GRÖNA FAKTA Manolia kobus. Foto: Dan Rosenholm. STADSTRÄD FÖR FRAMTIDEN MAGNOLIA Inen annan växtrupp kan mäta si med det exotiska uttrycket hos måna av de vårblommande manoliorna. I takt med att man ida i allt större omfattnin använder si av ett unikt växtmaterial för att skapa en exklusiv och lokal identitet i våra städer, har manoliorna blivit allt vanliare i de offentlia rummen. Kunskapen och framförallt erfarenheterna av odlin av manolior i Sverie har utvecklats. Det finns ida en relativt od bild av vilka arter och sorter som är odlinsvärda i vårt land. Av Henrik Sjöman, Erland Ejder, Kenneth Lorentzon, Cecilia Öxell, Manus Carlström och Helmer Svensson GRÖNA FAKTA 4/2011 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö, vid slu
De arter som vi i Sverie kan odla har sitt ursprun i östra USA och Ostasien. På bilden syns ett blommande exemplar av Manolia spreneri från de artrika skoarna i Kina. Foto: Henrik Sjöman. Stadsträd för framtiden manolia Manolior har en särställnin bland blommande träd och buskar, eftersom vi i våra svenska, naturlia skosmiljöer saknar nåot som kommer i närheten av manoliornas överdådia blomnin. Det är en ynnest att vi i det nordlia Sverie kan odla dessa unika och exklusiva träd och buskar. Eftersom manoliorna har så speciella kvaliteter har man tidit börjat testa olika arter och sorter i Sverie. Vi har ida en relativt od bild av vad som är odlinsvärt i vårt klimat och man blir latt överraskad över den månfald av manolior som vi trots allt kan odla. Här lyfter vi fram manolior för offentli miljö, där kraven är nåot annorlunda jämfört med odlin i privata trädårdar. Manolior i naturen De arter som vi i Sverie med framån kan odla har sitt ursprun dels i östra USA, dels i Ostasien. Gemensamt är att de alla växer i eller i nära anslutnin till artrika lövskossystem. Här finns od tillån på markfukt och närin, eftersom markprofilen årlien jordförbättras med en betydande mänd lövförna. Utan dessa oda ståndortsförhållanden har manoliorna avsevärt svårare att etablera si och utvecklas. Manolior är ett värmeynnat släkte, där de i sina naturlit sommarvarma skossystem har en väsentlit kraftiare tillväxt än vad de får i ett svenskt klimat. Därför kan litteratur från exempelvis USA e en missvisande beskrivnin av tillväxt och utvecklin. Där manolior växter naturlit kan man identifiera deras krav på fuktia och rika ståndorter, och se hur väl de ynnas av ett varmare sommarklimat. Man kan också konstatera att de etablerar si i skydd av annan veetation. Särskilt de storbladia manoliorna, som Manolia obovata och M. tripetala, etablerar si vanlien i annan veetation som er dem ett värdefullt skydd mot uttorkande vindar och alltför starkt solljus. Det skapar dessutom ett ynnsamt mikroklimat med hö luftfuktihet. Bland måna av de vårblommande manoliorna, exempelvis Manolia kobus och M. acuminata, är behovet av skydd under undomsfasen allra viktiast och avtar successivt. Äldre och väletablerade plantor kan stå betydlit mer utsatt. Odlin av manolior Mot bakrund av hur manoliorna växer och uppträder i sina naturlia skosmiljöer är det alltså inte svårt att förstå hur de vill ha det i odlin. Den största beränsninen vi har i Sverie är bristen på värme sommartid, inte bara i temperatur utan även i tid. Värmeynnade eller värmekrävande trädarter kräver en hö värmesumma, det vill säa en kontinuerlit hö temperatur under en lån period. Uppfylls inte detta minskar vinterhärdiheten hos plantorna. De processer som påverkar vinterhärdiheten är inte helt förstådda och kräver mer forsknin. Man vet dock att arter som har en tveksam härdihet i sommarsvala parkmiljöer får en betydlit säkrare vinterhärdihet om de står i varma urbana miljöer (se Gröna Fakta 5/2007). 2
