GRÖNA FAKTA FYRA ARTER I FÖRÄNDRING

Transkript

1 GRÖNA FAKTA Hydranea paniculata Pink Diamond. Foto Miriam Dovrén Spiraea japonica Little Princess E. Foto: Gunnel Holm Sambucus nira Black Beauty. Foto: Bo Andersen Prunus laurocerasus Piri. Foto: Gunnel Holm FYRA ARTER I FÖRÄNDRING Mänder av nya växter introduceras årlien på marknaden. Främst är det nya sorter av välbeprövade arter där måna kan verka förvillande lika. För att kunna se och jämföra dem visades 140 nyintroducerade buskar och träd på Linosfestivalen i september 2009 på slu i Alnarp. Festivalen blev ett forum där branschen kunde träffas och utbyta erfarenheter krin växterna och hur de kan användas. Av Eric Wahlsteen och Kenneth Lorentzon GRÖNA FAKTA 2/2010 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö vid slu

2 Ur den strida ström av nya växter som introduceras på marknaden har fyra släkten urskilts där antalet nya sorter är extra stort. Lämpade för offentlia miljöer med användnin som marktäckare och solitärbuskar representeras dessa fyra släkten av syrenhortensior (Hydranea paniculata), laerhäar (Prunus laurocerasus), flädrar (Sambucus nira) och praktspireor (Spiraea japonica). De fyra rupperna presenterar en varierad månfald av bladfär, dofter, blomnin, fruktsättnin och höstfär. Nåra är dessutom städseröna. Dessa faktorer ör dem särskilt intressanta för offentli användnin, nåot som bekräftas av hur vanlit förekommande de är i anläninar runt om i Sverie och övria Europa. Fläder Fläder (Sambucus nira) känner vi som välvuxna buskar, under sommaren riklit blommande i de svenska landskapen. Ida är flädern emellertid så mycket mer än saft och väldoft under ljumma sommarkvällar. Sortimentet är utökat med flera spännande röd-, svart-, och ulbladia sorter men även sorter karakteriserade av flikbladihet. De odlas bäst i närinsrika ärna kvävehaltia, fuktia jordar i full sol, men de är emellertid toleranta mot marare jordar men blir då inte lika storvuxna. Den rena arten blir en storvuxen buske eller ett litet träd kanske mest lämpat för landskapsplanterinar, medan flera av kulturformerna med avvikande bladfär och bladform blir betydlit mindre. Släktet omfattar arter av lövfällande buskar, örter eller små träd förekommande i båda hemisfärernas tempererade och subtropiska områden. Om hösten bildas bärlika stenfrukter i stor mänd, hos flädern svarta och hos druvflädern röda, men även arter med blådaia och ula frukter återfinns. Fläder är en vikti landskapsplanta, inte minst som pionjär för ruderatmark, men det finns flera vackra sorter med röda, ula, brokia eller flikia blad, väl passande för trädårdar och parker. Sambucus nira Aurea ulbladi fläder har ett vackert yllenult bladverk med vit blomnin och svart fruktsättnin. För bästa utvecklin kräver plantan en solfrånvänd plats eller halvskua där det yllene bladverket kan utvecklas som bäst. Den ulbladia flädern är främst en försommarplanta eftersom bladen då är som vackrast, under sommaren mörknar oftast bladen till rönt. Plantorna blir lätt brända och missfärade i direkt sol, nåot som kan hända på plantskolornas öppna fält, men som snart repareras vid en bättre placerin. Gulbladia flädrar har funnits mycket läne i odlin och det är därför rimlit att sorten representeras av flera olika kloner. I användnin är detta sällan ett problem, men räkna med att en viss variation förekommer. Sorten blir nåot mindre än arten. 3 m. Zon I-III. Sambucus nira Black Beauty blodfläder bildar en mycket mörkbladi sort med rosa blommor och mörkt rödaktia blom- och fruktstjälkar. Utvecklar bäst färer när den placeras i mycket ljusa eller solia läen. Sorten är framtaen av Kenneth Tobutt och Jacqui Prevette vid East Mallin Research Station i Enland. 