Kv. Bryggaren 2 och 24

Kv. Bryggaren 2 och 24 Antikvarisk förundersökning inför om- och tillbyggnad Bryggaren 2 och 24, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport februari 2014

Kalmar läns museums bebyggelseenhet Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/ bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen. Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis landoch marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik. www.kalmarlansmuseum.se KUL-kontroll vad är det? Den nya Plan- och Bygglagen (PBL) började gälla den 2 maj 2011. Sakkunnig kontroll av kulturvärden s.k. KUL-kontroll grundar sig i Boverkets föreskrift BFS 2011:15 KUL 2 och är tillämpbar för de villkor som ställs om antikvarisk medverkan. Antikvarisk medverkan genom KUL-kontroll verifierar att samhällets krav om tillvaratagande av kulturvärden tillgodoses. I byggprocessen tillför antikvarien kunskap om de kulturhistoriska värdena och hur de tar sig uttryck i det enskilda objektet.

Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Kv. Bryggaren 2 och 24 Antikvarisk förundersökning inför om- och tillbyggnad Bryggaren 2 och 24, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Författare Veronica Olofsson Foto Författaren där inte annat anges Granskad av Magdalena Jonsson Layout Kalmar läns museum Diarienummer Kalmar läns museum: 31-77-2014 Utgivare Kalmar läns museum Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-1417-10 från Lantmäteriverket. Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Liselotte Jumme Beställare Kontaktperson Kalmarhem, Box 305, 39123 Kalmar Marie Dellve-Kristiansson Övriga handlingar och digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv

Skala 1:1 000 000 Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat. 4

Bebyggelsehistorisk Byggnadsantikvarisk utredning rapport Kalmar läns museum Innehåll Inledning...7 Uppdragets bakgrund...7 Områdesbeskrivning och karta... 7 Aktuell skyddsstatus...7 Historik...9 Kvarnholmen och kvarteret Bryggaren... 9 Kalmar Bryggeri...11 Bryggaren 2...13 Bryggaren 24...14 Byggnadshistorik och beskrivningar...17 Bryggaren 2, flerbostadshus...18 Bryggaren 24, kontorshus mot väster (tidigare Bryggaren 3, 20)...24 Bryggaren 24, kontorshus mot öster (tidigare Bryggaren 4, 17, 18, 19, 20)...30 Kulturhistorisk värdering...40 Sammanfattande om områdets kulturhistoriska värden...40 Antikvariska rekommendationer...42 Antikvariska synpunkter på aktuella om- och tillbyggnadsförslag...42 Källförteckning...44

Karta över del av Kvarnholmen där de två fastigheterna är markerade med en streckad blå linje. Ur Kalmar kommuns digitala besökskarta. Gällande detaljplan över kvarteret Bryggaren från 1987.

Inledning Uppdragets bakgrund Kalmar läns museum har fått i uppdrag av Kalmarhem att utföra en antikvarisk förundersökning för de aktuella fastigheterna. Bakgrunden är att ägaren Kalmarhem planerar att bygga om de två husen på fastigheten Bryggaren 24 från kontor till bostäder samt att uppföra en ny byggnad på fastigheten Bryggaren 2. Den antikvariska förundersökningens syfte är att tydliggöra byggnadernas kulturhistoriska värden och att fungera som ett underlag i projekteringen och ärendets fortsatta handläggning. En fältbesiktning av fastigheterna har utförts av antikvarie Veronica Olofsson. Rapporten har sammanställt under februari månad 2014. Områdesbeskrivning och karta Kvarteret Bryggaren ligger centralt på Kvarnholmen, alldeles öster om Stora torget. De två aktuella fastigheterna, Bryggaren 2 och Bryggaren 24, ligger i kvarterets norra del utmed Storgatan. Fastigheterna är bebyggda med tre gatuhus. Aktuell skyddsstatus Kvarteret Bryggaren ingår i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården, K48 Kalmar stad. Området sträcker sig som ett stråk genom Kalmar stads centrala delar, från Ängö i norr till Stensö i söder. Riksintresset motiveras dels att som befästningsstad utgjort en huvudpunkt för Sveriges försvar fram till 1600-talets senare del, och dels såsom ett av landets främsta exempel på 1600-talets byggnadskonst samt residensoch förvaltningsstadens fortsatta utveckling. Kvarteret ingår också i fornlämningsområde, Kalmar 94:1, där kulturlager kan väntas påträffas från 1600-1800-tal. Gällande stadsplan (detaljplan) för kvarteret Bryggaren är antagen 1987. I planen är de tre byggnaderna inom Bryggaren 2 och 24 belagda med q-bestämmelser, vilket enligt planbeskrivningen syftar till att bevara befintlig byggnad och att eventuell nytillkommande bebyggelse ska ta hänsyn och anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i omgivningen. 7

Karta över tomtindelningen på Kvarnholmen 1766, kopia från 1818. De långsmala tomterna hade i regel måtten 12 x 30 meter. Karta över östra delen av Kvarnholmen. Det område som nedbrändes vid stadsbranden 1800 är markerat med svart linje. Branden började på den svartmarkerade tomten. 8

Historik Kvarnholmen och kvarteret Bryggaren De centrala delarna av Kvarnholmen, Kalmars stadskärna, har idag i stort sett kvar den kvartersindelning som fastlades i mitten av 1600-talet, då staden flyttades från området vid slottet till Kvarnholmen. 1600-talsplanen utgjordes av ett rutnät med ett centralt placerat torg och skyddande befästningar. Staden indelades från början i fyra stora kvarter, vilka i sin tur indelades i mindre rundlar motsvarande dagens kvarter. Varje rundel var indelad i numrerade långsmala rektangulära tomter, vända med kortsidan mot gatan. Dagens kvarter Bryggaren utgjorde den tredje rundeln i det östra kvarteret och bestod av tomterna nr 118-137. I kvarteret har flera av de ursprungliga tomterna under åren slagits samman till större tomter. De aktuella fastigheterna utgjordes ursprungligen av tre tomter med numren 119 (Bryggaren 2), 120 och 121 (Bryggaren 24). Kvarnholmens kvarter har trots den likartade kvartersindelningen haft olika bebyggelsekaraktär. I kvarteren närmast Stortorget bosatte sig många av stadens storborgare, befattningshavare och kyrkans män. I kvarteret Bryggaren bodde i äldre tider lärare och andra tjänstemän samt sjökaptener. Under 1800-talet då handeln ökade, öppnades flera butiker i kvarteret. Den 11 augusti år 1800 drabbades östra Kvarnholmen av en förödande eldsvåda och hela kvarter ödelades. Branden började på en av tomterna i nuvarande kvarteret Bryggarens östra del. I Bryggaren räddades tre tomter i kvarterets sydvästra hörn från branden. Många byggnader brann ned till grunden, men man har vid ombyggnader kunnat konstatera att äldre brandskadade byggnadsdelar ingår i, eller t.o.m. utgör merparten av, den idag befintliga bebyggelsen på vissa tomter. Redan år Karta över kvarteret Bryggaren upprättad 1945 (t.v.) i samband med en tomtsammanslagning. På kartan ses den äldre bebyggelsen på de tre aktuella tomterna ännu bevarad. Jämför med karta från 1964 (t.h.) då hela östra delen av kvarteret utgörs av Kalmar bryggeri och i stort sett all gårdsbebyggelse rivits. Ur Lantmäterimyndighetens arkiv. 9

