s U 1997:112 Delbetänkande Utrednngen om Försvarsmaktens skolverksamhet
g z 4 å 4
flm l Statens offentlga utrednngar 1997: l 12 Försvarsdepartementet En samordnad mltär skolorgansaton Delbetänkande Utrednngen om Försvarsmaktens skolverksamhet Stockholm 1997
SOU Ds kan köpasfrån Frtzes kundtjänst.för remssutsändnngar SOU Ds svarar Frtzes, Offentlga Publkatoner, på uppdrag Regerngskansletsförvaltnngsdelnng. Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst 10647 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL 91-38-20673-0 ISBN ISSN 0375-250X Stockholm 1997
Tll statsrådet chefen fö.r Försvarsdepartementet Genom beslut den 5 december 1996 bemyndgade regerngen chefen för Försvarsdepartementet tllkalla en särskld utredare med uppdrag genomföra en översyn det mltära Försvarets skolverksamhet. Med stöd bemyndgandet förordnade dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, landshövdng Gunnar Björk tll särskld utredare. Tll sekreterare utrednngen utsågs departementssekreterare Jan-Olof Lnd. Experter utrednngen vart departementsrådet Gösta Sandgren, Försvarsdepartementet, generallöjtnant Curt Sjöö, Försvarsmakten. Ingmare Lundh vart utrednngens assstent. Överste Åke Jansson, Försvarsmakten överste Björn Wbom, Försvarshögskolan, anltats för specfka analysuppgfter. Härutöver ett stort antal personer nom Försvarsmakten vart engagerade med utarbeta underlag tll utrednngen. Arbetet bedrvts under benämnngen utrednngen om Försvarsmaktens skolverksamhet. Utrednngen får härmed överlämna delbetänkandet SOU 1997:112 "En samordnad mltär skolorgansaton " Falun den august 1997. Gunnar Björk /Jan-Olof Lnd
SOU 1997:112 Innehåll l Sammanfnng 7 2 Inlednng ll..... 2.1 Uppdraget l l..... 2.2 Arbetsformer 13..... 2.3 Avgränsnngsfrâgor 14..... 3 Utgångspunkter lör utrednngens ställnngstaganden 17..... 3.1 Inlednng..17... 3.2 Det offentlga åtagandet 17..... 3.3 Försvarsmaktsplan 97 samt rksdagens försvarsbeslut 1996 18..... 3.4 Det mltära skol- utbldnngs-väsendet 19..... 3.5 Det svenska befálssystemet 23..... 3.6 Elevvolymer 24..... 3.7 Förmåga tll anpassnng 28..... 3.7.1 Organsatorsk struktur..28... 3.7.2 Förutsättnngar for långsktg kompetensutvecklng 29..... 3.8 Samordnng nom Försvarsmakten..30... 3.9 Ekonomska fnansella bedömnngsgrunder 30..... 3.9.1 Inlednng 30..... 3.9.2 Försvarsmaktens ekonomska kalkyler nför försvarsbeslutet 3 1..... 3.9.3 Regerngens hanterng de ekonomska kalkylema 31..... 3.9.4 Ekonomska beräknngar nom ramen för utrednngens arbete..32... 3.9.5 Ekonomska bedömnngsgrunder 32..... 3.10 Regonalpoltska konsekvenser 33 3.1..... l Jämställdhetspoltska konsekvenser.34... 3.12 Slutsatser 34..... 4 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur..37...
6 Innehåll SOU 1997:112 4.1 Inlednng 37..... 4.2 Försvarsmaktsgemensam Offcers-utbldnng 38..... 4.2.1 Försvarsmaktens prelmnära bedömnng 39..... 4.2.2 Konsekvensanalys 40..... 4.2.3 Utrednngens förslag bedömnng 42..... 4.3 Arméns strdsskolor..44... 4.3.1 Konsekvensanalys 45..... 4.3.2 Utrednngens förslag bedömnng..46... 4.4 Försvarsmaktens lednngscentrum,.49... 4.4.1 Försvarsmaktens prelmnära bedömng 50..... 4.4.2 Konsekvensanalys,.52... 4.4.3 Utrednngens förslag bedömnng 53..... 4.5 Skolverksamhet Halmstad 54..... 4.5.1 Bakgrund 55..... 4.5.2 Övervägda alternatv 55..... 4.5.3 Konsekvensanalys.57... 4.5.4 Utrednngens förslag bedömnng 58..... 4.6 Motorskolan 61..... 4.6.1 Utrednngens förslag bedömnng 62..... 4.7 Flygvapnets flygledarskola 63..... 4.7.1 Konsekvensanalys..63... 4.7.2 Utrednngens förslag bedömnng 64..... 4.8 Kustartllerets strdsskola 65..... 4.8.1 Konsekvensanalys 65..... 4.8.2 Utrednngens förslag bedömnng 66..... 4.9 Försvarsmaktens teknska utbldnng 67..... 4.9.1 Utrednngens förslag bedömnng 67..... 4.10 Marnens dykskolor 69..... 4.10.1 Utrednngens förslag bedömnng 69..... 5 Den nya skolstrukturen 71..... 6 Slutsatser 75
SOU 1997:112 1 Sammanfnng Utrednngens uppdrag Den särsklde utredaren haft uppgft lämna förslag syftar tll vsa hur utbldnngsverksamheten för främst anställd personal nom Försvarsmakten kan bedrvas samordnas, så de samlade resurserna utnyttjas bättre. 1 förelggande delbetänkande behandlas huvudsaklgen frågeställnngar rörande den organsatorska grundstrukturen för skol utbldnngsverksamheten nom Försvarsmakten. Övrga utrednngråden kommer allt väsentlgt hanteras nom ramen för utrednngens slutbetänkande. Emellertd det nte vart möjlgt hantera den organsatorska grundstrukturen helt från övrga separat utrednngråden. Därför även områdena specalst- fackutbldnng för Försvarsmaktens personal samt en sammanhållen ofcersutbldnng gemensam för hela Försvarsmakten flera seenden hanterats nom ramen för delbetänkandet. Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden förslag Mot bakgrund de rktlnjer fnns angvna regerngens drektv, en vktg utgångspunkt för utrednngens arbete vart de förslag presenteras skall resultera törsvarsmaktsgemensamma lösnngar för skol- utbldnngsverksamheten där så är möjlgt. l övrgt följande huvudsaklga utgångspunkter legat tll grund för de överväganden gjorts samt för de förslag redovsas delbetänkandet: åtgärder långsktg kompetensutvecklng; gynnar möjlghet tll samordnng; ekonomska förutsättnngar konsekvenser; för anpassnng; ratonellt utnyttjande befntlg organsatorsk struktur.
