FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA PUBLIKATIONER I SVERIGE Rapport av en enkätundersökning av Alf Askergren och Jan Ekholm December 1999 Arbetsgrupp inom Försäkringsmedicinska Sällskapet
FÖRORD Försäkringsmedicinska Sällskapets styrelse beslutade tidigt att skaffa sig en överblick över svenskt försäkringsmedicinskt forsknings- och utvecklingsarbete. Föreliggande sammanställning är resultatet av en enkät, ställd till enskilda forskare och institutioner, som Försäkringsmedicinska Sällskapet bedömde relevanta i sammanhanget. Indelningen i olika grupper är vårt ansvar. Många svar har tyvärr varit för kortfattade, för att kunna användas i vår karakterisering av ämnesområden och en del arbeten har förmodligen placerats i fel kategori, bl.a. som följd av bristfälligt underlag. Rapporten bör därför uppfattas som en första, preliminär, kartläggning av försäkringsmedicinska forskningen och utvecklingsarbetet i landet. Det är Sällskapets ambition att inom det närmaste året utarbeta en reviderad upplaga av rapporten. Vår förhoppning är att underlaget till den upplagan blir ändå mer representativt. Datorbearbetning av de klassificerade materialet, inklusive grafiska presentationer, har utförts av biomedicinsk analytiker Lisbet Broman, Inst. f. Folkhälsovetenskap, div. Rehab.-medicin, Karolinska Institutet, för vilket varmt tack riktas. Vi vill också tacka alla forskare och projektmakare som bidragit till sammanställningen med sitt insända material. Alf Askergren Docent Jan Ekholm Professor, styrelseledamot i Försäkringsmedicinska Sällskapet 2
INNEHÅLL BELASTNINGSSKADOR 4 INVALIDITETSBEDÖMNING 4 LÄKAREN OCH INTYGSSKRIVNING, BEDÖMNINGSUNDERLAG OCH BEDÖMNING AV UNDERLAG 4 LÄKEMEDELSFÖRSÄKRING 5 OLYCKSFALL- OCH TRAUMAFORSKNING 5 PATIENTFÖRSÄKRING 5 PENSION 6 PRIVAT LIV- OCH SJUKFÖRSÄKRING 6 RISKBEDÖMNING 7 SAMARBETSFORMER INOM FÖRSÄKRINGSSYSTEMET 7 SOCIALFÖRSÄKRING (sjukdom, arbetsskada, rehabilitering etc) 8 ÖVRIGT 14 TABELL 15 GRAFISK PRESENTATION 16 3
BELASTNINGSSKADOR Zetterberg C, Oklar patomekanism bakom nack-skuldervärk. Problem vid försäkringsmedicinsk bedömning. Läkartidningen vol 93, nr 9, 1996 INVALIDITETSBEDÖMNING Lysell E, Sakkunnigläkaren viktig vid skaderegleringen. Medicinsk bedömning bas för korrekt ersättning. Läkartidningen vol 93, nr 7, 1996 LÄKAREN OCH INTYGSSKRIVNING, BEDÖMNINGSUNDERLAG OCH BEDÖMNING AV UNDERLAG Bremberg S, Mikaelsson B: Predictability of school absence for rate of sick-leave. Scand J Soc Med 1985;13:181-4. Hensing G, Alexanderson K, Timpka T. Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare. 1997:6:301-309. Hörnquist J O, Mikaelsson B: Repeated short-term sick leave and Quality of life. Scand J Soc Med 1990;18:91-95 Ljungdahl LO, Bjurulf P. The accordance of diagnosis in a computerized sick-leave register with doctor s certificates and medical records. Scand J Soc Med 1991;19:148-53. Mikaelsson B, Leijon M: Upprepade korta sjukfall och ledighet för vård av barn. Socialmed Tidskrift 1986;63(9):435-38 Petersson S. Eriksson M. Tibblin G. Practice variation in Swedish primary care. Scand J Prim Health Care 1997;15:68-75 Sihm H. Den sjukskrivande läkarens ansvar- Tidig rehabilitering, aktiv sjukskrivning. Läkartidningen 1994;91:340-41. Thörn Å. Nya regler för sjukpenning och sjukpension: Antikverat sjukdomsbegrepp hotar vår trovärdighet. Läkartidningen vol 94;36:3007.3008. Tibblin G. Eriksson M. Studier av sjukskrivningspraxis. Landstingsförbundet 1992. Westrin CGG. Sjukskrivning-sjukvård i skymundan. Socialmed. tidskrift 1981;9:507-515 Timpka T, Hensing G, Alexanderson K. Dilemmas in Sickness Certification among Swedish Physicians. European Journal of Public Health 1995;5,215-219. Timpka T. Hensing G. Alexandersson K. Dilemmas in sickness certification among Swedish physicians. Eur J Public Health. 1995;5(3):215-9. Avhandling, hel eller del i Staaf L, Att kunna och att vilja arbeta en analys av utlåtanden vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn. Licenciatavhandling. Stockholms universitet, inst för Socialt arbete. Rapport i socialt arbete nr 89 1999. Publicering i tidskrifter/folder Eriksen T Berg. Hippokrates idag? Samtiden 1991;5:2-14. Ljungdahl L, Mikaelsson B, Leijon M, Henriksson K: Sjukvårdskonsumtion vid upprepad korttidssjukskrivning. Svenska Läkarsällskapets Handlingar, band 94, häfte 6,1985 Nilsson A-C, Leijon M, Ljungdahl L, Mikaelsson B: Intyg från första dagen hindrar inte sjukskrivning. Social Försäkring 1987;2:19-21 4
Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en studie av utfärdade läkarintyg. FK Sthlms län FoU rapport nr 3-91 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en enkät till sjukskrivande läkare. FK Sthlms län FoU rapport nr 7-92 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster. FK Sthlms län FoU rapport 1997-11 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en studie av utfärdade läkarintyg för arbetslösa i Stockholmslän. CSF rapport 1995:1 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en studie av utfärdade läkarintyg för arbetslösa i Jämtlands län. CSF rapport 1995:2 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - läkarnas syn på sjukskrivning av arbetslösa. CSF rapport 1995:8 RFV: Läkaren och intygsskrivning, bedömningsunderlag och bedömning av underlag. RFV anser 1997:3 Föredragsmanus (t ex symposium, konferens, Riksstämma etc) Mikaelsson B: Vem bedömer bäst arbetsförmågan vid sjukdom? Föredrag vid temakonferens Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, mars 1999 Intern rapport/pm Krafft S-O & Löfqvist A, Rekommendationer för bedömning av ortopediska arbetsskador enligt regler som gäller från och med 1 jan 1993 (LAF 1993). Försäkringskassan i Älvsborgs län, 1996 LÄKEMEDELSFÖRSÄKRING Perman E, Läkemedelsförsäkringen en underutnyttjad resurs. Läkarna borde hjälpa fler att anmäla. Läkartidningen vol 93, nr 5, 1996 OLYCKSFALLS- OCH TRAUMAFORSKNING Bring J och Bring G, Pisksnärtskador kniviga försäkringsärenden. Sannolikhetsresonemang i skaderegleringen. Läkartidningen vol 93, nr 34, 1996 Holm L, Cassidy J D, Sjögren Y, Nygren Å, Impairment and work disability due to whiplash injury following traffic collisions. An analysis of insurance material from the Swedish Road Traffic Injury Commission. Scand J Public Health 1999; 2: 116-123 Jonsson C-E, Schüldt K, Linder J, Björnhagen V, Ekholm J. Rehabilitative, psychiatric, functional and aesthetic problems in patients treated for burn injuries a preliminary follow-up study. Acta Chirurgiae Plasticae 39, 1, 1997, pp. 3-8. PATIENTFÖRSÄKRING Netz P & Räf L, Hur undvika att patienten skadas i samband med operationen? Läkartidningen nr 16 1999; 1951-8 Netz P, Trombosprofylax vid ortopedi vad fordras för patienternas säkerhet? Läkartidningen nr 25 1998; 2668-70 Rydell N & Räf L, Bättre rutiner vid armbrott kan ge färre missar. Läkartidningen nr 43 1997; 3853-5 5
Rydell N & Räf L, Spinal manipulation behandling med stor komplikationsrisk. Läkartidningen nr 34 1999; 3536-40 Rydell N, Bristande uppföljning av opererad fotledsfraktur. Tendens till färre kontroller av besparingsskäl. Läkartidningen nr 48 1996; 4420-1 Rydell N, Bristfällig undersökning och feltolkning av röntgen. Fortfarande vanligt att collumfraktur missas. Läkartidningen nr 26 1996; 2528-9 Rydell N, Patientförsäkringen i förebyggande verksamhet. Läkartidningen nr 13 1995; 1368-72 PENSION Selander J. and Marnetoft S-U.: Risk Factors for Disability Pension among Unemployed Women on Long-term Sick-leave. Accepted for publication in International Journal of Rehabilitation Research, 1999. Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Elofsson Stig, Marnetoft Sven-Uno, Gullberg Anders och Berglind Hans. Nybeviljade förtidspensioner i Jämtlands län 1986-1993. CSF rapport 1996:2 Engström Per-Gösta och Larsson Anne-Sofie, Förtidspension - en studie av beslutsunderlag. FK Sthlms län FoU rapport 1994-09 Gerner Ulla, Förtidspensioner bland grekiska kvinnor bosatta i Grekland. FK Sthlms län FoU rapport nr 11-94 Hyberg Birgitta, Förtidspensionärerna i Lidingö stad. FK Sthlms län FoU rapport 1996-02 Löfström Anna. Indragning och minskning av förtidspension/sjukbidrag - en studie baserad på beslut fattade av försäkringskassan i Stockholms län 1993. CSF rapport 1995:12 Rydén Terje och Sjölin Mikael, Kartläggning av nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag i Skärholmen. FK Sthlms län FoU rapport 1996-06 Staaf Lennart, Utvecklingen av förtidspensioneringen - en beskrivning av lagstiftning och omfattning. CSF rapport 1995:5 Svensson Sven, Siira Lillemor och Larsson Anne-Sofie, Projekt terapeuticum. FK Sthlms län FoU rapport 1994-06 Wessung Lise och Bergroth Alf, Indragning och minskning av förtidspension/sjukbidrag - en kvalitativ intervjustudie baserad på beslut fattade av försäkringskassan i Stockholms län och i Jämtlands län 1993. CSF rapport 1997:1 Annan form Borg K, Hensing G, Alexanderson K. Predicitive factors for disability pension in a cohort of young persons sick listed with neck-, shoulder or back pain. In manuscript. 25. Wide P, Hensing G, Alexanderson A. Experiences of contacts with rehabilitation actors. In manuscript. PRIVAT LIV- OCH SJUKFÖRSÄKRING Johansson B, Fösäkringsgivares beslut bör ifrågasättas. Kränkt patient bör få hjälp till rättslig prövning. Läkartidningen vol 93, nr 20, 1996 6