Kalmar bryggeri omkring 1930-talet. Fotot är taget från den södra tomten Bryggaren 12. Rakt fram ses det gamla brygghuset med ett portlider som förband de två äldsta bryggeritomterna med varandra. Till höger ses det nya brygghuset som uppfördes år 1930. Foto: 4-221, Kalmar läns museums bildarkiv. 1803 var de flesta tomterna åter bebyggda. Det har antagits att den snabba återuppbyggnaden åstadkoms genom att hus flyttades in från den omgivande landsbygden. Det är således fullt möjligt att flera av husen i dessa delar av staden är äldre än från år 1800. Under mark finns också rester av 1600- och 1700-talsbebyggelsen i form av grundmurar och källare. Den nuvarande fastighetsnumreringen på Kvarnholmen bygger på den revidering av kvartersnamn och tomtnummer som fastslogs av staden år 1924. Detta kvarter fick då namnet Bryggaren och de aktuella tomterna bytte numrering från nr 119, 120, 121 till nr 2, 3, 4. Kvartersnamnet kommer från den bryggeriverksamhet som bedrevs i kvarteret från 1850, först i liten skala men som senare kom att uppta mer än halva kvarteret. Den aktuella fastigheten Bryggaren 24 ingick då i bryggeritomten. Bryggeriverksamheten lades ned 1971 och år 1985 revs bryggeribyggnaderna. På platsen uppfördes 1987 ett serviceboende. I kvarterets västra del ligger stadshotellet som uppfördes 1907. 10

Bryggeriet sett från Storgatan under 1930-talet. Det nya, höga brygghuset är uppfört. Närmast i bild ses bryggeriets kontorshus. Foto: Bryggneg3, Kalmar läns museums bildarkiv. Kalmar Bryggeri Anderssons Bryggeri, senare känt som Kalmar Bryggeri, anlades 1847 av Johan Andersson i Sandås. Bara några år senare, år 1850, köpte Andersson två tomter i kvarteret Bryggaren, Bryggaren 4 och Bryggaren 12 dit bryggeriverksamheten flyttades. På platsen hade det då redan funnits en äldre bryggeriverksamhet. Tillverkningen skedde först i liten skala. På 1880-talet hade bryggeriet sammanlagt 13 anställda. På den norra tomten låg bostadsoch kontorshus, maltförråd och brygghus med maltkross och jäskällare. På den södra tomten låg lager, förråd och stall. Vatten fick hämtas med häst och vagn utanför Kvarnholmen. Vattenkvaliteten förbättrades 1901 när vattenledning drogs fram från vattentornet. År 1857 introducerade bryggeriet s.k. bajerskt öl i Kalmar under namnet Iskällar-Bier. Det innebar att man övergick från överjäsning till underjäsning och kunde på så sätt framställa ett lagringsbart öl. Ölet lagrades fram till 1910 i slottets källare och valven invid Västerport, därefter i en lagerkällare inom kvarteret Bryggaren. Vid slutet av 1800-talet var Anderssons Bryggeri och Nordstjernan de två ledande 11

Ritning av bryggeriets byggnader utmed Storgatan från 1945, inför uppförandet av den nya upptappningsbyggnaden i hörnet Storgatan-Proviantgatan. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. bryggerierna i Kalmar. Under sonen Axel Anderssons ledning från 1888 växte bryggeriet och under 1890-1910-talet inköptes flera tomter så att samtliga tomter i kvarterets östra del såsmåningom kom att ingå i bryggeritomten. År 1930 uppfördes ett nytt brygghus utmed Storgatan. År 1933 köptes de två kalmarbryggerierna Anderssons Bryggeri och Nordstjernans Bryggeri upp av AB Stockholms Bryggerier och fick då namnet Kalmar Bryggeri AB. Under 1940- och 50-talet skedde omfattande byggnationer i kvarteret. År 1964 köptes bryggeriet upp av Prippsbryggerierna och 1971 lades driften vid Kalmar Bryggeri ned. Därefter stod byggnaderna delvis tomma, delvis använda för olika tillfälliga ändamål. År 1985 revs stora delar av bryggeribyggnaderna och ett servicehus uppfördes på dess plats. En av bryggeriets lastbilar står parkerad på innergården. Foto: Bryggneg23, Kalmar läns museums bildarkiv. 12