1997:112 SOU Sammanfnng 8 försvarsbeslut, 1996 års vart utgångspunkter vktga Andra bcfálssystemet svenska det utbldnngssystem, mltära nuvarande utbldnngsbehov. antalsmässgt "NBO samt gram/struktur organsatorsk förändrad tll förslag Utrednngens lämnar utrednngen förändrngar tll förslag De följande: delbetänkandet är hand första för skolor försvarsmaktsgemensamma Inrätta 0 de för nom utbldnngsmoment teoretska ramen offcersolka de vd närvarande för utbldnngsprogram ges skolor sådana föreslår Utrednngen krgshögskolorna. tre Östersund Stockholm Halmstad, lokalserng med organseras föreslår Utrednngen Mltärhögskolor. benämns de samt Offcershögskola marnens respektve Flygvapnets samtdgt den nordnas upphör Krgsskola Krgshögskola arméns samt skolstrukturen. föreslagna lkhet kommer Mltärhögskolorna vd Utbldnngsverksamheten skolor försvarsgrensgemensamma med nuvarande med system funktonsfack-, specfka vd utbldnng med kompletteras föreslagna för den Grunden truppslagsskolor. /eller exakta fastställd. Den prncp Mltärhögskolan är mer den utbldnngsverksamheten samt utformnngen specfka skolor dessa mellan fördelnngen utbldnngsmässga nuvarande berörs truppslagsskolor funktonsfack-, kommer krgshögskolorna offcers- vd utbldnngsprogram slutbetänkande. utrednngens för nom hanteras ramen försvarsmaktsgemensamma tll omläggnngen föreslagna Den Enlgt besparng. betydande skolor kommer även generera en kronor mljoner 500 totalt beräknngar gjorda närmare prelmnärt toårsperoden. kommande under den underdelnngar Kvarn med Skövde Brgadskola Arméns Inrätta 0 Skövde strdsskola Syd nnebär Förslaget Boden. nordnas enheter upphör Mtt Strdsskola Kvarn separata vecklas Nord Umeå strdsskola medan skolan föreslagna den organseras Brgadskolan föreslagna den tll underdelnng helt. En vnterkrgförng. utbldnng behov tllgodose for Boden
SOU 1997:112 Sammanfnng 9 Prelmnärt gjorda beräknngar vsar den föreslagna strukturen för strdsskoleverksamheten kommer generera en total besparng motsvarande ca. 230 mljoner kronor under den kommande toårsperoden. 0 Inrätta Försvarsmaktens lednngscentrum Enköpng varvd Arméns lednngs- sambandscentrum Enköpng upphör nordnas det Föreslagna centrumet. Förslaget nnebär utbldnng försvarsmaktsgemensamma system för de operatva lednngssystemen samlas tll Enköpng. Vd Arméns teknska skola Östersund samlas den mer teknknrktade utbldnngen. Vd flygvapnets JT-skola Halmstad kvarstår tlls vdare utbldnng de befntlga fasta systemen flygvapnets taktska system. På skt anser utrednngen lkhet med Försvarsmakten utbldnngen bör samlas tll en plats Enköpng vlket då även bör nkludera den taktska Iednngssystemutbldnngen. 0 lnrätta Försvarsmaktens underhålls basskola Halmstad. Flygvapnets basbefälskola, Arméns underhâllsskola, Marnens ntendenturskola, Marnens bassäkerhetsskola samt Flygvapnets väderskola upphör nordnas den föreslagna skolan. Förslaget nnebär även arméns mltärpolsutbldnng för offcerare samt vss utbldnngsverksamhet vd Försvarshögskolans managementnsttuton överförs tll Underhålls- basskolan. Grunden för ovanstående förslag första hand vart utbldnngråden bedrvs respektve försvarsgren är förhållandevs lkartade begränsade sn omfnng bör samordnas en försvarsmaktsgemensam skola, bl.a. för underlätta den långsktga kompetensutvecklngen. 0 Mot bakgrund den föreslagna nya verksamhetsnrktnngen vd F l4 Halmstad föreslås nuvarande benämnng ersätts med Försvarsmaktens utbldnngscentrum Halmstad. 0 Omlokalsera Motorskolan Skövde tll Östersund ntegrera skolan Arméns teknska skola. 0 Omlokalsera Flygvapnets flygledarskola tll utbldnngscentrumet Halmstad. Förslaget är en drekt följd verksamheten vd F 5
1997:112 SOU Sammanfnng l0 Förslaget vecklas. Försvarsbeslut skall års enlgt 1996 Ljungbyhed bl.a. de konsekvenser, postva flera nnebära bedöms luftvärnskåren Lv 6 erhållas kan synergeffekter genom Halmstad. fnns basskolan Undershålls- Föreslagna den samt tll Täby från strdsskola Kustartllerets Omlokalsera 0 Vaxholm. Rndö Kustanllerregementet Skeppsteknska marnens den del ntegrera Omlokalsera 0 skolan Skeppsteknska tll den organserad Berga skola är Karlskrona. utrednngen delar utbldnngar teknska Försvarsmaktens gäller Vad olka För uppfnng expertcentra Försvarsmaktens emellertd Det nrättas. är bör teknkområden grundläggande med struktur nuvarande bör skt på uppfnng utrednngens med skolor ersättas teknska försvarsgrensvsa en nnebär nte detta skola, teknsk även försvarsmaktsgemensam om skolorna. samlokalserng en tll två. nuvarande från dykskolor tre marna antalet Reducera 0 skt På Karlskrona. tll samlas tll Berga föreslås Verksamheten organseras. dykercentrum försvarsmaktsgemensamt dock bör ett
SOU 1997:112 2 Inlednng Regerngen beslutade vd stt sammanträde den december 5 1996 om drektv för utrednngen Försvarsmaktens skolverksamhet Dr om 1996:101, blaga 1. Samtdgt bemyndgades dåvarande chefen for Försvarsdepartementet, Thage G Peterson, tllkalla en särskld utredare. Med stöd bemyndgandet tllkallade departementschefen särskld utredare landshövdng Gunnar Björk. Tll utrednngssekreterare utsågs depanementssekreterare Jan-Olof Lnd. Enlgt regerngens drektv skall förslag från utredaren lämnas senast den 2 januar 1998. Emellertd skall förslag rörande frågor kräver rksdagens ställnngstagande lämnas senast den 1 august 1997l. 1 förelggande delbetänkande behandlas huvudsaklgen frågeställnngar rörande den organsatorska grundstrukturen för skolverksamheten. Ambtonen härvdlag vart förutom de förslag kan komma kräva rksdagens ställnngstagande även redovsa övrga förslag ställnngstaganden nom det aktuella området. l Uppdraget Det övergrpande utrednngsuppdraget vart lämna förslag syftar tll vsa hur utbldnngsverksamheten för främst anställd personal nom Försvarsmakten kan bedrvas samordnas så de samlade resurserna utnyttjas bättre. Överenskommelse sedemera träffats med Försvarsdepartementet nnebär delbetänkandet skall överlämnas den l l august 1997.