RISKBEDÖMNING Brulin C, Gerdle B, Granlund B, Höög J, Knutsson A, Sundelin G. Physical and psychosocial work related risk factors associated with musculoskeletal symptoms among home care personnel. Scandinavian Journal of Caring Sciences in press. Ekberg K, Björkqvist B, Malm P, Bjerre-Kiely B, Karlsson M, Axelson O: Case-control study of risk factors for disease in the neck and shoulder area. Occup Environ Med 1994;51:262-266 Ekberg K, Karlsson M, Axelson O, Björkqvist B, Bjerre-Kiely B, Malm P: Cross sectional study of risk factors for symptoms in the neck and shoulder area. Ergonomies 1995;38:971-980. Hermerén G, Etik, försäkring och gentest. Angelägen offentlig debatt. Läkartidningen vol 93, nr 13, 1996 Jonsson L, Förslag från Socialdepartementet: Förbjud gentestning för försäkringsändamål. Läkartidningen vol 93, nr 18, 1996 Lindblom A och Nordenskjöld M, Ingen skall straffas för sina anlag. Genetisk information bör skyddas i lag. Läkartidningen vol 93, nr 10, 1996 Perman E, Försäkringsmedicin prognosmedicin. Läkartidningen vol 93, nr 1-2, 1996 Perman E, Gendiagnostik framtida försäkrings-krav? Ifrågasatt prognostiskt redskap. Läkartidningen vol 93, nr 3, 1996 Perman E, Håll isär individuell och allmän försäkring. Försäkringspremien inget fördelningspolitiskt redskap. Läkartidningen vol 93, nr 21, 1996 Thorén C, Intrikat riskbedömning vid barnförsäkringar. Läkartidningen vol 93, nr 3, 1996 Projektrapport The Norrtälje study Risk factors for low back and neck-shoulder disorders. Eva Vingård, Christer Hogstedt, Gunnar Németh, Mats Hagberg, Töres Theorell, Måns Waldenström, Åsa Kilbom, Christina Wiktorin, Lars Alfredsson and the Norrtälje MUSIC study group SAMARBETSFORMER INOM FÖRSÄKRINGSSYSTEMET Linder J, Schüldt K, Jansson K-Å, Ekholm J. Samverkan mellan psykiatri, ortopedi, rehabiliteringsmedicin och försäkringskassa en möjlighet till bättre underlag för beslut? Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, 461-469,1999. Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Jakobsson B, Schüldt U, Bergroth A, Ekholm J: Utvärdering av Stockholmprojektet 2: Arbetsledarnas uppfattningar. Reports from Dep of Rehabilitation Medicine, Karoilinska Institutet no27, 1999, ISSN 0283-8443 Kjellström D, Mikaelsson B, Söderström-Svensson C: Samverkan sjukvården- försäkringskassan FK, Sörmland, Rapport 5/1997 RFV: Försöksverksamhet inom rehabiliteringsområdet i Malmöhus, Norrbottens och Blekinge län en utvärdering. RFV anser 1992:12 Intern rapport/pm Alexanderson K, Samarbetsformer mellan Försäkringskassan Östergötland och Socialmedicinska avdelningen vid Samhälssmedicinska institutionen, Linköpings universitet. Rapport 1996 Alexanderson K, Thiringer G, Diderichsen F. Läkare och Försäkringsmedicin. Rapport från en hearing och en enkät till sektioner inom Svenska Läkaresällskapet. Sekiionen för Socialmedicin och Sektionen för Arbets- och miljömedicin, Svenska Läkaresällskapet. 1996. RFV: FINSAM en slutrapport. FINANSIELL SAMORDNING 1997:1 7
RFV: SOCSAM Tidiga erfarenheter en lägesrapport. FINANSIELL SAMORDNING 1998:2 RFV: Mötet med Försäkringskassan. Kundundersökning 1997. RFV redovisar 1998:4 SOCIALFÖRSÄKRING (SJUKDOM, ARBETSSKADA, REHABILITERING ETC) Alexanderson K, Hensing G Leijon M, Åkerlind I, Rydh H, Carstensen J, Bjurulf P. Pregnancy-Related Sickness Absence in a Swedish County in 1985, 1986 and 1987. 1994, Journal of Epidemiology and Community Health, 1994; 48,5,464-470. Alexanderson K, Hensing, Carstensen J, Bjurulf P. Pregnancy-Related Sickness Absence among Employed Women in a Swedish County. Scandinavian Journal of Enviroment, Work and Health. 1995;21:191-8. Alexanderson K, Leijon M, Rydh H, Åkerlind I, Bjurulf P. Epidemiology of Sickness Absence in a Swedish County 1985, 1986 and 1987. Scand J of Soc Med, 1994;22, 1, 27-34. Alexanderson K, Sydsjö A, Hensing G, Sydsjö G, Carstensen J. Impact of pregnancy on sexdifferences in sickness absence. Scand Journal of Social Medicine, 1996;24,3,168-176. Alexanderson K. Genusskillnader i sjukskrivning i Östergötland under en period av stark ökning av sjukfrånvaro. Socialmedicinsk tidskrift nr 2-3 1997. Alexanderson K. Sickness absence: a review of performed studies with focus on levels of exposure and theories utilised. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998 In press. Axelson 0. Arbetsskadebedömning vid exponering för organiska lösningsmedel. Läkartidningen 1984;17:1740-1742. Berglind H, Bergroth A, Ekholm J, Eriksen T, Westerhäll L: Kan mångvetenskaplig forskning om rehabilitering ge ny kunskap? Socialmedicinsk tidskrift, 74 nr 8-9, 352-355, 1997 Berglind H, Gerner U. Motivation och återgång i arbete bland långtidssjukskrivna, Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, 409-420,1999 Blank N. Diderichsen F. Short-term and long-term sick-leave in Sweden: relationships with social circumstances, working conditions and gender. Scand J Soc Med. 1995 Dec; 23 (4): 265-72. Brulin C, Goine H, Edlund C, Knutsson A. Prevalence of long term sick leave among home care personnel in Northern Sweden. Journal of Occupational Rehabilitation, 1998 ( in press). Ekberg K, Björkqvist B, Malm P, Bjerre-Kiely B, Andersson A, Axelson O: Rehabilitering av arbetsrelaterade besvär. Fullgott resultat kräver helhetsgrepp. Läkartidningen 1994;22:2225-2230 Ekberg K, Björkqvist B, Malm P, Bjerre-Kiely B, Axelson O: Controlled two year follow up of rehabilitation for disorders in the neck and shoulders. Occup Environ Med 1994;51:833-838. Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Sick-leave due to psychiatric disorder: Higher incidence among women and longer duration for men. The British Journal of Psychiatry. 1996; 169, 740-746. Hensing G, Alexanderson K, Bjurulf P, Allebeck P. How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures. Scand Journal of Social Medicine, 1998;26:2:133-144. Hensing G, Alexanderson K, Åkerlind I, Bjurulf P. Sick-leave due to minor Psychiatric Morbidity: role of sex integration. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 1995; 30,1,39-43. Hensing G, Alexanderson K. Domestic violence, health and sickness absence. Social Science and Medicine. Accepted if revised 1998. Hensing G, Spak F, Alexanderson K, Allebeck P. Sick-leave among women and the role of psychiatric disorder. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1997;25:3:185-192. Hermansson U, Knutsson A, Rönnberg S, Brandt L. Feasibility of brief intervention in the workplace. Int J Occup Environ Health ( in press). 8
Hornquist JO. Zar M. Hansson B. Precursors of repeated short-term sick-leave: an empirical review of some background, job and well-being characteristics. Scand J Soc Med. 1993 Sep;21(3):164.70. Isacsson A. Hansson BS. Janzon L. Kugelberg G. The epidemiology of sick leave in an urban population in Malmo, Sweden. Scand J Soc Med. 1992 dec;20(4):234-9 Jeppsson Grassman E. Det korta livet, Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, 421-432,1999 Knutsson A, Goine H. Occupation and unemployment rates as predictors of long term sickness absence in two Swedish counties. Social Science& Medicine ( in press). Landstad B, Ekholm J, Broman L, Schüldt K: Upplevda arbetsmiljöförhållanden hos kvinnor som arbetar trots smärtbesvär. Socialmedicinsk tidskrift, 76 (nr 5): 445-460, 1999 Landstad B, Ekholm J, Schüldt K, Bergroth A: Hälsorelaterad livskvalitet hos kvinnor i arbete trots ohälsa. En prospektiv studie av lokalvårdare/hemtjänstpersonal med jämförelsegrupper före och efter personalstödjande interventioner. Socialmedicinsk tidskrift, 74 (nr 8-9): 406-416, 1997 Landstad B, Ekholm J, Schüldt K, Bergroth A: Kvinnor i arbete trots ohälsa: Diagnosförekomst, smärtanalys och förändring av klinisk bild. En prospektiv jämförelse av lokalvårdare/hemtjänstpersonal med och utan särskild personalstödjande intervention. Socialmedicinsk tidskrift, 74 (nr 8-9): 417-425, 1997 Leijon M, Hensing G, Alexanderson K. Gender-trends in sick-listing with musculoskeletal symptoms in a Swedish county during a period of rapid increase in sickness absence. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998:26:3;204-213. Leijon M, Hensing G, Alexanderson K. Sickness absence with musculoskeletal disorders in occupational groups: the role of gender segregation. Submitted 1998. Lidbeck J, Utökat rehabiliteringsansvar för försäkringskassan. Ny försäkringsläkarroll kräver utbildning. Läkartidningen vol 93, nr 23, 1996 Lindqvist R & Grape O, Vocational rehabilitation of the socially disadvantaged long-term sick: interorganizational co-operation between welfare state agencies. Scand J Public Health 1999; 1:5-10 Marnetoft S.U., Selander, J., Bergroth, A. & Ekholm, J.: Rehabilitering av arbetslösa. Socialmedicinsk tidskrift, nr 5, 1996. Marnetoft S-U, Selander J, Bergroth A and Ekholm J: Unemployed sick-listed people; a comparison of uneployment among sick-listed people in rural areas of Jämtland and in the city of Stockholm, Sweden. WORK 10: 3-8, 1998 Marnetoft S-U, Selander J, Bergroth A and Ekholm J: Vocational rehabilitation early versus delayed. The effect of early vocational rehabilitation compared to delayed vocational rehabilitation among employed and unemployed, long-term sick-listed people. Internat J of Rehabil Research Vol. 22, 1999: 161-170 Marnetoft S-U, Selander J, Bergroth A, Ekholm J: The unemployed sick-listed