FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Relevanta dokument
FRISK i förskolan - en förskola för alla 8 maj 2018

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Hygienrutiner i förskolan

Så kan vi minska spridning av

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Hygienrutiner på förskolan

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Streptokockinfektioner

HYFS föräldrautbildning

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygien och smitta i förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner på förskolan

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Smittskydd förskola. Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Norrbotten

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Hygienrutiner i förskolan

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Hygienråd för förskolan

Sjukdomspolicy förskola

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

1(8) Tungelsta Förskolor

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Infektioner hos barn i förskolan

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner i förskolan

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan

Om infektioner och smitta i förskolan

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

Infektioner hos barn i förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Välkomna till Hygien i förskolan

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

Infektioner hos barn i förskolan

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

Välkommen till Hygien i förskolan

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Minska smittoriskerna i förskolan Motion (2016:109) av Jonas Naddebo (C)

Allmänna hygienråd i förskolan

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Policy vid barns sjukdom

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Infektioner hos barn i förskolan

Hygiensjuksköterska i förskolan Ett samarbetsprojekt mellan:

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Anvisningar för sjuka barn

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Fastställd

Infektioner hos barn i förskolan

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Transkript:

FRISK i förskolan - en förskola för alla Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Ove Andersson Informationsläkare Strama Region Uppsala 018-611 90 02 ove.andersson@regionuppsala.se Vilka är vi? Viktoria Cordova Sjuksköterska Strama Region Uppsala 018 611 11 49 viktoria.cordova@regionuppsala.se Bodil Ardung Smittskyddssjuksköterska & enhetschef Smittskyddsenheten, Region Uppsala Kontaktperson för förskolor i länet 018-611 92 21 bodil.ardung@regionuppsala.se www.smittupp.nu/forskola

Vårt uppdrag - länsövergripande Smittskyddslagen tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar Samverka med myndigheter förebygga/begränsa Strama minska onödig antibiotikaförskrivning och verka för ett rationellt användande av antibiotika, resistensproblematik Barnhälsovårdens (BHV) roll förändrad Tidigare låg det i bhv uppdrag att svara för rådgivning och undervisning gentemot förskolorna i respektive upptagningsområde.

Är hygien viktigt? Ja, genom att hålla kroppen ren från smittämnen, skadliga kemikalier och smuts ökar människans motståndskraft och därigenom livslängden. Exempel; Livsmedelshygien - med god hygien när du lagar och förvarar mat minskar risken att bli matförgiftad och samtidigt håller maten längre. Personlig hygien med bad/dusch, tandborstning och rena kläder minskar risken för att bli sjuk, vara smutsig och lukta illa. Handtvätt en god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning. Vilken typ av hygien/renlighet som ska användas beror på sammanhanget tex i vården, samhället, hemmet.

Infektioner i förskolan Ove Andersson Informationsläkare, Strama Region Uppsala ove.andersson@regionuppsala.se

Bakgrund Förskola och skola är en riskmiljö för infektioner och smittspridning Hög infektionsförekomst Hög antibiotikaförbrukning

Varför är infektioner hos barn vanliga? Föds som en öppen bok Får antikroppar från modern Skaffar sig immunitet för olika sjukdomar efter att ha smittats eller vaccinerats Immuniteten står kvar olika beroende på smittämnet

Barn ska ha infektioner 2-3-åriga barn på förskola 6-8 vanliga infektioner per år normalt Atopiska 2-3-åringar (astma, eksem och allergi) 10-15 vanliga infektioner per år normalt

Vad orsakar akuta infektioner hos barn på förskolan? Virus Bakterier Parasiter mm

Bakterier är nyttiga Stimulerar immunförsvaret Metabolisk funktion Bryter ner organiskt material i miljön Producerar t.ex. fettsyror och vitaminer Associerad med IBS, allergi, fetma

Vi bär alltid bakterier som vi behöver och som ibland kan ge sjukdom I tarmen Upp till 2 ½ kg I urinen Äldre kvinnor > 80 år, upp till 50 % bär bakterien utan att vara sjuka. Finns även hos barn. Skyddar mot infektioner. I näsan Upp till 80 % av friska förskolebarn bär pneumokocker I svalget Streptokocker i svalg, upp till 25 % av barn 5-12 år bär bakterien, 5 10 % av vuxna. Upp till 60 % vid aktiv sjukdom i barngrupp.

