Övergripande Fastighetsutvecklingsplan för närsjukhusen i länet

Övergripande Fastighetsutvecklingsplan för närsjukhusen i länet Bromma sjukhus Dalens sjukhus Handens närsjukhus Jakobsbergs sjukhus Löwenströmska sjukhuset Nacka närsjukhus Rosenlunds sjukhus Sabbatsbergs sjukhus Sollentuna sjukhus Augusti 2011

0. INNEHÅLL 1. Inledning 2. Sjukhusen i länet 3. Närsjukhusen 3.1 Sammanfattande analys 3.2 Närsjukhusen, nuläge och utvecklingspotential 3.2.1 Bromma sjukhus 3.2.2 Dalens sjukhus 3.2.3 Handens närsjukhus 3.2.4 Jakobsbergs sjukhus 3.2.5 Löwenströmska sjukhuset 3.2.6 Nacka närsjukhus 3.2.7 Rosenlunds sjukhus 3.2.8 Sabbatsbergs sjukhus 3.2.9 Sollentuna sjukhus 3.3 Basfakta Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 2

1. Inledning Sammanfattning Den övergripande fastighetsutvecklingsplanen för närsjukhusen omfattar de nio närsjukhus i Stockholm, som förvaltas av Locum AB. Den innehåller kartläggningar av nuläget på de enskilda närsjukhusen och redovisar också kortfattat utvecklingspotentialen ur ett fastighetsperspektiv för respektive fastighet. Materialet är också sammanställt i en tvärgående analys. Resultatet av kartläggningen visar att närsjukhusen idag har stora vakanser, totalt står ca 1000 av de ursprungliga vårdplatserna tomma. De flesta närsjukhus har en god teknisk standard, som många gånger är högre än behovet hos de verksamheter som idag hyr lokaler på sjukhusen. I den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen kommer den kvalificerade sjukvården, i större utsträckning än idag att bedrivas utanför universitets- och akutsjukhusen. De flesta närsjukhusen har redan, eller kan byggas om till en standard som möjliggör att denna vård kan förläggas hit. Sammantaget visar den övergripande fastighetsutvecklingsplanen att närsjukhusen idag utgör en outnyttjad resurs som kan användas mer effektivt och har potential att svara upp mot behoven i en framtida sjukvårdsstruktur. Inledning Stockholms läns sjukvårdsstruktur står inför stora förändringar. De framtida vårdbehoven och strategier för att bemöta dessa finns beskrivna i den Framtidsplan för hälso- och sjukvården som är framtagen av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och beslutad av landstingsfullmäktige i juni 2011. Förändringarna är till stor del demografiska, såtillvida att efterfrågan på vård kommer att öka med en ökande och åldrande befolkning, men det finns också betydande strukturella förändringar: Beslutet att bygga Nya Karolinska Solna medför att den högspecialiserade vården tydligare kommer att koncentreras dit, vilket får konsekvenser för inriktningen och innehållet i den övriga sjukvårdsstrukturen. Ur ett fastighetsperspektiv får de kommande förändringarna stora konsekvenser. ill viss del kommer det lokalbehov, som ökade vårdvolymerna ger upphov till, att kunna lösas med effektiviseringar och ett högre utnyttjande av befintliga lokaler, men en viss expansion kommer också att bli nödvändig. Samtidigt är flera sjukhus i stort behov av omfattande upprustning. Sammantaget kommer det att medföra stora investeringsvolymer under en begränsad tidsperiod. För att hantera detta krävs omfattande strategisk planering för att säkerställa att de resurser som finns tillgängliga används på ett effektiv sätt och att nödvändiga nyinvesteringar görs i de lägen där de långsiktigt gör mest nytta. Den övergripande fastighetsutvecklingsplanen för närsjukhusen är ett led i ett effektivare resursutnyttjande av fastighetsbeståndet inom SLL, eftersom den visar att närsjukhusen har potential att ta emot ökade vårdvolymer, både i öppen- och slutenvård samt att kvalificerad vård kan inrymmas i högre utsträckning än idag. Därmed kommer det också att vara möjligt att etablera den nya, lättillgängliga och kvalificerade vårdform på närsjukhusen som i Framtidens hälso- och sjukvård kallas för Specialistcentrum. Den övergripande fastighetsutvecklingsplanen visar också att flertalet närsjukhusfastigheter har en utvecklingspotential på längre sikt, vilket garanterar att eventuella investeringar kommer att kunna utnyttjas under lång tid framöver. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 3

1. inledning Bakgrund och syfte Under 2010 genomfördes ett arbete med fastighetsutvecklingsplaner för några enskilda närsjukhus. Arbetet visade bl.a. att de aktuella fastigheterna hade likartade problem, såsom relativt höga vakanser, att vårdinnehållets inriktning var otydligt samt att de hade en högre teknisk standard än vad mycket av den vård som bedrevs på sjukhusen egentligen kräver. anken väcktes att dessa problem kunde vara generella för närsjukhusen, vilket i förlängningen också pekade på ett behov av att sammanställa en helhetsbild över situationen på närsjukhusen. Den övergripande fastighetsutvecklingsplanen för närsjukhusen syftar därför till att: Kartlägga närsjukhusens nuvarande status som vårdfastigheter. a fram underlag som möjliggör fortsatta utredningar av vilken resurs närsjukhusen kan utgöra i den framtida sjukvårdsstrukturen. Utvärdera fastigheternas långsiktiga utvecklingspotential, både för sjukvård eller eventuell annan användning. Uppgifter som rör verksamhetsinnehåll och hyresgäster på de enskilda sjukhusen varierar ständigt. De uppgifter som förekommer i denna rapport, härrör från inventeringar genomförda under oktober 2010, där inget annat anges. Organisation Locum har i arbetet med den övergripande fastighetsutvecklingsplanen för närsjukhusen representerats av ommy Lenberg, fastighetsutvecklingsdirektör samt av Anders Lövefors och homas Karlsson, båda fastighetsutvecklare och Carina Jonsson fastighetschef. White arkitekter har varit konsulter för uppdraget och representerats av Bengt Svensson och Linda Mattsson, ansvariga, samt av Helen Biddle, handläggare. Platsbesök genomförts på samtliga sjukhus tillsammans med Locums förvaltare. Arbetet har bedrivits parallellt med framtagandet av Framtidsplan för hälso- och sjukvården och kontinuerligt stämts av med representanter från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och Landstingsstyrelsens förvaltning. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 4

2. Sjukhusen i länet Sjukhusfastigeheter inom SLL Sjukhusens placering i länet Närsjukhusen utgör s.k strategiska fastigheter. Det innebär att den vårdverksamhet som bedrivs där är av sådan art att den privata fastighetsmarknaden inte kan sägas utgöra ett alternativ. Geografiskt utgör Karolinska Solna ett nordligt nav i länet, med tre akutsjukhus: Norrtälje, Danderyds och St Görans sjukhus, samt fem närsjukhus: Löwenströmska, Sollentuna, Jakobsberg, Bromma och Sabbatsbergs sjukhus. Karolinska Huddinge bildar i sin tur ett sydligt nav med två akutsjukhus: Södersjukhuset och Södertälje sjukhus, samt fyra närsjukhus: Rosenlunds, Dalens, Nacka och Handens sjukhus. Det totala antalet strategiska fastigheter är 16 stycken. Locum, som förvaltar landstingets fastigheter, har organiserat de strategiska fastigheterna i 3 fastighetsområden: Fastighetsområde universitetssjukhus innehåller Karolinska sjukhusets två siter, Karolinska Solna och Karolinska Huddinge. På universitetssjukhusen bedrivs förutom sjukvård också FOUu-verksamhet. Den vård som bedrivs är en blandning av högspecialiserad vård, akutsjukvård och elektiv vård. 2016 kommer det nya Karolinska Solna att öppna sin verksamhet, vilket innebär att den nuvarande fastigheten Karolinska Solna kan utvecklas för annan användning. Fastighetsområde akutsjukhus innehåller akutsjukhusen Norrtälje, Danderyd, St. Görans, Södersjukhuset och Södertälje. Akutsjukhusen har en tyngdpunkt när det gäller akutsjukvård, men har också stora elektiva flöden. Viss högspecialiserad vård bedrivs även på akutsjukhusen. Sjukhusens placering uppvisar en tydlig koncentration till de centrala delarna av länet. Fem av sjukhusen: Karolinska Solna, St Görans, Södersjukhuset, Sabbatsberg och Rosenlunds sjukhus, kan beskrivas som innerstadssjukhus. Dessa sjukhus ligger i attraktiva lägen. Detta är en stor tillgång, men det innebär också att särskilda förutsättningar gäller vid fortsatt utveckling av fastigheterna. Ytterligare 4 av sjukhusen är placerade i närförortslägen ; Danderyd, Bromma, Dalen och Nacka. Dessa sjukhus, Nacka undantaget, går alla att nå med tunnelbana. Norrtä Norrtälje sjukhus SOCKHOLMS LÄN Löwenströmska sjukhuset Jakobsbergs sjukhus Sollentuna sjukhus Danderyds sjukhus Bromma sjukhus S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Mest perifert i länet ligger de två mindre akutsjukhusen, Södertälje och Norrtälje. Karolinska Solna Sabbatsbergs sjukhus Nacka Närsjukhus Rosenlunds sjukhus Dalens sjukhus Södertälje sjukhus Karolinska Huddinge Fastighetsområde närsjukvård innehåller bl.a. de nio närsjukhusen: Bromma, Dalen, Handen, Jakobsberg, Löwenströmska, Nacka, Rosenlund, Sabbatsberg och Sollentuna. Närsjukhusen är ett samlingsbegrepp för ett antal sjukhus med varierande bakgrund och innehåll. Handens Närsjukhus Stadskartan/Kartena AB Sjukhusens placering i länet Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 5

SOCKHOLMS LÄN 2. sjukhusen i länet Sjukhusens placering i förhållande till spårtrafik Löwenströmska sjukhuset De flesta sjukhus ligger i anslutning till, eller på promenadavstånd från spårtrafik (tunnelbana respektive pendeltåg). Södertälje, Bromma och Löwenströmska ligger längre från närmaste station. En resa med kollektivtrafik till dessa sjukhus måste kompletteras med anslutande bussförbindelse. Norrtälje och Nacka är de sjukhus som idag helt saknar spårbunden förbindelse. Det pågår planering för utbyggt spårtrafik i länet. Spårväg planeras till Nya Karolinska Solna och den nya Hagastaden. En förstudie är också påbörjad för att utreda förutsättningarna för en ny tunnelbanesträckning till Nacka och Värmdö. Jakobsbergs sjukhus Sollentuna sjukhus Danderyds sjukhus Bromma sjukhus Karolinska Solna Sabbatsbergs sjukhus S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Nacka Närsjukhus Rosenlunds sjukhus Dalens sjukhus Karolinska Huddinge Södertälje sjukhus Handens Närsjukhus Sjukhusens läge i förhållande till spårbunden trafik Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 6

2. sjukhusen i länet Sjukhusens placering i förhållande regionala Norrtä stadskärnor i RUFS 2010. En central tanke i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS 2010, är att Stockholmsregionen idag är starkt enkärnig och behöver bli mer flerkärnig. Därför föreslås en utveckling av fler, yttre regionala stadskärnor för fortsatt stadsutveckling. Utvecklingsplanen pekar på utveckling av åtta yttre regionala stadskärnor utöver den centrala regionkärnan. Dessa yttre stadskärnor är Barkarby-Jakobsberg, Kista-SollentunaHäggvik, Arlanda-Märsta, äby-arninge, Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum samt Södertälje. Av de regionala stadskärnorna innehåller sex stycken idag ett sjukhus: Centrala kärnan innehåller närsjukhusen Sabbatsberg och Rosenlund, akutsjukhusen St Görans sjukhus och Södersjukhuset, samt universitetssjukhuset Karolinska Solna. Närsjukhuset Sollentuna ligger inom Kista - Sollentuna - Häggvik, närsjukhuset Jakobsberg inom Jakobsberg Barkaby, universitetssjukhuset Karolinska Huddinge inom Flemingsberg, Handens närsjukhus inom Haninge C och Södertälje akutsjukhus ligger inom Södertälje De regionala kärnorna Arlanda-Märsta, äby C - Arninge, och Kungens kurva - Skärholmen saknar alla ett sjukhus. Norrtälje sjukhus Arlanda-Märsta Löwenströmska sjukhuset Kista Sollentuna äby C Häggvik Arninge Jakobsbergs sjukhus Sollentuna sjukhus Jakobsberg Barkarby Danderyds sjukhus Bromma sjukhus S:t Görans sjukhus Södersjukhuset Kungens kurva Skärholmen Södertälje sjukhus Södertälje Karolinska Solna Sabbatsbergs sjukhus Nacka Närsjukhus Rosenlunds sjukhus Dalens sjukhus Flemmingsberg Karolinska Huddinge Haninge C Handens Närsjukhus Akutsjukhusen Norrtälje och Danderyd, samt närsjukhusen Löwenströmska, Bromma, Nacka och Dalen ligger utanför de regionala stadskärnorna. Stadskartan/Kartena AB Sjukhusens läge i förhållande till framtida regionala stadskärnor Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 7

3.1 Närsjukhusen idag: Sammanfattande ANALYS Fastigheterna och deras bakgrund Nio fastigheter inom SLLs fastighetsbestånd kategoriseras som närsjukhus. Dessa är Bromma sjukhus, Dalens sjukhus, Handens närsjukhus, Jakobsbergs sjukhus, Löwenströmska sjukhuset, Nacka Närsjukhus, Rosenlunds sjukhus, Sabbatsbergs sjukhus och Sollentuna sjukhus. Samtliga är byggda mellan 1961 och 1980. Uppförandet av sjukhusen kan ses som en del i den stora utbyggnad av den offentliga sektorn som skedde under dessa år. Närsjukhusen har olika bakgrund och historia. Sabbatsberg, Löwenströmska och Nacka sjukhus byggdes, utvecklades och drevs fram till 1996 som akutsjukhus, då beslut om en strukturplan för landstingets vårdproduktion innebar att akutsjukvård inte längre skulle bedrivas på dessa sjukhus. Den initiala planeringen av Dalens sjukhus innebar en förläggning av det som senare blev Huddinge sjukhus till Dalen, men det sjukhus som senare kom att uppföras blev en betydligt mindre enhet. Bromma sjukhus byggdes som ett sjukhus för somatisk vård av Beckombergas psykiatriska patienter. Bland de övriga närsjukhusen har flera av dem en bakgrund som långvårdssjukhus. Det har genom åren funnits olika politiska visioner för närsjukhusen. Förändringar av inriktningen har av olika anledningar inte genomförts generellt, vilket påverkat utvecklingen olika i olika delar av länet. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 8

Bromma sjukhus 1971 Dalens sjukhus 1980 Handens närsjukhus1967-68 Jakobsbergs sjukhus 1970 Löwenströmska sjukhuset 1968 Sollentuna sjukhus 1976 ODENGAAN 26 DALAGAAN SABBASBERGS SJUKHUS 06 07 08 46 48 01 Nacka sjukhus 1962, 1966, 1977 Rosenlunds sjukhus 1975 ORSGAAN Sabbatsbergs sjukhus 1972 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 9

