MINNESANTECKNINGAR 1(4) Datum 2010-12-07 Diarienr 2010/962 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: 2010-12-02 Plats: Deltagare: Antecknat av: Ärende Norra Latin, Drottninggatan 71B, Stockholm Monika Stridsman Skogsstyrelsen, Mats Sandgren, SCA, Leif Gren, Riksantikvarieämbetet, Viktoria Hallberg Svenska Hembygdsförbundet, Ulf Sandström SMF Skogsentreprenörerna, Anders Blom Svenska Samernas Riksförbund, Linda Berglund, WWF, Marie Larsson Stern Sveaskog, Laila Rehnfeldt Sametinget, Ulf Sterler Jägarförbundet, Anna-Helena Lindahl Naturvårdsverket, Tomas Lundmark SLU (ej pkt 2-3), Jonas Eriksson Norra Skogsägarna, Helena Graffman Friluftsfrämjandet, Linda Hedlund LRF, Malin Sahlin SNF (efter lunch), Mårten Larsson Skogsindustrierna. Övriga organisationer: Marie Uhrwing Miljömålsberedningen, Sara Sohlgren Miljömålsberedningen, Markus Forslund Länsstyrelsen Blekinge. Övriga från Skogsstyrelsen: Svante Claesson, Gunilla Kock Hansson, Erik Sollander Frånvarande: GS-facket, Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 inledning Monika S hälsade samtliga välkomna En kort presentationsrunda hölls. Övriga frågor: Mats Sandgren lyfte följande: Bekämpningsområde granbarkborre Polytax 2 Kunskapsplattform hållbart brukande av skog Svante C: (se bilaga 1) Det regeringsuppdrag vi aviserade på förra mötet har kommit, som ett gemensamt uppdrag för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. En delredovisning skickades till regeringen 1 dec. Eftersom vi inte lyckades förankra den som tänkt avser vi komplettera vid behov. Vi tar tacksamt emot synpunkter nu och skriftligt senast till 10 december. Arbetet ska slutredovisas 31 mars. I januari tänker vi samla information, sedan analys och rapportering. Vi avser använda de centrala källorna, Rikstax, Poltytax, men även uppföljning och analyser från skogsbolagen och skogsägarföreningarna. När det gäller orsaker arbetar Marie Appelstrand från Lunds Universitet med intervjuer. Open eye genomför kundpaneler, vi håller dialog i sektorsråden samt avser genomföra en workshop i Stockholm under januari. Mårten L: Synpunkter från Skogsindustrierna. En viktig utgångspunkt är att skogsbruk påverkar och att den utgångspunkten måste vara accepterad. Sedan ska negativa effekter minimeras. Övrigt se bilaga 2.
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2010-12-07 2(5) Ärende Innehåll/Resultat 3 Regionala sektorsråden Diskussion Ett flertal menade att upplägget i stort är bra och uppskattade möjligheten att lämna skriftliga synpunkter till 10 dec. Kompetens, särskilt hos utföraren är central, men även skogsägarnas kompetens att beställa åtgärder är viktig. Skador kan vara svåra att klara, särskilt för företag som saknar egen skog, inte har en egen virkesbank och kan tvingas köra även när det egentligen är för svåra förhållanden. Erik S. Vi börjar nu närma oss slutfasen i omdanandet av de regionala sektorsråden. Processen har blivit längre än vi avsåg. Vi hoppas att det inte orsakat svårigheter. Den 1 mars 2011 ska råden vara i funktion. I underlaget har ni fått ett förslag till beslut. GS-facket är intresserat av att vara representerad. Vi föreslår därför att vi ändrar beslutet och tillmötesgår dem. Jag vill även lyfta frågan om det inte vore lämpligt att Skogsmaskinentreprenörerna är representerade? I övrigt har ni några synpunkter på förslaget? Diskussion Allmänt bra, särskilt med ansatsen att koordinera nationella rådet med de regionala. Att ta med