1997:112 SOU Inlednng 12 regerngen den tll utrednngen överlämnades skrvelse den l 19972, för det nrktnng förslag tll nnehöll bl.a. vlken januar 16 övergrpande utfrån det konstaterades utrednngsarbetet, fortsa nom behandlng för föremål områden olka ramen uppdraget sex var följande: områden är arbete. Dessa utrednngens för personal; Försvarsmaktens för fackutbldnng specalst- 0 grundstruktur; organsatorsk 0 hela for offcersutbldnng sammanhållen gemensam 0 en Försvarsmakten; nvåhöjande ntern mellan uppdelnng extern ändamålsenlg 0 en utbldnng; nom samordnng utbldnngsresurser cvla samt utnyttjande 0 Försvarssektorn; frågor. forsvarsanknutna utbldnngsbehov cvla 0 överlämnandet med samband utrednngen dskussoner Vd de första delbetänkandet fastslogs Försvarsdepartementet med förde Försvarsmaktens förändrngar förslag nnehålla skulle hand om också stod skolverksamheten. Det för grundstruktur organsatorska genomgrpande översyn bred nnebära skulle arbetet klart en därmed nget hade Försvarsdepartementet område. ovanstående arbetsnrktnngen. föreslagna utrednngen den ernra mot regerngens med väl dock överens arbetsnrktnng stämmer Denna tll den kopplng stark utbldnngar det vlka drektv anges Följden tdsmässgt. prorteras skall grundstrukturen organsatorska starkt tll fram bedrvts utrednngsarbete det nu blvt organsatonen. grundläggande den rörande frågor tll fokuserats påbörjats redan emellertd utrednngrâden övrga med Arbetet den behandlngen med parallellt skett därmed det anlednng med Detta grundstrukturen. organsatorska övrga de från hanteras kan svårlgen separat området aktuella 97/UFS/Bl00l dnr 1997-01-14, promemora 2 utrednngens Se vdare
SOU 1997:112 Inlednng 13 utrednngrådena. Med undantag for områdena specalsl- fackutbldnng för Försvarsmaktens personal samt en sammanhållen ofcersutbldnng gemensam för hela Försvarsmakten dock nga konkreta slutsatser förslag färdgställts nom ramen för delbetänkandet. 2.2 Arbetsformer Utrednngssekreteraren under den särsklde utredarens lednng for det fortlöpande utrednngsarbetet for utformnngen svarat samt delbetänkandet. En vktg utgångspunkt för arbetet vart det skrftlga materal Försvarsmakten ett tdgt skede överlämnade tll utrednngen nnehållande en nventerng skol- utbldnngsverksamheten. Försvarsmakten därefter stått tll utrednngens förfogande begäran från utrednngen nkommt med ett flertal skrftlga svar specfka frågeställnngar utrednngsuppdrag. Ett stort antal personer vd Försvarsmakten därmed deltagt utarbetandet olka underlag. Utrednngen under våren genomfört flertal studebesök vd ett olka skolor andra utbldnngscentrum nom Försvarsmakten vd Försvarshögskolan. Besöken gvt en nblck utbldnngsverksamheten kompletterat annan nformaton överlämnats tll utrednngen. Utrednngens experter, departementsrådet Gösta Sandgren generallöjtnant Curt Sjöö, deltagt vd de sammanträden studebesök genomförts men även på ett värdefullt sätt bstått utrednngen med synpunkter relevant nformaton olka frågeställnngar. Överste Åke Jansson överste Björn Wbom utrednngen redovsat ett specfkt uppdrag seende fördjupad analys befntlg utbldnngsverksamhet nom Försvarsmakten Försvarshögskolan.
1997:112 SOU lnlednng l4 Åke koordnerat därutöver Jansson Sjöö Curt arbete utrednngen. l detta arbete även Försvarsmaktens gentemot vktg funkton. haft Försvarsmakten. Westberg, generalmajor Curt en Wktorn, varvd Owe överbefálen med förts Dskussoner förts Samtal redovsats. även förslag ntentoner utrednngens Claes Tornberg. Försvarshögskolan, med chefen för berörda tll lämnats vdare utrednngsarbetet Informaton om framföra möjlghet gvts varvd de arbetstagarorgansatoner synpunkter. Avgränsnngsfrågor 2.3 regerngen3 framhölls tll skrvelse första mot utrednngens l Försvarsmaktens flesta skulle de drektv regerngens bakgrund eller utbldnngsuppdrag sätt med organsatonsenheter annat ett bedömnng utrednngsuppdraget. Den beröras komma organsatonsenheters antal dock gjorde då utrednngen ett var från undantas skulle kunna prelmnärt fackutbldnngar specalst- ytterlgare nget gång arbetets Under arbetet. fortsa det förändrat föranlett punkt denna framkommt ett utrednngens sda. från ställnngstagande nrättandet konstatera utrednngen kunnat Däremot Eksjö vart mnröjnngscentrum ammuntons- Totalförsvarets detta varför våren berednng under även för regerngens föremål arbete. utrednngens från exkluderats utbldnngsverksamhet centrums följande: undantagts därmed organsatonsenheter är De säkerhetscentrum underrättelse- Försvarsmaktens helkopterflottlj Försvarsmaktens GTUZ F l6 flygutb. grundläggande taktsk Flygskolan samt Trafkflygarhögskolan kommando nternatonella Försvarsmaktens mnröjnngscenter ammuntons- Totalförsvarets 3 sntt 1.1 Se
SOU 1997:1 12 Inlednng 15 På utredarens begäran Försvarsmakten nkommt med kompletterande nformaton seende den planerade verksamheten vd Arméns taktska centrum ATAC. Denna begäran föranleddes det under arbetets gång framkommt verksamheten vd arméns strdsskolor motsvarande skolenheter flera sätt skulle beröras ATACzs nrättande. Utrednngen dock nte funnt några utbldnngsmässga skäl skulle tala för en förändrad lokalserng eller Verksamhetsnrktnng vd ATAC än den framgck regerngens proposton prop. l996/97z4, Totalförsvar förnyelse - etapp l övrgt följande gränsnngar gällt för utrednngsarbetet: 0 De utbldnngsverksamheter behandlats berör första hand annan personal än värnplktga. Detta nnebär grundutbldnng för värnplktga andra totalförsvarsplktga undantagts från utrednngsarbetet. De förslag lämnas kan dock ndrekt påverka grundutbldnngen värnplktga andra totalförsvarsplktga. Utgångspunkten för arbetet vart enbart behandla den 0 utbldnngsverksamhet bedrvs nom Försvarsmakten Försvarshögskolan. Förutom specfka berörngspunkter med Luftfartsverkets utbldnngsverksamhet nga andra myndgheters utbldnngar hanterats nom för delbetänkandet. ramen 0 Konkreta frågor rörande utformnngen olka stabs- lednngsförhållanden prmärt nte vart föremål för utrednngens arbete. Vssa mer generella ställnngstaganden dock gjorts nom detta område. 0 Rktlnjer för den konkreta genomförandeprocessen föreslagna förändrngar nte behandlats. Utrednngens utgångspunkt vart Försvarsmakten så långt möjlgt anpassar aktuella förändrngar tll det pågående omstrukturerngsarbetet nom ramen för 1996 års försvarsheslut mot de tdsförhållanden angs där. Detta nnebär huvuddelen de föreslagna förändrngarna enlgt utrednngen bör påbörjas snarast vara genomförda före den l januar 2000 såvda det nte förelgger specella omständgheter.
SOU 1997:112 3 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 3.1 Inlednng 1 detta kaptel lämnas en redogörelse för de utgångspunkter bedömnngsgrunder huvudsaklgen legat tll grund för de överväganden de förslag presenteras delbetänkandet. 3.2 Det offentlga åtagandet Enlgt regerngens drektv tll samtlga kommttéer särsklda utredare dr. 1994:23 skall det offentlga åtagandet for den utrednngen berörda verksamheten prövas. Utgångspunkten för bedömnngen skall vara om de bakomlggande egentlga målen med verksamheten motverar ett offentlgt åtagande. Skol- utbldnngsverksamheten nom Försvarsmakten Försvarshögskolan uppgft vdmakthålla, stödja vdareutveckla personalens kompetens nom de verksamhetråden bl.a. åvlar Försvarsmakten. Då Försvarsmaktens uppgfter faller nom ramen för de kollektva nyttgheter rksdagen sedan länge beslutat skall fnnas är det utrednngens uppfnng skol- utbldnngsverksamheten även fortsättnngen bör vara ett offentlgt åtagande. Som stöd för denna uppfnng konstaterar utrednngen det även lgger statsmakternas ntresse delta arbetet med besluta om utformnngen den grundläggande den nvåhöjande offcersutbldnngen. Däremot fnns vssa specfka utbldnngråden där alternatva lösnngar tll den dag bedrvna nomverksutbldnng kan prövas.
