Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

Relevanta dokument
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av

Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB

Projekteringsanvisning

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

Tentamen i Konstruktionsteknik

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

Eurokod laster. Eurocode Software AB

caeec101 Lastnedräkning Användarmanual Eurocode Software AB Detta program kombinerar laster enligt SS EN Rev: C

DIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR. Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10. Structural Mechanics. Bachelor s Dissertation

(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION


TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner

Exempel 7: Stagningssystem

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.


Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström

1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ

Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

JÄMFÖRANDE ANALYS GENOM LITTERATURSTUDIE OCH LASTNEDRÄKNING

JÄMFÖRANDE STUDIE AVSEENDE SVENSKA BYGGREGLER OCH DEN EUROPEISKA STANDARDEN EUROKODER Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Praktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer

EXAMENSARBETE. Förändring av svensk takstol. En jämförelse mellan BABS 1946 och Eurokod. Karin Ericsson. Civilingenjörsexamen Arkitektur

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Eurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB

EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/ Beslutad datum:

Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen

Dimensionering av skyddsrum. D Dimensionering av komplett skyddsrum

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Tentamen i Konstruktionsteknik

Beräkningsmall för vind- och snölast enligt Eurokoderna

Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Exempel 14: Fackverksbåge

Exempel 11: Sammansatt ram

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

EXAMENSARBETE. Snedfördelning av laster på sadeltak av trä. Förslag på detaljlösning. Alexander Kaponen 2014

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Dimensionering av curlinghall ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR

Exempel 13: Treledsbåge

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokoder samt jämförelsestudie av vindlastberäkningsmetoder

caeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod

HUNTON FANERTRÄBALK LVL

Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)

Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokod baserad på väggar och olika taktyper

Tentamen i Konstruktionsteknik

Exempel 12: Balk med krökt under- och överram

REGELVERK FÖR GLAS I BÄRANDE KONSTRUKTIONER

UNDERSÖKNING VARFÖR RASAR TAK UNDER SNÖRIKA VINTRAR?

Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

SVENSK STANDARD SS :2017

Exempel 5: Treledstakstol

Praktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder

Systembeskrivning och funktionsnyckel

Last från icke bärande väggar är inte inräknade i nyttig last i avsnitt 3:4.

Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Exempel 3: Bumerangbalk

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar

KONSTRUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDE NYTTIG LAST ELLER SNÖLAST TOTAL LAST INKL. EGENVIKT

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1

Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON

Lean Wood Engineering

MINERIT mellanväggar med stålreglar

Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.

Tekniska anvisningar. för kvalitetssäkring av balkonger och inglasningar. Januari 2015 Ersätter Maj 2014 Sverige

Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar

SPÄNNINGSFÖRDELNING I ENSKILD BÄRVERKSDEL

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson,

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH

Transkript:

Innehåll, Bilaga 1 Lastberäkningar... 2 Egentyngd... 2 Nyttiglast... 2 Snölast... 3 Vindlast... 5 Väggdimensionering... 8 steg 1: Dimensionering från tak... 8 steg 2: Dimensionering från våning 5... 11 steg 3: Dimensionering från våning 4... 15 steg 4: Dimensionering från våning 3... 18 Steg 5: Dimensionering från våning 2... 22 1

Lastberäkningar Här beräknas egentyngd av takkonstruktion och bjälklag, nyttiglast, snölast och vindlast Egentyngd Takkonstruktion antas vara uppstolpat ovanpå vindsbjälklag och uppbyggd enligt följande konstruktion: 73 mm massivträ + stolpar + papp + råspont + takmaterial g k, tak = 0,8 KN/m 2 BjälklagMBK5 är uppbyggd enligt följande konstruktion: 400 mm massivträ + undertak g k, bjälklag = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast Rum och utrymmen i bostäder tillhör kategori A med q k = 2,0 KN/m 2. Ψ 0 = 0,7; Ψ 1 = 0,5 och Ψ 2 = 0,3. Där q k är Karakteristisk last Ψ 0,n, Ψ 1,n och Ψ 3,n är reduktionsfaktorer för nyttig last. Nyttiglast räknas med en meter bredd. q k = 2,0 KN/m 2. 2