Luftburet Spridningssätt Luftvägsinfektioner, ögoninflammationer Fekaloralt Tarminfektioner, springmask Kroppsvätskor Sexuellt överförbara sjukdomar (STI), hepatit B, hiv Autosmitta uvi, svamp Kontaktsmitta Fästinginfektioner, huvudlöss

Hur blir våra vanliga bakterier resistenta mot antibiotika??

Svar: Vi använder antibiotika

Konsekvenserna av antibiotikabehandling för dig Selekterar fram resistenta (motståndskraftiga) bakterier i normalfloran Störd tarmflora hälsoeffekter?

Konsekvenser av multiresistens för oss Minst 25 000 dödsfall/år i Europa Allt svårare att bedriva modern sjukvård - cancervård - neonatalvård - transplantationskirurgi

Varför har det blivit så här? Överanvändning av antibiotika Felaktig användning av antibiotika Underanvändning av hygien Dålig kunskap Brist på nya läkemedel

Vinterkräksjuka (calicivirus) Mycket hög smittsamhet Låg infektionsdos: 10-100 viruspartiklar > 100 miljoner viruspartiklar/gram avföring-kräkning Kan överleva, men ej tillväxa utanför levande organismen Människan enda kända reservoaren

Mottaglighet 20 % naturligt immuna Mutation kromosom 19-saknar receptor som kan binda calicivirus - kan teoretiskt ej bli sjuka Kortvarig immunitet efter genomgången infektion

Ett svårstädat virus Stabilt virus -överlever länge i miljön (vecka, månad) - 10 dygn i kylskåp - i tvätt efter 2 veckor Saknar hölje -ganska tåligt mot alkohol Mekanisk rengöring är viktigast!

När ska barnet stanna hemma från förskolan? Vid diarré och kräkningar: På grund av större risk att sprida smitta till andra ska det gå minst 48 timmar efter senaste diarré eller kräkning innan återgång till förskola. Vid övriga infektioner: Barnets allmäntillstånd avgör. Barnet ska orka medverka i de dagliga aktiviteterna och inte kräva mer omvårdnad än vanligt. - förskolan bedömer och avgör situationen på förskolan!!!

Bakgrund De flesta barn i förskoleåldern är inskrivna på förskola. o Många barn på liten yta i förskolan innebär att risken för att smitta sprids är stor och att även infektionsutbrott ökar. Studier visar att hos barn i förskolan finns en översjuklighet i infektionssjukdomar på ca 20-30 % o Flera studier visar också att genom införande av förbättrade och gemensamma hygienrutiner kan man minska barnens sjukfrånvaro och antibiotikaförbrukning.

FRISK i Enköping Genomföra utbildning i infektionssjukdomar, smittspridning och hygien till förskolan. Vara förskolan behjälplig vid inventering av nuvarande hygienrutiner och riktlinjer. Hjälpa förskolepersonalen med implementering av riktlinjer gällande hygienrutiner. Medverka på föräldramöten i möjligaste mån. Verka för att stärka samarbete mellan barnhälsovård och förskolan samt stimulera samarbete där sådant inte finns. Ha regelbunden kontakt och vid behov uppföljning med förskolorna.

Vilka ansvarar för barnens hälsa i förskolan och hur samverkar vi på bästa sätt?

Arbetsmiljöperspektiv Arbetsgivarens ansvar; värnar om personalens arbetsmiljö vill inte ha sjuk personal ont om pedagoger/personal och vikarier kostnadseffektivt att arbeta förebyggande

Tillsynsprojekt hygien i förskolan Socialstyrelsen 2009 Det måste finnas en god kunskap om hygienrutiner inom förskolan för att minimera risken för smittspridning, oavsett smittämne. För detta krävs kunnig personal, ändamålsenliga lokaler, rätt utrustning och utemiljö. Förskolan måste kunna erbjuda en god omsorg till alla barn oavsett smittsamhet. Vidare bör barnen, som en del i den pedagogiska verksamheten, lära sig att det är viktigt med god hygien

Exempel på kommentarer från föräldrar Jag kan tycka att lokalvården kunde bli bättre Inga vattenflaskorna - helt onödigt: byt ut till plastmuggar Rengöring av leksaker och möbler kunde bli bättre Personalen måste våga säga till mer om att barnen som är sjuka inte bör komma till förskolan Förbjud syskon till sjuka barn att komma till förskolan och smitta ner resten av barngruppen Man vet ju egentligen inte om personalens hygien. Jag lämnar barnet där och hämtar. Jag ser ju inte om dom är noga att tvätta händer osv. Men hoppas såklart

Exempel på kommentarer från personal inom förskolan Upplever att föräldrar chansar och kommer med halvsjuka barn till förskolan och säger att ring om barnet blir sämre är något Skulle vara bra med utbildning om smittspridning och hygien Viktigt! Det är viktigt att vi som arbetar med barn känner till hygienregler vid förskolan. Men det är lika viktigt för föräldrar att känna till hygienregler hemma och på förskolan Behöver få aktuella rön med argument som håller för diskussion... Behöver repetition!