12 l997zl SOU ställnngstaganden utrednngens Utgångspunkter för l8 befntlg huvuddelen utrednngen bakgrund denna Mot anser bör bedrvas fortsättnngsvs utbldnngsverksamhet skol- även nuvarande Försvarshögskolans Försvarsmaktens för nom ramen organsatonsenheter. rksdagens Försvarsmaktsplan 97 3.3 samt 1996 försvarsbeslut för programplan sn 1996 nlämnade den 4 Försvarsmakten mars förändrad tll förslag nnehöll bl.a. Planen 2001. peroden 1997 t.0.m. baserades sn vlken grundstruktur organsatorsk tur verksamhet myndghetens nrktnng för övergrpande statsmakternas 1995/9644. rskr. 1995/96:FöUI, bet. 1995/96212, prop. förnyelse Totalförsvar l996/97z4, proposton prop. regerngens I tll förhållande förändrngar flertal föreslogs ett etapp - grundstrukturen. organsatorska den seende 97 Försvarsmaktsplan särskld tllsätta såg den regerngen nformerade Vdare en om Försvarsmaktens genomföra uppgft med översyn utredare en skolverksamhet. allt l996/97:l09 rskr. 1996/97: FöUl, bet beslöt Rksdagens nnebar proposton. Detta anfört sn regerngen vad godta väsentlgt framtda tll den ställnng defntv nte rksdag regerng bl.a. tog Väderskolan Halmstad, heller vd 14 skolverksamheten F var rktlnjer nga lokalseras skulle 5 Flygledarskolan vd F samt angs strdsskolor nom armén. behovet långsktga det för vart Försvarsmaktsplan 97 vdkommande utrednngens För en vart motverngar överväganden Olka utgångspunkt. vktg den förslag de tll bakgrunden förstå för betydelsefulla Samtdgt förordade. Försvarsmakten Verksamhetsnrktnng sedermera proposton regerngens konstaterat utrednngen tll förhållande förändrngar nneburt beslut rksdagens för de förutsättnngar medfört helt förslag Försvarsmaktens nya skol- framtda beträffande den skall överväganden göras kan detta exempel nämnas Som utbldnngsverksamheten.
SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 19 nfanterbrgaden IB 16 luftvämskåren Lv 6 kommer behållas Halmstad både Strdsskola Mtt Nord blr med sna respektve närlggande brgader. Utrednngen även noterat Försvarsmaktsplan 97 vsserlgen förespråkade ytterlgare samordnng men Försvarsmaktens förslag förhållandevs hög utsträcknng prorterade försvarsgrensvsa lösnngar fore forsvarsmaktsgemensamma lösnngar för den framtda skol- utbldnngsverksamheten. Utrednngens utgångspunkter detta seende vart annorlunda efter utrednngsdrektvet entydgt förordar försvarsmaktsgemensamma lösnngar skall eftersträvas där så är möjlgt. En annan utgångspunkt för utrednngens arbete vart det regerngsuppdrag seende utbldnngssystemet for yrkes- reservoffcerare Försvarsmakten samråd med dåvarande Mltärhögskolan besvarade 1996-08-29. 3.4 Det mltära skol- utbldnngsväsendet Det mltära skol- utbldnngsväsendet kan övergrpande termer ndelas två större områden, nämlgen grundläggande nvåhöjande offcersutbldnng å ena sdan specalst- fackutbldnng både mltär cvl personal å andra sdan. Det kan dock noteras grundläggande nvåhöjande offcersutbldnng sg nnehåller ett ston mått fackutbldnng. Grundläggande nvåhöjande ofñcersutbldnng vad gäller de ges två första utbldnngsstegen, Ofñcershögskolan OHS samt Krgshögskolan KHS, nom Försvarsmakten, medan efterföljande utbldnngssteg ges vd Försvarshögskolan taktsk kurs chefskurser.
20 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:1 12 lnom armén ges OHS- samt KHS-utbldnngarna dels vd arméns strdsskolor eller vd motsvarande arméskolorfl, dels vd Krgsskolan Karlberg. lnom flygvapnet marnen ges motsvarande utbldnngar dels vd de specfka skolor går under benämnngarna fygvapnets respektve marnens OHS KHS, dels vd någon respektve försvarsgrens facksskolor eller motsvarande. OHS KHS är således benämnngar utbldnngsprogram nom armén medan det nom flygvapnet marnen även symbolserar namn specfka skolor. Dessa olkheter beror en prncpell skllnad mellan försvarsgrenarna nnebär armén genomför truppslags/ funktonsvs OHS-utbldnng gemensam för både yrkes- reservoffcersaspranter medan flygvapnet marnen börjar med en försvarsgrensgemensam start vlken sedan övergår fackutbldnng. Denna skllnad är dock enlgt Försvarsmakten helt befogad konsttueras olka utbldnngsmål. Utbldnngen vd KHS är emellertd mer lkartad mellan försvarsgrenarna. Specalst- fackutbldnng bedrvs huvudsak vd någon Försvarsmaktens olka fackskolor eller vssa fall vd Försvarshögskolan. Med undantag för den senare speglar dessa skolor betydande utsträcknng forsvarsgrens- truppslagsuppdelnng. En stor andel utbldnngsverksamheten vd dessa skolor utgörs även grundläggande- nvåhöjande utbldnngsmoment. Detta medför det är omöjlgt dra någon absolut skljelnje mellan de två övergrpande utbldnngrådena vad gäller vd vlka skolor utbldnngarna bedrvs. Skolornas anknytnng tll respektve försvarsgren /eller truppslag får även tll följd de hög utsträcknng återfnns samlokalserade med sna respektve typförband Ett exempel detta är kustflottans skolor lgger Karlskorna Berga. Denna generella kopplng medför de fall skolor omlokalseras/vecklas kommer det även fortsättnngsvs bedrvas mltär verksamhet på den berörda orten. Utrednngen det endast fåtal fall skulle möjlgt anser ett vara helt lämna en ort genom omlokalserng/vecklng en skola. En vktg företeelse är utbldnngsmässg samordnng annan offcerare värnplktga. Armén relatvt stor utsträcknng mellan skolor sambandsskolan. 4 Stabsteknska skola. Fältarbetsskolan, Underhållsskolan samt Arméns
SOU l997zl 12 Utgångspunkrer för utrednngens ställnngstaganden 21 enbart är tll för anställd personal, medan marnen flygvapnet större omfnng bedrver ntegrerad utbldnng för både anställd personal värnplktga. Försvarsmaktens olka fack- speclstutbldnngar nyttjas även flera seenden för utveckla kompetensen hos den cvlanställda personalen. Det kan t.ex. röra sg om cvla tjänstemän eller ses erhålla uppgfter nom ramen för krgsorgansatonen. Cvlanställd personal är kollektv heterogen efter personalens befnngar återfnns nom flera olka yrkesfack. Anställnng sker efter slutad cvl utbldnng /eller mot bakgrund annan relevant arbetslvserfarenhet, vlket nnebär behov form forts kompetensutvecklng varerar från fall tll fall. Även om de mer specfka utbldnngsfrågorna kommer behandlas nom ramen for slutbetänkandet utrednngen vd sna ställnngstaganden beaktat de cvlanställda är en vktg personalresurs dessutom utgör en betydande andel eleverna vd Försvarshögskolans Försvarsmaktens olka skolor. Totalt fnns 49 skolor/utbidnngscentrum eller motsvarande nom Försvarsmakten vd Försvarshögskolan med utbldnngsverksamhet for anställd personal5. l nedanstående sammanställnng redovsas vlka dessa organsatonsenheter är samt var de är lokalserade. Det bör noteras vssa skolorna/centrumen är under nrättande eller föremål för annan pågående förändrng. Skola Lokalserngsort Krgsskolan Karlberg, Stockholm FMzs drotts- överlevnadscentrum Karlberg, Stockholm Hemvärnets strdsskola Norsborg Strdsskola Syd Skövde Strdsskola Mtt Kvarn Strdsskola Nord Umeå Totalförsvarets skyddsskola Umeå Artllerets strdsskola Krstnehamn Luftvärnets strdsskola Norrtälje Arméns stabs- sambandsskola Enköpng Totalförsvarets sgnalskyddsskola Enköpng 5Antal skolor nnan förslag från utrednngens sda