Snölast Snözon 2,5 (Karlstad kommun). taklutning mindre 5 grader. s k = 2,5 KN/m 2. Ψ 0,s = 0,7; Ψ 1,s = 0,4 och Ψ 2,s = 0,3. Snölast på tak, s, bestäms med följande formel: s= µc e C t s k. där µ= formfaktor som beror av takytans form och risk för snöanhopning. C e = exponeringsfaktor som beror på omgivande topografi, har värde 1,0. C t = termisk koefficient som beror på energiförluster genom taket, har värde 1,0. s k = karakteristiskt värde för snölast på mark. Ψ 0, Ψ 1 och Ψ 2 lastreduktionsfaktor för snölast på mark. Tak med nivåskillnader ger upphov till en beräkning enligt följande: Fall (i) används för snölast som är opåverkad av vind. Fall (ii) används för snölast som är påverkad av vind. Figur 2. Sektionsritning för Barkassen 15 Källa: Peab AB Figur 1. Snölast fördelning på tak med nivåskillnader Källa: Byggkonstruktion enligt eurokoderna 3

S 1 = µ 1 C e C t s k. µ 1 = 0,8 S 2 = µ 2 C e C t s k. µ 2 = µ s + µ w Där µ s = formfaktor på grund av snöras som svarar mot 50 % av snölasten på närmast angränsande högre belägna tak rasar ned. Om taklutningen α 15 o kan µ s sättas till noll. µ w = formfaktor för snölast på grund av vind som kan sättas till det minsta av (b 1 + b 2)/ 2h och γh/ s k där γ= 2KN/m 3 Den yta på vilken den nedrasade snön hamnar har längden l s = 2h med krav att 5 l s 15m. 2 olika fall uppstår: Fall(1): b 1 = 6,3m och b 2 = 2,4m. Fall(2): b 1 = 7,9m och b 2 = 6,3m. Fall(1): µ w = (b 1 + b 2)/ 2h= (6,3 + 2,4)/ (2*2,4)= 1,8 eller µ w = γh/ s k = (2*2,4)/ 2,5= 1,9 Det minsta är 1,8. S 1 = µ 1 C e C t s k = 0,8*1*1*2,5= 2KN/m 2. S 2 = µ 2 C e C t s k = 1,8*1*1*2,5= 4,5KN/m 2. Figur 3. Snölast fördelning på tak i fall 1 4

Fall(2): µ w = (b 1 + b 2)/ 2h= (7,9 + 6,3)/ (2*1,2)= 5,9 eller µ w = γh/ s k = (2*1,2)/ 2,5= 1,6 Det minsta är 1,6. S 1 = µ 1 C e C t s k = 0,8*1*1*2,5= 2KN/m 2. S 2 = µ 2 C e C t s k = 1,6*1*1*2,5= 4KN/m 2. Figur 4. Snölast fördelning på tak i fall 2 Vindlast Terräng typ 3 (Karlstad kommun). Referens vindhastighet v b = 23m/s. Lastreduktionsfaktorer för vindlast: Ψ 0,v = 0,6; Ψ 1,v = 0,2 och Ψ 2,v = 0. Z =h= 15,8m. d(bredd) = 16,6m. d(längd) = 52,8 m. Det karateristiska värdet för utvändig respektive invändig vindlast bestäms med följande formler: W e = q p (z e )c pe W i = q p (z i )c pi Där q p (z e,i ) = karakteristiska hastighetstrycket ute respektive inne. z e, z i = referenshöjden för utvändig respektive invändig vindlast. c pe, c pi = formfaktorn för utvändig respektive invändig vindlast. 5

q p (z) = C e (z) q b där Exponeringsfaktorn C e (z)= 1,8. q b = referenshastighetstrycket, q b = 1/2ρ luft v b 2 Figur 5. Zon fördelning på vägg Källa: Träkonstruktion, formler och tabeller Tabell 1. Rekommenderade formfaktorer för utvändig vindlast för väggarna Zon A B C D E h/d c pe, 10 c pe, 10 c pe, 10 c pe, 10 c pe, 10 5-1,2-0,8-0,5 +0,8-0,7 1-1,2-0,8-0,5 +0,8-0,5 0,25-1,2-0,8-0,5 +0,7-0,3 Figur 6. Zonfördelning för plana tak Källa: Träkonstruktion, formler och tabeller 6