Vårdinnehåll och organisation Begreppet närsjukhus är inte definierat, varken beträffande det medicinska innehållet eller geografiskt, dvs vad som kan anses vara nära. En stor skillnad mot de större akutsjukhusen är att det inte finns en stor hyresgäst på närsjukhusen. De drivs istället av flera olika vårdentreprenörer. Locum agerar huvudman och ansvarar för att samordna servicetjänster såsom avfallshantering, reception och vaktmästeri. Lokalerna hyrs ut av Locums förvaltare. Förfrågningar från potentiella hyresgäster stäms av med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. HSNf står även för vissa hyreskontrakt och hyr ut dessa ytor i andra hand till olika vårdgivare. Vårdinnehållet varierar mellan sjukhusen. Begreppet närsjukhus ska inte förväxlas med närsjukvård 1, som är ett samlingsbegrepp där följande vårdformer ingår: Geriatrik öppenvård/ slutenvård ASIH, avancerad sjukvård i hemmet Palliativvård Psykiatri öppenvård/ slutenvård Beroendevård öppenvård/ slutenvård Närakut Primärvård husläkarmottagning-vårdcentral, fotvård, BVC, MVC, BUM Habilitering Rehabilitering 1 Samlingsbegrepp som används av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Närsjukhus Närakut kirurgi Röntgen Specialist typ av specialistmottagningar mott. Bromma - - x - - Dalen - - x x Öron-näsa-hals Handen x x x x Barnläkare, endoskopi, gynekologi, hud, kardiologi, ortopedi, ögonklinik Jakobsberg x - x x Gynekologi, logopedi, psykiatri, ögon, öron-näsa-hals Löwenströmska x x x x Dialys, gynekologi, kardiologi, ortopedi, urologi, öron-näsa-hals Nacka x x x x Allergi, diabetes, gynekologi, hud, kardiologi, ortopedi, ryggklinik, smärtmottagning, urologi, öron-näsahals, ögon Rosenlund - - x x Barnläkare Sabbatsberg x x x x Bröstmottagning, gastroenterologi, gynekologi, kardiologi, ortopedi, urologi, ögonklinik, öron-näsa-hals, övervikt Sollentuna - x - x Barnläkare, endoskopi, ortopedi, urologi, öron-näsa-hals tabell: Utöver närsjukvård innehåller närsjukhusen följande verksamheter hösten 2010. abell: Vårdinnehåll på närsjukhusen utöver närsjukvård, hösten 2010 Nedläggning av akutsjukvården på Sabbatsberg, Löwenströmska och Nacka sjukhus ledde inledningsvis till stora vakanser på dessa sjukhus. Efter nedläggningarna beslutades att landstingsverksamhet i externt förhyrda lokaler i möjligaste mån skulle flyttas till landstingsägda lokaler. Främst var det primärvård som flyttades in på sjukhusen. De tre före detta akutsjukhusen har De dock flesta fortfarande närsjukhus en något innehåller högre andel förutom kvalificerad närsjukvård vård än övriga närsjukhus. Löwenströmska, Både på samt Nacka i och någon Löwenströmska, mån på Sabbatsberg samt i genomförs På operationer dessa sjukhus som utförs kräver också slutenvård. undersökningar På med dessa (alla någon typer mån av på närsjukvård Sabbatsberg finns genomförs inte på operationer alla sjukhus) som kräver slutenvård. även MR-kamera. specialistmottagningar, diagnostik och kirurgi. De sjukhus utförs också undersökningar med MR-kamera. närakuter som finns på vissa sjukhus har olika inriktning. aktörer, Några privata är jourmottagningar, såväl som landstingsdrivna. dvs. vårdcentraler, Gemensamt för dessa SLL, är att har de som medfört regel har att korta vården kontrakt på närsjukhusen och begränsade bedrivs av De politiska direktiven för upphandling av vård inom SLL, har medfört De att politiska vården på direktiven närsjukhusen för upphandling bedrivs av många av vård olika inom med uppdrag. förlängda Södersjukhuset, öppettider. Karolinska, Andra är och specialiserade Danderyds sjukhus mot är närvarande som aktörer på närsjukhusen, där de bl.a. är många olika aktörer, privata såväl som landstingsdrivna. tider, Gemensamt som ett sätt för att dessa korta vårdköer. är att de som regel har korta ett upphandlade lättare akut för mottagande att driva specialistmottagningar och kan även tillhandahålla och labverksamhet. De större sjukhusen opererar också på närsjukhusen. Detta sker både via upphandlade uppdrag och genom att hyra lediga röntgenundersökningar. kontrakt och begränsade uppdrag. Södersjukhuset, Nedläggning av akutsjukvården på Sabbatsberg, Löwenströmska Storlek och kapacitet och Nacka sjukhus ledde inledningsvis Karolinska, och Danderyds sjukhus är närvarande som aktörer på närsjukhusen, där de bl.a. är upphandlade till Närsjukhusens stora vakanser bruttototalyta, på dessa BA sjukhus. varierar Efter mellan nedläggningarna ca 26 000 m² och för 66 att 000 driva m². Medelstorleken specialistmottagningar är ca 43 000 och m². labverksamhet. otalt utgör beslutades ytan ca 390 att 000 landstingsverksamhet m², vilket är ca 25 % av i Locums ex- strategiska De större fastighetsbestånd sjukhusen opererar också på närsjukhusen. ternt förhyrda lokaler i möjligaste mån skulle flyttas till Detta sker både via upphandlade uppdrag och genom Närsjukhus Bta m² LOa m² antal antal landstingsägda lokaler. Främst var det primärvård som att hyra lediga Slutenvårdsplatser tider, som ett sätt operationssalar att korta vårdköer. flyttades Brommain på sjukhusen. 28 De 367 tre före detta akutsjukhusen 29 000 300 - Dalen har dock fortfarande 38 en 000 något högre andel 28 kvalifi- 600 320 3 (ej i bruk) Handen 30 000 17 600 150 2 cerad vård än övriga närsjukhus. Både på Nacka och Jakobsberg 25 800 15 800 150 - Löwenströmska 54 200 33 300 390 (by 01+02) 7 Nacka 44 000 30 600 280 10 Rosenlund 56 300 36 900 20 (by 04) - Sabbatsberg 66 100 49 400 270 11 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 10

De politiska direktiven för upphandling av vård inom SLL, har medfört att vården på närsjukhusen bedrivs av många olika aktörer, privata såväl som landstingsdrivna. Gemensamt för dessa är att de som regel har korta kontrakt och begränsade uppdrag. Södersjukhuset, Karolinska, och Danderyds sjukhus är närvarande som aktörer på närsjukhusen, där de bl.a. är upphandlade för att driva specialistmottagningar och labverksamhet. De större sjukhusen opererar också på närsjukhusen. Detta sker både via upphandlade uppdrag och genom att hyra lediga tider, som ett sätt att korta vårdköer. Storlek och kapacitet Närsjukhusens bruttototalyta, BA varierar mellan ca 26 000 m² och 66 000 m². Medelstorleken är ca 43 000 m². otalt utgör ytan ca 390 000 m², vilket är ca 25 % av Locums strategiska fastighetsbestånd Storlek och kapacitet Närsjukhusens bruttototalyta, BA varierar mellan ca 26 000 m² och 66 000 m². Medelstorleken är ca 43 000 m². otalt utgör ytan ca 390 000 m², vilket är ca 21 % av Locums strategiska fastighetsbestånd. Närsjukhus Bta m² LOa m² antal Slutenvårdsplatser antal operationssalar Bromma 28 367 29 000 300 - Dalen 38 000 28 600 320 3 (ej i bruk) Handen 30 000 17 600 150 2 Jakobsberg 25 800 15 800 150 - Löwenströmska 54 200 33 300 390 (by 01+02) 7 Nacka 44 000 30 600 280 10 Rosenlund 56 300 36 900 20 (by 04) - Sabbatsberg 66 100 49 400 270 11 Sollentuna 38 300 22 700 300 - Summa: 381 073 263 900 2 200 33 tabell: Storlek och kapacitet för närsjukhusen. Antalet slutenvårdsplatser är framräknade utifrån befintliga planlösningar. Även vårdplatser i lokaler som f.n. används för annan användning men som har en intakt planlösning är medräknade. Fördelningen av vårdplatserna på 1-, 2-, respektive 4 patientsalar framgår av tabell på sida 17. Närsjukhusen har idag slående stora vakanser. Enligt Locums fastighetsförteckning är varierar uthyrningsgraderna mellan x och x %. Samtliga sjukhus har tomma vårdavdelningar. Några sjukhus har också större vakanser i de lägre planen. På Dalens sjukhus står 3 st operationssalar oanvända, på Bromma sjukhus finns möjlighet att bygga 3 st operationssalar i en tomställd del av bottenvåningen. Rosenlunds sjukhus by 09 har undantagits i sammanställningarna över tomma vårdplatser, även om vakanser finns även här. Sjukhusets nuvarande inriktning mot habilitering och rehabilitering innebär sjukhuset saknar dygnetruntverksamhet och det är f.n. inte realistiskt att återinföra slutenvård på sjukhuset. Det kan därför inte betraktas som en tillgänglig resurs. De flesta närsjukhus har även en stor andel primärvård i de lägre planen i form av vårdcentraler, barnavårdcentraler och mödravårdscentraler Mallnamn: Generell wordmall / version 1 Sid 2(8) Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 11

Närsjukhusen har idag relativt stora vakanser. Samtliga sjukhus har tomma vårdavdelningar. Några sjukhus har också större vakanser i de lägre planen. På Dalens sjukhus står 3 st operationssalar oanvända, på Bromma sjukhus finns möjlighet att bygga 3 st operationssalar i en tomställd del av bottenvåningen. Rosenlunds sjukhus by 09 har undantagits i sammanställningarna över tomma vårdplatser, även om vakanser finns även här. Sjukhusets nuvarande inriktning mot habilitering och rehabilitering innebär sjukhuset saknar dygnet-runtverksamhet och det är f.n. inte realistiskt att återinföra slutenvård på sjukhuset. Det kan därför inte betraktas som en tillgänglig resurs. De flesta närsjukhus har även en stor andel primärvård i de lägre planen i form av vårdcentraler, barnavårdcentraler och mödravårdscentraler. Närsjukhus Vakanser m² Bromma 8450 Dalen Uppgift saknas Handen 1300 Jakobsberg 2100 Löwenströmska 340 Nacka 4200 * Rosenlund 3100 Sabbatsberg 10 200 Sollentuna 3200 Summa: 32 900 tabell: omställda ytor feb 2011. *) Inkluderar förråd. Närsjukhus Primärvård m² Bromma 260 Dalen 3900 Handen 2900 Jakobsberg 1500 Löwenströmska Uppgift saknas Nacka 3400 Rosenlund 3800 Sabbatsberg Uppgift saknas Sollentuna 3600 tabell: Ytor uthyrda till primärvård i form av VC, BVC samt MVC feb 2011 Närsjukhus tomma slutenvårdpl tomma operationssalar Bromma 144 - Dalen 216 3 Handen 24 - Jakobsberg 75 - Löwenströmska By 01 80 - Nacka 200 - Rosenlund By 09 - - Sabbatsberg 136 1 Sollentuna 140 - Summa: 1015 4 tabell: omställda slutenvårdsplatser samt operationssalar hösten 2010 Situation Omgivningarna runt närsjukhusen varierar stort: Här förekommer hela spannet från Löwenströmskas lantliga läge i en vacker parkmiljö, till Sabbatsbergs centrala, vid Dalagatan mitt i Vasastan. Situationen avgör i hög grad hur kollektivtrafikförsörjningen till sjukhuset ser ut. Den avgör också tillgången på service. Flera närsjukhus ligger i anslutning till, eller relativt nära centrumanläggningar. Förbindelserna till dessa är som regel outvecklade. Närsjukhusen är relativt stora och höga byggnader och uppfattas generellt som dominerande i sina omgivningar. Även i stadsmiljöer med kvartersstruktur, som omkring Rosenlund och Sabbatsberg, sticker sjukhusens högre delar upp och syns på långt håll. Detta innebär att flertalet sjukhus har fin utsikt från de övre planen. Löwenströmska och Sollentuna sjukhus erbjuder Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 12

Situation Omgivningarna runt närsjukhusen varierar stort. Här förekommer hela spannet från Löwenströmskas lantliga läge i en vacker parkmiljö, till Sabbatsbergs centrala, vid Dalagatan mitt i Vasastan. Situationen avgör i hög grad hur kollektivtrafikförsörjningen till sjukhuset ser ut. Den avgör också tillgången på service. Flera närsjukhus ligger i anslutning till, eller relativt nära centrumanläggningar. Förbindelserna till dessa är som regel outvecklade. Närsjukhusen är relativt stora och höga byggnader och uppfattas generellt som dominerande i sina omgivningar. Även i stadsmiljöer med kvartersstruktur, som omkring Rosenlund och Sabbatsberg, sticker sjukhusens högre delar upp och syns på långt håll. Detta innebär att flertalet sjukhus har fin utsikt från de övre planen. Löwenströmska och Sollentuna sjukhus erbjuder sjöutsikt. Närsjukhus Placering Omgivande bebyggelse Bromma Beckomberga i Kulturbyggnader som västerort byggs om till bostäder Nya flerbostadshus Dalen Handen Jakobsberg Löwenströmska Nacka Enskededalen i söderort Centralt i Haninge kommun söder om Stockholm Centralt i Järfälla norr om Stockholm. Upplands Väsby kommun norr om Stockholm Sicklaön, Centralt i Nacka kommun, öster om Stockholm Naturvärden i Serviceutbud omgivningen Beckombergas gamla Mindre omfattning parkmiljö med höga värden, utsikt från högdel Gröna omgivningar, Mindre omfattning utsikt från högdel - Nära större centrumanläggning Äldre och nyare flerbostadshus Blandad bebyggelse, flerbostadshus och villor Flerbostadshus - Läge mellan centrumanläggning och outlet - Parkmiljö med höga värden, i anslutning till sjö, utsikt från högdel Blandad bebyggelse, flerbostadshus och villor Enklare parkmiljö, utsikt från högdel över innerskärgården - I anslutning till mindre centrumanläggning Rosenlund Centralt på Södermalm Stadsbebyggelse I anslutning till mindre, Södermalms serviceutbud enklare park, utsikt från högdel över stadens tak Sabbatsberg Vasastan på Norrmalm Stadsbebyggelse Utsikt, Vasaparken Vasastans serviceutbud Sollentuna Sollentuna kommun norr om Stockholm tabell: Situationen omkring närsjukhusen Villabebyggelse I anslutning till Edsviken Utsikt Nära större centrumanläggning Närsjukhus kollektivtrafik Bromma -bana Råcksta alternativt Brommaplan, buss 3 min till sjukhus/promenad 1500 m. Pendeltåg till Spånga station, buss till Spångav och därifrån närtrafikbuss till sjukhus. Dalen -bana till Blåsut eller Gullmarsplan alt. tvärbanan till Gullmarsplan. Därifrån buss 2 min till sjukhus. Promenad från Blåsut 500 m. Handen -bana Farsta, buss 30 min till sjukhus. Pendeltåg till Handen, buss från Handenterminalen 3 min till sjukhus alt promenad 900 m. Vissa närtrafikbussar stannar vid entré. Jakobsberg Pendeltåg till Jakobsbergs C. Buss till sjukhus 3 min alt promenad 900 m. Löwenströmska Pendeltåg till Upplands Väsby. Buss 4 km norrut 15 min. Nacka Buss från Slussen 14 min till Ektorps centrum, promenad 400 m till sjukhus. Bussar stannar hållplats Värmdövägen, en del angör sjukhusentré. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 Rosenlund -bana Skanstull, buss 3 min eller promenad 1000 m till hållplats Rosenlund. 13 Pendeltåg till Södra Station, promenad 700 m.