Bryggaren 2 Tomten var en av de som nedbrändes under 1800 års stadsbrand och man kan därför utgå från att tomten nybebyggdes under 1800-talets första år. Den tidigaste brandförsäkringshandling för fastigheten är från 1828. Det nuvarande gatuhuset i korsvirke var då uppfört. På tomten fanns även tre uthus. Det största uthuset, en bryggstuga med köksspis och bakugn, var placerat utmed den västra tomtgränsen. Byggnaden var i likhet med gatuhuset byggt av korsvirke med tegel däremellan under ett brädtak. Vid brygghusets södra gavel fanns en uthuslänga av trä inrymmande vedbod, stall och vagnsbod samt en kolbod. Några år senare revs denna byggnad och det befintliga korsvirkeshuset byggdes till med en korsvirkeskonstruktion i två våningar inrymmande packhus, visthusbod och två vedbodar. År 1856 uppges hela gårdshuset av korsvirke ha inretts till bostäder och visthusbodar. På tomten fanns dessutom ett mindre uthus inrymmande fähus och avträde. Under 1910-talet byggdes gatuhuset och gårdshuset samman genom en ny byggnadsdel av tegel. Samtliga gårdsbyggnader är numera rivna. Gårdsbyggnaderna fanns ännu kvar då 1964 års stadskarta upprättades, men var rivna 1987 då en ny detaljplan upprättades. Spår efter korsvirkesbyggnaden på innergården är ännu synliga på den västra grannfastighetens brandvägg. I början av 1980-talet ägdes fastigheten av Fastighets AB Sulcus, men köptes senare av Axeheim som ägde fastigheten fram till 2013 då Kalmarhem köpte den. Tomtmätning utförd 1931 som visar tomtens byggnadsbestånd. Ur Lantmäterimyndighetens arkiv. 13

Bryggaren 24 Dagens fastighet Bryggaren 24 har ursprungligen bestått av två tomter, Bryggaren 3 och Bryggaren 4. Bryggaren 3 Tomtens äldre bebyggelse nedbrändes under 1800 års stadsbrand och man kan därför utgå från att tomten nybebyggdes under 1800-talets första år. En tomtmätning utförd 1880 visar att tomten då var bebyggd med ett bostadshus mot gatan i en våning med vind inrymmande bostäder. Gatuhuset var sammanbyggt med en länga utmed den västra tomtgränsen inrymmande en bostad. Vid den östra tomtgränsen fanns ett mindre uthus och längst in på gården 1880 års tomtmätning visar tomtens byggnadsbestånd. Ur Lantmäterimyndighetens arkiv. Ritning från 1924 av det äldre huset mot Stor-gatan efter ombyggnaden till butikslokal i bottenvåningen. Ur Byggnadsnämndens arkiv. Skiss från 1947 av den nya panncentralen och förrådsoch garagelängan. Ur Hofrén, Bryggare och bryggerier i Kalmar. vid den södra tomtgränsen låg ett gårdshus. En uppmätning från 1939 visar att det södra gårdshuset i två våningar då inrymde lagerrum och tvättstuga på bottenvåningen samt en bostad om 3 rok på övervåningen. År 1924 byggdes gatuhuset om. Bottenvåningen inreddes till en butikslokal och skyltfönster togs upp i gatufasaden. År 1946 förvärvades fastigheten av Kalmar Bryggeri och slogs samman med den stora bryggeritomten som då upptog hela den östra delen av kvarteret. Året därpå ansöktes om att få uppföras ett pannhus för oljeeldad ångpanna med källare på tomten. Då 1948 14

Foto från 1930-talet över del av kv. Bryggaren. I förgrunden längst ned till höger skymtar det äldre huset på Bryggaren 3. Foto: nd041b2, Kalmar kommuns bildarkiv. års stadsplan upprättades beskrivs den aktuella tomten ännu vara bebyggd med ett äldre tvåvåningshus av trä inrymmande bostäder. På innergården fanns dåliga uthus av trä. Man kan utgå från att det nya pannhuset uppfördes strax därpå, omkring 1948. Pannhuset ritades av arkitekt Gösta Gerdsiö. Troligen revs den befintliga gårdsbebyggelsen samtidigt för att ge plats åt den förråds- och garagelänga som kom att uppföras på dess plats. I anslutning till förrådslängan och pannhuset uppfördes en hög skorsten från ångpannan. År 1955 gjordes en invändig ombyggnad av pannhuset och den östra delen av byggnaden införlivades i det intilliggande kontorshuset genom att dörröppningar togs upp mellan husen. År 1971 lades bryggeriet ned och fastigheten såldes. I början av 1980-talet ägdes fastigheten av Fastighets AB Sulcus. År 1986 såldes den stora bryggerifastigheten Bryggaren 20 till Kalmar kommun. De två husen utmed Storgatan (urspr. Bryggaren 3 & 4) avstyckades till en fastighet, Bryggaren 24, och övrig del av fastigheten blev Bryggaren 23. Bryggaren 24 köptes senare av Axeheim som ägde fastigheten fram till 2013 då Kalmarhem köpte den. Bryggaren 24 ingår efter fastighetsreglering 2013-12-13 i Bryggaren 23 (servicehuset). 15

Bryggaren 4 Tomten nedbrändes i branden år 1800 och tomten nybebyggdes troligen under de efterföljande åren. På tomten bedrevs tidigt någon form av bryggeriverksamhet. År 1850 köptes fastigheten av Johan Andersson som flyttade sin bryggeriverksamhet, Anderssons Bryggeri, till den aktuella tomten och tomten i söder (Bryggaren 12). Han lät då bygga på det befintliga bostadshuset utmed Storgatan med en våning. Den första tomtmätningen är utförd 1883. Tomten var då bebyggd med det idag befintliga huset mot gatan inrymmande bostad och kontor. Vid västra tomtgränsen låg en byggnad inrymmande tvättstuga, jungfrukammare och maltvind. Vid södra tomtgränsen låg ett brygghus i två våningar med vind och källare, inrymmande malt- och jäskällare, brygghus, kylskepp, maltvind och kölna (torkanordning för malt). I bottenvåningen fanns ett portlider som förband de båda gårdarna med varandra. Under 1930- och 40-talet utökades bryggeriverksamheten och fler tomter införlivades i bryggeritomten. År 1929 sammanlades Bryggaren 4 med nr 5, 6, 7, 11 och 12 till Bryggaren 17. Några år senare, 1938, tillkom tomten nr 8 och fastigheten fick beteckningen Bryggaren 18. År 1945 sammanlades fastigheten med nr 9 och 10 till Bryggaren 19. Tre år senare införlivades även nr 3 och beteckningen blev Bryggaren 20. I slutet av 1940-talet upptog bryggeriverksamheten hela den östra delen av kvarteret. Gatuhuset på Bryggaren 4 fungerade troligtvis under sent 1800-tal som bostad med kontor i bottenvåningen. Då den intilliggande tomten Bryggaren 5 införlivades i bryggeritomten på 1910-talet förlängdes gatuhuset på Bryggaren 4 med ett portlider, vilket kom att fungera som huvudentré till bryggeriet. Vid mitten av 1940-talet benämndes huset vid Storgatan för kontorshuset. Hela bottenvåningen inrymde kontor och övervåningen en bostad. År 1971 lades bryggeriet ned och fastigheten såldes. I början av 1980-talet ägdes fastigheten av Fastighets AB Sulcus. År 1986 såldes den stora bryggerifastigheten Bryggaren 20 till Tomtmätning från 1883 av Bryggaren 4 och Bryggaren 12 som vid tiden båda ägdes av bryggare Axel Johansson. Byggnadsbeståndet var detsamma fram till omkring 1930-1940-talet då gårdsbyggnaderna revs. Ur: Lantmäterimyndighetens arkiv. Kalmar kommun. De två husen utmed Storgatan (urspr. Bryggaren 3 och 4) avstyckas till en fastighet, Bryggaren 24, och övrig del av fastigheten blir Bryggaren 23. Bryggaren 24 köptes senare av Axeheim som ägde fastigheten fram till 2013 då Kalmarhem köpte den. Bryggaren 24 ingår efter fastighetsreglering 2013-12-13 i Bryggaren 23 (servicehuset). 16