Följande åtgärder föreslås Arbetet med att minska risken för smittspridning är av stor betydelse. För detta krävs kunnig personal, kommunikation med föräldragruppen, ändamålsenliga lokaler, rätt utrustning och utemiljö. Nedskrivna hygienrutiner och god följsamhet till dessa. Kontinuerlig fortbildning av personalen. Utbilda hygienombud som motor i arbetet. Ordna en struktur för samarbete med hälso- och sjukvård. Systematiskt följa sjukfrånvaron i barngruppen. Barnen, som en del i den pedagogiska verksamheten bör lära sig att det är viktigt med god hygien.

Vad kan förskolan, du och jag göra? Vara så kunnig som möjligt Vara noggrann med hygienen Bidra till att skapa välinformerade föräldrar

Vad är viktigt på förskolan Välutbildad personal avgör om barnet orkar delta Alla gör lika bra rutiner Använd informationsmaterial, ha det tillgängligt

Vid mötet med förälder Teamarbete Bekräfta situationen Tydliga riktlinjer om hanteringen Informationsmaterial: När, var, hur? Spegla infektionsläget

Budskap till föräldrar Barnets allmäntillstånd är viktigast allmäntillståndet avgör om barnet kan vara på förskolan eller inte, ej diagnosen. (ej magsjukor!) allmäntillståndet avgör om kontakt bör tas med sjukvården Om du är osäker så kontakta vården för råd!!!!

När ska vården kontaktas? Om barnet är allmänpåverkad Om barnet har hög feber Om barnet är farligt smittsam Om barnet har andra medicinska riskfaktorer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Finns hos distriktssköterskan!! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram

Förhindra infektioner Handtvätt före varje måltid och efter toalettbesök På skötbordet, plastad madrass, tvättas mellan varje barn. Engångsunderlägg av papper. Flytande tvål. Spola med nedfällt lock Engångshanddukar ska användas Barnen skall som regel vara ute varje dag året runt Lokalen bör vädras ordentligt dagligen Lokalen skall vara väl städad och leksakerna måste tvättas regelbundet Snuviga barn pappersnäsdukar som sedan slängs i avsett kärl

När tvättar vi händerna? Med tvål och vatten Efter toalettbesök/blöjbyte Efter snytning Före måltider, servering Efter utevistelse Annars när händerna är synligt smutsiga Handdesinfektion Används vid sjukdomsutbrott

Hur tvättas händerna?

Vanligen missade områden vid handtvätt/handdesinfektion Handens ovansida Handens insida

Handhygien är a och o (nästan) Tvättställets placering Tvål (flytande) & vatten Engångshanddukar Handdesinfektion Engångshandskar Ev. plastförkläde

Forts. Handhygien är a och o (nästan) Hosta och nys i armvecket Sjuka stannar hemma Informera när utbrott finns på förskolan Vid frågor om smitta kontakta bvc/vårdcentralen/1177

Utbrottshantering

Åtgärder för att minska smittspridningen vid utbrott av magsjukor & streptokockinfektioner God handhygien, tvätt & desinfektion, speciellt före måltid och efter toalettbesök/blöjbyte Blöjbyte använd engångshandskar, ytdesinfektion, pappersunderlägg på skötborden, byts mellan varje barn Mathantering - Låt inte personalen gå mellan kök & blöjbyte. Inga barn i köket. Ej buffé eller självservering Rengöring/tvätt, leksaker, textilier, städning, nappar. Kasta kritor och dylikt Undvik aktiviteter mellan avdelningar Mer info finns på www.smittupp.nu/forskola, Hygienråd -> skärpta hygienrutiner i förskolan!

Städa rätt!

Beställning av broschyrer och affischer ex. När barnet är sjukt, Tvätta, tvätta liten hand Telefon: 018 611 92 24/25 Fax: 018 55 29 01 E-post: smittskydd@regionuppsala.se Hemsidan: www.smittupp.nu/forskola

Nyttiga hemsidor www.smittupp.nu/forskola www.regionuppsala.se/stramauppsala

Och dra er aldrig för att kontakta oss!! bodil.ardung@regionuppsala.se viktoria.cordova@regionuppsala.se ove.andersson@regionuppsala.se