Avrapportering av regeringsuppdrag

2003-09-29 1(8) Till Utbildningsdepartementet Avrapportering av regeringsuppdrag Skolverket överlämnar härmed delrapport från uppdraget Utbildningsresultat för elever med utländsk. Avrapporteringen omfattar detta underlag samt rapporten Läsförståelse hos elever med utländsk En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder, vilken bifogas som bilaga. Regeringsuppdraget Utbildningsresultat för elever med utländsk Skolverket fick i 2003 års regleringsbrev 1 ett uppdrag med följande ordalydelse: Skolverket skall ytterligare fördjupa analysen av orsakerna till varför elever med utländsk generellt har lägre utbildningsresultat än svenska elever. Skolverket skall därvid undersöka betydelsen av kön, ålder, när en elev anländer till Sverige, föräldrarnas utbildnings och sysselsättningsgrad etc. En delrapport skall lämnas senast den 1 oktober 2003. Uppdraget skall slutrapporteras senast den 1 oktober 2004 Denna rapport utgör en delredovisning av detta uppdrag. Rapporten består av en kortfattad beskrivning av situationen för elever med utländsk, vad avser deras prestationer i skolan. En mer komplett och detaljerad beskrivning kommer att återfinnas i slutrapporten. Vidare så diskuteras i allmänna ordalag vad som är av intresse att fördjupa i analysarbetet, med utgångspunkt i den bild som framträder i olika aktuella rapporter som behandlar området. Även vilka dataunderlag som finns tillgängliga och som är av intresse att utnyttja i det kommande analysarbetet behandlas. Till rapporten fogas även som bilaga (bilaga 2), en rapport om elever med utländsk, vilken Skolverket publicerade under våren 2003 2. Inför arbetet med regeringsuppdraget har en projektgrupp bildats. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende förskola, skola och vuxenutbildning 2 Läsförståelse hos elever med utländsk En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder, Rapport nr 227

2 Bakgrund Skolverket samt andra myndigheter och forskare har under åren redovisat flera olika resultat där det framgår med stor tydlighet att elever med utländsk som grupp presterar sämre i det svenska utbildningssystemet än infödda elever, dvs. elever som saknar utländsk. Med elever med utländsk avses här dels elever som själva är födda utomlands, med föräldrar även de födda utomlands (eller en förälder född utomlands eleven inte använder landets språk i hemmet) och dels elever födda i landet med båda föräldrarna födda utomlands. Elever med utländsk lämnar i större utsträckning än infödda elever skolan med ofullständiga betyg 3. I Skolverkets lägesbedömning 2000 4 framgår att utbildningsresultaten bland elever med utländsk är illavarslande och det antyds också att alla elever inte får möjligheter att utvecklas efter sina förutsättningar och behov på det sätt som läroplanen föreskriver. Vad som är oroväckande är bland annat att andelen elever med utländsk i betydligt större utsträckning lämnar grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg jämfört med infödda elever. Av de elever som år 1999 lämnade grundskolan saknade var femte elev med utländsk grundläggande behörighet till studier på nationellt program, att jämföra med totalt var tionde elev bland infödda. Samma mönster framträder i gymnasieskolan. Totalt så lämnade åtta av tio elever gymnasieskolan med slutbetyg. För elever med utländsk är motsvarande siffra endast sju av tio. Samma mönster framträder även för elever med utländsk som är födda i Sverige, men skillnaderna är betydligt mindre. Likartade mönster framträder även i Skolverkets lägesbedömning för 2002 5. Några positiva tendenser rapporteras där. Där konstateras bland annat att skolåret 2001/2002 hade pojkar i grundskolan med utländsk ökat sitt genomsnittliga meritvärde i absoluta tal. Flickor med svensk har fortfarande högst meritvärde, därefter flickor med utländsk, därnäst pojkar med svensk och lägst meritvärde har pojkar med utländsk. Trots att det i förskolans läroplan sägs att förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, så har modersmålsstödet minskat kraftigt