12 1997:1 SOU ställnngstaganden Utgångspunkter för utrednngens 22 Eksjö fältarbetsskola Arméns ammuntons- Totalförsvarets Eksjö mnröjnngscentrum Skövde underhållsskola Arméns Skövde motorskola Arméns Östersund skola teknska Arméns underrättelse- FM:s Uppsala säkerhetscentrum Lnköpng helkopterflottlj FM:s Almnäs kommando nternatonella FM:s Karlstad Hammarö, sjukvårdscentrum FMzs Karlskrona ofñcershögskola Marnens Karlskrona Sambandsskolan Karlskrona lntendenturskolan Rndö Karlskrona, Berga, Dykskolan Karlskrona skola systemteknska Marnens Berga krgshögskola Marnens Berga Ytstrdsskolan Berga Ubåtsstrdsskolan Berga Lednngssytemskolan Berga/Karlskrona Räddnngstjänstskolan Berga Bassäkskolan Berga Mnkrgsskolan Berga/Karlskrona skolan Skeppsteknska Göteborg Radarskolan Rndö Amñbeskolan Rndö Mnkrgsskolan Täby strdsskola Kustartllerets Ängelholm/Uppsala Flygskolan Ljungbyhed väderskola Flygvapnets Ljungbyhed flygledarskola Flygvapnets Ljungbyhed Trañkflygarhögskolan Halmstad offcershögskolan Flygvapnets Halmstad skola teknska Flygvapnets Halmstad basbefálskola Flygvapnets Halmstad lt-skolan Uppsala krgshögskola Flygvapnets Uppsala flygbefälskola Flygvapnets strdslednngs- Flygvapnets Uppsala luftbevaknngsskola Östersund Karlstad, Stockholm, Försvarshögskolan
SOU l997: l 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 23 3.5 Det svenska befälssystemet Försvarsmakten tllämpar ett befalssystem benämns Den Nya Befälsordnngen NBO. Systemet, är unkt genom det bygger en gemensam befälskår, nfördes 1983 statsmakternas ntatv efter ett omfande utrednngsarbete samt genom beslut rksdagen. Det därefter utvecklats successvt men grundstrukturen allt väsentlgt förblvt oförändrad. NBO nnebär alla blvande offcerare antas genom ett enhetlgt rekryterngssystem genomgår samma grundläggande utbldnng, även om vssa varatoner förelgger mellan de olka försvarsgrenarna. Den grundläggande utbldnngen syftar tll ge offcerarna kompetens för lösa uppgfter utländska försvarsmakter löses underoffcerare underbefál, dvs. chefsuppgfter lägre forbandsnvåer. Först längre upp utbldnngssystemet kan utbldnngen nrktas mot offcersuppgfter åvlar högre chefspostoner. Systemet med en befälskår betyder dessutom den grundläggande utbldnngen dels måste kunna tllgodose grunden för offcerens långsktga utvecklng, dels måste möta kren offceren omedelbart efter utbldnngen skall kunna fylla en plats krgs- grundorgansatonen. Därför måste utbldnngssystemet bl en kompromss mellan mer generella rent specalstbetonade utbldnngsnslag efter alla offcerare nte skall utbldas nom samma områden. Ett mndre antal skall utbldas for nneha höga chefspostoner medan huvuddelen skall utbldas tll befnngar löjtnants- eller kaptensnvån. Ett stort antal skall under huvuddelen stt yrkeslv nom Försvarsmakten arbeta med uppgfter kräver mer specalstkunskaper än generella kunskaper. De mycket specella förhållanden en offcer skall verka under samt det faktum duglgheten normalfallet nte kan värderas en helt realstsk stuaton sätter därför kvaltetsfrågorna centrum för offcersutbldnngen. En vktg grundförutsättnng är därför utbldnngssystemet kan ge offcerarna förmåga kunna verka drekt utan handlednng krg. Detta nnebär särsklda kr måste ställas på utbldnngen, vssa seenden nte är helt relevanta nom ramen för andra yrkesutbldnngar.
12 1997:1 SOU ställnngstaganden utrednngens För Utgångspunkter 24 Elevvolymer 3.6 grundläggande framtda den för utgångspunkt vktg En de respektve KHS OHS är vd utbldnngsverksamheten nvåhöjande de uppfylla kunna För nödvändga bedöms elevvolymer elevantal de redovsas Nedan målsättnngarna. krgsorgansatorska planerngsrktnng långsktga motsvarar Försvarsmaktens enlgt 98/99. fr.0.m. behovet krgsorgansatorska det offcerstll antagnng Beräknad krgshögskoleprogrammen KHS OHS Armén 280 320 yrkesofñcerare 180 280 reservofñcerare Marnen 120 150 yrkesoffcerare 25 60 reservofñcerare Flygvapnet 85 130 yrkesofñcerare 35 35 reservoffcerare 725 975 Totalt 485 600 yrkesofñccrare var 240 375 reservoffcerare var elever antal seende planerat nrktnng.mm Långsktg Tabell 2.6 vd utbldnng for kommer 98/99 antas årlgen uppskade gångar KHS nklusve OHS respektve tll antagnngsvolymen årlga planerade den framgår tabellen Av gäller Vad 725 elever. respektve tll 975 uppgår totalt KHS OHS OHS tll skall reservofñcerare antas antalet bör armén noteras första vlket behovet, krgsorgansatorska långsktga det högre än är efter tjänstgörngsâren första under de de förklaras kan hand En grundorgansatonen. stor uppgfter för utnyttjas skall kunna OHS
SOU 1997: 112 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 25 del dessa reservoffcerare kommer således nte vdareutbldas vd KHS. Antalet elever vd KHS speglar allt väsentlgt det krgsorgansatorska behovet krgsförbandschefer. Försvarsmakten framhållt det totala antalet elever for närvarande antas tll utbldnngarna är något lägre än det långsktga behovet. Enlgt Försvarsmakten beror detta framför allt den anpassnngsprocess nu pågår vd myndgheten tll följd 1996 års försvarsbeslut. Har då beslut om en reducerad krgsorgansaton dess förlängnng en mnskande total personalram någon betydelse for antalet elever 1 ett försök besvara denna frågeställnng utvecklngen antalet antagna elever vd OHS jämförts med vssa konkreta mätbara faktorer seende krgsorgansatonens storlek. Det är gvetvs svårt, för nte säga omöjlgt, lyfta fram faktorer över tden en aggregerad nvå kan betraktas representatva heltäckande för krgsorgansatonens utvecklng nom respektve försvarsgren. Följande faktorer dock använts bl.a. mot bakgrund de ofta förs fram deber lgger tll grund för beslut om krgsorgansatonens storlek: 0 0 0 antal brgader nom armén antal basbataljoner nom flygvapnet antalet ytstrdsfartyg nom marnen
26 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:112 Armén 400 35 350 30 25 E y-off 200 res-off 150 g Q 3. brgader 100 1 -- 50 å 5 A s å 0.., 0 a O G O 9 8 Flygvapnet 250 200 1 Y-O 150 I: res-off 100. basbat. 50 200 Marnen 150 1 Y-O 100 L res-off 50, ytfartyg O u- Fgur 6 Jämförelse mellan antalet eleverva OHS vssa krgorgansators/a storheter, Hstorska uppgfter om antalet resentq/foerare nom marnen saknas.