Tabell 2. Formfaktorer för utvändig vindlast på plana tak Zon F G H I c pe, 10-1,8-1,2-0,7 +0,2 och -0,2 Formfaktorer för invändig vindlast c pi + 0,2 eller 0,3. q b = 1/2ρ luft v b 2 = 1,25.10-3 * 23 2 = 0,33 KN/m 2. q p (z) = C e (z) q b = 1,8 * 0,33 = 0,6 KN/m 2. h/d(bredd)= 15,8/16,6= 0,95; h/d(längd)= 15,8/52,4= 0,3 både ger värde som är större än 0,25, c pe, 10 värdena tas ifrån tabell() för de olika zonerna med h/d=1. Vindlast på väggen: Tryck inne och sug ute som ger denna last: w vägg = (c pi - c pe ) q p (z) = (0,2 - (-1,2)) * 0,6 = 0,84KN/m 2. där cpi = +0,2 (tryck inne). cpe = -1,2 (högsta sug som uppstår i zon A). Vindlast på taket: Tryck ute och sug inne som ger denna last: w tak = (c pe - c pi ) q p (z) = (0,2 - (-0,3)) * 0,6 = 0,3KN/m 2. där c pi = -0,3 (sug inne). c pe = -1,2 (tryck ute som uppstår i zon I). 7

Väggdimensionering Egentyngd för tak + vindsjälklag, g k = 0,94 + 0,8 = 1,74 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 4,5 KN/m 2 vindlast, w vägg = 0,84 KN/m 2 w tak = 0,3 KN/m 2 steg 1: Dimensionering från tak a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Egentyngd för tak(vindsbjälklag + tak), g k,tak = 1,74 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 4,5 KN/m 2 vindlast, w tak = 0,3 KN/m 2 8

Lastfall 1(snölast som huvudlast och nyttiglast är lika med noll): q ed, 1s = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 + 0 = 7,3 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*1,74 + 1,5*1*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 + 0 = 9 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*1,74 + 0 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 = 7,3 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*1,74 + 0 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 = 7 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,6*0,3 + 1,5*1*0,7*4,5 + 0 = 7,3 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k,tak + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,6*0,3 + 1,5*1*0,7*4,5 + 0 = 7 KN/m 2 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 där l = bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last på tak. Eftersom tre olika lastfall uppstår, måste F cd räknas med 3 olika dimensionerande last. Denna strategi ska användas för resten av beräkningar. 9

q ed, 2s = 9 KN/m 2 q ed, 1n = 7,3 KN/m 2 q ed, 1v = 7,3 KN/m 2 l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,tak = (q ed, 2s *l)/2= (9*9,5)/2= 43 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,tak = (q ed, 1n *l)/2= (7,3*9,5)/2= 34,7 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,tak = (q ed, 1v *l)/2= (7,3*9,5)/2= 34,7 KN/m. c) Dimensionering av bärande väggar i plan 5 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken 2006. Figur 7. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 10

Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,3,tak = 43 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 95KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 5 är MB57 (3*19 mm). steg 2: Dimensionering från våning 5 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. 11

Egentyngd för mellanbjälklag, g k,bjälklag = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 12

b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 1)+1,35*γ d g k, vägg där l = belastad längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 1. g k, yttervägg = Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57. q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,tak = 43 KN/m F cd,2,tak = 34,7 KN/m F cd,3,tak = 34,7 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 m = 26 kg/m 2 g= 9,82 g k, yttervägg = 8 mm fibercementskiva(20kn/m 3 ) + 2 EPDM list(försummas) + 28*95 läkt(5kn/m 3 ) + vindskyddsväv(försummas) + 170 regel cc600(5kn/m 3 ) + 170 isolering(0,5kn/m 3 ) + 57 KLträ(5KN/m 3 ) + 0,2 byggfolie(0,01kn/m 2 ) + 45*45 regel cc600(5kn/m 3 ) + 45 isolering(0,5kn/m 3 ) + 15 mm brandgips(8kn/m 3 ). g k, vägg = (8 mm fibercementskiva + 2 EPDM list + 28*95 läkt + vindskyddsväv + 170 regel cc600 + 170 isolering + 57 KL- trä + 0,2 byggfolie + 45*45 regel cc600 + 45 isolering + 15 mm brandgips) = (0,008*20*2,58 + 0,028*2,58*5*0,095/0,6 + 0,17*2,58*5*0,045/0,6 + 0,17*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,057*2,58*5 + 0,2*0,01 + 0,045*2,58*5*0,045/0,6 + 0,045*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,015*2,58*8) = 1,98 KN/m (bredd) 2KN/m. Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v5 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,tak + 1,35*γ g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 43+ 1,35*1*2 = 62KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v5 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,tak + 1,35*γ g k, vägg = (4,1*9,5)/2 + 34,7 + 1,35*1*2 = 57 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast F cd,3,v5 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,tak + 1,35*γ g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 34,7 + 1,35*1*2 = 53,5KN/m. 13