Byggnadshistorik och beskrivningar Nedan följer byggnadsbeskrivningar av de tre husen på fastigheterna Bryggaren 2 och Bryggaren 24. Inledningsvis presenteras en kort kronologisk byggnadshistorik och därefter följer en nulägesbeskrivning. Avslutningsvis redogörs för byggnadernas kulturhistoriska värden och deras värdefulla karaktärsdrag. De aktuella husen utmed Storgatan i februari 2014. 17

Bryggaren 2, flerbostadshus Nybyggnadsår: ca 1800 Ombyggnadsår: 1850-tal (putsfasad), 1910-tal (tillbyggnad), 1947 (inredning av vind), 1996 (balkonger) Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Okänd, (Rud. Berg 1947) Ursprunglig funktion: Flerbostadshus Nuvarande funktion: Flerbostadshus Stomme: Korsvirke, tegel (tillbyggnad mot söder) Historik Det aktuella huset bör vara uppfört under de första åren av 1800-talet. I den tidigaste brandförsäkringshandling för fastigheten från 1828 beskrivs huset vara i två våningar med källare och vind, samt vara byggt i korsvirke av furu med tegel däremellan. I 1856 års brandförsäkring är fasaderna beskrivna som kalkrappade, d.v.s. putsade. Taket var täckt av tegel och bottenvåningens fönster var försedda med fönsterluckor. Byggnaden var ett enbostadshus, där undervåningen inrymde tre rum och kök samt övervåningen fyra rum. Under 1910-talet uppfördes den tillbyggnad av tegel som ännu finns kvar. Denna förband gatuhuset och gårdshuset med varandra. År 1947 beviljades bygglov att inreda delar av vindsvåningen till en lägenhet om ett rum och kök. Ombyggnaden fick utvändiga följder i form av takkupor på södra och norra takfallen. Under sent 1980-talet genomfördes en genomgripande invändig renovering. Balkongen mot innergården tillkom 1996. Bryggaren 2 sett från Storgatan. Ritning av gatufasaden signerad Rud. Berg upprättad i samband med att vindsvåningen inreddes till en lägenhet år 1947. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. 18

I portlidret är korsverkskonstruktionen synlig. Siktlinjen genom portlidret och över tomten är viktig att värna. På taket finns flera äldre takfönster. Beskrivning Fastigheten Bryggaren 2 är idag den enda tomten i kvarteret som har kvar de ursprungliga måtten 12x30 m. På tomten finns idag endast gatuhuset och den senare tillkomna tillbyggnaden vid södra fasaden kvar. Innergården består av en asfalterad parkeringsyta. Byggnaden har i stort behållit sin ursprungliga form och volym från tidigt 1800-tal. Huset har en huggen stensockel. Gatufasaden är slätputsad med profilerade inslag i form av fönsteromfattningar samt en gesims som markerar våningsplanen i fasaden samt en takfotslist. På den södra fasaden och i portlidret är korsverkskonstruktionen synlig. Tegelpartierna är slammade och avfärgade i vit kulör, medan träbjälkarna är målade svarta. Det valmade taket är täckt av tvåkupigt tegel. Det finns en takkupa åt norr respektive söder samt flera äldre takfönster. Fönster och dörrar är utbytta, troligen omkring 1980-talet i samband med en invändig renovering. Utbyggnaden mot söder har en slammad tegelfasad avfärgad i vitt mot öster och en svart brädinklädd fasad mot söder. Huset består av två lägenheter, en på bottenvåningen och en lägenhet i två våningar på övervåningen samt delar av vinden. Det är endast den övre lägenheten som har besiktigats. Interiören präglas genomgående av sentida renoveringar utförda omkring 1980-tal och senare. Samtliga eldstäder är borttagna. Den västra delen av vinden är oinredd. Vindsbjälklaget är isolerat, men i övrigt är stomme och takkonstruktion synlig. Väggarna är vitputsade. I den västra gavelväggen sitter två äldre enkelfönster i två lufter med sex rutor/ luft, troligen original. Bågarna är målade i en ljust grå kulör, mittpost och nisch i grön kulör. 19

Gårdsfasaden där korsvirkeskonstruktionen är synlig. Tillbyggnaden uppfördes på 1910-talet för att förbinda gatuhuset med ett gårdshus. På 1990-talet tillkom balkongen. 20

Lägenheterna präglas av den renovering som genomfördes på 1980-talet. Samtliga fönster på bottenvåningen och övervåningen är utbytta. Trappräcket på vindsvåningen är av äldre karaktär. 21

Den del av vindsvåningen som inreddes 1947. Den västra delen av vinden är ännu oinredd. Här ses husets konstruktion. 22