Skogsmaskinentreprenörerna är också bra. Koppling till Länsstyrelsernas naturgårdsgrupper togs upp. I våras diskuterade vi möjligheten att koordinera de regionala råden med Länsstyrelsernas naturvårdsgrupper, men kom till att det inte var lämpligt. Naturvårdsgruppernas fokus kommer att vara mycket brett. Centrala samrådsgruppen skog/ren ingår inte heller i detta, vilket är i linje med att sektorsråden hanterar frågor som inte hanteras av andra organ. Sammanfattning Monika: Tack. Vi vidgar representation i råden enligt med diskussionen. 4 30 Skogsvårdslagen Gunilla K H: (Presentation se bilaga 3.) Föreskrifter och allmänna råd till 30 har inte setts över sedan 1994, så behovet är stort att uppdatera, komplettera och förtydliga. Däremot är de grundläggande förutsättningarna för regelverket oförändrade. Framöver räknar vi med att se över regelverket väsentligt tätare än hitintills. För stunden har vi tre frågeställningar. Nyskapande; Hyggesfritt; Hänvisning till den av Naturvårdsverket beslutade rödlistan. Diskussion Sedan 1994 har mycken annan lagstiftning ändrats. Kan finnas skäl att se över och inarbeta, t.ex. vattendirektiv, habitatdirektiv m.m. Viktigt att klara ut begreppen. Det finns uppenbarligen ett uppdämt behov av förändringar och förväntningarna på arbetet, bara inom referensgruppen, är väldigt olika. Nyskapande: Flera var tveksamma eller tyckte det är svårt att ge synpunkter. Timingen ifrågasattes, när flera större upptag om hur bra den svenska modellen är görs, bl.a. KSLA. Hur kan en lagnivå i så fall formuleras? Som en andel av intrångströskeln?
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2010-12-07 3(5) Ärende Innehåll/Resultat Hyggesfritt. Hur hanteras kravet på beprövad erfarenhet. Borde ex.vis inte nya åtgärder som hyggesfritt miljökonsekvensanalyseras innan de skrivs in i lagen? Flera kopplingar till kulturmiljövärden och samisk kultur. Sametinget kan hjälpa till med kunskap så att formuleringarna blir relevanta. Behov definiera hygge om vi ska prata om hyggesfritt? Hänvisning till rödlistan: Ideella naturvården framförde att det är viktigt att de nuvarande prioriteringarna som styrs mot de hotade arterna, är viktiga och bör fortsätta vara så. Frågan om information från ideella organisationer som rör substrat för starkt hotade arter som bara finns på ett fåtal lokaler., hur hanteras sådan information? 5 Biotophuggningar? Monika S: Från media har frågan kommit om vad Skogsstyrelsen anser om s.k. biotophuggningar, d.v.s. att medvetet hugga bort naturvärden i skogen. Förekommer detta och om så hur vanligt är det? Diskussion Från småskogsbruket menade man att detta har förekommit och nog fortfarande kan förekomma. Nu, med de högre värdena vid inlösen av mark, verkar naturvärdena ha fått ett reellt värde så att omfattningen har minskat. Här verkar finnas en stark motkraft. Fast de högre inlösningsvärdena har inte varit i kraft så länge ännu. Ideella naturvården menade att man fortfarande dokumenterar många fall. Monika S: Tack, då vet vi. 6 Information Miljömålen Marie Uhrwing från Miljömålsberedningen redovisade hur beredningen arbetar. Den är parlamentariskt sammansatt och ska ge råd till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås. Kan ses som en parlamentarisk think tank. Beredningen har i uppdrag att föreslå strategier inom områden som regeringen prioriterar, målövergripande och som bidrar till att generationsmålet nås. Fokus ligger på svåra områden som kräver politiska