Detta medför att manoliorna skulle kunna ha en framtid i innerstadsmiljöer i Sverie. Redan ida kan man påvisa att det förekommer en höre värmesumma där, bland annat på rund av den stora mänden stenmaterial i bynader och markbeläninar, som både maasinerar och aver värme. Man kan än en ån konstatera som så måna åner förr i den här faktaserien om framtida stadsträd att vi i allt större omfattnin måste skräddarsy växtvalet för den unika platsen. Detta blir en allt viktiare aspekt också för manolior i kallare läen och klimat. Man skulle alltså kunna dra slutsatsen att manolior, som de värmeynnade träd de är, är lämplia för hårdjorda stadsmiljöer, där värmekoncentrationen är som mest utprälad. Slutsatsen är dock bara delvis rikti, eftersom hårdjord stadsmiljö vanlien representeras av periodvis mycket torra förhållanden, och det uppskattas inte av manolior. Därför är det särskilt viktit att man i urbana miljöer skapar markförhållanden som er en jämn tillån på markfukt och närin. Av samma skäl är samplanterinar med andra träd och buskar samt perenner att rekommendera. Tillsammans kan de skapa förhållanden som är ynnsamma för manoliorna. För att kunna påverka mikroklimatet får dessa samplanterinar dock inte vara alltför beränsade till sin yta. Känslia rötter Med tanke på att den nordliaste naturlia växtplatsen för manolia är 90 mil söder om Sveries sydliaste utpost är det förvånande att vi alls kan odla dem här. Den svaaste punkten hos manolior är rötterna. De är känslia för såväl kyla som torka, medan renar och ved är köldtålia. Manolior tillhör den rupp av trädarter som är mycket känslia för rotskador och som absolut inte vill bli störda av att man räver bland rötterna. Därför är det viktit att man planerar så att man inte behöver återkomma och räva efter etablerinen. Då kan de köttia rötterna lätt skadas. Detta är minst lika viktit vid hanterin, det vill säa när man flyttar plantorna från plantskolan till den slutiltia planterinsplatsen. Det är ytterst viktit att man behandlar rotklumpen omsorsfullt så att den inte skadas eller torkar ut. Vid planterin av manolior ska man alltid använda si av krukodlat material (inkluderar även RcB, SprinRin etc) för en så framånsrik etablerin som möjlit. Använder man si däremot av klump, där man kapat bort större delen av rotsystemet vid upprävninen, kan plantan behöva lån tid för att etablera si risken finns att den till och med dör. Fenomenet att klumpodlade manolior har en svårare etablerin är särskilt utprälat i ett svalare klimat men uppfattas i sommarvarma reioner inte som ett problem. Detta är extra viktit att ha i åtanke när man diskuterar växtval och plantkvalitéer med en utländsk plantskola. Ett sätt att undvika dessa trista komplikationer är att depåodla hos nåon svensk plantskola ärna i samma klimat som de sedan ska planteras i. Bland de trädsla där depåodlin är befoad är manoliorna ett av de främsta släktena för denna behandlin särskilt när det äller större trädstorlekar och antal. Blommor och blad Att det är just blomninen som är så eftertraktad vid val av manolior är inte förvånande. Man ska vara medveten om att det finns en fantastisk månfald i såväl blomfär som i blomform bland de manolior som år att odla på våra breddrader. Bland blomfärerna kan man välja mellan helt vita, ljusrosa, De stora bladen hos paraplymanolian, Manolia tripetala, har verklien ett frodit och exotiskt uttryck. Foto: Henrik Sjöman. 3