2 m. Zon I-III. 1. Sambucus nira Aurea 2. Sambucus nira Black Beauty 3. Sambucus nira Black Lace 4. Sambucus nira f. porphyllophylla Thundercloud 5. Hydranea paniculata Compacta 6. Hydranea paniculata Limeliht 7. Hydranea paniculata Mustila 8. Hydranea paniculata Phantom 9. Hydranea paniculata Vanille Fraise 10. Prunus laurocerasus Etna Sambucus nira Black Lace blodfläder är en ny robust sort med exotiskt utseende liknande japansk lönn. Bladen är finflikade, nåot länsande och mörkt röda. Flikiheten varierar dock under året. Blomman är citrondoftande och ersätts av länsande, svarta bär. Sorten är framtaen av Kenneth Tobutt och Jacqui Prevette vid East Mallin Research Station i Enland. Härdiare än Black Beauty. 2-2,5 m. Sambucus nira fk Bålsta E fläder bildar en stor buske med räddvita blommor i stora klasar under juni och juli, om hösten ersatta av blänkande, svarta frukter. De odlas i sol till halvskua och är utmärkta som landskapsväxter. Urvalet är jort med hänsyn till dess härdihet och klimatanpassade frökälla. 3-5 m. Zon I-IV (V). Sambucus nira Guincho Purple blodfläder bildar röna unblad för att mona till djupt purpursvart och avsluta med röd höstfär. Blomman är rödrosa och bildar fin kontrast till bladverket. Sammantaet har den en sämre purpurfär än de nyare sorterna men erbjuder å andra sidan en variation över året. 2-4 m. Zon I-III. Sambucus nira Sampo storfrukti fläder är en industrisort framtaen för att tidit e extra riklia skördar av stora aromatiska bär. Bladverket är friskt rönt med en rödakti anstryknin. Sorten är frisk och drabbas inte av spinn och löss lika lätt som vanli fläder. 2-3 m. Zon I-III. Sambucus nira f. porphyllophylla Thundercloud fläder är en kraftiväxande sort som bildar rosa doftande blommor avlösta av svarta frukter. Bladverket år mot vinrött men sorten urskiljs enom att ha ett mer chokladbrunt bladverk än andra rödbladia flädrar. 3 m. Zon I-III. Syrenhortensia Syrenhortensian (Hydranea paniculata) bildar storvuxna buskar på omkrin tre meter med tätt, rikförrenat habitus av sköra skott och renar. De härstammar från Kina och Japan där de förekommer på solia sluttninar och i öppna bersskoar. Den makalösa blomninen utvecklas under auusti och september och består av låna klasar av huvudsaklien fertila blommor och med höbladsförsedda, sterila blommor. De falnade blomställninarna bildar utmärka vinterståndare, värdefull vinterföda för småfålar, och kan stå kvar som prydnad fram till våren då fjolårsskotten skärs tillbaka för att ynna en rikare blomnin. Eftersom de blommar på årsskotten kan dessa hortensior till och med behandlas som perenner. Det är viktit att markera hur de på detta sätt skiljer si från trädårdshortensian (H. macrophylla) som inte bör beskäras lika hårt. Syrenhortensior är i allmänhet anspråkslösa men utvecklas bäst i mara jordar med låt ph i sol till halvskua. Eftersom de sköra skotten lätt bryts, odlas syrenhortensiorna bäst i vinskyddade läen. Hydranea paniculata Compacta syrenhortensia är en ny, kompakt sort av H. paniculata Grandiflora. Denna blir hälften så stor och har mindre blomställninar och mindre blad. Framtaen då det kompakta växtsättet er nya möjliheter till användnin. 1-1,5 m. Zon I-V. 2 3