SOU 1997:1 12 Ulgångspunkterför utrednngens ställnngstaganden 27 Som framgår jämförelserna torde det stå klart den storleksmässga utvecklngen krgsorgansatonen nte räcker bakgrund för förklara härleda den antalsmässga utvecklngen elevvolymerna. Dessa hstorskt sett varerat från år tll år även om en vss tendens tll nedgång kan skönjas, men något drekt lnjärt samband synes emellertd nte kunna påvsas. Intressant notera för det fortsta resonemanget är däremot den öknng antalet elever Försvarsmaktens nrktnng nnebär. l de samtal utrednngen fört med representanter från Försvarsmakten för söka förklarngar tll den antalsmässga utvecklngen framkommt storleken varatonerna stor utsträcknng kan härledas tll en kombnaton flera olka faktorer. Som de mest betydelsefulla angvts: förändrngar offcerskårens åldersstruktur, prncper för förmåga rekrytera offcerare, behov yrkes- reservoffcerare olka funktoner nvåer, förtätnng yrkesoffcerare krgsorgansatonen, krgsorgansatonens strukturella utvecklng, uppsägnng från arbetstagarnas sda, förändrngar utbldnngssystemet, ekonomska förutsättnngar för rekrytera offcerare. på olka Det nte vart möjlgt fastställa en specfk rangordnng med seende faktorernas betydelse efter de utgörs en kombnaton både påverkbara cke-påverkbara faktorer. De uppräknade faktorerna är nte heller kontnuerlgt relevanta för förklara förändrngarna antalet elever. Som en ytterlgare bdragande orsak tll öknngen antalet elever under de närmast kommande åren kan framhållas behovet ndrekt ersätta de yrkesoffcerare accepterat Försvarsmaktens erbjudande om förtda penson SPB. Den slutsats utrednngen dragt seende utvecklngen antalet elever är även om krgsorgansatonen mnskar storleksmässgt kommer detta, vart fall kort skt, vara mndre betydelse för förklara utvecklngen. Dess relevans är relatvt
28 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:1 12 underordnad andra faktorer även vd en mnskande total personalram kan få tll följd elevvolymerna under vssa tdsperoder måste upprätthållas en förhållandevs hög nvå. Sett utfrån detta perspektv utrednngen nte funnt någon anlednng närmare dskutera den planerngsnrktnng Försvarsmakten presenterat. Utrednngen noterar dock den öknng antalet elever Försvarsmakten anmält förhållande tll närmast föregående år. Samtdgt kan konstateras under de två närmast föregående decennerna t.ex. antalet armébrgader mnskat från 28 tll nuvarande nrktnng om l3 stycken. Utrednngen vll därför betona betydelsen Försvarsmakten fortsätter sn uppföljnng utvecklngen så långsktga analyser utvecklngstendenser orsakssamband även framdeles kan genomföras. 3.7 Förmåga tll anpassnng Ett vktgt nslag försvarsbeslutet är kret Försvarsmakten efter beslut statsmakterna skall kunna utvecklas både kvaltatvt kvanttatvt. Bakom detta lgger beredskapen för kunna utveckla krgsorgansatonens fulla styrka sänkts från dagar tll vssa fall flera år. Detta medför även konsekvenser för skol- utbldnngssystemet då måste organserat för klara nya stuatoner bl.a vad vara gäller behovet utbldnng kompetensutvecklng. 3.7.1 Organsatorsk struktur En vktg utgångspunkt för den framtda organsatorska grundstrukturen för skolverksamheten är redan befntlga etablssemang så långt möjlgt skall användas för nrymma nödvändg utbldnngsverksamhet. Ratonalserngar bör dock eftersträvas då främst genom samordnng koncentrerng utbldnngsverksamheten. Samtdgt bör det enlghet med anpassnngsflosofm fnnas flexbltet första hand kort skt en kunna hantera vssa förändrngar antalet elever nom ramen för befntlg organsatorsk struktur. Utrednngens bedömnng är dock
SOU l997zl 12 Utgångspunkter för utrednngens.ställnngstaganden 29 denna flexbltet nte behöver vara gränssättande for olka förslag tll ratonalserngsåtgärder dels mot bakgrund det mer långsktga anpassnngsscenarot, dels med beaktande kostnaden för upprätthålla outnyttjade tllgångar. 3.7.2 Förutsättnngar för långsktg kompetensutvecklng Vad kret på anpassngsförmåga mer konkret nnebär för utbldnngssystemet är fortfarande föremål för analys nom Försvarsmakten. Utrednngen ser återkomma tll dessa delar slutbetänkandet men vll dock redan nu lämna några kommentarer betydelse för den organsatorska grundstrukturen. En första reflekton är det nom vssa utbldnngråden torde vara vktgt upprätthålla en tllräcklg kapactet omfnng verksamheten for den långsktga kompetensen nom Försvarsmakten skall kunna säkerställas. Detta kan t.ex. röra områden där respektve forsvarsgren bedrver lkartad utbldnng for verksamhetsmässgt begränsade områden därför borde samordnas. Ett exempel den teknska annat är utbldnngen där planerngen utbldnngens utformnng borde bl långsktg. En högre mer grundkompetens torde underlätta personalens anpassnngsmöjlgheter tll den snabba utvecklngstakten nom området. Avslutnngsvs vll utrednngen även uppmärksamma utvecklngen bl.a. vapensystemsdan. Alltmer fokuseras ntresset krng nformatons- lednngssystemen. Bakgrunden tll detta är nskten om betydelsen veta vad händer, var det händer, var olka vapensystem får optmal verkan samt hur nsamlad nformaton skall hanteras for kunna utnyttjas mot fendens svaga punkter. Ett lka betydelsefullt nslag är förneka fenden samma fömågor. De organsatorska grundförutsättnngarna for långsktg utvecklng lednngs- nformatonssystem tllmäts därför stor betydelse utrednngens ställnngstaganden.
l2 l997zl SOU ställnngstaganden utrednngens för Utgångspunkter 30 Försvarsmakten nom Samordnng 3.8 tdgare utbldnngsverksamheten är skoldel En stor En truppslagsanknuten. /eller Forsvarsgrens- nämnts därför vart utgångspunkter pröva vktgaste utrednngens om en nom uppnås kan områden olka nom samordnng ökad denna entydgt mycket Utrednngsdrektvet är Försvarsmakten. ökad utbldnngsverksamheten gällande det efter gör punkt Försvarsmakten För hela bedrvas bör utsträcknng gemensamt myndgheter, statlga cvla för samutnyttjas kunna dessutom totalförsvarsuppgfter. med organsatoner kommuner kan samordnng prövas potenell bedömt Utrednngen tll skolor från utgångspunkt med enbart nte olka flera sätt möjlga kursutbud kan utgöra bakgrund antas eller mot namnet uppdragt utrednngen anlednng här Med samordnngsalternatv. kompletterande utföra förordnade de några experterna en utbldnngsprogram skolors olka seende analys för grund tll legat därefter Analysen Verksamhetsnrktnng. samordnngråden. potentella seende uppdrag Fördjupade uppnå samordnng går bl.a. vsar uppdrag dessa från Resultatet olka samlokalserng enbart nte olka flertal sätt genom ett olka vkten pekat Försvarsmakten skolor. t.ex. dubbelkompetens undvka detta för sätt etableras expertcentrum myndgheten. nom fnansella Ekonomska 3.9 bedömnngsgrunder Inlednng 3.9.1 ställnngstaganden utrednngens För utgångspunkt betydelsefull En åtgärder potentella olka konsekvenser ekonomska vart de de betona nlednngsvs redan dock vll Utrednngen medför.
SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 31 ekonomska konsekvenserna nte vart helt överordnade andra sammanhanget relevanta bedömnngsgrunder. Som en bakgrund tll hanterngen de ekonomska konsekvenserna utrednngen ansett det vara betydelsefullt återge huvudpunkterna krng de ekonomska ställnngstaganden gjordes samband med försvarsbeslutet. 3.9.2 Försvarsmaktens ekonomska kalkyler nför försvarsbeslutet lnom ramen för Försvarsmaktsplan 97 återfanns ett stort antal ekonomska kalkyler redovsade de besparngseffekter skulle genereras om Försvarsmaktens förslag tll förändrngar genomfördes. För ändamålet hade en specfk kalkylmodell för olka typer nvesterngar utvecklats. Modellen hade utgångspunkt endast betalnngskonsekvenserna för Försvarsmaktens vdkommande skulle redovsas för olka kostnadsposter så personal mark, anläggnngar lokaler MAL. Någon drekt hänsyn tll totalt nynvesterngsbehov skulle således nte tas, utan redovsnngen skulle detta seende enbart vsa de betalnngskonsekvenser nynvesterngarna föranledde. Härgenom jämfördes endast de kalkylerade betalnngsflödena mellan bbehållen verksamheten oförändrad skck det förslag tll förändrng Försvarsmakten förordade. Detta var dock ett helt korrekt förfarande enlghet med 1995 års planerngsanvsnngar från regerngen. 3.9.3 Regerngens hanterng de ekonomska kalkylerna lnom ramen för regerngens berednng de ekonomska kalkylerna utrednngen erfart alla förslag tll förändrngar förhållande tll Försvarsmaktens förslag baserades kompletterande beräknngar annan relevant nformaton från Försvarsmakten. Det är emellertd
32 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU l997zl 12 vktgt poängtera regerngen tll ytterlgare en faktor tll sn bedömnng, nämlgen behovet nynvesterngar. Härgenom framhöll regerngen förslag tll förändrngar nte med rmlg säkerhet hade en långvarg beständghet där den framtda strukturen nte var klarlagd borde undvkas. Detta gällde särsklt de fall där sådana omlokalserngar var förenade med påtaglga nvesterngskostnader eller andra kostnader. Härgenom skulle också behovet Iånefmanserade nvesterngar därgenom statens upplånngsbehov mnska. Sådana hänsynstagande för förstärka statens fnanser ngck nte regerngens anvsnngar tll Försvarsmakten. 3.9.4 Ekonomska beräknngar nom ramen utrednngens arbete för Försvarsmakten uppdrag från utrednngen utfört ett antal ekonomska beräknngar seende olka alternatv tll förändrad organsatorsk grundstruktur för skol- utbidnngsverksamheten. Beräknngsmetoden vart densamma nför försvarsbeslutet. dvs. besparngseffekterna kommer analyseras gvet olka förslag tll förändrngar. Försvarsmakten sna kommentarer tll de utförda beräknngar pekat det förelgger vss osäkerhet vad gäller de angvna besparngarna. Enlgt Försvarsmakten bör därför resultatet beräknngarna första hand utgöra ett nstrument förjämförelse mellan olka alternatv nte lgga tll grund för defntva ställnngstaganden seende totala besparngar. Utrednngen anser ändå de kalkylerade besparngarna utgör en vktgt faktor för helhetsbedömngen, varför dessa kommer redovsas nom ramen för de genomförda konsekvensanalyserna. 3.9.5 Ekonomska bedömnngsgrunder Utrednngen Försvarsmaktsplanen tolknng utrednngen noga analyserat alla de konsekvenser sedermera rksdagens beslut nnefade. Den gjort rksdagens försvarsbeslut, vad gäller det
SOU 1997:1 12 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 33 ekonomska utfallet, är med de Förändrngar gjordes förhållande tll Försvarsmaktens ursprunglga förslag, är planen balans under de första fem åren, dvs. fr.0.m. 1997 t.0.m. 2001. Med detta ses rksdagens beslut kommer generera mnst lka stora besparngar Försvarsmaktens ursprunglga förslag. l sammanhanget kan dock noteras Försvarsmakten hävdat deras förslag under de efterföljande fem åren, dvs. fr.0.m. 2002 t.o.m. 2006 skulle genererat större besparngar än den rksdagen beslutade nrktnngen. Utgångsläget for utrednngens arbete således vart rksdagens beslut kommer generera en vss besparngssumma för utrednngens vdkommande motsvaras ett utgångsläge motsvarande noll. Med detta menas varje besparng förslag från utrednngens sda kan påvsa samtdgt nnebär en ytterlgare besparng förhållande tll rksdagens beslut. l övrgt konstaterar utrednngen det nte fnns några konkreta besparngsmål angvna utrednngsdrektvet. Däremot anges förslagen från utrednngens sda bör föranleda åtgärder nnebär de samlade resurserna utnyttjas bättre. Utrednngens tolknng detta är vsserlgen skall besparngar kunna påvsas men det stor utsträcknng även handlar om t.ex. personalens kompetens utnyttjas ett mer ändamålsenlgt sätt. Möjlgheten påvsa besparngseffekter dock vart förhållandevs stor betydelse. Vad gäller nynvesterngsbehov utgångspunkten vart dessa så långt möjlgt bör undvkas efter t.ex. befntlga etablssemang bör utnyttjas största möjlga mån. Samtdgt utrednngen nte sett sg förhndrad föreslå åtgärder medför nynvesterngar. Dessa då vart motverade bl.a. långsktgt hållbara samordnngslösnngar. 3.10 Regonalpoltska konsekvenser Utrednngens bedömnng är regonalpoltska beaktats mot bakgrund de förslag lämnas kaptlet. konsekvenser det efterföljande
34 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden SOU 1997:1 12 Som tdgare nämnts är det utrednngens uppfnng det endast undantagsfall skulle vara möjlgt helt veckla den mltära verksamheten en ort genom omlokalserng skol- utbldnngsverksamhet det slag hanteras nom ramen för utrednngen. Jämfört med en vecklng/omlokalserng ett mltärt förband t.ex. ett regemente kommer de personella konsekvenserna vara tämlgen begränsade. Detta beror dels personalstyrkan vd en skola eller motsvarande enhet är betydlgt mndre än vd ett mltärt förband, dels majorteten personalen vd skolorna utgörs yrkesoffcerare dessutom många fall är kommenderade tll tjänsten lärare under en kortare tdsperod. Utrednngens ambton dock vart en del gjorda helhetsbedömnngar olka förslag försöka fnna en acceptabel regonal balans seende skolornas lokalserng. 3.1 1 J ämställdhetspoltska konsekvenser Utrednngens uppfnng är Försvarsmakten måste ha en utbldnngsorgansaton bl.a. främjar statsmakternas ambton öka antalet kvnnlga offcerare nom det mltära försvaret. Utrednngen ser analysera hur frågan kan kopplas tll utbldnngsverksamheten nom ramen för utrednngens slutbetänkande. 3.12 Slutsatser I detta kaptel en redogörelse lämnats för olka utgångspunkter bedömnngsgrunder legat tll grund för utrednngens förslag. Någon specfk prortetsordnng seende de mer specfka bedömngsgrunderna nte upprättats utan dessa stället legat tll grund för en sammanvägd bedömnng varje ensklt fall. Sammanfnngsvs följande bedömnngsgrunderna vart de mest betydelsefulla:
, SOU 1997: l2 Utgångspunkter för utrednngens ställnngstaganden 35 möjlghet tll samordnng, åtgärder gynnar långsktg kompetensutvecklng, ekonomska konsekvenser, Förutsättnngar för anpassnng, ratonellt utnyttjande befntlg organsatorsk grundstruktur.