Manolia x loebneri 'Leonard Messel'. samt M. x loebneri 'Merrill'. Foto: Dan Rosenholm. rödrosa, purpurfärade, blekula och klarula blommor. Bland blomformerna finns bland annat pokalformade blommor som hos Manolia x soulaneana, vasformade blommor som hos M. 'Susan' eller skålformade blommor som hos M. obovata. En aspekt som är vikti, speciellt när det äller de vårblommande arterna och sorterna, är deras placerin. På en solexpo nerad plats kan de börja blomma för tidit och därmed utsättas för nattfrost. Ett sådant exempel är den storblommande Manolia denudata, som i Skåne vanlien får upplevas med brunvita blommor, eftersom den slår ut för tidit och sedan skadas av nattfrost. Därför kan placerin på en mindre solutsatt plats e en betydlit säkrare blomnin. Ett annat sätt att undvika frostskador på blommorna är att välja en art eller sort som blommar senare och som inte i samma utsträcknin riskerar att skadas av sen nattfrost. Tiden för blomnin är olika bland manoliorna, alltifrån mycket tidiblommande till träd som blommar under hösommaren, såsom Manolia sieboldii. Bland måna av arterna som förökats med frö kan det dröja 10 20 år innan de blommar. Veetativt förökade plantor kan blomma redan inom ett par år, eller redan vid leverans. Förutom den överdådia blomninen bidrar även bladen hos måna arter och sorter till manolians exotiska uttryck. Detta äller främst de storbladia arterna, till exempel Manolia obovata och M. tripetala, som med sina enorma blad överraskar och väcker uppskattnin var de än placeras. Även om höstfärerna hos manoliorna vanlitvis inte är deras starkaste trumfkort, är förvandlinen från frodit röna till nästan chokladbruna träd trots allt spännande. Frukterna hos manoliorna är oftast underskattade. De är röd-orane till fären, sitter kvar under lån tid och är ett tilltalande blickfån. Skötsel I den initiala etablerinsskötseln bör man plantera manoliorna i väl dimensionerade växtbäddar med djup, närinsrik jord. Man ska inte heller låta växtbädden torka ut. Den efterföljande skötseln är därefter minimal. Nåot man ändå bör överväa är att årlien jordförbättra manoliaplanterinarna med tillförsel av oraniskt material, som dels er ett viktit närinstillskott och dels förhindrar kylan att träner alltför lånt ner i växtbäddarna. Än en ån är det fördelaktit att man planterar manolior i samplanterinar med till exempel perenner. Perenner får vanlien en bättre årli vård i form av tillförsel av oraniskt material än vad träd får. Beskärnin av manolior skiljer si inte mot andra träd utan kan ske med vanlia metoder. Man ska vara uppmärksam på invuxen bark bland arter och sorter med spetsia renvinklar. Det är också vanlit med en oreelbunden kronuppbynad bland flera arter och sorter, vilket tidit bör rättas till för att undvika alltför stora sårytor. Den bästa tiden för beskärnin av manolior är under juli september. Vad beträffar växtsätt hos manoliorna finns det arter och sorter som utvecklas till storväxta träd. Dem kan man med lätthet successivt stamma upp för en ökad framkomlihet, medan de mer bredväxande typerna bättre lämpar si som solitärer i parkmark, på innerårdar eller på tor. Det påår dock ett förädlinsarbete där man tait fram vackert ulblommande sorter med ett smalt upprätt växtsätt. Det finns mycket liten erfarenhet av att odla dessa arter i Sverie, men de är intressanta att testa för framtiden. De arter och sorter av manolior som beskrivs i detta faktablad är sådana som av erfarenhet funerar bra i offentli miljö, samt finns tillänlia på marknaden. 4
Tillänlihet och kunskapsutvecklin Utbudet av manolior hos de större plantskolorna är beränsat till de mer välkända arterna och sorterna. Den mest anmärkninsvärda utvecklinen är dock att tillånen på olika storlekar i standardsortimentet har ökat. Ida kan man bland annat finna stora kronträd av till exempel Manolia kobus och den mycket odlinsvärda M. 'Galaxy'. Vill man få ta i ett mer exklusivt sortiment får man räkna med beränsninar beträffande både storlek och antal. Med en od framförhållnin kan man dock på uppdra odla upp dessa arter och sorter hos en plantskola i de antal och till de storlekar man önskar. Det mesta utvecklinsarbetet sker i USA, men resultaten kan vara svåra att översätta till svenska förhållanden. 