3 Hydranea paniculata Grandiflora syrenhortensia är en klassiker och den mest odlade sorten. Blomställninen består nästan uteslutande av vita, sterila blommor som mot slutet av blomninen skiftar mot rosa. Sorten är den äldsta i västerländsk odlin och introducerades från Japan år 1862 av den tyske natur historikern Philipp Franz von Siebold ( ). 2-3 m. Zon I-V. Hydranea paniculata Limeliht syrenhortensia är en ny sort med stora, rundade, rönaktit lime-färade blomställninar som verklien lyser upp sensommarens planterinar. När blommorna falnar överår de i rosa och röna nyanser. En användbar och mycket rikblommande sort. Framtaen 1990 av Pieter Zwijnenbur i Boskoop, Nederländerna. 1,5-2 m. Zon I-IV (?). Hydranea paniculata Mathilde syrenhortensia bildar mycket stora räddvita blomklasar som på hösten är nåot rodnande eller ibland överår helt i rött. 1,5-2,5 m. Zon I-III. Hydranea paniculata Mustila syrenhortensia är en härdiare och tidiareblommande sort av syrenhortensia, framtaen i Finland. Varma somrar i södra Sverie kan sorten e två flor enom att den blommar så tidit. Blomman är upprätt och räddvit. 2 m. I-VI (VII). Hydranea paniculata Phantom syrenhortensia är en nyhet som er stora vita blommor som mot slutet av säsonen skiftar mot rosa. Har i europeiska tester utsetts till en av de bästa syrenhortensiorna. Framtaen 1990 av Pieter Zwijnenbur i Boskoop, Nederländerna. Hydranea paniculata Pink Diamond syrenhortensia blir bättre med åren då den kräver lite tid för att bli riktit tät. Den bildar vita blommor som överår i mjukt rosa för att slutlien få en djupröd fär. En av de få sorterna där bladen får en vacker höstfär. Framtaen 1980 av Robert och Jelena de Belder vid Arboretum Kalmthout i Belien. Zon I-III (IV). Hydranea paniculata Vanille Fraise syrenhortensia är en iöonfallande nyhet med stora cremevita blomklasar som skiftar via rosa för att avsluta i purpurrött. Sorten har en spännande blandnin av de olika färnyanserna på blommorna samtidit. 2 m. Zon I-III. Laerhä Laerhäen (Prunus laurocerasus) bildar städseröna buskar som vi främst känner som marktäckande massplanterinsväxter, odlade för deras röna, läderartade blad. Bladverket håller si friskt rönt hela vintern om de står nåorlunda skyddat från uttorkande vindar. Under försommaren blommar de riklit med låna, vita, hälika och upprätta blomställninar och ofta kommer även ett kompletterande sensommarflor. Det länsande bladverket ackompanjeras av de små svarta stenfrukterna under sensommar och höst, oftast i rikli mänd. Laerhäarna är anspråkslösa ällande ståndort men utvecklas bäst i friska, humusrika jordar i halvskuia till skuia läen. De tål emellertid torra och sandia jordar i både full sol och skua. Laerhäarna 11. Prunus laurocerasus Gajo 12. Prunus laurocerasus Mano 13. Prunus laurocerasus Mount Vernon 14. Prunus laurocerasus Piri 15. Prunus laurocerasus Rotundifolia 16. Prunus laurocerasus Schipkaensis Macrophylla 17. Spiraea japonica Albiflora 18. Spiraea japonica Dart s Red 19. Spiraea japonica Fireliht 20. Spiraea japonica Froebelii klarar rotkonkurrens och torka bra och är därför lämpade som underplanterin till större träd. Härdiheten hos de nya sorterna är dålit känd och till och med amla sorter kan en hård vinter skadas allvarlit eller å ut. Gemensamt för de sorter som anmäldes till Linosfestivalen är att de nya typerna ofta är kompakta eller låväxande, men inte alltid lämpade som marktäckare. Prunus laurocerasus Cherry Brandy laerhä är en lovande sort som lämpar si som höre, marktäckande buske. Bladverket är friskt rönt och utsprinet kopparfärat. 1,2 m. Zon I-II (III). Prunus laurocerasus Etna laerhä är en sort som borde ersätta Rotundifolia. Den är härdiare och klarar torra och blåsia vintrar bättre. Namnet har den fått av att bladutsprinet har fären av lödande lava, så som det kan ha sett ut på den sicilianska vulkanens sluttninar. Växtsättet är kompakt och bladen är mörkt röna. 2 m. Zon I-III. Prunus laurocerasus Gajo laerhä är en nyhet uppkommen som en sport (bladmutation) ur Otto Luyken. Den är mer kompakt och upprättväxande och har hälften så stora blad. Den är mycket rikblommande och bildar mörkt länsande blad. Sporten upptäcktes i en plantskola i Nederländska Zundert m. Zon I-II. Prunus laurocerasus Mano laerhä har ett kompakt och låväxande habitus och urskiljs enom att vara en låväxande laerhä med oranefärad årstillväxt. 