and their vocational rehabilitation. Internat J of Rehabil Research Vol. 20, No. 3 1997: 245-253 Mikaelsson B, Vårda sjukdomsbegreppet! Förhindra överutnyttjande av försäkringarna. Läkartidningen vol 93, nr 28-29, 1996 Mikaelsson B o.a.: Varför ökar sjukfrånvaron? Del1. Läkartidningen, dec 1999 Selander J, Marnetoft S-U, Bergroth A, Ekholm J: Arbetslivsinriktad rehabilitering och senare sjukfrånvaro. Rehabiliteringens effekter för anställda och arbetslösa långtidssjukskrivna. Socialmedicinsk tidskrift, 74 nr 8-9, 390-395, 1997 Selander J., Marnetoft S-U., Bergroth A. and Ekholm J.: The Effect of Vocational Rehabilitation on Later Sick-leave. Disability and Rehabilitation, 21(4):175-180, 1999. Selander J., Marnetoft S-U., Bergroth A. and Ekholm J.: The Process of Vocational Rehabilitation for Employed and Unemployed People on Sick-leave: Employed vs Unemployed People in Stockholm compared with Circumstances in Rural Jämtland, Sweden. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 30:55-60, 1998. 9
Selander J., Marnetoft S-U., Bergroth A. and Ekholm J.: Vocational Rehabilitation and Future Sickleave. Disability and Rehabilitation, 20(2):49-54, 1998. Selander, J., Marnetoft, S.U., Bergroth, A.. & Ekholm, J.: Unemployment among the long-term sick. European J of Phys.Med.Rehabil. 6, 150-153,1996. Stefansson CG. Svensson C. Identified and unidentified menatal illness in primary health care - social characteristics, medical measures and total care utilization during one year. Scand J Prim Health Care. Mar 1994;12:1:24-31 Sundström M, Arbetsskadeförsäkringen bedömningen i domstol av belastningsskador hos kontorister och sjuksköterskor. Arbete och Hälsa 1997;17 Sydsjö A, Sydsjö G, Alexanderson K. Influence of the state of pregnancy on sickleave statistics in women aged 16-44 in a Swedish Municipality. Submitted 1998. Sydsjö A. Sydsjö G. Wijma B. Kjessler B. Changes in sick leave rates and the use of pregnancyassociated social benefits among pregnant Swedish women: an outcomes study. J Womens Health. Mar 1998;7:2:249-60 Westerhäll L, Rehabiliteringsförmåner och migration. Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, 434-444,1999 Vällfors B. Acute, subacute and chronic low back pain: clinical symptoms, absenteeism and working environment. Scand J Rehabil Med Suppl 1985;11:1-98 Åkerlind I, Alexanderson K, Hensing G, Leijon M, Bjurulf P. Sex- Differences in Sickness Absence, in Relation to Parental Status. Scand Journal of Soc Med, 1996; 4,1,27-35. Avhandling, hel eller del i Alexanderson K. Sickness absence in a Swedish County, with reference to gender, occupation, pregnancy and parenthood. Doktorsavhandling. Inst för Samhällsmed., Hälsouniversitetet, Linköping, 1995. Selander J: Unemployed sick-leavers and vocational rehabilitation a person-level study based on a national insurance material, PhD-Thesis. Karolinska Institutet, Stockholm, 1999 Kapitel i monografi/lärobok etc Alexanderson K, Hensing G Leijon M, Åkerlind I, Rydh H, Carstensen J, Bjurulf P. Pregnancy-Related Sickness Absence in a Swedish County, 1985-87. Eds: Mishell D, Kirschbaum T, Herbst A. The Year Book of Obstretics and Gynecology, Mosby, USA, 1996; 61-63. Alexanderson K, Hensing G. Ohälsa bland kvinnor i dagens Sverige. Kapitel i boken "Kvinnomedicin", red Schei B, Botten G, Sundby J, Bonniers Utbildning 1994. Alexanderson K. Samhälls- och socialmedicin. Red: Forsberg P, Bjuremark A. Kvinnors hälsa. En studie av utbildningsmaterial och undervisningsmetoder avseende grundutbildning för läkare vid Hälso- universitetet i Linköping. LEO, Linköpings universitetet 1996:1; 37-51. Hensing G, Alexanderson K. Jämn könsfördelning; bra för hälsan? Om sjukfrånvaro i kvinno- och mansdominerade yrken. Red. Bladh C, Cedersund E, Hagberg JE. Kvinnor och män som aktörer och klienter. Nerenius & Santérus förlag, Stockholm 1997. Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Axelsson-Berggren Agneta och Ängeslevä Jocelyne, Rehabilitering av grekiska och turkiska invandrare - en studie av HälsoInvests Rehabiliteringsmetodik. FK Sthlms län FoU rapport nr 10-94 Axelsson-Berggren Agneta, Slutrapport - En studie av HälsoInvests Rehabiliteringsmetodik sedd utifrån de grekiska och turkiska deltagarnas perspektiv. FK Sthlms län FoU rapport nr 18-96 Bergelind Åsa och Magnusson Marie, Att vilja och att kunna påverka och ta beslut i den egna rehabiliteringsprocessen. FK Sthlms län FoU rapport 1995-12 Berglind H, Axelsson R, Bergroth A, Ekholm J, Westerhäll L: Arbetslivsinriktad rehabilitering - på väg från mångvetenskap till tvärvetenskap. CSF 5 års jubileum, Temanummer, CSF rapportserie, Mitthögskolan/KI/SU no1, 1998 10