2004 etablerades en svensk manoliarupp författarna till detta faktablad. Gruppens mål är att, enom erfarenheter och nya försök, dels utveckla kunskapen krin odlin och produktion av manolior, dels att enom ett förädlinsarbete ta fram sorter som är lämplia för svenska förhållanden. Fortsatt rapporterin följer! Manolia acuminata poppelmanolia Denna östamerikanska art har ett mycket passande svenskt namn eftersom den sommartid verklien kan uppfattas som ett storbladit poppelträd. Arten kan i Sverie utvecklas till ett 20 meter höt pyramidalt träd. Genom sin stora naturlia utbrednin i östra Nordamerika kan dess härdihet variera, och man kan riskera att få en typ från sydlia breddrader när man beställer material utan vetskap om dess ursprun. Med rätt material är poppelmanolia härdi till odlinszon 3 (4). Detta träd är kanske inte det mest iöonfallande blomsterträdet, eftersom det vanlien har relativt små ulröna blommor som lätt försvinner bland de nyutvecklade bladen på våren. Det finns dock fina typer av poppelmanolia tillänlia där man selekterat fram extra stora och mer ula blommor. Dessa typer har vi ida en beränsad odlinserfarenhet av i Sverie, men de är intressanta för framtiden. Manolia kobus japansk manolia Den japanska manolian är den vanliaste manoliaarten i offentli Perenner miljö i Sverie. En på alltmer kyrkoården ökad säkerhet krin dess odlin Att använda och utvecklin perenna har växter medfört på kyrkoården att den ida kan förekommer kännas i såväl främmande. parkmark Måna som i atumiljöer. vill men våar Det kanske ska dock inte tydlit plantera betonas en att perenn manolior växt som för att atuträd de är osäkra i hårdjorda på vilka växtbäddar reler som inte äller är lånsiktit på kyrkoården. hållbart, Det eftersom finns ina de har enerella stora krav riktlinjer på djupa för vad och rika som jordar får planteras och är känslia på en ravplats för uttorknin, men enskilda nåot som kyrkoårdsförvaltninar i hårdjorda miljöer. kan ha rekommendationer Även om den japanska och manolian man ser varje år är vanlit anses helst som att den det mest inte planteras robusta som alltför år stora att odla och i snabbväxande Sverie, skiljer växter. den si inte från de andra arterna beträffande sina krav på växtmiljön. I hårdjorda miljöer bör de i första hand användas i större planterinar med en jämn tillån på fukt tillsammans med exempelvis buskar eller perenner. Den japanska manolian utvecklas i oda jordar till ett 8 15 meter höt träd med en relativt bred krona som äldre. Utan nåon uppbynadsbeskärnin utvecklas arten vanlien till ett flerstammit träd. De vita blommorna, ibland med en ljusrosa anstryknin vid basen, öppnar si tidit på våren i april-maj, ofta helt överdådit. Den form som vi i Sverie med fördel ska använda är den som omnämns som var. borealis och är en proveniens från norra Japan. Den är mer starkvuxen och utvecklas till ett storvuxet träd med helt vita blommor. I Sverie finns oda erfarenheter av artens odlinsvärde, och tillånen hos trädplantskolorna är od. Den japanska manolian beskrivs som härdi till och med odlinszon 3. Manolia obovata junimanolia (syn. M. hypoleuca) Det svenska namnet syftar på dess blomninstid i juni. De stora skålformade blommorna har en sötakti, behali doft, som Manolia acuminata. Foto: Henrik Sjöman. 5
Manolia kobus. Foto: Henrik Sjöman. kvällstid kan sprida si lånt. Blommorna är vackert placerade de vilar som på ett fat, som bildas av de nästan 50 cm låna bladen. Trots de vackra blommorna är det de stora bladen som är artens stora behållnin. Skådespelet när bladen utvecklas under våren är, tillsammans med skottillväxten som kan vara krin en meter per år, en sevärd show. Junimanolian växer snabbt de första 40 50 åren för att sedan stanna av. Höstkvalitéerna hos arten är också fina äldre träd får stora rödfärade frukter som tydlit framträder i de djupbruna