1,5 m. Zon I-III. Prunus laurocerasus Mount Vernon laerhä har ett låt, utbrett, kompakt växtsätt med mörkt röna blad. Urskiljs enom att vara den lästa av laerhäar. Mycket populär och välanvänd i USA som massplanterinsväxt. 0,7 m. Zon I-III. Prunus laurocerasus Otto Luyken laerhä är den klassiska låväxande, mycket rikblommande laerhäen med utbrett växtsätt och mörka länsande blad. 1,5 m. Zon I-II. Prunus laurocerasus Piri laerhä är en liten lånsamväxande, tätt förrenad kuddväxande unersk selektion med mattröna blad. 0,8 m. Zon I-II (III). Prunus laurocerasus Rotundifolia laerhä är en starkväxande sort med stora, rundade mellanröna blad och ett upprätt, rundat habitus. Används som solitär och som klippt eller friväxande häck. Rotundifolia kan skadas under kalla vintrar och Etna är därför en bättre sort som borde ersätta denna. 3,5 m. Zon I-II. Prunus laurocerasus Schipkaensis Macrophylla laerhä är en starkväxande, bred buske med mycket stora, mellanröna blad och vita blommor, i stora, välutvecklade blomställninar i maj och juni. En kompletterande sensommarblomnin är mycket vanli, avlöst av en rik fruktsättnin av små, svarta stenfrukter. 3 m. Zon I-II. Prunus laurocerasus Van Nes laerhä är en lå, tätoch bredväxande sort med måttli tillväxthastihet. Bladen är mörkt röna och elliptiska, ackompanjerade av vita blommor i upp till 20 cm låna, upprätta klasar. 1,5 m. Zon I-II. 4 5

4 Praktspirea Praktspirea (Spiraea japonica cvs.) representeras på marknaden av omkrin 70 olika sorter, men vi finner anska få av dem i svensk odlin. De bildar vanlien omkrin meterhöa buskar med rödorane skott, mycket tålia för hård beskärnin. Bladen är lansettformade, karakteriserade av sin såtandnin och mörkt röna bladfär, som på hösten skiftar till ult. Blomninen bildas på årsskotten och består av täta flockar. De efterföljande frökapslarna sitter kvar under stor del av vintern. De har låa anspråk i odlin men utvecklas bäst i lättare, väldränerade jordar med tillån till markfukt, i full sol eller lätt skua. Trenden har de senaste tio åren handlat om att finna friskare sorter av praktspirean som kan ersätta den omåttlit populära men ofta virusanripna S. japonica Anthony Waterer. Dessa förbättras ofta med hänseende på vackra bladutsprin och för att få dem än mer låväxande. Numera räknas även S. x bumalda till praktspireorna. Spiraea japonica Albiflora höstspirea bildar en lå buske med ljusare bladverk än arten och med vita blommor i början av auusti. Den har ett upprätt, nåot lest habitus. 0,5 m. Zon I-V. Spiraea japonica Anthony Waterer rosenspirea är en rundad buske med styva upprätta renar som blommar på årsskotten med karminröda blommor från juli till september. Den får ofta rosa/vita fläckar på bladen som resultat av virus, nåot som nyare sorter, däribland S. japonica Sapho, är rensade från. 1,5 m. Zon I-V. Spiraea japonica Crispa praktspirea bildar en kompakt buske med djupt rosa blommor under sommaren. De mörkröna bladen är djupt flikade och ibland rynkat vridna. Möjlien är detta en mer kuriös buske för samlare. 0,9 m. Spiraea japonica Dart s Red praktspirea är en låväxande buske med kompakt upprätt växtsätt som bildar karminröda blommor från juli till september. Den är framtaen som en sport (bladmutation) ur Anthony Waterer men har mörkare blommor och bildar inte vitmelerade blad. Sorten kommer från Darthuizer Nursery i Holland. 