c) Dimensionering av bärande väggar i plan 4 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken 2006. Figur 8. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,1,v5 = 62 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 100 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 4 är MB57 (3*19 mm). 14

steg 3: Dimensionering från våning 4 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Egentyngd för takbjälklag, g k,tak = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m 2 15

q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 2)+ 1,3*γd*g k, vägg där l = bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 2. g k, vägg = dimensionerande egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57 q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,v5 = 62 KN/m F cd,2,v5 = 57 KN/m F cd,3,v5 = 53,5 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 g k,yttervägg = 2 KN/m 16

Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v4 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,v5 + 1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 62 + 1,35*1*2 = 81 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v4 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,v5 + 1,35*γ*g k, vägg = (4,1*9,5)/2 + 57 + 1,35*1*2 = 79,2 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,v4 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,v5 + 1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 53,5 + 1,35*1*2 = 72,3 KN/m. c) Dimensionering av bärande väggar i plan 3 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken 2006. Figur 9. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd 17

F cd,1,v4 = 81 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 95 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 3 är MB57 (3*19 mm). steg 4: Dimensionering från våning 3 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Egentyngd för takbjälklag, g k,tak = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 18

Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 19

b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 3)+ 1,3*γ d *g k, vägg där l = bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 3. g k, vägg = Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57 q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,v4 = 81 KN/m F cd,2,v4 = 79,2 KN/m F cd,3,v4 = 72,3 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 g k,yttervägg = 2 KN/m Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v3 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,v4 + 1,35*γ* g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 81 + 1,35*1*2 = 100 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v3 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,v4 + 1,35*γ* g k, vägg = (4,1*9,5)/2 + 79,2 + 1,35*1*2 = 101,4KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,v3 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,v4 + 1,35*γ* g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 72,3 + 1,35*1*2 = 91,2 KN/m. 20

c) Dimensionering av bärande väggar i plan 2 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken 2006. Figur 10. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB73 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,2,v3 = 101,4 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 170 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 2 är MB73 (19 +35 +19 mm). 21

Steg 5: Dimensionering från våning 2 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Egentyngd för takbjälklag, g k,tak = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 0+ 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 1,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 22

Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7*2 + 0 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1*2+ 0+ 0 = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0,94 + 0 + 0 + 1,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 4)+1,35*γ d *g k, vägg där l = Bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 4. g k, vägg = Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB73 q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,v3 = 100 KN/m F cd,2,v3 = 101,4 KN/m F cd,3,v3 = 91,2 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 23

g k, yttervägg = 8 mm fibercementskiva(20kn/m 3 ) + 2 EPDM list(försummas) + 28*95 läkt(5kn/m 3 ) + vindskyddsväv(försummas) + 170 regel cc600(5kn/m 3 ) + 170 isolering(0,5kn/m 3 ) + 73 KLträ(5KN/m 3 ) + 0,2 byggfolie(0,01kn/m 2 ) + 45*45 regel cc600(5kn/m 3 ) + 45 isolering(0,5kn/m 3 ) + 15 mm brandgips(8kn/m 3 ). g k, vägg = (8 mm fibercementskiva + 2 EPDM list + 28*95 läkt + vindskyddsväv + 170 regel cc600 + 170 isolering + 73 KL- trä + 0,2 byggfolie + 45*45 regel cc600 + 45 isolering + 15 mm brandgips) = (0,008*20*2,58 + 0,028*2,58*5*0,095/0,6 + 0,17*2,58*5*0,045/0,6 + 0,17*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,073*2,58*5 + 0,2*0,01 + 0,045*2,58*5*0,045/0,6 + 0,045*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,015*2,58*8) = 2,2 KN/m (bredd). Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v2 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,v3 +1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 100 + 1,35*1*2,2 = 119,3 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v2 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,v3 + 1,35*γ*g k, vägg = (4,1*9,5)/2 + 101,4 + 1,35*1*2 = 124,3 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,v2 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,v3 + 1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 91,2 + 1,35*1*2 = 110,3 KN/m c) Dimensionering av bärande väggar i plan 1 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken 2006. Figur 11. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB73 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 24

Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,2,v2 = 124,3 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 170 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 1 är MB73 (19 + 35 + 19 mm). 25