höstfärerna. Junimanolian tar 10 15 år på si innan den börjar blomma. Av de storbladia manoliaarterna som är odlinsvärda i Sverie är det junimanolian vi har mest odlinserfarenhet av. Arten utvecklar vanlien storvuxna träd med en tydlit enom ående stam. Etablerinen sker bäst i miljöer med befintli veetation, vilket er ett viktit skydd och ett bättre mikroklimat. Zon 2. Manolia sieboldii buskmanolia Denna spännande manolia har en blomnin som tydlit skiljer si från de andra arterna som nämns här i faktabladet. Dels blommar den under lån tid från juni ända in i auusti och dels är blommornas position ovanli: de öppnar si snett nedåt. Genom att buskmanolian blommar med relativt små blommor i fullt lövad munderin är det svårt att på håll se de vackra, rent vita blommorna med kontrasterande klarröda till mahonyröda ståndare. För att det ska vara möjlit att uppleva dessa fina kvalitéer är placerinen därför avörande. En rupp buskmanolior intill en sittyta ör det möjlit att uppleva de vackra och väldoftade blommorna på nära håll och från rätt vinkel. Buskmanolian blir 3 5 meter hö och med tiden cirka 3 meter bred. Härdiheten hos arten är uppskattad till odlinszon 3 (4). Den är mycket känsli för uttorknin. Även efter en kort torrperiod kan den uppvisa blad med fula, intorkade bladkanter och bör därför inte placeras i alltför varma läen utan på platser med svalare och fuktiare förhållanden. Manolia tripetala paraplymanolia Paraplymanolian utvecklas till ett medelstort träd, ofta med ett säreet växtsätt där ren- och stamuppbynaden ör varje individ unik och er träden sneda och krokia former. Det finns även rakstammia selektioner, till exempel 'Bloomfield'. Paraplymanolian är ytterliare en av dessa odlinsvärda manolior som med sina 50 cm stora blad er planterinen ett unikt och exotiskt uttryck. Blomninen, som i si är vacker med benvita smala blommor, omes av en mindre anenäm doft den påminner om blöt hund. Som tur är äer blomninen rum höt uppe i träden, och först efter 10 20 år. Paraplymanolian härstammar från östra USA, där den växer i artrika skossystem med od tillån på fukt och närin. På en del platser i östra USA kan den skapa enhetlia bestånd. I sina naturlia miljöer etablerar si paraplymanolian i skydd av annan veetation som den sedan successivt växer ienom. Därför borde denna art användas exempelvis i äldre naturlika planterinar. Där kan den få en säker etablerin och utvecklin samtidit som den bidrar med ett exotiskt uttryck enom sina stora blad och sin blomnin. Den är härdi till och med odlinszon 3. Manolia obovata Foto: Henrik Sjöman. 6
Manolia sieboldii. Foto: Kenneth Lorentzon. Manolia sieboldii. Foto: Henrik Sjöman Manolia x loebneri hybridmanolia Det finns för svenska förhållanden flera vackra och intressanta sorter inom denna rupp. Gemensamt är att de utvecklas till stora flerförrenade buskar eller mindre, flerstammia träd. De flesta typerna är odlinsvärda åtminstone till odlinszon 3 (4), och har alla en vacker iöonfallande vårblomnin. Odlinsvärda sorter av hybridmanolian: 'Leonard Messel' En av de härdiaste manoliorna. Utvecklas med tiden till ett mindre träd med vackert rosa blommor på våren. Zon 3 (4). 'Merrill' En snabbväxande härdi typ som utvecklas till ett mindre träd med stora helvita blommor. Zon 3 (4). Manolia x soulaneana praktmanolia Praktmanolian, som är en hybrid mellan M. denudata och M. lilliiflora, är relativt vanli i större privata trädårdar i södra Sverie. Det finns även välkända exemplar av denna manolia i offentli miljö, där träden på Universitetsplatsen framför Lunds universitet trolien är de mest kända. Praktmanolian utvecklas till ett flerförrenat träd på 7 8 meter, med böjda uppåtsträvande renar, som vintertid hos äldre träd är överfulla med stora pälsklädda knoppar. Blommorna är vanlien förhållandevis stora men varierar, dels