0,8 m. Zon I-IV (V). Spiraea japonica Fireliht praktspirea bildar en kompaktväxande spirea med purpurröda blommor i juli. Bladverket är ulorane till kopparfärat för att senare mona till ulrönt. Kan anses bättre än Goldflame då den håller fären bättre och inte reverterar lika lätt. 1 m. Zon I-IV. Spiraea japonica Froebelii praktspirea är en buske med kraftit upprättväxande renar som bildar riklit med purpurrosa blommor från juli till september. Skiljs från Anthony Waterer enom att den har ljusare blommor, blir nåot höre samt får rent röna blad utan kloro fyllfria fläckar. 1,5 m. Zon I-VI. 21. Spiraea japonica Genpei 22. Spiraea japonica Golden Princess 23. Spiraea japonica Goldflame 24. Spiraea japonica Goldmound 25. Spiraea japonica Hubert Gold 26. Spiraea japonica Little Princess E 27. Spiraea japonica Maic Carpet 28. Spiraea japonica Manon 29. Spiraea japonica Sapho 30. Spiraea japonica Superstar Spiraea japonica Genpei brokspirea är en buske mycket lik Froebelii men urskiljs enom att blomställninarna har både vita och rosa blommor i oreelbunden blandnin. Även själva blomman och knopparna kan vara tvåfärade. 1 m. Zon I-IV. (Syn. S. japonica Shirobana ). Spiraea japonica Golden Princess praktspirea är en dvärbuske med ljusult till uldult bladverk och mörkt rosa blommor. En mycket användbar marktäckare eller accent i mörka planterinar. 0,6 m. Zon I-IV. Spiraea japonica Goldflame praktspirea liknar Fireliht i det mesta men urskiljs enom att bladen blir röna när de monar. 0,8 m. Zon I-IV. Spiraea japonica Goldmound praktspirea är en kompakt, rundad buske med lysande ult bladverk och mörkt rosa blommor under juni och juli. Bör skyddas från brännande sol som annars kan skada bladen. Sorten är en korsnin mellan S. japonica var. alpina och S. japonica Goldflame. 0,6 m. Zon I-IV. Spiraea japonica Hubert Gold praktspirea är en ny kompakt sort där bladverket spriner ut i orane för att senare mona till ult och avsluta säsonen med oraneröda höstfärer. Blommar i rosa under juli. 0,7 m. Zon I-IV. Spiraea japonica Little Princess E praktspirea bildar en lå buske med rundat växtsätt och rikli rosa blomnin under juni och juli. Utvald för att vara härdi, sortäkta och enhetli. 0,8 m. Zon I-V. Spiraea japonica Maic Carpet praktspirea är en lå buske med flera stora odlinsvärden. Bladutsprinet är rött för att överå till ult med röda spetsar ackompanjerat av rosa blommor under hösommaren. Utmärkt marktäckare. Sorten tos fram av Walberton Nursery i Enland och härstammar i fjärde led från frösådder av S. japonica Goldflame. 0,8 m. Zon I-IV. Spiraea japonica Manon praktspirea bildar en rundad, lå buske med karminrosa till mörkt rosa blommor och urskiljs enom dess kraftia, röda höstfärer. 1 m. Zon I-V. Spiraea japonica Odensala norrländsk praktspirea är en robust och krafti buske med ljusrosa blommor i stora flockar. Sorten är funnen i Östersund. 1,5 m. Zon I-VI. Spiraea japonica Sapho rosenspirea bildar en rundad buske med vackert karminröda blommor med lån blomninsperiod. Sorten är en förbättrin av Anthony Waterer och får inte det virus som er bladen dess vitbrokihet. 1 m. Zon I-V. Spiraea japonica Superstar praktspirea är en ny kompakt, dvärväxande spirea som släpps våren Den har ett scharlakansrött bladutsprin och vackert bronsfärad höstskrud. Blommar i rosa under sommaren. 0,9 m. 6 7