enklare park, utsikt från högdel över stadens tak Sabbatsberg Vasastan på Norrmalm Stadsbebyggelse Utsikt, Vasaparken Vasastans serviceutbud 3. närsjukhus Sollentuna Sollentuna kommun norr om Stockholm tabell: Situationen omkring närsjukhusen Villabebyggelse I anslutning till Edsviken Utsikt Nära större centrumanläggning Närsjukhus kollektivtrafik Bromma -bana Råcksta alternativt Brommaplan, buss 3 min till sjukhus/promenad 1500 m. Pendeltåg till Spånga station, buss till Spångav och därifrån närtrafikbuss till sjukhus. Dalen -bana till Blåsut eller Gullmarsplan alt. tvärbanan till Gullmarsplan. Därifrån buss 2 min till sjukhus. Promenad från Blåsut 500 m. Handen -bana Farsta, buss 30 min till sjukhus. Pendeltåg till Handen, buss från Handenterminalen 3 min till sjukhus alt promenad 900 m. Vissa närtrafikbussar stannar vid entré. Jakobsberg Pendeltåg till Jakobsbergs C. Buss till sjukhus 3 min alt promenad 900 m. Löwenströmska Pendeltåg till Upplands Väsby. Buss 4 km norrut 15 min. Nacka Buss från Slussen 14 min till Ektorps centrum, promenad 400 m till sjukhus. Bussar stannar hållplats Värmdövägen, en del angör sjukhusentré. Rosenlund -bana Skanstull, buss 3 min eller promenad 1000 m till hållplats Rosenlund. Pendeltåg till Södra Station, promenad 700 m. Sabbatsberg -bana Odenplan promenad 600 m / buss 3 min till hållplats Sabbatsberg. Sollentuna Pendeltåg till Sollentuna C i ureberg, promenad 500 m. Vissa närtrafikbussar går till huvudentré. tabell: Kollektivtrafikförsörjning till närsjukhusen. Alla siffror är ungefärliga. grundstruktur Allmän uppbyggnad Flertalet närsjukhus har en likartad grundstruktur med en lågdel och en högdel. Lågdelen, i en eller två våningar, har en större utbredning och är oftast försedd med ljusgårdar. Denna del innehåller främst olika typer av mottagningar samt operation och Grundstruktur Allmän uppbyggnad Kommunikationsstruktur - utvändiga flöden röntgen i förekommande fall. Ur lågdelen reser sig en högdel, ofta utformad som en smalare skiva, i två till åtta våningar. Flertalet Denna del närsjukhus innehåller främst har en slutenvård. likartad Sabbatsberg grundstruktur är det sjukhus Samtliga som tydligast närsjukhus har en annorlunda har en huvudentré, uppbyggnad, med som tre är lika höga byggnadskroppar, förbundna med en lägre länkbyggnad. med en lågdel och en högdel. Lågdelen, i en eller två gemensam för hela anläggningen. De flesta sjukhus våningar, Kommunikationsstruktur har en större - utbredning utvändiga flöden och är oftast försedd har bussförbindelse till huvudentrén. I anslutning till med Samtliga ljusgårdar. närsjukhus Denna har en del huvudentré, innehåller som främst är gemensam olika typer för hela huvudentréerna anläggningen. De flesta finns sjukhus i de flesta har bussförbindelse fall markparkering. till På huvudentrén. I anslutning till huvudentréerna finns i de flesta fall markparkering. (På Rosenlunds sjukhus finns garage i ett av av mottagningar samt operation och röntgen i förekommande och kan inte fall. helt Ur förklaras lågdelen med reser sjukhusens sig en storlek, högdel, varierande ofta lägen och och på access Sollentuna till kollektivtrafik. och Bromma sjukhus finns parke- Rosenlunds sjukhus finns garage i ett av källarplanen källarplanen och på Sollentuna och Bromma sjukhus finns parkeringshus ovan mark.) Antalet parkeringsplatser varierar stort utformad som en smalare skiva, i två till åtta våningar. ringshus ovan mark. Antalet parkeringsplatser varierar Denna Kommunikationsstrukturdel innehåller främst invändiga slutenvård. flöden Sabbatsberg är stort, även i förhållande till sjukhusens storlek, varierande lägen och access till kollektivtrafik. det sjukhus som tydligast har en annorlunda uppbyggnad, Mallnamn: med Generell 3 lika wordmall höga / version byggnadskroppar, 1 förbundna med Sid 4(8) en lägre länkbyggnad. Kommunikationsstruktur- invändiga flöden Flertalet närsjukhus är planerade utan skilda flöden. Flera närsjukhus är uppbyggda med ett centralt placerat hisspaket innehållande både personhissar och kombinerade gods- och sänghissar, vilket medför att flödena både för gående patienter/besökare och för patienter i säng är samförlagda med flödet av varor, textiler, mat och avfall till och från verksamheterna. Handen, Sabbatsberg och Rosenlund och Nacka har alla flera hisspaket. Löwenströmska har hissarna förlagda tillsammans, men vända åt olika håll. De oseparerade flödena får konsekvenser främst för sängliggande, inlagda patienter, som transporteras från vårdavdelningar till röntgen eller i förekommande fall till operation via publika utrymmen, vilket är ett problem ut integritetssynpunkt. Även för patienter som anländer eller lämnar sjukhusen sängliggande (t.ex. direktintag geriatrik) finns brister i integriteten: Endast Sabbatsberg, Nacka och Jakobsbergs sjukhus har särskilda ambulansentréer, i övriga fall transporteras dessa patienter via huvudentrén. Patienter transporteras endast undantagsvis i kulvert. Upplägget med ett centralt placerat hisspaket medför också att samtliga hyresgäster måste använda samma hissar. Den uppdelning på flera hisspaket som finns på Sabbatsberg och Rosenlund, Nacka och Bromma, gör det möjligt att åstadkomma separata ingångar till enskilda hyresgäster, även högre upp i byggnaderna. Omklädning för personalen sker på vissa sjukhus ute i verksamheterna, medan andra har samlade omklädningsrum i källarplanet. För några av de sjukhus som har omklädningsrummen samlade, finns tydliga personalflöden, via separata personalentréer, ibland också i anslutning till separata personalparkeringar. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 14

Flertalet närsjukhus är planerade utan skilda flöden. Flera närsjukhus är uppbyggda med ett centralt placerat hisspaket innehållande både personhissar och kombinerade gods- och sänghissar, vilket medför att flödena både för gående patienter/besökare och för patienter i säng är samförlagda med flödet av varor, textiler, mat och avfall till och från verksamheterna. Handen, Sabbatsberg och Rosenlund och Nacka har alla flera hisspaket. Löwenströmska har hissarna förlagda tillsammans, men vända åt olika håll. 3. närsjukhus De oseparerade flödena får konsekvenser främst för sängliggande, inlagda patienter, som transporteras från vårdavdelningar till röntgen eller operation via publika utrymmen, vilket är ett problem ut integritetssynpunkt. Även för patienter som anländer eller lämnar sjukhusen sängliggande (t.ex. direktintag geriatrik) finns brister i integriteten: Endast Sabbatsberg, Nacka och Jakobsbergs sjukhus har särskilda ambulansentréer, i övriga fall transporteras Orienterbarhet dessa patienter via huvudentrén. Patienter transporteras endast undantagsvis i kulvert. Samtliga sjukhus har gods- och avfallshanteringen styrd via en för anläggningen gemensam varumottagning. Angöring till varumottagningen är som regel skild från trafikflödet till huvudentrén. Varumottagningarna är normalt placerade i våningen under entréplanet, vilket möjliggör att godstransporter fram till kombinerade gods- och sänghissar kan ske avskilt från övriga flöden. Undantaget utgörs av Handens sjukhus som har varumottagningen i samma plan som huvudentrén, vilket innebär att många godstransporter måste passera huvudentrén (!) Det är stor skillnad på varumottagningarnas kräver utveckling utformning av avfallshanteringen. och kapacitet. De flesta sjukhus har miljöstationer placerade i anslutning till varumottagningen, Orienterbarhet men inte alla. Ökade krav på källsortering kräver utveckling av avfallshanteringen. Graden av orienterbarhet varierar mellan närsjukhusen. Med orienterbarhet avses här den strukturella orienterbarhet, som gör att det på ett intuitivt sätt blir lätt att hitta och som minskar behovet av skyltning. Den utvändiga orienterbarheten, är relativt sett bättre än den invändiga. Den låga graden av invändig orienterbarhet beror i flera fall på att en ursprunglig, tydlig kommunikationsstruktur byggts bort i samband med att enskilda Upplägget med ett centralt placerat hisspaket kan anses oflexibelt, då det medför att samtliga hyresgäster måste använda samma hissar. Den uppdelning på flera hisspaket som finns på Sabbatsberg och Rosenlund, Nacka och Bromma, gör det möjligt att åstadkomma separata ingångar till enskilda hyresgäster, även högre upp i byggnaderna. Omklädning för personalen sker på vissa sjukhus ute i verksamheterna, medan andra har samlade omklädningsrum i källarplanet. För några av de sjukhus som har omklädningsrummen samlade, finns tydliga personalflöden, via separata personalentréer, ibland också i anslutning till separata personalparkeringar. Samtliga sjukhus har gods- och avfallshanteringen styrd via en för anläggningen gemensam varumottagning. Angöring till varumottagningen är som regel skild från trafikflödet till huvudentrén. Varumottagningarna är normalt placerade i våningen under entréplanet, vilket möjliggör att godstransporter fram till kombinerade verksamheter gods- och har sänghissar tillåtits expandera. kan ske avskilt från övriga flöden. Undantaget utgörs av Handens sjukhus som har varumottagningen i samma plan som huvudentrén, vilket innebär att många godstransporter måste passera huvudentrén (!) Det är stor skillnad på varumottagningarnas utformning och kapacitet. De flesta sjukhus har miljöstationer placerade i anslutning till varumottagningen, men inte alla. Ökade krav på källsortering Graden av orienterbarhet varierar mellan närsjukhusen. Med orienterbarhet avses här den strukturella orienterbarhet, som gör att det på ett intuitivt sätt blir lätt att hitta och som minskar behovet av skyltning. Den utvändiga orienterbarheten, är relativt sett bättre än den invändiga. Den låga graden av invändig orienterbarhet beror i flera fall på att en ursprunglig, tydlig kommunikationsstruktur byggts bort i samband med att enskilda verksamheter har tillåtits expandera. Närsjukhus utvändig Invändig kommentar orienterbarhet orienterbarhet Bromma Hög Medel Längsgående huvudkommunikation otydligt annonserad från huvudentrén Dalen Hög Hög ydlig huvudentré ydlig huvudkommunkationsstuktur med gott om dagsljus Handen Låg Låg Huvudentrén inte synlig från parkeringen Otydlig huvudkommunikation invändigt Jakobsberg Hög Medel Kommunikationsstrukturen i lågdelarna något labyrintisk Löwenströmska Hög Medel Svårt för gående patienter att hitta till de delar som inte planerats för gående-flöde t.ex operation Nacka Hög Låg Ursprunglig kommunikationsstruktur delvis bortbyggd. Rosenlund Medel Medel Huvudentrén otydlig från entréerna till området Ont om dagsljus i de lägre delarna försämrar orienterbarheten. Sabbatsberg Låg Låg Otydlig entrésituation med flera entréer. Huvudentrén ej synlig från Dalagatan Entrépunkter ej sammanbundna invändigt Sollentuna Hög Hög ydlig huvudentré ydlig huvudkommunkationsstuktur med gott om dagsljus tabell: Orienterbarhet. Generalitet Övergripande Närsjukhusens fastighetsutvecklingsplan. byggnader är, Augusti med 2011 undantag för några äldre byggnader, byggda med pelar-balkkonstruktioner, vilket ger få 15 bärande betongväggar och därmed våningsplan som kan användas relativt flexibelt.

Generalitet Närsjukhusens byggnader är, med undantag för några äldre byggnader, byggda med pelar-balkkonstruktioner, vilket ger få bärande betongväggar och därmed våningsplan som kan användas relativt flexibelt. Våningshöjden är i vissa fall högre i bottenvåningen och/eller den våning som innehåller operation. Bromma, Dalen, Sollentuna och Sabbatsberg har de lägsta våningshöjderna i högdelarna. Lastkapaciteten på bjälklagen, är tillräcklig för den vård som nu bedrivs på närsjukhusen i alla byggnader. Installation av MR-kameror har krävt lokal förstärkning av bjälklagen i alla förekommande fall. eknisk infrastruktur och upprustningsbehov Den tekniska standarden för närsjukhusen finns dokumenterad i en teknisk kartläggning för respektive fastighet. Upprustningsbehovet för respektive fastighet framgår av Locums investeringsplaner. Närsjukhus antal vån (x) = ovan mark Vån.höjd m Lågdel / högdel Bromma 8 (7) 3.30 / 3.06 14-40 16 Dalen 10 (9) 3.40 / 3.04 17-29 17/19 Handen 5 (3) 3.65 / 3.60 16-20 18/20 Jakobsberg 6 (4) 3.65 / 3.65 12-27 15/20 Löwenströmska By 01 8 (6/7) 3.40 / 3.40 (op-del 4.90) Husdjup m** Lågdel / högdel 12-42 13-20 Nacka 8 (7) 2.87*/3.40 7-36 14/24 Rosenlund By 09 Sabbatsberg Hus 06 Hus 07 Hus 08 12 (10) 4.10 / 3.20 18-54 18/22 7 (5) 11 (9) 5 (3) 4.05 / 3.00 (vån 0-01) 4.05 / 3.08 (vån 0-01) 4.05 / - 23/32 43 Sollentuna 9 (8) 3.40 / 3.04 17-29 17/20 32 Fasader tegel tegel/plåt tegel tegel/ betong /plåt tegel / kopparplåt betong / kopparplåt puts/plåt betong/plåt /puts tegel/plåt tabell: Närsjukhusens generalitetsnivåer *) Fri höjd till underkant takkonstruktion **) Innermått avrundat till hela meter. x-x = varierar min-max, x/x= två olika djup teknisk infrastruktur och upprustningsbehov ekniska basinstallationer såsom reservkraft, undercentraler, ställverk, transformatorstationer och fläktrum är som regel placerade i källarplan, men några fastigheter har också fläktrum på tak. Hyresgästerna står vanligtvis själva för avbrottsfri kraft, UPS om behovet föreligger. Sollentuna och Dalens sjukhus har välplanerade lösningar med en teknikgång under en av de låga byggnaderna. In- och uttransport av tunga teknikdelar kan ske direkt från teknikgången som har körbara ytor utanför. Den tekniska standarden varierar, delvis beroende på sjukhusens olika bakgrund. Många byggnader har nått en punkt där delar av de tekniska systemen har nått änden av sin livslängd och måste bytas ut. Byte av ventilationssystem, stammar, fönster och avlägsnande av pcb i utvändig fogmassa, byte av styrsystem, hissar och brandlarm är åtgärder som har genomförts på flera av närsjukhusen. På andra är de nära förestående eller behöver åtgärdas akut. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 16 Även reservkraftskapaciteten varierar. På vissa sjukhus skulle kapaciteten behöva vara större, medan andra för närvarande inte har ett verksamhetsinnehåll som kräver större täckning.