Kulturhistoriska värden Huset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Huset är uppfört strax efter stadsbranden år 1800 och har en stomme av korsvirke. Korsvirkeshus är ovanliga i Kalmar, vilket gör huset på Bryggaren 2 intressant ur ett byggnadshistoriskt avseende. Korsvirkesfasaden är ännu synlig i portlidret och vid gårdsfasaden. Huset har en välbevarad putsad gatufasad tillkommen vid 1800-talets mitt. Dessvärre är entrédörr och fönster utbytta, men fönstren har en tidsenlig indelning. Ur ett lokalhistoriskt perspektiv berättar också byggnaden och tomten något om stadens utveckling. Tomten ingick i den del av staden som nedbrändes vid stadsbranden år 1800 och huset uppfördes därefter. Fasadlängden mot gatan motsvarar den ursprungliga tomtbreddens 12 m, vilket berättar om 1600-talsplanen för Kvarnholmen. Värdefulla karaktärsdrag: I den oinredda delen av vindsvåningen finns två originalfönster från tidigt 1800-tal bevarade i den västra gaveln. Exteriör Korsvirkesstommen, synlig i portlider och gårdsfasad. Bevarad gatufasad i 12 m med putsarkitektur från 1800-talets mitt. Det valmade taket med enkupigt lertegel och äldre takfönster. Interiör Trappräcke vid vindstrappa. Oinredd del av vind med bevarade originalfönster. Antikvariska rekommendationer Huset bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och Bygglagen 8 kap. 13 och i likhet med nuvarande detaljplan vara försedd med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. 23

Bryggaren 24, kontorshus mot väster (tidigare Bryggaren 3, 20) Nybyggnadsår: ca 1948 Ombyggnadsår: 1955 (kontor/bostad), 1987 (Folksam), 1995 (skärmtak) Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): Gösta Gerdsiö (1948), Gösta Nelson (1955), Arkoteknik (1987) Ursprunglig funktion: Pannhus Nuvarande funktion: Kontor Stomme: Betong och tegel Historik Bygglov för huset utfärdades 1947 och byggnaden bör ha uppförts strax därefter. På tomten fanns tidigare ett bostadshus uppfört under tidigt 1800-tal, vilket revs då det nuvarande uppfördes. Huset är ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö och uppfördes som ett pannhus till Kalmar bryggeri. Pannhusets gatufasad gavs en förenklad putsarkitektur för att ansluta till det intilliggande kontorshuset (Bryggaren 4). Huset bestod av ett stort pannrum med plats för en oljeeldad ångpanna, vilket upptog hela byggnaden i dess två våningar. I källaren fanns utöver oljecisterner även ett mindre arkivrum som nåddes via en invändig trappa i kontorshuset. På gården uppfördes en förråds- och garagelänga i vilken pannhusets 30 m höga skorsten var förlagd. År 1955 gjordes en invändig ombyggnad av delar av pannhuset efter ritningar av Stockholms Bryggeriers egen arkitekt Gösta Nelsson. Den östra delen av byggnaden införlivades i det intilliggande kontorshuset genom att dörröppningar togs upp mellan husen. En ny mellanvägg uppfördes mot pannrummet och mellanbjälklag byggdes. På bottenvåningen inreddes kontor för direktören och ett sammansträdesrum och på övervåningen sovrum, toalett och herrum med öppen eldstad. Bryggaren 24 sett från Storgatan. Bryggeriets innergård 1984. På bilden ses den f.d. panncentralen och den långsträckta förråds- och garagelängan. Foto: E22526, Kalmar läns museums bildarkiv. 24

Nybyggnadsritning från 1947. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. Ombyggnadsritning från 1955, då delar av pannhuset införlivades med det intilliggande kontors- och bostadshuset. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. 25

Den profilerade takfotslisten ansluter till det intilliggande kontorshusets takfot. Bryggeriverksamheten lades ned 1971 och det är oklart hur byggnaden användes därefter. År 1986 köptes fastigheten av Kalmar kommun och året därpå byggdes huset om till kontor i två våningar och en hiss installerades. År 1995 uppfördes ett skärmtak och soprum vid gårdsfasaden. Byggnaden har använts som kontor fram till november 2012 då Folksam flyttade till nya lokaler. Därefter har huset stått oanvänt. Beskrivning Huset ligger utmed Storgatan och har en något mer utsmyckad gatufasad än gårdsfasad. Mot gatan är sockeln stenklädd, fasaden är slätputsad i ljust grått med vita fönsteromfattningar och en profilerad takfotslist. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Bottenvåningens På gårdsfasaden har båda husen på Bryggaren 24 en betydligt enklare utformad takfotslist. 26

Gårdsfasaden. Utrymningstrappan tillkom på 1980-talet då huset inreddes till kontor. fönster utgörs av fyrluftsfönster och övervåningen av lite mindre tvåluftsfönster. Gårdsfasaden är slätputsad utan omfattningar och takfotslist. På fasaden syns spår efter igensatta fönsteröppningar. Här finns även ett sentida skärmtak, en källartrappa och en utrymningstrappa. Huset inrymmer kök, kontorsrum, hall och toaletter på bottenvåningen samt kontorsrum på övervåningen. En hiss finns installerad i huset. Samtliga rum präglas av 1987 års ombyggnad med linoleummattor på golv, väv på väggar och sänkta innertak. I det nordöstra kontorsrummet, som 1955 inreddes till herrum och införlivades till bostaden i det östra gatuhuset, finns en tidstypiskt utformad eldstad och ett mönsterlagt parkettgolv av ek. Samtliga fönster har fönsterbänkar av kålmårdsmarmor. Under huset finns en källare som nås utifrån via en ingång på innergården eller inifrån via en trappa i det östra huset. Vindsutrymme har inte besiktigats. 27

Kulturhistoriska värden Huset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden har ett tydligt lokalhistoriskt och industrihistoriskt värde då den utgör en av två kvarvarande byggnader från den omfattande bryggeriverksamhet som funnits i kvarteret under drygt 120 år och som gett kvarteret dess namn. Byggnaden uppfördes på 1940-talet med en industriell funktion som pannhus. Huset är ur arkitektonisk synpunkt ett fint exempel på hur anpassning till omgivande bebyggelse kan ske utan bekostnad av en egen karaktär. Av fönstrens utformning och placering kan man ana att byggnaden tidigare haft en annan funktion, men husets exteriör är i övrigt väl anpassad till den intilliggande bebyggelsen i såväl skala som utformning. De strama, putsade fasaderna, sockelbeklädnaden och takfotslisten är detaljer som knyter samman de två husen på Bryggaren 24. Fasadlängden mot gatan motsvarar den ursprungliga tomtbreddens 12 m och berättar om 1600-taletsplanens tomtindelning på Kvarnholmen. Huset ansluter i såväl höjd som volym till det intilliggande korsvirkeshuset. Värdefulla karaktärsdrag: Exteriör Bevarad gatufasad i 12 m med enkel putsarkitektur, sockelbeklädnad och takfotslist. Bevarade fönster från 1940-talet i gatufasaden. Sadeltaket med tvåkupigt lertegel. Interiör Bevarad eldstad och parkettgolv i f.d. herrum från 1955. Fönsterbänkar av kålmårdsmarmor från 1955. Antikvariska rekommendationer Huset bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och Bygglagen 8 kap. 13 och i likhet med nuvarande detaljplan vara försedd med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. Ett av kontorsrummen med sänkt innertak på bottenvåningen. 28