avvägningar där beredningen kan skapa mervärden. Många viktiga områden ska hanteras av myndigheterna. Strategierna ska innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder; belysa EU-perspektiv, innehålla konsekvensanalyser samt bygga på underlag från myndigheter och experter. Just nu har beredningen ett uppdrag till den 31 december. Primärt kommer man att föreslå vilka områden beredningen ska arbeta med, föreslå en handlingsplan för hur strategier och etappmål kan utvecklas. I det ligger att identifiera de svåra områden som kräver politiska avvägningar. Ännu är inga beslut tagna. Överväger en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. Miljömålsrådets förslag till mål från 2008 värderas. För skogen kan nog målen fungera väl i det nya systemet, men beredningen kommer nog inte att föreslå det under vintern. Regeringens intention är att arbetet ska fortsätta till det nya systemet är på plats. Ännu är man inte klar
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2010-12-07 4(5) Ärende Innehåll/Resultat över hur många mål systemet bör ha, eller hur de bör utformas. Myndigheterna kan fortsätta att arbete mot miljökvalitetsmålen. Avsikten är att arbetet kommer att landa i budgetproppen 2012 (hösten 2011). Anna-Helena L: Naturvårdsverket har fått ett nytt uppdrag, att samordna miljömålsuppföljningen. Som tidigare sker det som en årlig uppföljning och en regelbunden fördjupad utvärdering. Regeringen har även lagt ett uppdrag om en ny fördjupad utvärdering till 2012. Huvudansatsen är att visa på gap mellan mål och tillstånd. F.n. genomför de ansvariga myndigheterna en revision av preciseringarna till miljökvalitetsmålen, samt gör bedömningar om hur målen kommer att nås, med delvis nya kriterier i linje med senast miljömålpropositionen. Erik S: Skogsstyrelsens roll har också förändrats något i det nya systemet. I grunden finns ansvaret för Levande skogar. Myndigheternas ansvar att verka för att miljömålen ska nås kommer att förtydligas. I övrigt koordinerar vi oss i de olika arbeten, som Naturvårdsverket nu har ett tydligare samordningsansvar för. Diskussion Hur kan skogssektorn komma in i arbetet? Flera runt borde såg positivt på möjligheten att delta. För skogsfrågorna är Skogsstyrelsen en bra ingång. På övergripande nivå kommer miljömålsberedningen att arbeta med mycket breda samråd. Sammanfattning Monika S: Miljömålen är under fortsatt förändring. Det öppnas nu många kanaler för påverkan från intressenter i samhället. 7 Rådets möten 2011 Rådet enades om följande datum: 18 feb, 6 maj, 16 sep och 7 dec. 8 Övriga frågor Bekämpningsområde granbarkborre: Mats S. Skogsstyrelsen har angivit Timrå, Ånge och Sundsvall kommuner som bekämpningsområde, vilket vi är ense om. Däremot anser vi att området behöver utökas mot Jämtland och Ångermanland. Problemen där är omfattande. Monika S: Tack, vi återkommer i frågan. Polytax Mats S. (Bilaga 4). Redovisning av en 16,7 ha avverkning på SCA:s mark där totalt 16 % av arealen lämnats och virke för ca 130 000 kr sparats. Den samlade bedömningen var underkänd, trots att alla ingående delar antingen var bättre än lag, alternativt i nivå med lagens krav. Detta finner vi mycket märkligt. Diskussion Flera tyckte det lät märkligt. SCA gör egna uppföljningar av sina avverkningar där ca 90 % bedöms vara tillfredställande utförda.
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2010-12-07 5(5) Ärende Innehåll/Resultat Monika S: Tack. Det här ska vi gå till botten med.