under den senaste tioårsperioden 6. Endast vart åttonde barn av dem som har rätt till ett sådant stöd tog del av detsamma. Elever med annat modersmål än svenska är överrepresenterade bland dem som lämnar grundskolan utan behörighet att söka till de nationella programmen på gymnasiet. Dessa elever har rätt till undervisning och studiehandledning på modersmålet i enlighet med gällande läroplan. Under den senaste tioårsperioden har både modersmålsundervisningen såväl som studiehandledningen kraftigt skurits ned i grundskolan. Utbildningen av modersmålslärare har under perioden helt eller nästan helt försvunnit. Det är också vanligt att undervisningen förläggs såväl tid- som lokalmässigt på sådant sätt att det blir svårt för eleverna att delta 7. Att modersmålsundervisningen samt studiehand- 3 Utan fullständiga betyg varför når inte alla elever målen? Skolverkets rapport nr 202 4 Barnomsorg och skola 2000, Skolverkets lägesbedömning. 5 Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002, Rapport nr 225. 6 Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002, Rapport nr 225. 7 Flera språk - fler möjligheter, Utveckling av modersmålsstödet och modersmålsundervisningen 2002. Rapport från Skolverket på uppdrag av regeringen.

3 ledning försämrats under den senaste tioårsperioden framstår som klart. Vad som är något oklart är i vilken utsträckning det lägre utnyttjandet av modersmålsstödet beror på dessa försämringar, eller om det finns andra inverkande faktorer. Även det faktum att många av eleverna med utländsk samtidigt med inlärningen av svenska, måste utnyttja svenska för att lära sig olika ämnen på svenska, bidrar till en mer komplex inlärningssituation. En del forskare har pekat på en tendens till att anlägga ett bristperspektiv på just elever med utländsk, och därmed tillmäta dessa elever egenskaper som innebär att de har brister (exempelvis bristande svenskkunskaper), när det till viss del även kan vara så att skolan och/eller skolsystemet systematiskt missgynnar dessa elever. För att inlärningssituationen för dessa elever skall bli optimal, måste den anpassas efter dessa elevers speciella förutsättningar. Om inte sådana anpassningar görs i tillräcklig utsträckning riskerar dessa elever att få studieresultat som är lägre än för jämförbara infödda elever. 8 Elever med utländsk och PISA-resultaten 2000 I en skolverksrapport publicerad 2003 9, som utnyttjat material från PISA 2000 (en internationell kunskapsundersökning av 15-åringar), jämförs skillnader i läsförståelse för infödda elever med de elever som har utländsk. I rapporten framgår att skillnaderna i presterad läsförståelse i Sverige mellan elever med utländsk och infödda visserligen inte är större än för OECD-länder i genomsnitt, men samtidigt konstateras att med de högt ställda mål att ge elever en likvärdig utbildning som anges i styrdokument, så borde detta så kallade prestationsgap mellan infödda elever och elever med utländsk vara betydligt mindre. Det framgår att prestationsgapet varierar relativt mycket bland de tio länderna som ingick i studien. Bidragande orsaker kan finnas i ett flertal bakomliggande faktorer vilka uppvisar ett samband med elevers prestationsnivå. En viss del av de uppvisade skillnaderna i läsförståelse mellan infödda och elever med utländsk samvarierar med sfaktorer kopplade till elevens familje som föräldrarnas utbildning och deras ställning på arbetsmarknaden. En faktor som i tidigare undersökningar visat ett starkt samband med läsförståelse är vilket språk som eleven mestadels använder i hemmet 10. Denna faktor uppvisade ett starkt samband med läsförståelse även i de tio OECDländerna 11 som ingick i den refererade studien. 8 Likvärdighet i en skola för alla, Skolverket, Forskning i fokus, nr. 3. 9 Läsförståelse hos elever med utländsk En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder, Rapport nr 227. 10 Elley, B.W. (1992). How in the world do students read. The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). 11 Sverige, Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Kanada och USA.