Närsjukhus Stambyte El Vent Fasad tak Fönster Brand PCB Reserv kraft 3. närsjukhus Bromma x x x x dalen x x x Handen x x x x x x x x x jakobsberg x x Löwenströmska x x x x x x x x x (by 01) Nacka x x x x x x Rosenlund (by 09) x x x Lokalstandard Sabbatsberg x x x Sollentuna x Vårdavdelningarna är som regel placerade i byggnadernas x x x Närsjukhusens operationsavdelningar har i nuläget tabell: högdel. Sammanställning Bromma utgör upprustningsbehov ett undantag höst - här 2010. har man följande status: Handens två salar är från år 2002. byggt om lågdelens övre plan till vårdavdelningar. Löwenströmska sjukhusets sju salar uppdaterades delvis med laminärt flöde 2008. Nackas operationssalar är Slutenvården sker mestadels i en och två-patientrum. från år 2000 och framåt och Sabbatsbergs operationsavdelning är från slutet av 1990-talet. Bromma har en Man har i varierande grad byggt om ursprungliga fyra- Lokalstandard patientrum till en och två-patientrum och antalet rum Vårdavdelningarna är som regel placerade i byggnadernas högdel. stomren Bromma yta utgör i norra ett undantag delen - av kan därför skifta mellan planen. här entréplanet. har man byggt Planer om finns vårdavdelningar i lågdelens övre plan. på att där kunna inrymma 3-4 operationssalar. Dalens operationssalar står tomma och är inte använda sedan Slutenvården sker mestadels i en och två-patientrum. Man har i varierande grad byggt om ursprungliga fyra- patientrum till en slutet av 1990-talet. och två-patientrum och antalet rum kan därför skifta mellan planen. Dalen har t ex även plan med ett fåtal fyra- patientrum i högdelen. Närsjukhus 1-pat rum 2-pat rum 4-pat rum Bromma 26 7 - dalen 12 20 - Handen 17 24 1 jakobsberg 16 22 5 Löwenströmska by 01 13 8 8 Nacka 9 4 8 Sabbatsberg hus 07 10 8 6 Sollentuna 18 4 6 tabell: Exempel på fördelning av vårdrum per plan i närsjukhusens högdelar Närsjukhusens operationsavdelningar har i nuläget följande status: Handens två salar är från år 2002. Löwenströmska sjukhusets sju salar uppdaterades delvis med laminärt flöde 2008. Nackas operationssalar är från år 2000 och framåt och Sabbatsbergs operationsavdelning är från slutet av 1990-talet. Bromma har en stomren yta i norra delen av entréplanet. Planer finns på att där kunna inrymma 3-4 operationssalar. Dalens operationssalar står tomma och är inte använda sedan slutet av 1990-talet. miljöernas attraktivitet Karaktär Samtliga närsjukhus har både på grund av sin storlek och utformning en tydlig och tidstypisk institutionskaraktär. Gestaltningsmässigt genomsyrar denna karaktär anläggningarna från utformningen av parkeringsytor, planteringar och byggnader till interiörer och skyltning. Styr S:a mkr Miljöernas attraktivitet Karaktär Samtliga närsjukhus har både på grund av sin storlek och utformning en tydlig och tidstypisk institutionskaraktär. Gestaltningsmässigt genomsyrar denna karaktär anläggningarna från utformningen av parkeringsytor, planteringar och byggnader till interiörer och skyltning. Sjukhusens interiörer upplevs på många håll som splittrade. Entréhallar och övriga kommunikationsstrukturer har byggts om etappvis, utan något samlat grepp. På flera håll har även kommunikationsstrukturen flyttats från sitt ursprungliga läge, vilket har påverkat orienterbarheten. På några sjukhus, t.ex. Löwenströmska, Dalen och Sollentuna (entréhallen undantagen), har en ursprunglig, stadig kommunikationsstruktur bevarats med bl.a. dagsljusbelysta korridorer och väl valda material. Vissa anläggningar ger, ofta pga. verksamhetsinnehållet (stora tomställda ytor, liten mottagningsverksamhet etc.) ett lågintensivt intryck: Få människor rör sig i de publika delarna, den gemensamma receptionen kan vara stängd osv. De gällande upphandlingsprinciperna inom sjukvården, har lett till att fler aktörer etablerat sig på närsjukhusen, vilket blir tydligt när det gäller skyltningen. Privata aktörer använder företagsnamnen i skyltningen, vilket innebär att den som besöker sjukhuset upplever sig möta en mängd enskilda verksamheter, istället för det samlade sjukhuset. Ett projekt pågår för att utveckla en tydlig och likartad skyltning. Sjukhusens interiörer upplevs på många håll som splittrade. Entréhallar och övriga kommunikationsstrukturer har byggts om etappvis, utan något samlat grepp. På flera håll har även kommunikationsstrukturen flyttats från sitt ursprungliga läge, vilket har påverkat orienterbarheten. På några sjukhus, t.ex. Löwenströmska, Dalen och Sollentuna (entréhallen undantagen), har en ursprunglig, stadig kommunikationsstruktur bevarats med bl.a. dagsljusbelysta korridorer och väl valda material. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 17 Vissa anläggningar ger, ofta pga. verksamhetsinnehållet (stora tomställda ytor, liten mottagningsverksamhet etc.) ett

Gestaltningsmässiga kvaliteter Närsjukhusen är byggda under en relativt kort tidsperiod och de är därför på många sätt samma andas barn, genom att vara välstrukturerade och rationellt uppbyggda. Många närsjukhus har välstuderade fasader, men den korrugerade gestaltning plåt som återkommer som Närsjukhus Yttre Yttre fasadmaterial har i de landskap flesta fall har inte åldrats byggnad på ett tilltalande sätt. När plåten har används på byggnader i en eller två våningar, som exempelvis på Sollentuna sjukhus ger detta ett mycket enkelt uttryck. Löwenströmska är det sjukhus som har de högsta arkitektoniska värdena. Byggnaderna här har formats med stor skicklighet och hög kvalitet i materialvalen. En stor del av den ursprungliga interiören med specialritade väntrumsmöbler etc. är också bevarad. Även Bromma sjukhus och Nacka närsjukhus har byggnader som utvändigt är mer stringent formade än genomsnittet. Löwenströmska utmärker sig som den arkitektoniska pärlan i samlingen. Byggnaderna här har formats med stor skicklighet och hög kvalitet i materialvalen: danskt, slaget tegel och kopparplåt på utsidan samt marmor, trä och koppar på insidan. En stor del av den ursprungliga interiören med specialritade väntrumsmöbler etc. är också bevarad. Även Bromma sjukhus och Nacka närsjukhus har byggnader som utvändigt är mer stringent formade än genomsnittet. Inre gestaltning innergårdar gestaltning Serviceutbud gestaltning (publika delar) Bromma Medel Medel + Serviceutbudet Medel skiftar mellan sjukhusen. Medel Relativt få har Dalen Hög Låg en bemannad Medel reception. På flera ställen, Låg t ex Dalen och Handen Medel Medel Rosenlund, har Medel den ursprungliga receptionen Hög stängt. Jakobsberg Löwenströmska utmärker Medel sig som den arkitektoniska pärlan Medel i samlingen. På Dalen Byggnaderna har en Medel av här hyresgästerna har formats med stor öppnat skicklighet Lågen egen reception. Alla sjukhus har ett café av något slag. Kvalitén och hög kvalitet i materialvalen: danskt, slaget tegel och kopparplåt på utsidan samt marmor, trä och koppar på insidan. En stor del av den ursprungliga interiören med specialritade väntrumsmöbler etc. är också bevarad. Även Bromma sjukhus och Nacka Löwenströmska närsjukhus har byggnader Hög som utvändigt är mer stringent Högformade än på genomsnittet. vad som erbjuds Hög är skiftande. I brist på - receptions- Nacka Medel Medel + Medel Medel Rosenlund Medel Låg Låg Låg Sabbatsberg Närsjukhus Medel Yttre Låg Yttre Medel Inre Medel gestaltning innergårdar Sollentuna Medel gestaltning Låg gestaltning Medel gestaltning Låg tabell: Bedömning av gestaltningsmässiga landskap kvaliteter byggnad (publika delar) Bromma Medel Medel + Medel Medel Dalen Hög Låg Medel Låg Serviceutbud Handen Medel Medel Medel Hög Serviceutbudet Jakobsberg skiftar mellan Medel sjukhusen. Relativt få har Medel en bemannad reception. På flera Medel ställen, t ex Dalen och Rosenlund, Låg har den ursprungliga receptionen stängt. På Dalen har en av hyresgästerna öppnat en egen reception. Alla sjukhus har ett café av något slag. Kvalitén på vad som erbjuds är skiftande. I brist på receptionsfunktion i entrén får i vissa fall caféets personal ta på sig Löwenströmska ställföreträdande roll Högav informatör/receptionist. Hög Hög - Apotek Nacka har troligtvis ursprungligen Medel funnits på alla sjukhus, Medel men + har på flera ställen lagts Medel ner. I och med att apotek idag Medel kan drivas Rosenlund av olika aktörer finns Medel återigen intresse för att etablera Låg apotek på flera sjukhus. Låg Låg Sabbatsberg Medel Låg Medel Medel Flera Sollentuna av närsjukhusen är Medel placerade i närheten av centrumanläggningar. Låg ex Handen Medel ligger nära Haninge Centrum, Låg Sollentuna nära tabell: Sollentuna Bedömning Centrum av gestaltningsmässiga och Nacka nära Ektorps kvaliteter centrum. Sambanden är inte alltid utvecklade för att dra nytta av detta. funktion i entrén får i vissa fall caféets personal ta på sig en ställföreträdande roll av informatör/receptionist. Apotek har troligtvis ursprungligen funnits på alla sjukhus, men har på flera ställen lagts ner. I och med att apotek idag kan drivas av olika aktörer finns återigen intresse för att etablera apotek på flera sjukhus. Flera av närsjukhusen är placerade i närheten av centrumanläggningar. ex Handen ligger nära Haninge Centrum, Sollentuna nära Sollentuna Centrum och Nacka nära Ektorps centrum. Sambanden är inte alltid utvecklade för att dra nytta av detta. Närsjukhus Reception Café Restaurang Bankomat Frisör Fotvård apotek Serviceutbud Bromma Serviceutbudet skiftar mellan sjukhusen. - Relativt få x har en bemannad - reception. På - flera ställen, t ex - Dalen och Rosenlund, x har - dalen den ursprungliga receptionen stängt. På - Dalen har en x av hyresgästerna x öppnat en x egen reception. x Alla sjukhus har x ett café av - Handen något slag. Kvalitén på vad som erbjuds x är skiftande. x I brist på receptionsfunktion x i xentrén får i vissa x fall caféets personal - ta på - jakobsberg sig en ställföreträdande roll av informatör/receptionist. - x - - - - - Löwenströmska Apotek har troligtvis ursprungligen funnits x på alla sjukhus, x men har xpå flera ställen xlagts ner. I och med x att apotek idag - kan x Nacka drivas av olika aktörer finns återigen intresse x för att x etablera apotek xpå flera sjukhus. x x - - Rosenlund - x - x - - - Sabbatsberg Flera av närsjukhusen är placerade i närheten x av centrumanläggningar. x x ex Handen x ligger nära Haninge - Centrum, x Sollentuna x Sollentuna nära Sollentuna Centrum och Nacka nära - Ektorps centrum. x Sambanden - är inte alltid - utvecklade för x att dra nytta av x detta. - tabell: Service på närsjukhusen Närsjukhus Reception Café Restaurang Bankomat Frisör Fotvård apotek Övergripande Bromma fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011- x - - - x - 18 dalen - x x x x x -

3.2 NULÄGE OCH UVECKLINGSPOENIAL 3.2.1 Bromma sjukhus 3.2.2 Dalens sjukhus 3.2.3 Handens närsjukhus 3.2.4 Jakobsbergs sjukhus 3.2.5 Löwenströmska sjukhuset 3.2.6 Nacka närsjukhus 3.2.7 Rosenlunds sjukhus 3.2.8 Sabbatsbergs sjukhus 3.2.9 Sollentuna sjukhus Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 19

3.2.1 Bromma sjukhus BASFAKA Fastighetens namn: Beckomberga 1:1 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Stockholm Adress: Söderberga Allé 41, 16101 Bromma Byggår: 1971 Arkitekt: Johan homé Bakgrund: Psykiatriskt Medicinskt Centrum fram till 1995 SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA 28 367 m², LOA 29 000 m² P-garage: 5300 m² Markareal: ny detaljplan är under framtagande och därefter sker ny fastighetsbildning. Parkering: ca 285 pl (besök 80-90 pl, P-garage 200 pl) Antal slutenvårdsplatser: 300* varav ca 156 i bruk Antal op-salar: tomställd yta planeras rymma 3-4 st Primärvård 1 : ca 260 m² Vakanser: ca 8450 m² Lågdelar BA m²: 7 800 m² (pl 2) / 6 700 m² (pl 3) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 20

A3 1:2000 A3 1:2000 Plan 01 Plan 02 Plan 08 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE N 0 100m 1:4000 KULVER Sektion väst 0 20m 1:800 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 21

NULÄGE Situation Sjukhuset ligger i Beckomberga i västerort. I anslutning till sjukhuset ligger äldre byggnader för psykiatri ritade av Carl Westman 1929-35. Området är under omvandling och nya flerbostadshus har byggts. re skolor finns i området. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil färdas man på Bällstavägen (kopplar ihop Ulvsundavägen 179 och Bergslagsvägen 275) alternativt Råckstavägen, för att sedan ta av till sjukhuset. Besöksparkeringen ligger framför huvudentrén i söder. Busshållplats finns precis vid entrén. En varumottag- Vällingby Råcksta Lilla ängby Bromma sjukhus Bällsta Kortenslund ning med väl dimensionerad lastkaj och ett separat P-garage är placerade i norr. Personal har parkeringsplatser i ett parkeringshus norr om sjukhuset. Närmaste tunnelbanestation är Råcksta. Avståndet till sjukhuset är ca 1.5 km och det tar ca tre minuter med buss. Närmaste pendeltågstation är Spånga och därifrån går bussar till hållplats för byte till närtrafik fram till sjukhuset. Bromma flygplats ligger i närheten. Allmän uppbyggnad och innehåll Sjukhuset består av en rektangulär lågdel i två våningar med huvudentrén på södra kortsidan. En högdel i nord-sydlig riktning reser sig något öster om lågdelens mittaxel. Lågdelen väster om högdel har tre stycken innergårdar. I öster bildar lågdelen tre stycken flyglar varav en har en innergård. Norra delen av lågdelen är stomren med plats för ny verksamhet. Bromma flygplats Riksby 47 Lågdel plan 1 (källare och kulvert): Reservkraft, skyddsrum, undercentral, varumottagning, miljöstation, gas-central med flaskpaket plan 2 (entréplan): Huvudentré, mottagningar, administration, röntgen, lab plan 3: Vårdavdelningar ( 4 st ) Högdel plan 4-6: Vårdavdelningar vakanta ( 2 st /plan ) plan 7: Vårdavdelning / vakant våravdelning plan 8: Vårdavdelning ( 2 st ) Kommunikationsstruktur invändiga flöden Entréhallen ligger utmed fasad med stora glaspartier som släpper in ljus. Hissarna (tre personhissar, två sänghissar) ligger mitt i byggnadskomplexet. De nås via huvudentrén på dagtid genom en korridor. Kvällstid används en entré från östra sidan direkt in i hisshallen. Förutom ett centralt hisspaket finns en hiss vardera änden av byggnadskomplexet med innermått 1.8 m x 2.5 m (plats för en säng) Varumottagning och anslutande kulvertsystem är väl utformade. Miljöstation och gas-central är generöst dimensionerade. Generalitet Antal våningar är åtta, varav sju ligger ovan mark. Invändigt husdjup i lågdelar varierar mellan 14-40 m. Invändigt husdjup i högdelen är ca 16 m. Våningshöjd i lågdel är 3.30 m och i högdel måttliga 3.06 m. Fasaden består av rödbrunt tegel. Översiktskarta Åkeshov Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 22