Det f.d. herrummet med öppen eldstad på övervåningen. Den rundade dörröppningen togs upp 1955 då rummet införlivades med bostaden i huset intill. 29

Bryggaren 24, kontorshus mot öster (tidigare Bryggaren 4, 17, 18, 19, 20) Nybyggnadsår: 1800-talets första hälft Ombyggnadsår: ca 1850-tal (påbyggnad, putsfasad), ca 1920-tal (portlider), 1948 (kontor/ny entré), 1955 (utökning kontor/bostad), 1987 (Folksam) Arkitekt (ombyggnadsarkitekt): J Fred Olson? (1910-tal), (Gösta Gerdsiö (1948), Gösta Nelson (1955), Arkoteknik (1987) Ursprunglig funktion: Bostadshus Nuvarande funktion: Kontor Stomme: Trä Historik Byggnaden är till sina äldsta delar uppförd under tidigt 1800-tal, men det nuvarande utförandet fick huset omkring 1850 genom påbyggnad av en våning på det befintliga huset. Huset var försett med ett portlider, men en fönsteraxel kortare än idag. År 1850 köptes fastigheten av Johan Andersson, senare sonen Axel Andersson, som drev bryggeriverksamhet på fastigheten. Det aktuella huset användes då Bryggaren 24 sett från Storgatan. som bostad och kontor. Omkring 1920-talet, då den mot öster intilliggande tomten Bryggaren 5 köpts in, förlängdes byggnaden med en fönsteraxel och portlidret flyttades. Det gamla portlidret byggdes igen och den nytillkomna byggnadsdelens gatufasad utformades lik huset i övrigt. Äldre foton tyder på att det nya portlidret kom att fungera som bryggeriets huvudentré. Teckning som visar hur huset såg ut kring sekelskiftet 1900 innan det förlängdes mot öster och portlidret flyttades. Ur Hofrén, Bryggare och bryggerier i Kalmar. 30

Kalmar bryggeri sett från Storgatan omkring 1930-talets mitt då det nya brygghuset uppförts. Närmast i bild ses kontorshuset. Foto: 4-220a, Kalmar läns museums bildarkiv. 31

Kontorshuset år 1937. Huset har förlängts mot öster. Den stuprörsförsedda pilastern längst åt vänster markerar husets tidigare längd. Foto: gc451_1, Kalmar kommuns bildarkiv. År 1948 gavs bygglov till en ombyggnad av huset till enbart kontor, ritad av Gösta Gerdsiö. Ombyggnaden fick även utvändiga konsekvenser. Det tidigare portlidret byggdes igen och införlivades istället med bottenvåningen. Den nuvarande entrén med skärmtak tillkom på dess plats. Ett nytt trapphus byggdes innanför den nya huvudentrén mot Storgatan. På gårdsfasaden monterades ett större fönster med en öppningsbar ruta in mot det som var bryggmästarens kontor och en ny entré med förstukvist tillkom. På bottenvåningen inreddes ett kassakontor med trappa ner till arkivet i källaren på det intilliggande pannhuset, ett väntrum och kontorsrum för disponent, kamrer, bryggmästare samt försäljningschef. Övervåningen inrymde kök, lunchrum och samlingsrum för personalen. Det är dock oklart huruvida ombyggnaden av övervåningen verkligen genomfördes, för endast två år senare, 1950, finns en bygglovsritning som anger att övervåningen ska inredas till bostad. I samband med denna ombyggnad uppfördes en balkong på gårdsfasaden. År 1955 gjordes en invändig ombyggnad efter ritningar av Stockholms Bryggeriers egen arkitekt Gösta Nelsson. Delar av pannhuset (Bryggaren 3) införlivades då till kontorshuset genom att dörröppningar togs upp mellan husen. Såväl bostaden på övervåningen som kontorsutrymmena på bottenvåningen utökades. Bryggeriverksamheten lades ned i början av 1970-talet och det är oklart hur byggnaden användes därefter. År 1986 köptes fastigheten av Kalmar kommun och året därpå byggdes huset om till kontor i två våningar. Befintlig entré på gårdsfasaden ersattes av ett fönster. På bottenvåningen revs flera mellanväggar så att ett större rum skapades. På övervåningen justerades planlösningen så att det utefter en genomgående korridor skapades flera mindre kontorsrum. Byggnaden har använts som kontor fram till november 2012 då Folksam flyttade till nya lokaler. Därefter har byggnaden stått oanvänd. 32

Genom portlidret tycks skymta rivningsarbeten, vilka utfördes på 1940-talet. Foto: A17617, Kalmar läns museums bildarkiv. Ritning från 1955 som visar kontorshusets gatufasad efter ombyggnaden 1948 då en entréport och ett trapphus tillkom. Ur Samhällsbyggnadsnämndens arkiv. 33

Foto från bryggeriets innergård omkring 1960-talet. I bakgrunden skymtar kontorshusets gårdsfasad med balkongen som tillkom 1955. Notera husets färgsättning med svagt gul fasad och engelskt röda fönsterbågar. Foto: Okänd0168, Kalmar läns museums bildarkiv. Gårdsfasaden år 1984. Foto: E22522, Kalmar läns museums bildarkiv. 34