Bilaga 1 Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Idag! - Kort presentation av uppdraget, tidplan och arbetssätt - Diskussion om orsaker utifrån delredovisningen till regeringen Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Vad? Utarbeta en kunskapsplattform om hur man kan uppnå en högre måluppfyllelse när det gäller miljörelaterade mål för hållbart skogsbruk. Uppföljning beskriva utförandet av dagens skogsbruk i relation till beslutade mål avseende naturvård och miljö inom skogs- respektive miljöpolitiken Orsaksanalys beskriva möjliga orsaker till de brister som finns. Föreslå åtgärder Förslag till åtgärder för en högre måluppfyllelse skall redovisas. Bara brukad mark Uppdraget fokuserar på det brukade skogslandskapet 1
Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Hur? - Gemensamt mellan Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen - Efter samråd med Lst i Blekinge län, Miljömålsberedningen samt andra berörda myndigheter och organisationer. - Avrapporteras av Skogsstyrelsen 31 Mars 2011. - Delredovisning till den 1 december 2010. - Nyttja relevanta tidigare och pågående arbeten, inklusive interna arbeten inom skogsbolag och skogsägarföreningar. Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Varför? - Underlag till regeringens fortsatta dialog om ett hållbart skogsbruk med olika aktörer; skogsnäring, naturvårdsorganisationer, forskning och myndigheter. - Underlag till miljömålsberedningens arbete om hur miljökvalitetsmålen kan nås. 2
Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog 1/11 15/11 1/12 1/1 1/2 1/3 31/3 1. Förberedelser 3. Informationsinhämtning Uppföljning Orsaker 4. Analys, förslag till slutsatser och åtgärder 5. Beredning på Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 2. Skrivarbete Uppföljning - Polytax, Riksskogstaxering m.m. -Uppföljningar och analyser från skogsbolag g och skogsägarföreningar g g Orsaker - Intervjuer (Lunds universitet) - Kundpaneler (Open eye) - Dialog i sektorsråd (nationellt och regionalt) - Work shop i Stockholm (januari) Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog 2/12 Diskussion om orsaker utifrån delredovisning 24/2 Diskussion om förslag till slutsatser och åtgärder Början på Mars, remiss av utkast till rapport 1/11 15/11 1/12 1/1 1/2 1/3 31/3 1. Förberedelser 3. Informationsinhämtning Uppföljning Orsaker 4. Analys, förslag till slutsatser och åtgärder 5. Beredning på Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 2. Skrivarbete 3
Bilaga 2 Kunskapsplattform Synpunkter Beskrivningen är pragmatisk och pekar på många relevanta förhållanden i ett komplicerat brukande av skog. En viktig utgångspunkt är att skogsbruk påverkar och den utgångspunkten måste vara accepterad. Sedan ska de negativa effekterna minimeras. Naturhänsyn. Ett stort fokus i debatten ligger på naturhänsyn. Det är viktigt att naturvårdshänsynen redovisas på ett transparent sätt. Polytax Det är få som är insatta i Polytaxens uppbyggnad och därmed finns risk att resultaten tolkas på ett felaktigt sätt. Beskriv metodupplägg och vad man kan läsa ut av resultatten. "Allvarliga körskador". Viktigt med en klar definition Kunskapsplattform Kompletterande fakta och analys Hur de olika delar som ingår i Polytax utvecklats över tiden? Det kan vara så att ökat grotuttag och varmare vintrar lett till ökad spårbildning och att detta förklarar hela försämringen När det gäller askåterföring saknas referens till forskning vid SLU som visar att träden i föreningen med mykorrhiza kompenserar för försurningen? Går det att analysera var bristerna i naturhänsyn finns? Är det generelltellerärresultaten eller resultaten bättre på objekt med högre naturvärden? Riksskogstaxeringens redovisning av indikatorer på biologisk mångfald visar en positiv utveckling. 1