Lokalstandard Vårdplatser består av 1-2 patientrum. Rum på plan 4 och uppåt är ej ombyggda. Entréplan och plan 3 har upprustats med nya ytskikt. Attraktiva miljöer Byggnaden har tegelfasader av hög kvalitet. Huvudentrén är välkomnande och tydlig utifrån. Innergårdarna är upprustade. Huvudkorridor från entréhall till hissar passerar gårdar som ger ljus och utblick. Ett kommunikationsstråk i entréplanets västra del, går längs fasad och får därigenom dagsljus. Serviceutbud Närmaste större centrum är Vällingby och Bromma Blocks. En mindre mataffär finns i närområdet. Service på sjukhuset består av café och fotvård. Det finns ingen reception. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 23

UVECKLINGsPOENIAL Situation En utveckling av bostadsbebyggelse i omgivningarna pågår. Planeringen innehåller inte någon större satsning på service eller arbetsplatser och innebär därför inga tydliga synergieffekter för sjukhuset. Grundstruktur Byggnadens lågdel i två våningar med användbara våningshöjder och utstickande flyglar från en central kommunikationsaxel ger stor potential att organisera mottagningar, operation och diagnostik. Möjlighet till separerade flöden finns redan, men hisskapaciteten i gavellägena kan behöva förstärkas. Kommunikationerna i bottenvåningen är dagsljusbelysta men skulle kunna förtydligas genom att rätas ut i byggnadens hela längd Lokalstandard Miljöernas attraktivitet Byggnadens höga, grundläggande kvaliteter kan utvecklas ytterligare för att skapa en modern och attraktiv vårdanläggning. Expansion Fastigheten ger begränsade möjligheter till expansion, varken utbyggnad eller nybyggnad är möjlig. Avveckling och utveckling för annan verksamhet Den expansiva utvecklingen av bostadsbebyggelse i närområdet skapar förutsättningar för alternativ användning av byggnaden. Hela eller endast de övre våningarna med låga våningshöjder kan utvecklas till exempelvis bostäder eller kontor. Vårdavdelningar på plan 3 utnyttjar ytor i sjukhuset som har en högre standard än vad denna verksamhet kräver. På sikt har dessa potential att användas för verksamheter med högre krav. De långa våningshöjderna från plan 4 och uppåt kan innebära begränsningar i användningen för slutenvårdsverksamhet. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 24

3.2.2 DALENS sjukhus BASFAKA Fastighetens namn: Dalen 2 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Stockholm Adress: Åstorpsringen 6, 121 31 Enskededalen Byggår: 1980 Arkitekt: BLP Arkitekter Bakgrund: Byggnaden var ursprungligen planerad till att bli ett sjukhus av Huddinges storlek. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA 377 000 m ², LOA 28 600 m ² Markareal: 50 600 m ² Parkering: ca 150 pl framför sjukhus Antal slutenvårdsplatser: 320* varav ca 168 i bruk Antal op-salar: 3 st varav ingen i bruk Primärvård 1 : ca 3900 m ² Vakanser: Uppgift saknas Lågdelar BA m²: 10 500 m² (entréplan) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 25

A3 1:1000 A3 1:1000 A3 1:1000 Plan 01 Plan 02 Plan 09 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE KULVER N 0 100m 1:4000 Sektion mot väst 0 10m 1:400 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 26

NULÄGE Situation Sjukhuset ligger i Enskededalen i Söderort. Sjukhusbyggnaden är dominerande i landskapet och ligger väl synligt på ett fält i anslutning till flerbostadsområdet Dalen. Hela sjukhuset och bostadsområdet är grönklassat enligt Stockholm Stadsmuseums system, vilket innebär att området anses ha ett högt kulturhistoriskt värde. Flera nya bostäder byggs och har byggts i närheten. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil kör man Nynäsvägen (R 73) och tar avfart Sofielundsvägen, nordväst om sjukhuset, för att komma ut på Åstorpsringen. Parkeringen ligger framför sjukhuset i nordost, vid sidan om huvudentrén. Södermalm Johanneshov Dalens sjukhus Närmaste tunnelbanestationen är Blåsut och Sandsborg. Därifrån kan man promenera ca 500 m eller ta bussen ca 2 min till sjukhuset. Bussförbindelserna passerar ute på Åstorpsringen och en del av dem angör även sjukhusets entré. Man kan även ta bussen från Gullmarsplans tunnelbanestation. Varumottagning med lastkaj, miljöstation och gascentral är placerade i nordvästra delen av sjukhuset med egen angöring från Åstorpsringen. På baksidan av huset (flygel 10 plan 1), ligger reservkraft, ställverk och apparatrum med access utifrån. Allmän uppbyggnad och innehåll Sjukhuset består av tio våningar varav nio ovan mark. Lågdelen (en våning och källare) består av nio flyglar med gårdsbildningar. Mitt i lågdelen reser sig en högdel i åtta våningar. Kärrtorp 08 09 05 10 11 01 02 03 12 04 06 07 Lågdel plan 1: Drift, varumottagning, soprum, skyddsrum, förråd, omklädning personal, centralkök/matsal, städ, vaktmästeri, kapell (egen entré) plan 2: Huvudentré, mottagningar, rehab, bassäng (ej i bruk), röntgen, lab, minnesmottagning, BVC, vårdcentral, specialistläkarmottagningar Högdel plan 3-10: Vårdavdelningar 2 stycken per plan Kommunikationsstruktur invändiga flöden Hissarna (två personhissar, fyra sänghissar) ligger centralt i byggnadskomplexet och nås dagtid via en korridor till vänster innanför huvudentrén. Sjukhuset saknar skilda flöden. Patienter och gods transporteras i samma hissar. Patienter i säng transporteras in genom huvudentré och genom sjukhusets publika delar. Personal går in via entré vid lastkaj och har omklädningsrum i källaren. På baksidan av huset, i flygel 10 plan 1, ligger all teknisk installation samlad kring en korridor kallad teknikgången. Vid miljöstationen finns en sopsugsanläggning. Generalitet Antal våningar är 10, varav 9 ligger ovan mark. Lågdelarnas invändiga husdjup varierar mellan 17.20-28.60 m. Högdelens mittenparti har ett invändigt husdjup på 19.50 m, ytterkanterna är 16.75 djupa. Våningshöjd i lågdel är 3.40 m och i högdel måttliga 3.04 m. Fasaden består av mörkt beige tegel och orangefärgad plåt i två bleka nyanser. Entré till kapell har port och pergolagång i brunlaserat trä. Översiktskarta Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 27

Lokalstandard Vårdplatserna består till större delen av 1- och 2- patientrum och ett fåtal 4-patientrum. Det finns en outnyttjad operationsavdelning från slutet av 1990-talet med tre stycken operationssalar. Viss kontorisering av vårdavdelningarna har skett. Attraktiva miljöer Sjukhuset har hög orienterbarhet. Korridorer har dagsljus och utblick mot gårdar. Sjukhuset har gröna omgivningar. Från högdelen med vårdavdelningar har man en vidsträckt utsikt. Serviceutbud Närmaste större centrum är Globen Shopping. Ett mindre centrum med bibliotek, simhall, apotek och matbutik ligger vid Sandsborgs tunnelbanestation. I närområdet av sjukhuset ligger förskola och skola. Service på sjukhuset består av café, bankomat, frisör, fotvård, matsal (även för gäster utifrån). En stor reception finn i huvudentrén. Endast en mindre del av denna är öppen och drivs för närvarande av en hyresgäst. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 28

UVECKLINGsPOENIAL Situation En kontinuerlig utbyggnad av bostäder pågår i omgivningarna. Det vore önskvärt att sjukhuset integrerades tydligare i denna planering. Grundstruktur Byggnadens enkla och tydliga grundstruktur med en lågdel i en våning med användbar våningshöjd och utstickande flyglar kring en central, huvudkommunikation ger möjligheter att organisera mottagningar, operation och diagnostik på ett effektivt sätt. Det är också möjligt att ersätta enskilda flyglar för att åstadkomma lokaler med högre standard. Uppbyggnaden med flyglar i en våning ger goda möjligheter till förändring. Etablering av sänghissar i den södra gaveln möjliggör separerade flöden för gående resp. sängliggande. En ambulansentré kan etableras i anslutning till de nya hissarna, vilket möjliggör direktintag av sängliggande patienter. Lokalstandard Vakanser i bottenvåningen möjliggör utveckling av ökad operations-, diagnostik- och mottagningsverksamhet. De låga våningshöjderna i högdelarna kan innebära begränsningar i användningen för slutenvårdsverksamhet. Miljöernas attraktivitet Byggnadens yttre upplevs inte som attraktivt och är behov av en ansiktslyftning. Det är oklart vad stadsmuseets grönklassning får för konsekvenser i detta hänseende. Fastigheten har kvaliteter som huvudentréns överljus och det dagsljusbelysta kommunikationsstråkets utformning, gröna gårdar mm, vilket ger den en potential att utvecklas till en modern och attraktiv vårdanläggning. Expansion En påbyggnad av befintliga lågdelar med en våning ger ett tillskott på ca 9.000 m². En framtida nybyggnad på nuvarande parkering i sex våningar ovan mark ger ca 50.400 m² eller mer. Avveckling och utveckling för annan verksamhet Utvecklingen av ny bostadsbebyggelse närområdet skapar förutsättningar för alternativ användning av byggnaden. De övre våningarna med låga våningshöjder kan utvecklas till exempelvis bostäder. På lång sikt har marken ett stort värde för bostadsbebyggelse. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 29

3.2.3 HANDENS sjukhus BASFAKA: Fastighetens namn: Söderbymalm 3:401 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Haninge Adress: Dalarö.v 6, 136 45 Handen Byggår: 1967-68, inflytt 1970 Arkitekt: Camil Zupanac Ritstugan AB Bakgrund: Sjukhuset blev klart året innan kommunerna Öster- och Västerhaninge slogs samman. Handen blev det naturliga kommuncentrat. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA 30 000 m², LOA 17 600 m² Markareal: 32 600 m² Parkering: 224 pl ( besök 80 pl, personal 120 pl, förhyrda 24 pl ) Antal slutenvårdsplatser: 150* varav ca 126 i bruk Antal op-salar: 2 st Primärvård 1 : 2900 m² Vakanser: 1300 m² Lågdelar BA m²: 10 000 m² (entréplan) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 30

Plan 02 Plan 03 Plan 05 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE N 0 100m A3 1:1000 A3 1:1000 A3 1:1000 1:4000 KULVER Sektion 0 10m 1:400 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 31

Nuläge Situation Sjukhuset ligger med gångavstånd från Haninge centrum, men saknar naturlig kontakt med centrum. Storskaliga trafiklösningar karaktäriserar området. Förtätning med bostäder har skett i närområdet. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil färdas man på Nynäsvägen och väljer avfart in på Dalarövägen. Huvudentrén är inte synlig från parkeringen och är svår att hitta. Pendeltåget går till Handen terminalen. Därifrån kan man antingen ta buss eller promenera ca 15 min till sjukhuset. Även en lokal busslinje går via sjukhuset. Varumottagningen är placerad till vänster om huvudentrén. Vissa busslinjer stannar direkt utanför huvudentrén. Allmän uppbyggnad och innehåll Sjukhuset ligger i en norrsluttning och består av ett antal sammanlänkade huskroppar med gårdsbildningar mellan volymerna. Den södra delen är en H-formad byggnadskropp som höjer sig två våningar över det övriga komplexet. plan 1: Drift, bårhus och kapell plan 2: Mottagningar (en del med egna entréer), skyddsrum plan 3: Huvudentré, mottagningar, närakut, operation/ uppvakning, 2 vårdcentraler, personalmatsal, storkök (under nedläggning), rehab, bassäng ( 9x3 m), terapi, röntgen, lab, café plan 4: Vårdavdelningar plan 5: Vårdavdelningar Kommunikationsstruktur invändiga flöden Varumottagningen ligger i samma plan som huvudentrén, vilket innebär att godsmottagningen fördelas i samma stråk som huvudkommunikationsstråken. Lastkajen är i dagsläget underdimensionerad. Det finns ett flertal entréer. Det största flödet sker genom huvudentrén. ill höger om huvudentrén hittar man ett hisspaket med två hissar. En längre sträcka in till vänster om huvudentrén finns fyra st hissarytterligare Generalitet: Antal våningar är fem, varav tre ligger ovan mark. De lägre delarna har ett invändigt husdjup som varierar mellan 16-20 m. Invändigt husdjup på plan 4 och 5 (vårdavdelningar) varierar mellan 18-20 m. Våningshöjd i lågdel är 3.65 m och i högdel 3.60 m. Bjälklag består av kassetter. Fasaden består av brunt tegel. Solsätra Mellanberg Handens sjukhus Söderby 13 31 24 23 12 32 34 34 22 21 17 14 16 35 36 Haninge Centrum Brandbergen 11 15 Handenterminalen Översiktskarta J Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 32

Lokalstandard Grundstandard på vårdplatser är en till två patientrum. En anpassning genomfördes mellan åren 1996-98. Operationsavdelningen med 2 salar är från 2002. Attraktiva miljöer Byggnadskomplexet har en sympatisk småskalighet och står inbäddad i uppvuxen grönska. Rum på vårdavdelningarna har fönster med en låg bröstningshöjd. Serviceutbud Haninge Centrum har ett bra utbud med butiker och service. På närsjukhuset finns reception, kiosk, bankomat, frisör, restaurang och café. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 33

UVECKLINGsPOENIAL Situation rots sjukhuset närhet till Handens centrum är det dåligt integrerat i sin omgivning. Kopplingen till centrum har potential att förstärkas och utvecklas. Avveckling och utveckling för annan verksamhet Det centrala läget skapar goda förutsättningar för attraktiv bostadsbebyggelse. Den H-formade delen av det befintliga sjukhuset kan användas för kategoriboende. Grundstruktur Stora åtgärder krävs för utveckla en god grundstruktur och för att avhjälpa de brister som finns i den allmänna uppbyggnaden och den oklara entrésituationen. Anläggningen kan brytas ned och utnyttjas som separata, mindre enheter med egna entréer. Lokalstandard Potentialen för att skapa attraktiva vårdmiljöer är stora då byggnaden har kvaliteter som låga bröstningshöjder och höga våningshöjder. Miljöernas attraktivitet Småskalighet och uppvuxen grönska är kvaliteter som bör bibehållas och utvecklas vidare. Omfattande åtgärder krävs för att öka orienterbarheten. Expansion Bedömningen är att den otydliga grundstrukturen försämras ytterligare av en tillbyggnad.en framtida nybyggnad på nuvarande parkering i sex våningar ovan mark ger ca 30.000 m². Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 34

3.2.4 jakobsbergs sjukhus BASFAKA: Fastighetens namn: Jakobsberg 18:11 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Järfälla Adress: Birgittav.4, 177 31 Järfälla Byggår: 1970 Arkitekt: Pütseps Arkitektkontor Bakgrund: Pütseps Arkitektkontor står även bakom det samtida Vårbergs sjukhus. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA 25 800 m ², LOA 15 800 m ² Markareal: 34 600 m ² Parkering: 200 pl ( besök 58 pl, personal 142 pl ) Antal slutenvårdsplatser: 150* varav ca 75 i bruk Antal op-salar: finns ej Primärvård 1 : 1500 m ² Vakanser: ca 2100 m ² Lågdelar BA m²: 8 500 m² (entréplan) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 35

Plan 01 Plan 02 Plan 04 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE KULVER N 0 100m 1:4000 Sektion 0 10m 1:400 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 36