Beskrivning Huset ligger utmed Storgatan och har en mer påkostad och bearbetad fasad mot gatan än mot innergården. Gatufasaden har en stenklädd sockel och slätputsade väggar i ljust grått med markerade pilastrar, profilerade omfattningar, mittelbandlist och takfotslist i vitt. Under övervåningens fönster finns dekorativa putslistverk med stiliserade blommor i gips. Sadeltaket är täckt med enkupigt lertegel. Över entrén sitter ett skärmtak med karosseripanel. Entrédörren är sentida av aluminium. Fönstren är kopplade tvåluftsfönster med tre rutor/luft, troligen omkring 1940-tal. Mot innergården har huset en putsad sockel med tydliga spår efter tidigare entré. Fasaden är slätputsad helt utan någon utsmyckning och upplevs vara tilläggsisolerad. Från entrén vid Storgatan kommer man in i ett trapphus. Trappan har steg av kalksten och ett smidesräcke med handledare av trä, stilmässigt 1940 50-tal. Från trapphuset nås husets Entrén tillkom 1948 då det tidigare portlidret byggdes igen. Porten har en sentida aluminiumdörr. Detalj av sockeln. Till vänster ses den putsade sockeln intill entrépartiet och till höger den stenklädda sockeln som övriga gatufasaden har. 35

Detalj av fasadens putsutsmyckning. Fasadpartiet över entrén skapades på 1930-talet då portlidret byggdes, men gavs ett likadant utförande som den befintliga fasaden. båda våningar. Bottenvåningen består av ett stort rum som använts som kontorslandskap, ett mindre konstorsrum och toaletter. Från det större rummet leder en trappa ner till källaren som finns under det västra huset. Övervåningen inrymmer kontorsrum förlagda utefter en genomgående korridor. Hela interiören präglas av 1987 års renovering med linoleumgolv, vävförsedda väggar och sänkta innertak. Vindsutrymme har inte besiktigats. Kulturhistoriska värden Huset bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaden har ett tydligt lokalhistoriskt och industrihistoriskt värde. Redan under 1800-talets första hälft bedrevs bryggeriverksamhet på fastigheten. År 1850 köptes fastig- heten av bryggmästaren Axel Andersson som sedan drev den bryggeriverksamhet som senare kom att uppta mer än halva kvarteret och som dessutom gav kvarteret dess namn. Huset hade under den drygt 120-åriga bryggeriperioden funktion som bostads- och kontorshus. Byggnaden fick sitt nuvarande utförande genom en påbyggnad på ett befintligt hus vid 1800-talets mitt. Husets välbevarade gatufasad har en tidstypisk putsarkitektur från denna tid med dekorationer i form av gesimser, listverk och stiliserade blommor. Ur ett lokalhistoriskt perspektiv berättar också byggnaden något om stadens utveckling. Tomten ingick i den del av staden som nedbrändes vid stadsbranden år 1800 och huset är troligen till sina äldsta delar uppfört under åren därefter. 36

Gårdsfasaden. Detalj av fönster från 1948 då portlidret byggdes igen. Innanför fönstret fanns Bryggmästarens kontor och i fönstret finns en liten öppningsbar ruta. 37

Kontorslandskapet på bottenvåningen tillkom 1987 då Folksam övertog lokalerna. Längst bort ses trappräcket till trappan som leder ned till källaren under grannhuset. Värdefulla karaktärsdrag: Exteriör Bevarad gatufasad med tidstypisk dekorativt utsmyckad putsarkitektur från 1800-talets mitt. Träfönster med ursprunglig indelning gatufasaden och delar av gårdsfasaden. Sadeltaket med tvåkupigt lertegel. Interiör Trapphuset med tidstypisk karaktär från 1940-50-talet. Trappa av kalksten och dekorativa smidesräcken. Antikvariska rekommendationer Huset bör betraktas som en särskilt värdefull byggnad enligt Plan- och Bygglagen 8 kap. 13 och i likhet med nuvarande detaljplan vara försedd med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. Detalj av fönster, troligen från 1940-talet. 38

Tidstypiskt trapphus från 1940 50-talet med kalkstenstrappor och dekorativt smidesräcke. På övervåningen ligger kontorsrummen utefter en genomgående korridor genom båda husen. Ett av kontorsrummen på övervåningen. 39

Kulturhistorisk värdering Gårdsfasaderna har under årens lopp genomgått flera förändringar och kan därmed ur antikvarisk synpunkt byggas om med nya dörröppningar och loftgångsförbindelse. Sammanfattande om områdets kulturhistoriska värden De tre husen på Bryggaren 2 och 24 bedöms besitta höga kulturhistoriska värden. Husen är uppförda under olika tider, med olika konstruktioner och för olika funktioner. Husen hålls dock tydligt samman genom likvärdig höjd och skala samt genom gatufasadernas karaktär. Det tre husen har en viktig miljöskapande funktion mot Storgatan. De tre byggnaderna ansluter till den volymmässigt mindre kattrumpsbebyggelsen som återfinns på Kvarnholmens nordöstra del och som tidigare präglat hela den östra delen av kvarteret Bryggaren. Gatufasaderna är på de tre husen genomgående mycket välbevarade, bortsett från entréportar och fönster (Bryggaren 2). Gårdsfasaderna på husen på Bryggaren 24 har genomgått flera förändringar och bedöms inte ha lika höga värden ur ett antikvariskt perspektiv. Gårdsfasaden på Bryggaren 2 har också förändrats, men här är den i Kalmar så ovanliga korsvirkeskonstruktionen ännu synlig. Husen på Bryggaren 24 har viktiga lokalhistoriska värden genom sin tydliga koppling till den bryggeriverksamhet som bedrivits i kvarteret under drygt 120 år. Innergårdarna utgörs av asfalterade respektive gräsbeväxta ytor och saknar helt gårdsbebyggelse, vilket gör det svårt att anlägga ett antikvariskt perspektiv på dessa. 40

Innergården är idag helt obebyggd. Siktlinjen från gatan, genom portlidret och över innergården bör värnas. En eventuell nybyggnad bör därför utföras så att siktlinjen kvarstår och den synliga korsvirkeskonstruktionen på gårdsfasaden kvarstår. Gatuvyn från Storgatan bör vara oförändrad även efter att en eventuell ny byggnad uppförts på innergården. 41