2
Död ved 3
Tabell 6.22 Lämnad trädvolym på nettoarealen 2006 2008/2009, uppmätt 5 7 år efter föryngringsavverkning 1 Volume of wood left on net area during 2006 2008/2009, 5 7 years after regeneration cutting 1 Landsdel 2 / ägarkategori 3 / Substrattyp 5 Type of wood 5 trädslag 4 Region 2 / ownership category 3 / Frö-/skärmträd Hänsynsträd tree species 4 Seed & shelter trees Conservation trees Döda träd Dead trees Lågor Down wood Naturliga högstubbar Natural snags Skapade högstubbar Artificial snags m³sk/ha Total volume over bark, per hectare Norra Norrland 4,5 3,8 0,9 3,1 0,6 0,6 Södra Norrland² 5,0 3,9 0,6 4,8 0,7 1,1 Svealand 2 14,1 8,6 1,2 4,7 0,8 1,5 Götaland 2,7 8,1 0,6 4,5 1,7 1,7 Privat mark Private land 5,7 6,1 0,6 3,9 1,0 1,1 Övriga ägare Other owners 5,6 4,5 1,0 4,7 0,8 1,2 Tall Scots pine 5,4 2,5 0,5 1,9 0,4 0,2 Gran Norway spruce 0,1 0,2 0,2 1,6 0,3 0,8 Björk Birch 0,1 1,1 0,0 0,5 0,1 0,1 Övriga träd Other species 0,0 1,4 0,1 0,3 0,1 0,0 Hela landet Entire country 5,7 5,3 0,8 4,3 0,9 1,1 Inventeringsperiod Inventory period 1999 2001 11,8 3,8 0,4 2,7 0,5 0,2 2000 2002 10,9 4,1 0,4 2,4 0,5 0,3 2001 2003 9,9 4,3 0,5 2,5 0,4 0,3 2002 2004 9,2 4,4 0,5 2,6 0,5 0,3 2003-2005 8,2 4,4 0,6 2,9 0,5 0,4 2004-2006 7,0 4,1 0,6 3,0 0,5 0,5 2005-2007 5,8 3,9 0,6 3,0 0,5 0,6 2006-2008/2009 5,7 5,3 0,8 4,3 0,9 1,1 4
Bilaga 3 Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Bakgrund och förutsättningar Bakgrund Erfarenheter Regeringsuppdrag Förutsättningar Oförändrade legala grunder Endast föreskriva i den utsträckning som inte avsevärt påverkar den pågående markanvändningen, intrångsbegränsningen 1
Övergripande mål Uppdatera, komplettera och förtydliga Inom ramen för det övergripande målet ska följande behandlas Hänsynen till vatten Spridning av viss ämnen i produktionshöjande syfte Körskador Krav på hänsyn som i större utsträckning än nu syftar till att nyskapa miljövärden Hänsynen till skogens sociala värden Dessutom ska erfarenheter från Norge och Finland inhämtas Projektets mål De konkreta mål projektgruppen har att arbeta med inom ramen för de övergripande målen är Reglerna för prioritering av hänsyn ska förtydligas och utvecklas Begreppet berörd del ska förtydligas Tillämpningen av intrångsbegränsningen ska förtydligas, särskilt i sådana fall det inte går att relatera intrånget till virkesvärdet Befintliga formuleringar och struktur ska ses över och kompletteras Terminologin i ska ses över och definitioner iti arbetas fram vid behov Allmänna råd ska arbetas fram där sådana saknas och behov finns Se över behov av att flytta text från allmänna råd till föreskrifter 2
Arbetssätt Projektgrupp med 7 deltagare, inklusive projektledare samt 10 resurspersoner inom Skogsstyrelsen Delområden med ansvariga utifrån dagens rubriker i föreskrifterna Öppenhet med intern projektsida samt information på den externa hemsidan Intern förankring och kunskapsinhämtning, k i Forum lag och Forum områdesskydd samt interna seminarier Extern förankring, referensgrupp på 13 personer, via möte med utförare samt den externa remissen Tidsplan Ingen total översyn utan kompletteringar, justeringar och förtydliganden Föreskrifter och allmänna råd kommer att behöva ses över oftare än vad som skett hitintills Det pågår utredningar i vår omgivning som vi kan behöva beakta och därmed göra ytterligare ändringar även efter detta projekts slutleverans 3