Nuläge Situation Sjukhuset ligger centralt i Järfälla 15 km norr om centrala Stockholm. Sjukhusbyggnaden ligger i ett område med bostäder, skolor och grönytor i närheten av Jakobsbergs Centrum. Barkaby, som ligger i närheten, vill expandera och bygga nya bostäder. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil tar man sig till sjukhuset genom att välja avfart in på Folkungavägen strax efter rafikplats Jakobsberg. Angöring sker via lokalgata till parkering vid norra sidan om sjukhuset. Pendeltåg går till Jakobsbergs C och därifrån kan man promenera 10 min (ca 900 m) till sjukhuset, alternativt Jakobsbergs station Jakobsbergs sjukhus Säby ta en buss 3 minuter. Det finns även busslinjer med avstigning vid motorvägen öster om sjukhuset. Huvudentrén i väster når man genom att promenera upp för en backe alternativt ta trappor längs fasad. Varumottagningen har en egen, nedsänkt infart på norra sidan. Separat entré för ambulans och sängliggande patienter finns nedanför till höger om huvudentré men används inte i gagsläget. Allmän uppbyggnad och innehåll Sjukhuset består av en lågdel med fyra ljusgårdar ur vilken en korsliknande högdel reser sig i två våningar Lågdel plan 0: Panncentral, nedre del plan 1: Varumottagning, försörjning och driftlokaler, miljöstation, gas-central, reservkraft, skyddsrum, omklädning, kapell, kylrum plan 2: Huvudentré, café, vårdcentral, närakut, mot- 01 02 03 08 07 06 05 13 12 11 10 04 09 tagningar, specialistmottagningar, röntgen, lab, rehab, sjukgymnastik, bassäng (10 x 2.5 m) plan 3: Administration, folktandvården Högdel plan 4-5: Vårdavdelningar, åtta stycken Kommunikationsstruktur invändiga flöden Huvudentrén leder in mot en samlande gård med dubbel takhöjd och en fristående trappa. Ett centralt hisspaket (fyra hissar) och trapphus är placerade vid sidan om gården. Ett dubbelkorridorsystem i slingor runt ljusgårdar leder vidare mot mottagningar i fasad. På plan 1 finns en outnyttjad, separat entré för sängliggande patienter. Personalen använder mestadels huvudentrén. Omklädning finns i källaren. Även besökande patienter rör sig i källaren då ett hjälpmedelsförråd är placerat här. Rent gods transporteras i samma hissar som patienter. Godstransporter sker inte alltid via varumottagning. Generalitet Antal våningar är 6, varav 4 ligger ovan mark. Lågdelens invändiga husdjup varierar mellan 11.50-27.10 m. Den korsliknande högdelens armar (plan 4 och 5) har ett husdjup på 20.50 m, i ändarna 15.40 m. Våningshöjd är lika i lågdel och högdel: 3.65 m. Fasaden består av gråvitt tegel, gråvit betong, samt partier i blå plåt. 16 15 14 Barkarby station Eriksberg Översiktskarta Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 37

Lokalstandard Vårdplatser består huvudsakligen av en- och tvåpatientrum. Attraktiva miljöer Sjukhuset är en karaktärsfull byggnadsvolym. Entréplanet har en stiligt svängd, fristående trappa och innergård med dubbel takhöjd. Ljusgårdar i lågdel bidrar med ljus, men är inte gjorda för att vistas i. Ljusgårdarnas konstnärliga utsmyckning förstärker ett kyligt intryck. Serviceutbud Jakobsbergs centrum har ett stort utbud och i närområdet ligger Barkaby Outlet. Service på sjukhuset består av ett café, kiosk, herr och damfrisör. Det finns i nuläget ingen reception. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 38

UVECKLINGsPOENIAL Situation Det bör undersökas hur närheten till Jakobsbergs centrum och Barkaby kan utnyttjas för att förbättra sjukhusets integration i omgivningen. Grundstruktur Huvudentrén och den inre ljusgårdens ursprungliga kvaliteter kan tas tillvara och utvecklas. Servicefunktioner bör arrangeras i det centrala rummet ytterkant, men med bibehållen kontakt med intilliggande gårdar. Den befintliga ambulansentrén bör utnyttjas för in- och uttransport av sängliggande patienter. Samtliga varutransporter bör styras till bef. varumottagning. Orienterbarheten i lågdelarnas dubbelkorridorssystem kan utvecklas genom ökad kontakt med ljusgårdarna i mitten. Expansion Det finns utrymme för utbyggnad av 3 st flyglar i fem våningar ovan mark, ca 30.000 m², kopplade på befintlig, korsformad struktur, men detta komplicerar ytterligare sjukhusets grundstruktur. En framtida nybyggnad på nuvarande parkering i sex våningar ovan mark ger ca 55.000 m². Avveckling och utveckling för annan verksamhet Befintlig byggnad skulle kunna utvecklas för t.ex. kontorsändamål. omten har viss potential för bostadsbebyggelse med reservation för det utsatta läget nära E18. Miljöernas attraktivitet Byggnadens yttre har behov av en ansiktslyftning för att uppfattas som en modern, attraktiv vårdanläggning. Ljusgårdarna har en potential att kunna ge anläggningens interiör ökad attraktivitet genom t.ex. plantering Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 39

3.2.5 löwenströmska sjukhuset BASFAKA: Fastighetens namn: Hammarby1:2 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Upplands Väsby Adress: Löwenströms väg 1, 194 45 Upplands Väsby Byggår: 1968 Arkitekt: engboms Arkitektkontor Bakgrund: På 1700-talet byggdes det första sjukhuset här. Dagens byggnad var ett akutsjukhus fram till år 1996 SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: Byggnad 01: BA 35 800 m ², LOA 21 900 m ² Markareal: ca 100 Ha Parkering: 471 pl ( största delen belägna framför huvudentré ) Antal slutenvårdsplatser: Byggnad 01: 250* varav ca 170 i bruk Antal op-salar: 7 st, alla i bruk Primärvård 1 : Uppgift saknas Vakanser: ca 340 m ² Lågdelar BA m²: 9 200 m² (pl 2) / 7 600 m² (pl 3) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 40

INVÄNDIG HUVUDKOMMUNIKAION KULVER VERIKALA KOMMUNIKAIONER ENRÉER A3 1:2000 Plan 01 Plan 02 Plan 07 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE N 0 100m 1:4000 KULVER Sektion 0 20m 1:800 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 41

Nuläge Situation Sjukhuset ligger 4 km norr om Upplands Väsby i Löwenströmska parken, vid sjön Fysingen. Parken ligger inom riksintresse för kulturmiljövården med kulturhistoriskt intressanta värden. Marken ägs av Stiftelsen Löwenströmska Lasarettet. Flertalet av sjukhusets besökare är bilburna. Gamla lasarettområdet såldes 2007. Stadsbyggnadskontoret i Upplands Väsby kommun fick i augusti 2010 i uppdrag att upprätta ett programförslag för området. I förslaget prövas möjligheten till verksamheter i parkens före detta institutionsbyggnader, samt möjlig förtätning med bostäder. Skavsta Lövsta Nytorp Löwenströmska sjukhuset Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil tar man av från E4 vid avfart Upplands Väsby. Pendeltåg går till Upplands Väsby. Från stationen går en buss fyra gånger i timmen till sjukhusets huvudentré. Bussresan tar ca 15 minuter. När man svänger in till sjukhuset tar man till vänster och färdas genom en park för att komma till huvudentréer till byggnad 01 och 02. Här ligger även den stora parkeringen. ar man till höger når man närakuten, varumottagningen och viss personalparkering. Närakutens entré ligger en våning högre än huvudentrén till byggnad 01. Allmän uppbyggnad och innehåll Byggnadskomplexet består av följande: By 01= Huvudbyggnad (förbindelsegång till Hus 02) By 02= Psykiatrin By 31= Panncentral Vik 01 02 Övriga: bostadshus, el-station (By 31 och övriga ingår ej i inventering.) Huvudbyggnaden 01 består av en rektangulär lågdel med en veckad, delvis inskjuten högdel. Lågdel: plan 1: Drift, skyddsrum, förråd, omklädning personal plan 2: Huvudentré, vårdmottagningar, restaurang, apotek, kiosk, frisör, lab, steril, varumottagning plan 3: Operationsavdelning, vårdavdelning, röntgen, närakut (entré från östra sidan) Högdel: plan 4-8: Vårdavd, två st /plan Byggnad 02 består av en servicebyggnad i vinkel som mynnar ut i två flyglar med kryssformade planer. I flyglarna är vårdavdelningar placerade (fyra avdelningar rättspsykiatri och två avdelningar allmän psykiatri). Plan 0: Kulvert plan 1: ransportulvert till by 01, skyddsrum, förråd, reservkraft, omklädningsrum, rättspsykiatrisk öppenvård med egen entré (avd 30) plan 2: Huvudentré, förbindelsegång från hus 01, administration, behandling, arbetsterapi, rättspsykiatrisk vårdavd 31, 32. plan 3: Administration, utbildning, rättspsykiatrisk vårdavd 33, 34. plan 4: Fläktrum, omklädning personal, allmänpsykiatrisk vårdavd 35, 36 Översiktskarta Upplands Väsby Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 42

Kommunikationsstruktur invändiga flöden By 01: Hissarna (tre personhissar, tre sänghissar och en kökshiss) ligger centralt i byggnadskomplexet och nås via en korridor i förlängningen av entréhallen. En liten personhiss för besökare till specialistmottagningarna/ röntgen går i lågdelens fasad mellan plan 1-3. Sjukhuset saknar delvis skilda flöden. Sängtransporter till och från sjukhuset går genom sjukhusets publika delar. Rent gods transporteras i samma hissar som patienter. Personal går oftast in via huvudentré och har omklädningsrum i källaren. Varumottagning, miljöstation och en syrgastank utomhus är placerade på östra sidan av sjukhuset. Varumottagningen nås via nedfart under tak med icke ändamålsenliga mått för dagens transporter. En funktionell miljöstation och varumottagning är under utveckling. By 02: En invändig förbindelsegång knyter ihop by 02 med huvudentrén i by 01. vå stycken sänghissar är placerade i servicebyggnadens bortre del. En kulvert går till by 02 i plan 1 för godstransporter. Generalitet By 01: Sjukhusets stomme är i gott skick och har god lastkapacitet. Antal våningar är 8, varav 7 ligger ovan mark från huvudentréns sida och 6 ligger ovan mark från andra sidan (närakutens sida). Invändigt husdjup i lågdelen (plan 2 och 3) varierar mellan 11.95 och 42.00 m. Lågdelen har en våningshöjd på 3.40 m. Operationsavdelningen på plan tre i högdel har en högre våningshöjd på 4.90 m. Högdelens fasad är veckad och ändarna är smalare. Husdjupet invändigt varierar därför mellan 13.20 och 20.18 m. Våningshöjden ligger på 3.40 m. Fasaden består av brunt slaget tegel. By 02: Antal våningar är 5 varav plan 0 är kulvert, plan 1 delvis ligger ovan mark och plan 2 till 4 helt ligger ovan mark. Invändigt djup i servicebyggnaden är ca 16.80 m och invändigt djup vårdavdelningar i flyglar ca 9.10 m. Våningshöjden i plan 2 och 3 är 3.30 m och i plan 1 och 4 är den 3.20 m. Lokalstandard By 01: Grundstandard är 1- och 2-patientrum. Det finns även ett fåtal 4-patientrum. Viss kontorisering av vårdavdelningar har skett. Operationsavdelningen uppdaterades delvis med laminärt flöde 2008. By 02: Här finns i huvudsak 1- patient rum. Ett fåtal två-patient rum och endast ett fyra - patientrum Attraktiva miljöer By 01: Byggnadskomplexet är mycket väl utformat med fasad i slaget tegel. Sjukhuset är byggt av gedigna, fina material. Mycket av originalinredningen har behållits och är i gott skick. Väggarna har integrerad keramisk utsmyckning av hög kvalitet. Dörrar i koppar är specialutformade för byggnaden. Vårdavdelningarnas rum har fin utsikt ut över parken i den högre delen av sjukhuset. Parken utanför sjukhuset är ett populärt strövområde. Sjön har en badplats. Serviceutbud By 01: Service på sjukhuset finns i form av kiosk, frisör, apotek, bankomat, café och matsal. Närmaste större centrum finns i Upplands Väsby. En mindre mataffär och restaurang finns utanför sjukhusets område, i närheten av hyreslägenheter. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 43

UVECKLINGsPOENIAL Situation Det isolerade läget är en stor nackdel för sjukhuset, både avseende tillgänglighet och samverkan med omgivningen. Områdets parkmiljö och vattennära läge har däremot stora kvaliteter. Beroende på vilken vårdverksamhet som kommer att bedrivas på sjukhuset, kan detta utnyttjas för att skapa en terapeutisk miljö. Viss utveckling för verksamheter och bostäder prövas i det intilliggande gamla lasarettsområdet. Grundstruktur Sjukhusets har en tydlig grundstruktur, som ger god orienterbarhet och möjliggör skilda flöden. Flödet till den dagkirurgiska verksamheten bör utvecklas så att det separeras från flödet av patienter i säng. En ambulansentré för intag av sängliggande patienter bör etableras. Varumottagning och miljöstation bör utvecklas i ett nytt läge. Lokalstandard Sjukhusets höga våningshöjder, särskilt plan 3 ger goda förutsättningar för utveckling av vårdverksamheten. En utredning är gjord som visar möjligheten att bygga om vårdavdelningar till 1-patientrum. En ev. utbyggnad av högdelen, se expansion, kan öka antalet vårdrum per våningsplan. Miljöernas attraktivitet Anläggningens ursprungliga, höga arkitektoniska kvaliteter är värda att bevaras både interiört och exteriört. Eventuella kompletteringar bör utföras i linje med befintliga kvaliteter. Expansion Utbyggnad kan ske med en flygel i fem våningar ovanpå den gamla akutmottagningen, vilket ger ett tillskott av ca 5.000 m². Den stora tomten ger i princip obegränsade möjligheter till nybyggnad. Avveckling och utveckling för annan verksamhet Med byggnadens inneboende kvaliteter och läge skulle göra den lämplig för hotellverksamhet. På lång sikt kan marken vara intressant för bostadsbebyggelse, t.ex. med småhus. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 44

3.2.6 nacka sjukhus BASFAKA Fastighetens namn: Sicklaön 202:1 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Nacka Adress: Lasarettsvägen 4, 131 45 Nacka Byggår: 1962, 1966, 1977 Arkitekt: Folke Löfström Arkitektkontor Bakgrund: Sjukhuset var ursprungligen byggt för långvård och viss akutvård. Det bebyggdes därefter till ett akutsjukhus. 1996 lades akutvården ner. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA 44 000 m², LOA 30 600 m² Markareal: 65 600 m² Parkering: 344 pl (besök 144 pl, personal 200 pl ) Antal slutenvårdsplatser: 280* varav ca 80 i bruk Antal op-salar: 10 st i bruk Primärvård 1 : 3400 m² Vakanser: 4200 m² inkl. förråd Lågdelar BA: ca 10 000 m² (entréplan) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 45

3. närsjukhus ENRÉER INVÄNDIG HUVUDKOMMUNIKAION VERIKALA KOMMUNIKAIONER Plan 01 Plan 02 Plan 09 HUVUDKOMMUNIKAION 0 KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE 1:4000 N 100m KULVER Sektion Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 0 20m 1:800 46