, p SOU 1997:112 37 4 Förslag tll förändrad grundstruktur organsatorsk 4.1 Inlednng l detta kaptel presenteras utrednngens förslag tll förändrngar den organsatorska grundstrukturen. Förutom dessa återges även bakgrundsbeskrvnng, resultatet från eventuella utrednngsuppdrag tll Försvarsmakten, konsekvensanalys samt de alternatv övervägts. Förslagen redovsas med utgångspunkt från olka skolor utbldnngscentrum. De förslag tll benämnngar skolor m.m. presenteras det följande bör ses prelmnära, efter det under själva genomförandeprocessen kan framkomma skäl talar för alternatva benämnngar. Det kan t.ex. bero specfka lednngsforhållanden etc. Det kan också bero på olka ställnngstaganden utrednngen kommer fram tll slutbetänkandet.
38 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU 1997:1 4.2 Försvarsmaktsgemensam utbldnng Utrednngens förslag Följande enheter nrättas: 0 Mltärhögskolan Halmstad 0 Mltärhögskolan Stockholm 0 Mltärhögskolan Östersund Solna Följande enheter upphör nordnas ovan skolstruktur: 0 Flygvapnets offcershögskola Halmstad Flygvapnets krgshögskola Uppsala Marnens offcershögskola Karlskrona Marnens krgshögskola Berga Arméns krgsskola Stockholm Solna föreslagen Offcers- Ett de utrednngråden behandlats är Förutsättnngarna för en samlad offcersutbldnng gemensam för hela Försvarsmakten. Den organsatorska grundstrukturen utgör en mycket vktg förutsättnng för möjlgheten kunna nrätta sådana skolor. l sntt 2.4 lämnades en kortare redogörelse för OHS- respektve KHS-utbldnngarna. Härvdlag konstaterades vssa skllnader förelåg mellan de olka försvarsgrenarnas grundläggande nvâhöjande offcersutbldnngar. Utrednngen dock gjort bedömnngen det ändå fanns grund for undersöka förutsättnngarna för en samlad forsvarsmaktsgemensam offcersutbldnng. Detta gäller framför allt de utbldnngsdelar är teoretsk natur bedrvs nom ramen för OHS- mer respektve KHS-programmen.
s SOU, 1997: l 12 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur 39 l ett specfkt utrednngsuppdrag överlämnats tll Försvarsmakten begärde utrednngen olka alternatva lösnngar för gemensamma utbldnngsmoment skulle redovsas. Uppdraget baserades på en bbehållen nrktnng om tre års sammanlagd utbldnngstd för OHS KHS. Med detta utgångspunkt skulle första hand Förutsättnngarna för en respektve två termners gemensam utbldnng utredas. Olka potentella Iokalserngslösnngar skulle också redovsas. 4.2.1 Försvarsmaktens prelmnära bedömnng l det svar Försvarsmakten sedermera överlämnade tll utrednngen gjordes flera vktga konstateranden. Förutom det faktum det förelgger utbldnngsmässga skllnader mellan de olka försvarsgrenarna skulle emellertd en fördel med bedrva försvarsmaktsgemensam offcersutbldnng vara en förstärkt dentferng med en ntegrerad försvarsmakt skulle underlättas. Andra fördelar ansågs vara utbldnngen skulle kunna genomföras mer ratonellt genom stordrftsfördelar samt samverkan mellan elever med olka bakgrund skulle kunna ge en bättre förståelse för helheten. Försvarsmakten ernrade dock om reservoffcersutbldnngen skulle komma påverkas. Utbldnngen denna personalkategor är alla försvarsgrenar ntegrerad med yrkesoffcersutbidnngen. Enlgt Försvarsmakten är denna samordnng mycket vktg för kvaltén. En försvarsmaktsntegrerng offcersutbldnngen skulle medföra målen för utbldnngen reservoffcerare skulle komma fokus. Målet med denna utbldnng är eleverna efter OHS-prorammet skall kunna krgsplaceras plutonchef armén tjänstegrenschef marnen flygvapnet. Enlgt Försvarsmakten skulle försvarsmaktsgemensam utbldnng grunden ändra förutsättnngarna för reservoffcerssystemet. Mot denna bakgrund framhöll Försvarsmakten ett försvarsmaktsgemensamt skede om en termn skulle kunna narbetas det utbldnngssystem Försvarsmakten under hösten 1996 föreslagt regerngen. Föutsättnngen för detta var dock termnen genomfördes under de två första åren offcersutbldnngen, dvs. under OHS-programmet. Trots den omstrukturerng utbldnngen
40 Förslag tll förändrad organsatorsk grundstruktur SOU l9l97zl 12 ansågs bl nödvändg skulle utbldnngsmålen kunna uppfyllas offceren skulle ges en bredare mer försvarsmaktspräglad syn sn yrkesroll än vad är fallet nuvarande system. Vad gäller tänkbara lokalserngsorter lämnade Försvarsmakten en redovsnng för de orter potentellt skulle kunna komma fråga for en försvarsmaktsgemensam utbldnng. Flera dock gallrats bort ett tdgt skede pga. de nte uppfyller vssa grundläggande kr bör ställas den berörda orten. En vktg utgångspunkt t.ex. vart skolorna bör lokalseras orter även motsvarar upptagnngråden for offcersaspranterna då specellt med beaktande deras respektve hemorter. Närhet tll specfka mltära förband således nte vart helt styrande. Två termners gemensam utbldnng bedömdes däremot nte kunna genomföras om dagens utbldnngsmål skulle kunna uppfyllas. Bl.a. skulle offceren nte ges den grad professonalsm krävs för denne skall kunna verka krgs- respektve grundorgansatonen det sätt nu sker. Alternatvet skulle vara förlänga utbldnngen med motsvarande en termn vlket dock skulle generera oacceptabla kostnadsöknngar /eller alla offcerare nte skulle kunna ges denna utbldnng, vlket praktken vore nföra ett tvåbefálssystem. En total översyn utbldnngssystemet skulle härgenom bl nödvändg. Försvarsmakten anförde vdare antalet platser kan komma fråga nte bör vara för stort, bl.a. mot bakgrund kompetens- personalförsörjnngsskäl. Redan dagens system är försörjnngen med kompetenta lärare en gränssättande faktor för kvaltén utbldnngen. Antalet platser kan komma fråga begränsas också produktonsvolymen nte får bl för lten. 4.2.2 Konsekvensanalys Vad gäller konsekvensanalysen två olka scenaron vart föremål för gransknng. Det ena baseras fyra försvarsmaktsgemensantma skolor nrättas det andra tre forsvarsmaktsgemensamma