Bild 53. I sin sydligaste del kan den eventuella nybyggnaden utföras i brandväggens höjd, men höjden bör trappas ned mot gatuhuset. Antikvariska rekommendationer Samtliga tre byggnader bör betraktas som särskilt värdefulla byggnader enligt Plan- och Bygglagen 8 kap 13 och i likhet med gällande detaljplan även fortsättningsvis vara försedda med skyddsbestämmelser (q) som skyddar mot rivning och exteriör förvanskning. Gårdsfasaderna på husen på Bryggaren 24, som bedömts besitta lägre kulturvärden, kan tåla viss ombyggnad. På innergårdarna kan ny bebyggelse vara acceptabel ur antikvariskt perspektiv. Eventuell tillkommande bebyggelse på fastigheterna bör dock ta hänsyn till de befintliga byggnaderna vad gäller skala och utformning. För att säkerställa att byggnadernas kulturvärden består, bör framtida ombyggnadsarbeten ske med antikvarisk medverkan genom sakkunnig kontroll av kulturvärden enligt Plan- och Bygglagen. Antikvariska synpunkter på aktuella om- och tillbyggnadsförslag Aktuella förslag för ombyggnad av Bryggaren 24 och tillbyggnad på Bryggaren 2 har tagits fram av arkitekt Olle Utterback, Atrio arkitekter i Kalmar. För att genomföra de föreslagna ändringarna krävs att en ny detaljplan tas fram, vilken kommer att utarbetas av Birgit Endom på Atrio arkitekter i Kalmar på uppdrag av Kalmar kommun. Bryggaren 24 Husen på Bryggaren 24 föreslås en ombyggnad från kontor till bostäder med fem lägenheter/ våning. En loftgångsförbindelse föreslås utmed gårdsfasaderna. Nya dörröppningar till lägenheterna tas upp på gårdsfasaden. Befintligt invändigt trapphus mot öster föreslås att tas bort liksom befintlig entréport mot Storgatan, vilken föreslås att ersättas med ett fönster. 42

Under förutsättning att de ovan utpekade karaktärsdragen för respektive hus beaktas, bör en ombyggnad till bostäder kunna ske utan att de kulturhistoriska värdena påverkas. Ur antikvarisk synpunkt är det viktigt att gatufasaderna lämnas opåverkade på de båda husen. Den befintliga entrén mot Storgatan och det tidstypiska trapphuset från 1940-talet berättar om husets tidigare funktion som kontorshus till Kalmar Bryggeri. Att ta bort entrén innebär att fasaden stängs till mot gatan och att husets historiska användning blir otydlig. Ur antikvarisk synpunkt är det önskvärt att ett alternativt förslag tas fram. Det är positivt att förslaget tar hänsyn till befintlig rumsindelning på andra våningen i det västra huset där det f.d. herrummet finns och att eldstaden där bevaras. Bryggaren 2 På innergården på fastigheten Bryggaren 2 föreslås en nybyggnad inrymmande bostäder att uppföras. I dagsläget finns tre olika förslag. Samtliga förslag utgår från att den befintliga tillbyggnaden från 1910-talet rivs och att den nytillkommande byggnaden placeras utmed den västra tomtgränsen. Förslagen skiljer sig framförallt i fråga om byggnadens höjd, bredd och anslutning till befintligt hus på tomten. En ny byggnad bör kunna uppföras utmed den västra tomtgränsen utan att de kulturhistoriska värdena påverkas negativt. Ur antikvarisk synpunkt är det dock värdefullt att den ursprungliga tomtens form är avläsbar även fortsättningsvis, d.v.s. att den nya byggnaden uppförs inom tomtens ursprungliga omfång alternativ att det tydligt gestaltas i byggnadens arkitektur. Siktlinjen från Storgatan genom portlidret och in på innergården är mycket viktig att värna. Den nya byggnaden ska inte upplevas som en blockerande vägg, utan bidra till att skapa ett öppet gårdsrum på innergården. Den befintliga tillbyggnaden från 1910-talet har litet kvar av originalutförandet och kan ersättas. Den synliga korsvirkeskonstruktionen på gårdsfasaden bör ur antikvarisk synpunkt förbli synlig och kunna upplevas i sin helhet även fortsättningsvis, d.v.s. den bör varken byggas in eller förses med loftgångar. Där den nya byggnaden ansluter till gatuhuset, bör den ha samma bredd som befintlig tillbyggnadsvolym. Kvarteret hade tidigare en tydlig skillnad i skala, där bebyggelsen i kvarterets östra del anknöt till den småskaliga kattrumpsbebyggelsen. Denna skalskillnad är ännu avläsbar i de aktuella tre gatuhusen utmed Storgatan och bör beaktas i projekteringen. Den nya byggnaden kan mot söder uppföras i samma höjd som befintlig brandvägg, men bör trappas ned i höjd mot norr där den ansluter det befintliga gatuhuset. Strävan bör vara att den nya byggnaden inte ska synas från Storgatan och att upplevelsen av gatuvyn blir densamma som idag. Det befintliga gatuhusets exteriör och portlider bör lämnas opåverkade och äldre invändiga detaljer bevaras, se Värdefulla karaktärsdrag. 43

Källförteckning Litteratur Eriksson, Leonard, Bengt Folenius, Lars- Ingvar Larsson & Christina Thunwall, 1980, Hus i Kalmar En beskrivning av den äldre bebyggelsen i centrumstadsdelarna. Rapport 12 Centrumplaneringen, Stadsarkitektkontoret i Kalmar. Hofrén, Manne, 1962, Kvarnholmen i Kalmar, Utredning verkställd av Manne Hofrén 1950-1959, Kalmar stads drätselkammare. Jarlbo, Per, 2007, Kalmars gatunamn om gator och vägar i Kalmar kommun, Samhällsbyggnadskontoret, Kalmar. Hofrén, Manne, 1947, Bryggare och bryggerier i Kalmar, Kalmar Bryggeri AB, Kalmar. Arkiv Brandförsäkringshandlingar för tomten 119 i kv. Bryggaren i Kalmar, Riksarkivet. Fastighetsregistret. Kalmar kommuns bildarkiv. Kalmar läns museums bilddatabas. Kalmar läns museums topografiska arkiv. Lantmäterimyndigheten i Kalmar läns arkiv, www.lantmateriet.se. Samhällsbyggnadsnämndens arkiv, Kalmar kommun. Webbsidor Kalmar lexikon, www.kalmarlexikon.se Sveriges bryggerier, www.sverigesbryggerier.se 44

Adress Telefon Fax E-post Box 104, S-391 21 Kalmar 0480-45 13 00 0480-45 13 65 info@kalmarlansmuseum.se