NULÄGE Situation Sjukhuset ligger centralt placerat i Nacka kommun. Sjukhusbyggnaden är omgiven av bostadshus, både flerbostadshus och villor/radhus. Det finns ett mindre centrum i närheten av sjukhuset. Kopplingen mellan sjukhuset och centrum är otydlig. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bilen kommer man från Värmdöleden och väljer avfart öster om sjukhus. Parkering finns väster om sjukhuset. Några bussar går till sjukhusets entré. Ett flertal busslinjer stannar på Värmdövägen, söder om sjukhuset. I ett mer långsiktigt perspektiv finns planer på tunnelbana till Nacka. Nacka Nacka forum Jarlaberg Nacka sjukhus Allmän uppbyggnad och innehåll Sjukhuset består av en kvadratisk lågdel i ett plan ur vilken en sju våningar hög -formad byggnadskropp reser sig. Försörjningskvarter med driftlokaler ligger söder om denna byggnadsvolym, under kördäcket framför sjukhuset. Lågdel: plan 00: (källare) omkl, skyddsrum, fläktrum plan 01: (delvis under mark) omkl, rehab, bassäng (5x10m), plan 02: huvudentré, mottagningar, operation, röntgen, lab, BVC, MVC, VC, BLM, reception, närakut, frisör, apotek, café 01 02 Högdel: plan 03: administration (tomställt 400 m²) plan 04-10: mottagningar och vårdavdelningar (tomställt 08: 530 m², 09: 1200 m²) Övrigt: Varumottagning, miljöstation, gascentral, och reservkraft är placerade under kördäck framför huvudentré. Kommunikationsstruktur invändiga flöden Bottenvåningens kommunikationsstruktur binder ihop huvudentrén, två entréer på lågdelens västra sida, samt akutentrén med vertikala kommunikationer. Kommunikationstrukturen kan upplevas som otydlig med begränsad orienterbarhet. Varumottagningen och anslutande kulvertsystem är väl utformat. Sjukhuset saknar skilda flöden. Sängliggande patienter transporteras genom sjukhusets publika delar efter det att de tagits in genom den västra entrén. I källarplan finns ett publikt flöde i norra delen av byggnaden som sammanfaller med godsflöden till och från varumottagningen. En enhetlig struktur med miljörum saknas, liksom en fungerande miljöstation. Personal använder huvudsakligen västra entrén på dagtid. Under kvällstid och nattetid används även huvudentrén. Omklädningsrummen är placerade på flera olika platser: plan 01, entréplan 02, samt uppe på respektive avdelning. J J Storängen J Saltjö duvnäs J Översiktskarta Hästhagen Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 47

Generalitet Antal våningar är 10 varav 9 ligger ovan mark. Lågdel har ett pelarbalksystem som ger hög användbarhet. Fri höjd ligger runt 2.87 m. Högdelen är konstruerad med bärande betongväggar vilket påverkar möjligheten att ändra planlösning. Den öst-västliga delen är ett smalhus med enkelkorridor och invändigt husdjup 14.36 m. Den norra delen har dubbelkorridorsystem och husdjup 24.40 m. Våningshöjden i högdel ligger på 3.40 m. Lokalstandard Grundstandard på vårdplatser är 1-2- 4- patientrum. Operationssalarna är från år 2000 och senare. Attraktiva miljöer Det ursprungliga sjukhuset med fina tidstypiska material är delvis bevarade, då det inte byggts sönder vid ombyggnationer. Fin utsikt bjuds från högdelens övre våningar. Serviceutbud Ektorps centrum ligger ca 400 m direkt öster om sjukhuset. Centrat är av det mindre slaget med vikande kundunderlag. En detaljplan finns hos kommun med förslag till utveckling för centrumet. Detta förslag saknar dock åtgärder för hur man kan stärka sambandet till sjukhuset. Service på sjukhuset består av café, frisör, bankomat, apotek och bemannad reception. En restaurang finns i hus 03. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 48

UVECKLINGsPOENIAL Situation Ektorps centrum planeras för en mindre utbyggnad. Starkare kopplingar till centrumet kan åstadkommas relativt enkelt. Den planerade tunnelbanesträckningen mot Nacka och Värmdö med en station vid Ektorps centrum, kommer att öka tillgängligheten till sjukhuset, se vidare fastighetsutvecklingsplan från 2010. Grundstruktur Huvudkommunikationen inom sjukhuset kan utvecklas så att den tydligare binder ihop yttre entréer med målpunkter inom sjukhuset. Uthyrningslokaler med hög tillgänglighet och flexibel indelning, såsom effektiva mottagningar, kan arrangeras i anslutning till huvudkommunikationen. Skilda flöden kan åstadkommas genom etablering av sänghissar i högdelens östra resp. västra gavel. Stomsystemet med bärande betongväggar påverkar möjligheten att ändra planlösning. Lokalstandard Byggnadernas relativt höga våningshöjder medger goda utvecklingsmöjligheter för vårdverksamhet i lågdelar, såväl som i högdelar. Miljöernas attraktivitet Anläggningens ursprungliga arkitektoniska kvaliteter kan återställas vid kommande fasadrenovering. Huvudkommunikationen kan utvecklas till en attraktiv och karaktärsskapande interiör. Fastighetens grönytor kan utvecklas mot högre kvalitet. Expansion En utbyggnad av högdelen med två nya flyglar samt en påbyggnad av delar av lågdelen ger ett tillskott av ca 19.000 m² Nybyggnad för vårdverksamhet kan ske i fastighetens västra del, delvis på kommunal mark. Detta ger ca 100.000 m². Utbyggnad för bostäder kan ske i fastighetens nordvästra hörn med ca 5.000 m². Avveckling och utveckling för annan verksamhet En framtida tunnelbana kan skapa förutsättningar för en alternativ användning av befintliga byggnader, för t.ex. kontorsändamål. Området lämpar sig för flerbostadshusbebyggelse. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 49

3.2.7 rosenlunds sjukhus BASFAKA Fastighetens namn: Vattenpasset 14 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Stockholm Adress: ideliusg 12, 118 69 Stockholm Byggår: 1975 Arkitekt: BLP Arkitekter Bakgrund: 1887 låg här Södermalms fattighus som 1899 blev Rosenlunds ålderdomshem. 1975 flyttade verksamheten in i det nya långvårdssjukhuset. 2004 upphörde den geriatriska kliniken och äldreboendet. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: By 09: BA 56 300 m², LOA 36 900 m² By 04: BA 9 600 m², LOA 5 900 m² By 02: BA 5 200 m², LOA 3 400 m² Markareal: 25 500 m² Parkering: personal 40 pl ideliusgatan, ( P-garage Stockholm Park ca 35 pl) Antal slutenvårdsplatser: By 09: - By 04: 20* pl By 02: - Antal op-salar: - Primärvård 1 : 3800 m² Vakanser: 3100 m² Lågdelar BA: ca 6 500 m² (entréplan) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 50

Plan 02 Plan 03 Plan 09 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE KULVER N 0 100m 1:4000 Sektion 0 20m 1:800 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 51

NULÄGE Situation Sjukhuset består av flera byggnader runt en park, centralt på Södermalm. Bostadskvarter med servicebutiker och verksamheter, omger området. Södersjukhuset ligger tvärs över Ringvägen. Kulvertförbindelse med SÖS finns för mediaförsörjning. Närmaste större centrum är Ringen vid Skanstull. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil svänger man av från Ringvägen in på Blekingegatan och vidare in på ideliusgatan. Närmaste tunnelbana är Skanstull och därifrån tar man en buss i ca 3 min. Ett stort antal busslinjer har hållplats på Ringvägen och Rosenlundsgatan. Pendeltåg går till Södra Långholmen Hornstull Årstadal Översiktskarta J Rosenlunds sjukhus J Gamla stan Slussen Årsta Medborgarplatsen Skanstull station och därifrån kan man promenera ca 700 m till sjukhuset. Från Ringvägen passerar man genom en grind in i parkområdet. Härifrån är huvudentrén inte synlig. Huvudbyggnaden heter 09 och har, förutom huvudentrén, även två mindre gavelentréer; Västra och Östra ingången. Angöring med bil sker från ideliusgatan. Varumottagning med lastkaj inomhus har egen angöring via Luthens gränd. Allmän uppbyggnad och innehåll Rosenlunds sjukhus består av By 09 (huvudobjekt för denna inventering), 04 och 02. By 09 (Huvudbyggnad): Volymen består av en -formad högdel i tio våningar, som höjer sig ur en lågdel i en våning. Lågdelen innehåller två ljusgårdar. Lågdel: Flygfoto 02 09 04 02 vån -2: Garage, rörgalleri vån -1: Lastkaj, varumottagning, undercentral, centralkök, fläktrum (även på tak), kulvert till by 04 vån 0: Huvudentré, café, lab, röntgen, mottagningar, administration, habilitering, rehab, bassäng (4 x 10 m) Högdel: vån 1-9: mottagningar med inriktning handikapp och habilitering, folktandvård, logoped, beroendevård, hörsel By 04 ( Katarinahuset ): En rektangulär byggnad med innergård, placerad så att två fasader bildar gräns mot gata. vån -1: Psykiatri öppenvård vån 0: Psykiatri öppenvård, psykiatri slutenvård avd vån 1: Psykiatri öppenvård, beroendemottagning, vån 2: Psykiatri öppenvård vån 3: Fläktrum på vind By 02 ( Grindhuset ): Långsmal byggnad, placerad så att den bildar avgränsning av området mot gata. By 02 är sammanbyggd med By 04. källarplan: Arkiv, värmeväxlare, förråd bv: Mottagning kvinnoklinik vån 1: Psykiatri öppenvård vån 2: Administration BUP vån 3: Psykiatri öppenvård vån 4: Vind Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 52

Kommunikationsstruktur invändiga flöden By 09: re centrala hissar nås strax innanför huvudentré. Västra och Östra ingången har två hissar vardera, vilket möjliggör att verksamheter högre upp i byggnaden ej behöver nås via huvudentrén. Sängtransporter är i dagsläget ej aktuellt, även om alla hissar klarar måttkravet. Rent gods transporteras i samma hissar som patienter. vättstört finns. Personal har inget eget flöde eller central omklädning. För att minska väntetiden för besökare vid centralhissar uppmuntras personal till att använda sidohissar. Väldimensionerad miljöstation ligger i anslutning till varumottagning. Matavfall från kök komposteras. By 04: vå sänghissar. By 02: Huset har ett flertal entréer. Huvudentrén ligger mitt på huset med ingång från parken. En hiss med plats för säng. Generalitet By 09: Sjukhusets stomme är en pelarstruktur med eventuellt bärande vägg ena sidan. Antal våningar är tretton, varav elva ligger ovan mark. Invändigt husdjup i lågdel varierar mellan 17.85-54.40 m. Den -formade högdelen har husdjupet 18.10 och 21.60 m. Våningshöjden i lågdel är 4.10 m och i högdel 3.20 m. Fasaden består av puts och plåt. By 04: Våningshöjd vån -1 är 3.60 m, vån 0 till 2 är 4.10 m. Husets djup varierar mellan 10.55 och 15.85m. By 02: Husets djup ligger på 7.70 m. Mittparti med trapphus är 15.15 m Lokalstandard By 09: Kontorisering av vårdavdelningar har skett. Idag är flera vårdavdelningar ombyggda för mottagningsverksamhet och sjukhuset är endast öppet på dagtid. Vissa djupa lokaler i lågdel är svåruthyrda. Attraktiva miljöer By 09: I de översta våningarna har man en spektakulär utsikt över staden. Det finns stora balkonger på gavlarna. Läget är speciellt med närheten till staden. Det finns en väl utnyttjad samlingslokal i entréplanets lågdel. Områdets park är ett positivt inslag som skulle kunna förstärkas ytterliggare. Serviceutbud By 09: Service på sjukhus består av ett café och bankomat. En reception finns, men är inte i bruk. Stadens serviceutbud finns strax utanför sjukhusområdet. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 53

UVECKLINGsPOENIAL Situation Det centrala läget på Södermalm samt närheten till grönområden gör sjukhuset mycket attraktivt. Området är relativt slutet mot sin omgivning och kan integreras bättre genom utveckling i strategiska punkter. Grundstruktur Ett förtydligande av huvudentrén från entrépunkterna till området, kan förbättra orienterbarheten. Byggnadens hissar har en bra placering, men kommunikationsstrukturen dem emellan behöver utvecklas. Kontakten med ljusgårdarna i lågdelen kan utvecklas. Lokalstandard Byggnad 09 innehåller för närvarande endast dagverksamhet, såsom primärvård, folktandvård, lokaler för habilitering, kontor mm. Åtgärderna för att etablera dygnetruntverksamhet såsom slutenvård bedöms som omfattande och inte realistiska. Det bör undersökas närmare hur Rosenlund skulle kunna utgöra en resurs för att avlasta Södersjukhuset, bl.a genom större mottagningsverksamhet. Miljöernas attraktivitet Byggnadens yttre upplevs inte som attraktivt och är behov av en ansiktslyftning. Områdets uppväxta parkmiljö har stora kvaliteter, som kan utvecklas ytterligare. Byggnadens lågdelar är djupa med svåruthyrda lokaler. Det bör undersökas om fler ljusgårdar kan etableras. Expansion re, mindre flyglar kan byggas på södersidan av högdelen i anslutning till befintliga hissar. Detta ger ett tillskott av ca 12.000 m². Fria ytor saknas för en större nybyggnadsvolym. Avveckling och utveckling för annan verksamhet Byggnad 09 kan enkelt omvandlas till t.ex. ungdomsbostäder eller kontor. Vid en avveckling av hela sjukhuset erbjuds attraktiv mark för bostadsändamål. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 54

3.2.8 SABBASBERG sjukhus BASFAKA Fastighetens namn: Sabbatsberg 16 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Stockholm Adress: Oliviecronas väg 1, 113 61 Stockholm Byggår: 1972 Arkitekt: Uddenberg & Hjelm-Jensen Arkitektkontor Bakgrund: 1879 byggdes det första sjukhuset på området. Det gamla paviljonghuset revs 1968 och 1972 var det nya akutsjukhuset klart. 1993/94 lades akutvården ner. Eastman institutet var tidigare en del av sjukhuset, men är nu en egen fastighet. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA: ( Hus 06 = 20 900 m², 07 = 25 700 m², 08 = 19 547 m² ) 66 100 m² LOA: ( Hus 06 = 15 718 m², 07 = 20 400 m², 08 = 13 300 m² ) 49 400 m² Markareal: 65 400 m² Parkering: 267 pl (besök 177 pl, personal 90 pl) Antal slutenvårdsplatser: 270* varav ca 136 i bruk Antal op-salar: 11 st Primärvård 1 : Uppgift saknas Vakanser: 10 200 m² Lågdelar BA: 22 200 m² Pl 2: ( Hus 06= 3 400 m², 07= 2 400 m², 08 = 5 700 m²) ca 11 500 m² Pl 3: ( Hus 06= 3 500 m², 07= 2 400 m², 08 = 4 800 m² ) ca 10 700 m² *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 55

3. närsjukhus Plan 01 Plan 02 Plan 09 HUVUDKOMMUNIKAION 0 KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE 1:4000 N 100m KULVER Sektion 0 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 1:800 20m 56

NULÄGE Situation Sjukhuset ligger i sydvästra delen av stadsdelen Vasastan i Stockholm. Området begränsas av orsgatan, Vasaparken, egnérgatan vid barnhusbron, samt Dalagatan. Stadskvarter med flerbostadshus ligger på andra sidan Dalagatan. Bostäder har nyligen byggts inne på sjukhusområdet. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Angöring sker i första hand från Dalagatan. Närmaste tunnelbanestation är Odenplan. Därifrån kan man promenera ca 600 m eller ta en innerstadsbuss ca 3 min till hållplats Sabbatsberg. Besöksparkeringarna ligger på mark vid respektive byggnad. Karlberg Kungholmen J Vasastaden Sabbatsbergs sjukhus -Centralen J Allmän uppbyggnad och innehåll Området består av följande byggnader: Hus 01 = administrationsbyggnad (ingår ej i inventeringen). Hus 06, 07, 08 = sammanlänkade vårdbyggnader Hus 06 plan 0: Miljöstation, källare plan 1: Varumottagning, källare plan 2: Huvudentré, mottagningar plan 3: Folktandvård plan 4: Psykiatri öppenvård plan 5: Vakant plan 6: Vakant, planeras för psykiatri J Gamla stan 46 26 06 48 07 08 01 02 Hus 07 plan 0: Källare plan 1: Källare plan 2: Huvudentré, mottagningar plan 3: Mottagningar, fåtal vårdplatser plan 4: Mottagningar plan 5: Mottagningar, fåtal vårdplatser plan 6: Vakant plan 7: Administration plan 8-10: Vårdavdelningar Hus 08 plan 0: Källare plan 1: Källare, fastigehtsservice plan 2: Huvudentré, mottagningar plan 3: Röntgen plan 4: Operationsavdelning Kommunikationsstruktur invändiga flöden Husen är sammanlänkade med sönderbyggda kommunikationstråk. Hus 06: två personhissar, två sänghissar Hus 07: två personhissar, tre sänghissar, en godshiss Hus 08: tre personhissar, två sänghissar, en hydraulhiss Kulvertsystemet är nyrenoverat och har ny belysning. Översiktskarta Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 57