Bergroth Alf, Om rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport nr 1-92 Bjernbäck Marianne m fl, Om sjukskrivning. FK Sthlms län FoU rapport nr 2-92 Ekström Matilda och Helgesson Magdalena. Motivation inom försäkringskassans rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport nr 21-97 Eliasch Christina, Lagerdahl Björn och Östlin Leif, Amalgambyte - ger det minskad sjukfrånvaro? FK Sthlms län FoU rapport 1994-12 Flygel Hannele, Rehabiliteringsutredning ur den sjukskrivnes perspektiv. FK Sthlms län FoU rapport 1995-11 Gerner Ulla, Rehabiliteringssystemen i Tyskland och Sverige - en beskrivning och jämförelse. CSF rapport 1995:9 Hallman Tina, Psykisk ohälsa. FK Sthlms län FoU rapport 1994-05 Halltoft Lena, Arbetslivsinriktad rehabilitering av personer som lider av anorexia nervosa och bulimia nervosa. FK Sthlms län FoU rapport nr 20-97 Hellid Anja, Rehabilitering ur arbetsgivarperspektiv. FK Sthlms län FoU rapport 1995-12 Henerud Britt-Marie. Yrkesinriktad rehabilitering av kranskärlssjuka - uppföljning efter två månader. FK Sthlms län FoU rapport 1994-10 Hensing G, Alexanderson K, Bjurulf, P. Om nyttan av att vara sjuk. Existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom. Forskningsrådsnämnden. Rapport 95:10. Stockholm 1995. Karlsson Eiris, Söderback Ingrid, Synnerholm Maria, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Självskattad tidsanvändning under arbete och sjukfrånvaro - en studie av vad sjukskrivna personer gör och upplever när vardagliga sysslor och arbete utförs. CSF rapport 1996:3 Karlsson, E., Söderback, I., Synnerholm, M., Ekholm, J. & Bergroth, A Självskattad tidsanvändning under arbete och sjukfrånvaro. En studie av vad sjukskrivna personer gör och upplever när vardagliga sysslor och arbete utförs.. CSF Rapportserie, Mitthögskolan/KI/SU no 3:1-39. 1996 Kotilainen Kirsi och Svensson Sven, Rehabilitering av unga personer med svag förankring på arbetsmarknaden. FK Sthlms län FoU rapport 1995-12 Krafft S-O, Försäkringsmedicinsk utredning, bedömning och dokumentation. Försäkringskasseförbundet, debatt nr 3:1998 Lahtinen Tuula, Handläggning av svårbedömda rehabiliteringsärenden. FK Sthlms län FoU rapport 1997-02 Landstad Bodil, Bergroth Alf, Ekholm Jan, Rehabiliteringshandläggarnas uppfattning om sitt handlingsutrymme en studie av rehabiliteringshandläggare vid försäkringskassorna i Jämtlands och Stockholms län. CSF rapport 1995:11 Lindahl Lars, Socialförsäkringen som omfördelare av ekonomiska resurser. FK Sthlms län FoU rapport nr 23-97 Lindholm Christina M och Clevler Nils, Instrument för utvärdering av rehabiliteringsproducenter. FK Sthlms län FoU rapport 1995-02 Lindholm Christina M och Holmgren Ann-Christine, Projekt Fibromyalgi. FK Sthlms län FoU rapport 1995-03 Lindholm Christina, Att mäta effekter av yrkesinriktad rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport 1994-10 Lindholm Christina, Köp av yrkesinriktad rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport nr 6-93 Magnusson Gunilla och Berglund Marie, Planerad rehabilitering under sjukbidrag. FK Sthlms län FoU rapport 1996-08 Marnetoft Sven-Uno, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Stockholm, John Selander. CSF rapport 1995:6 Marnetoft Sven-Uno, Ersättningssystem vid sjukdom, handikapp, skada, arbetslöshet och studier. CSF 11
rapport 1995:4 Marnetoft Sven-Uno, Selander John, Bergroth Alf och Ekholm Jan, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av rehabiliteringsprocessen och betingelserna för rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Jämtlands glesbygd. CSF rapport 1996:1 Marnetoft Sven-Uno, Selander John, Bergroth Alf och Ekholm Jan, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av rehabiliteringsprocessen och betingelserna för rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Stockholm. CSF rapport 1996:5 Målsäter Birgitta, Motivation för rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport 1995-12 RFV: Arbetslöshetens betydelse för friskskrivning och förtidspensionering. RFV redovisar 1995:10 RFV: En studie av rehabiliteringsarbetet på försäkringskassan. RFV redovisar 1994:5 RFV: Friskskrivning i Sverige under åren1987 1993. RFV redovisar 1994:2 RFV: Långvarigt sjukskrivna Arbetslöshet och sammansatta riskfaktorer. RFV redovisar 1996:14 RFV: RiksLS en undersökning om långvarig sjukskrivning och rehabilitering. RFV redovisar 1995:20 RFV: Risk- och friskfaktorer sjukskrivning och rehabilitering i Sverige. RFV redovisar 1997:6 RFV: Socialförsäkring (sjukdom, arbetsskada, rehabilitering etc). RFV anser 1998:5 RFV: Vem får arbetslivsinriktad rehabilitering? RFV redovisar 1997:10 Röjdner Carina och Mörk Kjell, Alternativ arbetsmetod för rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport 1996-07 Röjdner Carina och Regnér Hultgren Anna-Lisa, Kontroll - det är fult det, eller...?, FK Sthlms län FoU rapport 1995-06 Selander J, Marnetoft S-U, Bergroth A, Ekholm J. Arbetslivsinriktad rehabilitering En jämförande studie av anställdas och arbetslösas arbetslivsinriktade rehabilitering. Rapport 1997:2 på uppdrag av Riksdagens socialförsäkringsutskott 1996. Selander John, Marnetoft Sven-Uno, Bergroth Alf och Ekholm Jan, Arbetslivsinriktad rehabilitering - en jämförande studie av anställdas och arbetslösas arbetslivsinriktade rehabilitering. CSF rapport 1997:2 Selander John, Marnetoft Sven-Uno, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Jämtlands glesbygd. CSF rapport 1995:7 Silfwerbrand Ewa och Landstad Bodil, Rehabiliteringens framväxt inom socialförsäkringen. CSF rapport 1995:10 Synnerholm Maria, Karlsson Eiris och Söderback Ingrid, Stanna hemma eller gå till jobbet? Om skälen bakom kort sjukfrånvaro. CSF rapport 1995:3 Synnerholm Maria, Söderback Ingrid, Karlsson Eiris, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Brytpunkter Sjukskrivning - arbete. Självskattningsformulär för prediktion av sjukfrånvaro. CSF rapport 1996:4 Synnerholm, M., Söderback, I., Karlsson, E., Ekholm, J. & Bergroth, A.: Brytpunkter. Sjukskrivning - arbete. Självskattningsformulär för prediktion av sjukfrånvaro CSF Rapportserie, Mitthögskolan/KI/SU no 4 1996 Wastesson Ann, Arbetsplatsbaserad rehabiliteringshandläggare från Försäkringskassan. FK Sthlms län FoU rapport 1995-12 Wattjersson Kicki och Brunnström Britta, Varför större ohälsa i Norra än Södra Botkyrka? FK Sthlms län FoU rapport 1996-03 Projektrapport Alexanderson, K. Measuring health. Indicators for working women. Red; Kihlbom Å, Messing K, Bildt Thorbjörnsson C. Women's health at work. Stockholm, Arbetslivsinstitutet, 1998. Lundberg I, Engström K, Michélsen H, Bigert C. Working conditions and long-term sick leave due to a psychiatric diagnosis. Intern rapport, Yrkesmedicin, Karolinska sjukhuset. 12
Föredragsmanus (t ex symposium, konferens, Riksstämma etc) Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Abstract selected for publication: Sick-leave due to psychiatric disorder - higher incidence among women and longer duration for men. Psychiatry Digest, vol 4, August 1997. Intern rapport/pm Alexanderson K, Håkansson N, Hensing G, Strand E. Genusskillnader i konsekvenser av sjukskrivning en långtidsuppföljning. Institutionen för Samhällsmedicin, Linköpings universitet. Arbetsrapport maj 1996. Alexanderson K, Thiringer G, Diderichsen F. Läkare och Försäkringsmedicin. Rapport från en hearing och en enkät till sektioner inom Svenska Läkaresällskapet. Sektionen för Socialmedicin och Sektionen för Arbets- och Miljömedicin, Svenska Läkaresällskapet, 1996 Henerud Brittmari och Tennmark Bobo, Yrkesinriktad rehabilitering av kranskärlssjuka - kunskapsöversikt och förundersökning. FK Sthlms län FoU rapport 1994-03 Hensing G, Alexanderson K, Knutson F. Sjukfrånvaro och hälsa bland yrkesverksamma kvinnor i Östergötland - betydelsen av faktorer i betalt och obetalt arbete. Rapport nr 3 från projektet "Kvinnors hälsa och livsvillkor". Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för Hälsa och Miljö, Linköpings universitet, 1998. Utkommer även i reviderad version som en rapport i landstingets folkhälsorapportering Hensing G, Alexanderson K, Knutson F. Sjukfrånvaro och hälsa bland yrkesverksamma kvinnor i Östergötland betydelse av faktorer i betalt och obetalt arbete. Rapport nr 3 från projektet Kvinnors hälsa och livsvillkor. Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för Hälsa och Miljö, Linköpings universitet, 1998 Hensing G, Alexanderson K, Åhlgren M, Timpka T. Vardagens problem erfarenheter från handläggare inom Östergötlands läns Allmänna Försäkringskassa. Rapport från en studie. Institutionen för Samhällsmedicin, Linköpings universitet, 1996 Lagerström-Östlund G, Alexanderson K, Cedersund E, Hensing G. Att leva med ryggbesvär: så länge man kan stå kan man jobba. Rapport inom ramen för projektet Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för Hälsa och Miljö, Linköpings universitet, 1998 RFV: Försäkringskassan en framgångsrik rehabiliterare? RFV informerar If 1998:5 RFV: Kvinnor och ohälsa en kartläggning av långtidssjukskrivna kvinnor i Sörmland. RFV informerar If 1998:1 RFV: Rygg och Nacke (ISSA) Projektbeskrivning & undersökningsgrupp. Riksförsäkringsverket och Sahlgrenska universitetssjukhuset RFV: Sjukskrivna arbetslösa Behandlar vi dem annorlunda? RFV informerar If 1998:2 RFV: Vad påverkar rehabiliteringen? En studie av