4 Även efter att det kontrollerats för faktorer som föräldrarnas utbildning samt socioekonomiska status återstod betydande skillnader i läsförståelse mellan elever med utländsk och infödda elever i flertalet av de länder som ingick i studien. För några länder, framför allt Australien, Kanada samt Nya Zeeland, försvann skillnaderna i läsförståelse mellan elever med utländsk och infödda elever. För andra länder, däribland Sverige, kvarstod betydande skillnader i läsförståelse mellan elever med utländsk och infödda. De olika stora skillnaderna i läsförståelse mellan elever med utländsk och infödda elever kan till viss del hänga samman med att sammansättningen av invandrare som kommit under 1990-talet skiljer sig avsevärt mellan olika länder. En del länder, framför allt de med små skillnader i läsförståelse mellan dessa elevgrupper, tar främst emot en reglerad arbetskraftsinvandring, där krav på en i det nya landet efterfrågad yrkeskompetens samt språkkunskaper i det nya landets språk ställs. Familjer som flyttar till ett nytt land under dessa betingelser har antagligen bättre förutsättningar för att snabbt integreras i det nya samhället, jämfört med familjer som flyr krigsdrabbade länder. De nordiska länderna hör till dem som framför allt tagit emot invandrare med flyktingskäl, och just att ha flykting verkar för dessa elever att på något sätt hänga ihop med en generellt lägre läsförståelse, även efter kontroll av sfaktorer som social. Dessa familjer kommer till länder där kanske föräldrarnas yrkeskunskaper ej efterfrågas och föräldrarna talar endast det nya landets språk i liten utsträckning. Vidare kan till exempel upplevelser i det gamla landet, vid flykten eller vid ankomsten till det nya landet inverka på läsförståelse nivån för elever med flykting. I rapporten fanns också indikationer på att elever, oavsett, som går i skolor med stora andelar elever med utländsk (i rapporten minst 40 % elever med utländsk ), presterar sämre i läsförståelse än motsvarande elevgrupp som går i skolor som inte har fullt så stora andelar av elever med utländsk. Dessa skillnader är störst för de elever med utländsk som är födda utomlands, men skillnader i läsförståelse återfanns även hos övriga elever i dessa skolor, såväl infödda elever som elever med utländsk födda i landet. Denna negativa effekt av att gå i en invandrartät skola kan vara kopplade till åtminstone två olika möjliga effeketer: En möjlighet skulle kunna vara att det finns en överrepresentation av nyinflyttade och/eller flyktinginvandrare i de invandrartäta skolorna. Den negativa effekten av att gå i en invandrartät skola skulle i detta fall då bero på att sammansättningen av elever med utländsk är annorlunda än för övriga skolor. I detta fall är den lägre nivån på läsförståelse att vänta, då det är orimligt att tro att elever med kortare vistelsetid i landet skall prestera lika bra som elever som har haft en längre vistelsetid i landet. Detta gäller särskilt de elever som inträder i det svenska skolsystemet relativt sent i skolgången, exempelvis i slutet av grundskolan. Denna effekt är en så kallad kompositionell effekt. En andra möjlighet är att den individuella prestationen påverkas av elevgruppens sammansättning, vilket här skulle kunna bero på att integration försvåras för elever med utländsk i segregerade skolor i högre grad än elever i övriga skolor. Läsförståelse i svenska kan generellt ligga lägre för elever i invandrartäta skolor då den informella kontakten med svenska språket antagligen är lägre jämfört med motsvarande elevgrupper som går i skolor med lägre segregationsgrad. I detta fall uppstår en extraeffekt av utländsk på

5 grund av att en stor del av omgivningen har utländsk, i skolan såväl som i boendet. Denna effekt kan kallas för en kontextuell effekt. Båda effekterna har sitt ursprung i det alltmer segregerade boende som framför allt invandrargrupper på senare tid väljer eller är hänvisade till, då segregerat boende också i många fall genererar segregerade skolor. Ingen av dessa effekter utesluter den andra, och det är troligt att båda existerar samtidigt. Här skall dock inte glömmas att variationen för elever med eller utan utländsk är stor, och att det finns s.k. mångkulturella skolor, med mer än 50 procent elever med utländsk, som har bland landets högsta genomsnittliga betygsresultat 12. Fördjupade analyser Bilden som ges i föregående text av skolsituationen för elever med utländsk är givetvis inte fullständig, utan det finns behov av breddning såväl som fördjupning i denna beskrivning, i första hand för prestationsgapet bestämmande faktorer i Sverige. Det finns behov av att ytterligare belysa faktorer som kan samvariera med skillnader i skolresultat, i svenskämnet såväl som andra ämnen. För att få ett fullödigt dataunderlag att arbeta med skall totalinsamlingen av ämnesprov samt skolbetyg i år 9, som Skolverket genomför med start 2003, utgöra ett av de underlag som skall utnyttjas för att ytterligare fördjupa analysen på området. Underlaget möjliggör jämförelser mellan skolresultat i form av betyg i olika ämnen såväl som elevernas prestation i ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk, engelska samt matematik. Undergruppsanalyser Det är också av intresse att studera hur mycket olika faktorer inverkar på elevernas studieresultat, då det mycket väl kan vara så att sfaktorernas inverkan skiljer sig åt för olika undergrupper av elever med utländsk. Därför skall det till detta underlag fogas olika registerdata som kan bidra till att förklara nivå och variation i skolresultat för olika undergrupper, bland annat infödda respektive elever med utländsk, men även för olika identifierbara undergrupper inom gruppen av elever med utländsk och infödda elever. I en forskningsöversikt 13 påpekas att det i flera studier har visats att det finns en stor variation såväl inom som mellan olika etniska grupper, med avseende på studieresultat, även efter att det tagits hänsyn till föräldrarnas utbildning och socioekonomiska status. Studieframgång i relation till klass och kön framträder tydligt, medan relationen till etnicitet är mer komplex och svårfångad. Dessa mönster med stora variationer framträder även mellan länder när skillnader i studieresultat jämförs för elever med utländsk och infödda elever 14. Många samverkande faktorer tycks inverka, och fångas inte alltid i grövre indelningar som infödda och elever med utländsk, då de är alltför heterogena och med en betydande inomgruppsvariation, vilket leder till att dylika gruppindelningar ibland saknar förklaringsvärde. Det är därför av stor vikt att 12 Skolverkets lägesbedömning av barnomsorg, skola och vuxenutbildning 2002, Rapport nr 225. 13 Likvärdighet i en skola för alla, Skolverket, Forskning i fokus, nr. 3. 14 Läsförståelse hos elever med utländsk En fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i tio länder, Rapport nr 227.

6 beakta detta i det fortsatta arbetet, och då försöka belysa vilka faktorer som är förknippade med svaga respektive bra studieresultat, inom olika undergrupper av intresse. Faktorer som har nämnts som viktiga i internationell forskning och som samvarierar med skolframgång för minoritetselever är: anledningen till flytten, familjens kulturella, sociala och ekonomiska kapital, resurser som ställs till gruppens förfogande i samhället och i skolan, gruppens status i det nya landet, gruppens storlek, kontexten gruppen möter i samhället och i skolan, undervisningens kvalitet, kulturavstånd mellan hemmet och skolan samt elevens kön. Invandrartäta skolor En aspekt som skall undersökas är varför elever med utländsk som går i invandrartäta skolor tenderar att prestera sämre än övriga elever med utländsk. Här finns möjlighet till att analysera variationsspridning mellan exempelvis invandrartäta skolor och övriga skolor med avseende på skolprestation. Det finns också ett intresse av att undersöka i vilken grad allmänna segregationsfaktorer såväl som skolspecifika faktorer samvarierar med elevernas prestationer i skolan. Betydelsen av bland annat