Tidsplan forts Arbetet med de olika delområdena pågår V 51 Referensgruppsmöte V 4 (24-28 jan) remiss skickas ut internt och externt V 4-6 Internt seminarium V 5 7 Möte med utförarna V 12 (21-25 mars) GD-föredragning V 13 Material till styrelsen V 15 (13 april) beslut i Skogsstyrelsens styrelse Information externt och internt om beslutade förändringar Referensgruppen deltar löpande i arbetet genom att de får ta del av redovisningar och förslag samt har möjlighet att lämna synpunkter Förändringar i korthet Redaktionella ändringar - språkförenkling, struktur och rubricering Definitioner - nya samt flyttade från annan plats i föreskrifterna Allmänna råd - utveckla för ökad tydlighet Föreskrifter - flytt av viss text från allmänt råd till föreskrifter - beakta påpekanden från regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen haft 4
Diskussionsområden Nyskapande Hyggesfritt Den av Naturvårdsverket beslutade rödlistan Projektorganisation 5
Projektorganisation forts. Projektägare Mikael Norén (EC) Styrgrupp Mikael Norén (ordförande) Johan Eriksson, AC Johan Wester, EC Carina Strömberg, DC Vanja Strand, DC Projektorganisation forts. Projektgrupp Resurspersoner Gunilla Kock Hansson, Jurist, PL Anja Lomander, Markspecialist Elisabet Andersson, Ekolog Jörgen Ringagård, Lagspecialist Malin Andersson, Naturvårdsspecialist Cecilia Ulfhielm, Kulturmiljöspecialist Niklas Åberg, Skogskonsulent p Kenneth Kristiansson, Informatör Bertil Österberg, Chefsjurist Ylva Birkne, Specialist på skogens sociala värden Johan Nitare, Ekolog Nils Carlborg, Lagspecialist Göran Lundh, Kulturmiljöspecialist Jan Bengtsson, Naturvårdsspecialist Lasse Bengtsson, Naturvårdsspecialist Clas Fries, Skogsskötselspecialist Andreas Eriksson, Polytax 6
Projektorganisation forts Referensgrupp LRF skogsägarna WWF Naturskyddsföreningen Skogsindustrierna Riksantikvarieämbetet Naturvårdsverket Fiskeriverket Fiskeriverket Vattenmyndigheterna Länsstyrelser, 3 st SLU Sveaskog 7
Bilaga 4 Godkänd naturhänsyn? Bilder och slutsatser från Polytaxövning med Skogsstyrelsen 2010-11-19 Källmyrvägen Total areal 11 st hänsynsobjekt (kantzoner, trädsamlingar, sumpskogar): 16,7 ha 2,65 ha Andel sparad areal 16 % Ej medräknat Naturvärdestallar, evighetsträd, asp, sälg på hyggesytan Ej medräknad lång kantzon vid bäck som låg i ELP-område Uppskattat virkesvärde på enbart sparad areal: 130 000 kr 2 1
Källmyrvägen Översiktskarta Naturhänsyn bedömd av Skogsstyrelsen nov 2010. Bedömning efter avverkning, då det ej fanns andra offentliga Polytaxobjekt. Bedömning av hänsyn i 3- gradig skala ( Lagkrav i taxering, LIT ): Bättre Uppfyller lag Sämre 3 Källmyrvägen Sumpskogsytor (måttliga naturvärden). Betyg: bättre än lagkrav) 4 2
Källmyrvägen Kantzoner mot bäck och myr (måttliga-höga naturvärden). Betyg: bättre än lagkrav (LIT) 5 Källmyrvägen Sälg med lunglav Hänsyn uppfyller lagkrav (sälgen ej avverkad), men skyddszon otillräcklig för lunglav (rödlistad): Betyg: Uppfyller Lagkrav i taxering, LIT ) 6 3
Källmyrvägen Polytax sammanvägning av hela trakten: Trakt underkänd, klarar ej lagkrav ( LIT ) Hänsyn felprioriterad, rödlistad art skulle ha gynnats före annan hänsyn. 7 Slutsatser Över lagkrav, i stort sett hela trakten Lagenlig, men ej full hänsyn mot ett träd Slutbetyg: underkänd trakt, uppfyller ej lagkrav Orimlig sammanvägning Skogsbruket uppfyller ej Polytax, men lag? 8 4