Försäkringskassan Syd och dess rehabiliteringsarbete. RFV informerar If 1998:4 RFV: Vem blir frisk? Viktiga faktorer vid rehabilitering av psykiskt sjuka. RFV informerar If 1998:6 RFV: Återskapad arbetsförmåga - Betydelse av arbetslivsinriktad rehabilitering för långtidssjukskrivna. RFV informerar If 1998:3 Thorsson Eva, Under resans gång en studie av vägen till långtidssjukskrivning, Centrum för utvärderingsstudier, 1997 Annan form Alexanderson K, Hensing G, Strand E. Sickness absence with disorders in back, shoulder, or neck - a 12 year follow up. In manuscript. Alexanderson K, Hensing G. Sickness absence with cardiovascular diseases; variation with gendersegregation of occupations. In manuscript. Forsgren H, Alexanderson K, Hensing G. Social support and sickness absence among employed women. Work in progress. 13
Hensing G, Alexandersson K, Allebeck P, Bjurulf P. Abstract selected for publication: Sick-leave due to psychiatric disorder higher incidence among women and longer duration for men. Psychiatriy Digest, vol 4, August 1997 Marnetoft, S-U, Selander, Bergroth A and Ekholm: Factors associated with successful vocational rehabilitation in a Swedish rural area. Manus. Submitted Mikaelsson B o.a.: Varför ökar sjukfrånvaron? Del 2. Insänd Läkartidningen, dec 1999 Mikaelsson B o.a.: Varför ökar sjukfrånvaron? Del 3. Manus Läkartidningen, 2000 Wide P, Hensing G, Alexanderson A. Experiences of contacts with rehabilitation actors. In manuscript. ÖVRIGT Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Lagerdahl Björn. Utvecklingen av förtidspensioner, sjukbidrag och långa sjukfall. FK Sthlms län FoU rapport 1994-06 14
Tabell1.Försäkringsmedicinska publikationer fördelat på ämnesområden och publikationstyp. Ämnesområde Antal Publikationstyp Antal Belastningsskador 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Invaliditetsbedömning 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Intygsskrivning mm 24 Vetenskaplig tidskr. referee Avhandling Publicering i tidskrift/folder Offentlig rapport o ansl giv Föredragsmanus Intern rapport Läkemedelsförsäkring 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Olycksfall- och trauma 3 Vetenskaplig tidskr. referee 3 Patientförsäkring 7 Vetenskaplig tidskr. referee 7 Pension 11 Vetenskaplig tidskr. referee Offentlig rapport o ansl giv Annan form Privat liv- och sjukförsäkring Riskbedömning 11 Vetenskaplig tidskr. referee Projektrapport Samarbetsformer 9 Vetenskaplig tidskr. referee Offentlig rapport o ansl giv Intern rapport Socialförsäkring 132 Vetenskaplig tidskr. referee Avhandling Bokkapitel Offentlig rapport o ansl giv Projektrapport Föredragsmanus Intern rapport Annan form 11 1 3 7 1 1 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Övrigt 1 Offentlig rapport o ansl giv 1 Summa 202 1 9 1 10 1 1 3 5 48 2 4 51 2 1 16 8 15
Ämnesområde Övrigt Socialförsäkring Samarbetsformer inom förs. syst. 132 Riskbedömning Privat liv- och sjukförs. Pension Patientförsäkring Olycksfall och trauma Läkemedelsförsäkring Intygsskrivning Invaliditetsbedömning Belastningsskador 0 10 20 30 40 50 Antal Figur 1. Antal publikationer/rapporter med försäkringsmedicinskt innehåll fördelat på ämnesområden. Publikation Vetenskaplig tidskr. referee-syst 85 Avhandling Bokkapitel Publicering i tidskrift/folder Rapport off. och ansl. givare 71 Projektrapport Föredragsmanus Betygsuppsats Intern rapport Annan form 0 10 20 30 40 50 Antal Figur 2. Antal publikationer/rapporter med försäkringsmedicinskt innehåll fördelat på publikationsform. 16
Vetenskaplig tidskrift med referee-system Ämnesområde Övrigt Socialförsäkring Samarbetsformer inom förs. syst. Riskbedömning Privat liv- och sjukförs. Pension Patientförsäkring Olycksfall och trauma Läkemedelsförsäkring Intygsskrivning Invaliditetsbedömning Belastningsskador 0 10 20 30 40 50 Antal Figur 3. Antal publikationer i vetenskaplig tidskrift med referee-system fördelat på ämnesområde. Socialförsäkring Publikation Vetenskaplig tidskr. referee-syst Avhandling Bokkapitel Publicering i tidskrift/folder Rapport off. och ansl. givare 51 Projektrapport Föredragsmanus Betygsuppsats Intern rapport Annan form 0 10 20 30 40 50 Antal Figur 4. Antal publikationer/rapporter inom ämnesområdet socialförsäkring fördelat på publikationsform. 17
Vetenskaplig tidskr. referee-syst Intygsskrivning, pension och riskbedömning Publikation Avhandling Publicering i tidskrift/folder Rapport off. och ansl. givare Projektrapport Föredragsmanus Intern rapport Annan form 0 5 10 15 Antal Intygsskrivning Pension Riskbedömning Figur 5. Antal publikationer/rapporter inom ämnesområdena intygsskrivning, pension och riskbedömning fördelat på publikationsform. 18