kompositionella respektive kontextuella effekter på elever skolprestation skall klarläggas. En fråga som skall utredas är om det finns skillnader mellan invandrartäta skolor och övriga skolor i graden av samband mellan sfaktorer och skolprestation. Det skall i analysarbetet särskilt beaktas invandrartäta skolor som uppvisar goda utbildningsresultat, samt vilka bestämningsfaktorer som kan vara kopplade till detta. Kompletterande analyser med data från olika kunskapsundersökningar Ovan angivna analyser, som skall grundas på totalinsamlingen av betyg och ämnesprov för elever som slutat år nio under vårterminen 2003 och till den fogade uppgifter ur diverse register, kan vid behov kompletteras av analyser av olika urvalsstudier gjorda under ungefär samma tidsperiod. Här finns material från exempelvis NU-03 15, PISA 16, TIMSS 17 och PIRLS 18 att tillgå. Fördelen med att utnyttja datamaterial från dessa urvalsstudier är framför allt att det till dessa har samlats in diverse olika sfaktorer som beskriver eleven, dess familj, skolsituation etc. Många av dessa senare typer av sfaktorer är som regel inte tillgängliga i registerdata. Nackdelen är emellertid att möjligheterna till att genomföra analyser på undergruppsnivå är sämre i detta material, då elevgrupperna med invandrar i dessa undersökningar är relativt små. Grundskolan kontra gymnasieskolan I sammanhanget är det av intresse att studera infödda i landet och elever med utländsk med avseende på deras val i övergången till gymnasieskolan, 15 Nationell Utvärdering, 2003. 16 Programme for International Student Assessment, anordnad av OECD. 17 Trends in International Mathematics and Science Study, anordnad av IEA. 18 Progress in International Reading Literacy Study, i Sverige deltog år 2001 elever ur år tre samt år 4 i den internationella läsundersökningen PIRLS, även denna undersökning anordnas av IEA.

7 och konsekvenser av dessa val i fortsatta skolprestationer. En jämförelse skall göras av det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan för elever födda i landet respektive elever med utländsk med samma grupps genomsnittliga meritvärden vid utgången av gymnasieskolan 2003. Beskrivningen skall göras för gymnasieskolans olika program. Det finns visserligen behov av att även fördjupa analysen kring elever med utländsk och deras situation i gymnasieskolan, men bedömningen här är att låta sådana analyser anstå, bland annat på grund av brist på dataunderlag. Kvalitativa analyser Det finns behov av att genomföra analyser som grundas i såväl kvalitativa som kvantitativa metoder, även om analyserna i första hand kommer att utnyttja kvantitativa data för att beskriva och analysera samband mellan elevers skolprestationer och relevanta sfaktorer. Speciellt då arbetet i studien närmar sig vad som sker i det interna skolarbetet, och då särskilt klassrummet, kan det finnas behov av att komplettera de kvantitativt resultaten med kvalitativt grundade studier. Planerat arbete Analyser av ämnesproven samt slutbetyg med 2003 års totalinsamling. Verifiering av olika resultat i rapporten Läsförståelse hos elever med utländsk. Analys av undergrupper av elever med utländsk. Ursprungsland, tid i landet, kön, invandrartäta skolor etc. Jämförelse av prestationsgap för infödda och elever med utländsk i flera ämnen, bland annat matematik och engelska. För gymnasieskolan studera skillnader i avgångsbetyg och meritvärden mellan infödda elever och elever med utländsk, samt även jämföra med meritvärden i år 9. Studera hur skillnader i prestation varierar mellan olika program i gymnasieskolan för infödda elever respektive elever med utländsk.

8 De uppräknade punkterna skall ses som möjliga inriktningar i det framtida arbetet med uppdraget. Mer exakt vilka av dessa inriktningar som är möjliga att genomföra inom ramen för tilldelade resurser bestäms i Skolverkets resurs- och prioriteringsarbete under höstens verksamhetsplaneringsarbete. Stockholm den 29 september 2003 Per Thullberg Generaldirektör Bo Palaszewski Projektledare