Generalitet Hus 06 Består av en pelardäckkonstruktion med pelare i fasad. Antal våningar är sju, varav fem ligger ovan mark. Våningshöjden är 4.05 m i vån 0 och 1 samt 3.0 m i övriga. Hus 07 Från plan 04 och uppåt bärande betongväggar. Undre plan är utförda som en kombination av pelare och bärande betongväggar. Antal våningar är elva, varav nio ligger ovan mark. Våningshöjden är 4.05 m i vån 1 och 3 samt 3.08 i övriga våningar. Hus 08 Pelardäckkonstruktion i betong med bärande fasader. Grundläggning är maximalt utnyttjad. Antal våningar är fem, varav tre ligger ovan mark. Våningshöjd ligger på 4.05 m. Serviceutbud Service på sjukhuset består av restaurang, café, kiosk, bankomat, apotek, och en bemannad reception. Lokalstandard Vårdplatser består huvudsakligen av 2-patientrum och ett fåtal 1-patientrum. Operationsavdelningen är från slutet av 1990-talet. Attraktiva miljöer Området har en vacker park. Det är nära till stadens utbud i kvarteren runt området. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 58

UVECKLINGsPOENIAL Situation Det centrala läget mitt i Vasastaden samt närheten till grönområden gör sjukhuset mycket attraktivt. Området kan tydligare integreras i sin omgivning genom utveckling i strategiska punkter. Ev. nya byggnader mot Dalagatan kan utformas med högre stadsmässighet. Områdets grönytor kan utvecklas mot högre kvalitet. Se fastighetsutvecklingsplan aug 2010. Grundstruktur Den oklara situationen med entréer på flera nivåer kan utvecklas genom uppförandet av en länkbyggnad i två till fyra våningar, som kopplar ihop de befintliga byggnaderna. Huvudkommunikationssystem och huvudentré kan utvecklas till ett samlande rum, för att skapa högre orienterbarhet och ger möjlighet till effektiva mottagningar i bottenvåningen. Skilda flöden kan utvecklas genom att flödena sker på olika våningsplan Lokalstandard Byggnaderna 06, 07 och 08 har gemensamma, höga våningshöjder på plan 2 och 3, vilket ger goda möjligheter till att ordna lokaler för tyngre behandling och operation. De låga våningshöjderna i byggnad 06 och 07 från plan 4 och uppåt, kan innebära begränsningar i användningen för slutenvårdsverksamhet. Byggnad 08 har maximalt utnyttjad lastkapacitet och kan ej byggas på Miljöernas attraktivitet Skapandet av ett nytt samlande entrérum kan utveckla fastighetens interiör. Uppförandet av nya byggnader, så som en länkbyggnad och en byggnad mot Dalagatan kan öka den yttre attraktiviteten. Expansion Nya byggnader kan kopplas till en ny länkbyggnad, total utbyggnadskapacitet bedöms till 56.000 m². Utbyggnad kan ske utan störning av pågående verksamhet. Nybyggnad kan ske i kvarterets södra delar, vilket ger ett tillskott på ca 32.000 m² Avveckling och utveckling för annan verksamhet re bostadskvarter i den norra delen av fastigheten har nyligen uppförts. I den södra delen av fastigheten, kan byggnad 01 ersättas med ytterligare ett bostadskvarter. Vid en avveckling av hela sjukhuset erbjuds attraktiv mark för bostadsändamål. Illustration ur fastighetsutvecklingsplanen. Aug. 2010 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 59

3.2.9 SOLLENUNA sjukhus Basfakta Fastighetens namn: abletten 1 Fastighetsägare: Stockholms läns landsting Kommun: Sollentuna Adress: Nytorpsvägen 10, 191 35 Sollentuna Byggår: 1976 Arkitekt: BLP Arkitekter Bakgrund: Gården Nytorp med park från början av 1800-talet revs 1974 under omfattande protester, för att ge plats åt det nya sjukhuset. SORLEK OCH KAPACIE Byggnadsyta: BA 38 300 m², LOA 22 700 m² Markareal: 24 100 m² Parkering: 178 pl P-däck plan 2: 67 pl (besök 55 pl, handikapp 9 pl, förhyrda 3 pl) P-däck plan 1: 111 pl (personal 51 pl, verksamheter 60 pl i låst utrymme) Antal slutenvårdsplatser: 300* varav ca 160 i bruk Antal op-salar: - Primärvård 1 : 3600 m² Vakanser: 3200 m² Lågdelar BA: ca 9 200 m² (entréplan) *) Uppgift är hämtad från ursprungliga byggnadsplaner med antal patienter angivet per vårdrum. Kontoriserade vårdavdelningar vars ursprungliga planstruktur helt försvunnit, är inte medräknade. 1) Primärvård = BVC, MVC, BUMM, VC husläkare Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 60

Plan 01 Plan 02 Plan 05 HUVUDKOMMUNIKAION KOMMUNIKAION INOM VERKSAMHE KULVER N 0 100m 1:4000 Sektion 0 20m 1:800 Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 61

NULÄGE Situation Sjukhuset ligger norr om Stockholm på gångavstånd från Sollentuna Centrum. Byggnaden ligger uppe på en höjd med utsikt över Edsvikens vatten. Bebyggelsen närmast sjukhuset består av enfamiljshus. Grundstruktur Kommunikationsstruktur utvändiga flöden Med bil tar man sig till sjukhuset längs E4:an med avfart urebergsleden. Pendeltåget går till Sollentuna Centrum. Från stationen kan man promenera ca 500 m upp till sjukhuset, alternativt ta en närtrafikbussbuss. Besöksparkeringen i väster ligger på ett däck framför sjukhuset. Varumottagning och personalparkering lig- Knista J Edsberg Sollentuna sjukhus J Sollentuna Centrum ger på däckets undre plan. Allmän uppbyggnad och innehåll Sjukhuset består av en lågdel med nio flyglar ur vilken en högdel reser sig tvärs flyglarnas riktning. Lågdel plan 1: varumottagning, lastkaj, försörjning och driftlokaler, reservkraft, gas-central för flaskpaket (ej i bruk), skyddsrum (besiktigade och godkända) plan 2: huvudentré, café, VC 2 st, MVC, BVC, BUMM, specialistmottagningar, psykiatri, lab, rehab, sjukgymnastik, bassäng (ca 5x10 m) Högdel plan 3: tomställt (planering för inflyttning av aneroxipatienter pågår) plan 4-7: kommunalt äldreboende (utflytt 2012-13) 46 26 02 06 48 06 01 04 03 07 05 08 11 10 09 0802 13 12 01 plan 8: psykiatri administration, tomställda ytor plan 9: BUP öppenvårdsmottagning Kommunikationsstruktur invändiga flöden Alla besökare rör sig via huvudentrén in i en entréhall. Genom en korridor till höger kommer man till ett centralt hisspaket mitt i högdelen. Hisspaketet består av fyra sänghissar och två personhissar. Den längsgående kommunikationen har dagsljusinsläpp från gårdarna som bildas mellan lågdelens flyglar. Personalen parkerar i undre delen av P-däck och använder huvudentrén. Omklädningsrum för personal finns i källare, men större delen av personalen byter om på respektive avdelning. Idag sker få sängtransporter, men om så är fallet går dessa i publika delar. En väldimensionerad lastkaj ligger under p-däck och i anslutning till miljöstation. Rent gods transporteras i samma hissar som patienter. Generalitet Antal våningsplan är nio, varav åtta ligger ovan mark. Invändigt husdjup i lågdelens flyglar varierar mellan 17.20-28.60 m. Högdelens mittenparti har ett husdjup på 19.65 m, i övrigt är djupet 16.62 m. Fri höjd i lågdel är 3.40 m och i högdel endast 3.04 m. Fasaden består av brunt tegel och vit plåt. Översiktskarta Flygfoto Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 62

Lokalstandard Vårdplatser består huvudsakligen av en till två patientrum. Ett fåtal rum är för fyra patienter. Attraktiva miljöer Från högdelen samt bortre delar av lågdel får man kontakt med en utomhusterrass och de vackra omgivningarna med utsikt över Edsviken. Entréhallen har överljus, men rummet är splittrat och ombyggt. Korridorstråk får ljus och utblickar mot gårdar. Serviceutbud Nya Sollentuna Centrum, som ligger på gångavstånd, har ett stort utbud av affärer och service. Service på sjukhuset består av café, kiosk, frisör och fotvård. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 63

UVECKLINGsPOENIAL Situation Närheten till det expanderande Sollentuna centrum skapar goda förutsättningar för sjukhusets utveckling. Det bör undersökas hur gångstråk mm kan utvecklas för ytterligare förstärka kopplingarna. Det natursköna, vattennära läget är en tillgång som skulle kunna utnyttjas bättre vid en fortsatt utveckling. Grundstruktur Byggnadens enkla och tydliga grundstruktur med en lågdel i en våning med användbar våningshöjd och utstickande flyglar kring en central, huvudkommunikation ger möjligheter att organisera mottagningar och behandling på ett effektivt sätt. Uppbyggnaden med flyglar i en våning ger goda möjligheter till förändring. Det är också möjligt att ersätta enskilda flyglar för att åstadkomma lokaler med högre standard. Etablering av sänghissar i den sydvästra gaveln möjliggör separerade flöden för gående resp. sängliggande. En ambulansentré kan etableras i anslutning till de nya hissarna, vilket möjliggör direktintag av sängliggande patienter på plan 1. Lokalstandard De låga våningshöjderna i högdelarna kan innebära begränsningar i användningen för slutenvårdsverksamhet. Miljöernas attraktivitet Byggnadens yttre upplevs inte som attraktivt och är behov av en ansiktslyftning, särskilt avseende plåtdetaljer i fasaderna. Fastigheten har kvaliteter som huvudentréns överljus och det dagsljusbelysta kommunikationsstråkets utformning, gröna gårdar mm, vilket ger den en potential att utvecklas till en modern och attraktiv vårdanläggning. Huvudentrén och parkeringen måste dock omformas för att bli en öppen och välkomnande miljö. Expansion En påbyggnad av befintliga lågdelar med en våning ger ett tillskott på ca 8.000 m² En obebyggd allmänning, ägd av kommunen skulle kunna utgöra en framtida expansionsmöjlighet för sjukhuset. Nybyggnad på denna yta ger ca 50.000 m². Nybyggnad kan alternativt ske ovanpå befintlig parkering, inom befintlig tomtgräns. Avveckling och utveckling för annan verksamhet Sjukhusets högdelar har potential att utvecklas till ett kategoriboende. På lång sikt har marken ett stort värde för bebyggelse med flerbostadshus. Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 64

3.3 basfakta NÄRSJUKHUS BROMMA Dalen handen jakobsberg löwenströmska by 01 BASFAKA Fastighetens namn Beckomberga 1:1 Dalen 2 Söderbymalm 3:401 Jakobsberg 18:11 Hammarby 1:2 Fastighetsägare SLL SLL SLL SLL SLL Kommun Stockholm Stockholm Haninge Järfälla Upplands Väsby Adress Söderberga Allé 41 161 01 Bromma Åstorpsringen 6 121 31 Enskededalen Dalaröv. 6 136 45 Handen Birgittav.4 177 31 Järfälla Löwenströms väg 1 194 45 Upplands Väsby Byggår 1971 1980 1967-68, inflyttning 1970 1970 1968 Arkitekt Johan homé Arkitektkontor AB BLP Arkitekter Camil Zupanac Ritstugan AB Pütseps Arkitektkontor engboms Arkitektkontor SORLEK & KAPACIE Yta BA m ² 33 637 m ² 37 964 m ² 29 998 m ² 25 835 m ² By 01: 35 759 m ² Yta LOA m ² 29 000 m ² 28 613 m ² 17 566 m ² 15 778 m ² By 01: 21 938 m ² Markareal Ny fastighetsbildning pågår 50 521 m ² 32 562 m ² 34 647 m ² 100 Ha, ägs av Stiftelsen Löwenströmska Lasarettet Parkering 285 pl 150 pl 224 pl 200 pl Antal slutenvårdspl 300 380 150 150 250 Antal Op-salar plats för 3-4 st 3 st bef ej i bruk 2 st i bruk - 7 st i bruk Primärvård 260 m ² 3900 m ² 2900 m ² 1500 m ² Uppgift saknas Vakanser 8450 m ² Uppgift saknas 1300 m ² 2100 m ² 340 m ² Lågdelar BA m ² 7 800 m ² (pl 2) / 6 700 m ² (pl 3) 10 500 m ² (entréplan) 10 000 m ² (entréplan) 8 500 m ² (entréplan) 9 200 m ² (pl 2) / 7 600 m ² (pl 3) Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 65

NÄRSJUKHUS Nacka rosenlund sabbatsberg sollentuna BASFAKA Fastighetens namn Sicklaön 202:01 Vattenpasset 14 Sabbatsberg 16 abletten 1 Fastighetsägare SLL SLL SLL SLL Kommun Nacka Stockholm Stockholm Sollentuna Adress Lasarettsv. 4 131 45 Nacka ideliusg.12 118 69 Stockholm Oliviecronas väg 1 113 61 Stockholm Nytorpsv. 10 191 35 Sollentuna Byggår 1962, 1966, 1977 1975 1972 1976 Arkitekt Folke Löfström Arkitektkontor BLP Arkitekter Uddenberg och Hjelm-Jensen Arkitektkontor BLP Arkitekter SORLEK & KAPACIE Yta BA m 2 44 034 m 2 56 269 m 2 (By 09) 66 127 m 2 (By 06, 07, 08) 38 295 m 2 Yta LOA m 2 30 585 m 2 36 900 m 2 (By 09) 49 357 m 2 (By 06, 07, 08) 22 725 m 2 Markareal 65 593 m 2 25 523 m 2 65 359 m 2 24 140 m 2 Parkering 344 pl 40 pl 267 pl 178 pl Antal slutenvårdspl 280-270 300 Antal Op-salar 10 st i bruk - 11 st - Primärvård 3400 m ² 3800 m ² Uppgift saknas 3600 m ² Vakanser 4200 m ² 3100 m ² 10 200 m ² 3200 m ² Lågdelar BA m 2 10 100 m 2 (entréplan) 6 500 m 2 (entréplan) pl 2 11 500 m 2, pl 3 10 700 m 2 9 200 m 2 (entréplan) Övergripande fastighetsutvecklingsplan. Augusti 2011 66

Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett fastighetsbestånd på cirka 2,1 miljoner m² lokaler i Stockholms län. Bland hyresgästerna dominerar sjukvården i länet. Locum AB ägs av Stockholms läns landsting. Locums kärnvärden är Kompetens, Hållbarhet och Affärsmässighet. Sjukhusbacken 14 Box 17201 104 62 Stockholm elefon 08-690 70 00 Fax 08-690 70 10 E-post locum@locum.se www.locum.se