i storlek men framförallt i fär. Oftast saluförs M. x soulaneana utan nåra vidare specifikationer om dess blomnin eller tillväxt. De färranna etiketter som vanlien följer med har ofta inentin med själva plantan att öra vad beträffar blommans storlek och form. Just därför är det viktit att man vid inköp av en praktmanolia väljer en av alla de namnivna sorter som finns tillänlia för att kunna förutse plantans utvecklin och utseende. Odlinsvärda sorter av praktmanolian: 'Alexandrina' Tyvärr finns det flera kloner med detta namn. Trots detta får man ett mer eller mindre liknande träd oavsett klon. Blommorna är vackert tulpanformade med en vitflammi, purpurfärad utsida och vit insida. Anses vara den härdiaste av praktmanoliorna och är odlinsvärd till zon 3. 'Lennei' Utvecklar stora blommor med en mörk purpurfärad utsida och vit insida. Zon 1 2. 'Lennei Alba' Den vackraste vita sorten, med stora, styva pokalformade blommor. Zon 1 2. 'Rustica Rubra' Får stora vinröda tulpanliknande blommor. Zon 1-2. 'Verbanica' Är den sista att blomma på våren, vilket är bra i områden med sen vårfrost. Vackert klarrosa blommor. Zon 1-2. Manolia 'Galaxy' En vacker hybrid som borde användas i en större omfattnin i offentli miljö. M. 'Galaxy' utvecklas till ett 15 meter höt träd som om våren blommar med stora rosaröda blommor. Upplevelsen av att se blommorna i träden samtidit som de rosa tepalerna (kronbladen) faller ner på marken är manifik. En väl etablerad M. 'Galaxy' kan i Sverie ha en årli tillväxt på 40 60 cm, vilket snabbt skapar volym. Bland de större trädplantskolorna finns ida trädkvalitéer av denna hybrid att tillå. Zon 3. Manolia 'Elizabeth' Detta är den ulblommande hybrid som vi i Sverie har länst odlinserfarenhet av. Utvecklas till ett medelstort, ofta flerstam 7
Manolia 'Yellow Lantern'. Foto: Kenneth Lorentzon. Manolia x soulaneana 'Lennei Alba'. Foto: Henrik Sjöman. mit brett träd med stora, höbyda och krämula blommor. Den ljusula fären på blommorna är starkare i varmare väder, varför blomfären tydlit kan variera år från år beroende på väderleken. Zon 3. Manolia 'Wadas Memory' Denna hybrid utvecklas till ett medelstort träd, 8 10 m, med en fascinerande blomnin. De stora helvita blommorna kan bli 15 17 cm i diameter, där de vita tepalerna häner nedåt och er blomninen ett speciellt uttryck. Oavsett vad man tycker om blommornas hållnin så är denna hybrid uppseendeväckande med sin överväldiande rika blomnin. Anses vara härdi till zon 3. För mer information Lorentzon, K., 2006. Manolia överdådets träd. Natur och Trädård, nr. 2, 30-50. Gardiner, J., 2000. Manolias a ardener s uide. Timber Press, Portland, USA. Callaway, D., 1994. The world of Manolias. Timber Press, Portland, USA. Hunt, D., 1998. Manolias and their allies. International Dendroloy Society and Manolia Society. Manolia 'Yellow Bird' Detta är ett medelstort träd med klart ula blommor som inte är så väldit stora. Blomninen är rikli men relativt sen blommorna öppnar si samtidit som bladen, vilket er en fin färkontrast. Den lite senare utsprickninen ör också sorten säkrare för nattfrost. Den har även visat si ha en mycket od vinterhärdihet. Zon 3(4). Manolia 'Yellow Lantern' Detta mycket odlinsvärda träd utvecklar stora citronula blommor som står si ovanlit läne. Det är en sort som skulle vara intressant att se mer av i offentlia parker, eftersom den relativt snabbt utvecklas till ett reslit träd, vanlien med enom ående stam. Zon 1 2. GRÖNA FAKTA 4/2011 Detta faktablad är skrivet av Svenska Manoliaruppen. Ett särskilt tack riktas till Dr. Karl Evert Flinck, som under lån tid odlat och testat manolior och frikostit delat med si av sin djupa kunskap. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp. Telefon 040-41 50 00. Redaktör: Titti Olsson. ISSN 0284-9798. Publicerat i Utemiljö 4/2011. 8