Boden 85.3 82.1 76.2 Gällivare 74.1 78.6 78.9 Haparanda 80.2 81.7 82.7 Jokkmokk 67.3 Kalix 79.1 80.4 us Kiruna us 83.3 75.2 Luleå 81.2 73.0 80.5 Pajala 84.7 76.9 Piteå 74.0 78.7 75.4 Älvsbyn 77.9 64.1 85.4 Överkalix 76.0 71.2 Övertorneå 90.6 90.3 ) kommunen har för få elever för att redovisa (< 50elever) us) inga uppgifter finns registrerade för kommunen 11
12