5 31. Rhus typhina Tier Eyes Andra intressanta växter från Linosfestivalen! Clematis (Atraene-Gruppen) Kajsa atraene-klematis. Ny typ av atraene-klematis som växer kompakt och hänande och därför lämpar si mycket väl för odlin i amplar och som marktäckare. Har en mycket rikli vårblomnin med dubbla, klockformade intensivt violettröda och doftande blommor. Återblommar på årsskotten. Odlas i halvskua skua. Framtaen vid SLU på Balsård. Zon I-IV (V). Diervilla sessilifolia Cool Splash kantetris är en i vitt brokbladi marktäckare med rundat, utbrett växtsätt med ula blommor under juni och juli. Utmärkt som massplanterinsväxt och då även för att lysa upp ett mörkare woodland. 1,25 m. Zon I-IV. Euonymus sanuineus kinesisk benved är en kraftiväxande, nästintill trädbildande benved samlad av Josef Rock på 1920-talet. Den urskiljs enom de blodröda årsskotten. Bladutsprinet är rosafärat och den sätter fina blodröda vinterknoppar, er bra höstfärer och dekorativa, vinade röda frukter. Den är frisk, anspråkslös och lättodlad. 2-7 m. Hedera helix Embroidery murröna är en olanserad murröna funnen i Istanbul med större blad, våade bladkanter och en utmärkande nervatur. En starkväxande sort som i övrit odlas och används som arten. Eventuellt kommer sorten att byta namn vid lanserinen. Härdia, marktäckande murrönor nyhet inför hösten 2010! Efter inventerinar av olika murrönebestånd som klarat krisvintrarna bra har ett antal kloner selekterats. De är utmärkta marktäckare för kala ytor i äldre anläninar såsom barjordsytor i nedskuade parker, kyrkoårdar eller under träd och i äldre buskae. Deras eenskap som marktäckare är dokumenterad och testade i försök. Hedera helix Grafik E - småbladi (4-4,5 cm breda) med tydli vitakti nervatur. Zon I-IV. Hedera helix Hymn E - nåot större blad (5,5-6 cm) med mindre tydli nervatur. Zon I-IV. Hedera helix Huldra E - relativt stora blad (7-9 cm) med nedtonad nervatur. Zon I-IV. Malus sarentii Hexe bukettapel är en dvärform med fint bladverk och samma rika blom- och fruktsättnin som arten. Förädlas på svaväxande rundstam. 0,5-1 m. Zon I-V (VI). Quercus palustris Green Globe kärrek är ett lånsamväxande träd eller buske med tydlit rundad krona. På hösten skiftar bladverket till scharlakansrött och lysande rött. Klonen kan vara ympad på höstam eller låstam och sätter ina ollon. 4,5 m. Rhus typhina Tier Eyes rönnsumak har ett vackert finflikit, uldult bladverk med rundat upprätt habitus. Bladutsprinet är friskt rönt men överår snart till yllenult som kontrast till de purpurrosa bladstjälkarna. Om hösten flammar den i ult, orane och scharlakansrött. Denna sort skjuter färre rotskott än arten. Ribes alpinum Silver Mist måbär är en brokbladi form av måbär funnen på Färöarna. Den har en brokihet karakteriserad av en fin silvervit melerin mitt i bladskivan och den behåller sin brokihet även i skuiare läen. Detta är en lättodlad och härdi sort. Sorbus setschwanensis rönn bildar ett litet träd, med tiden båböjt överhänande av slanka renar. Bladverket är mörkrönt, lysande blankt bestående av låna, smala dekorativa blad. Arten tillhör rönnarna och har sammansatta blad med riktit måna småblad och en nästan vinad mittaxel. Den skiljer si från andra pärlrönnar enom de måna småbladen och att frukterna är mindre och blankare. Utmärkta höstfärer. Förekommer i centrala och södra Kina (Sichuan och Guizhou) där den bildar mindre träd, bland annat som underveetation i mona, ljusa ädelranskoar. 3-7 m. Thuja occidentalis Brobeck s Tower tuja är en spontan korsnin med Spiralis som ena föräldern, uppkommen i Henry Olofssons plantskola i Munkedal. Den bildar en skir, smalväxande tuja med mörka, lite krusia barr. Framför allt lämpad för mindre parker och trädårdar. Movium fyller 30 år! Det firar vi med en latinsk sentens spatia nosce civitatis Lär känna stadens rum! GRÖNA FAKTA 2/2010 Detta Gröna Fakta är skrivet av Eric Wahlsteen (t v), landskapsinenjör, verksam vid Movium och medarbetare i projektet krin växtdatabasen Movium plantarum och Kenneth Lorentzon, forskare och dendrolo, verksam vid Område Landskapsutvecklin, SLU i Alnarp. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Fredrik Jermo. ISSN Publicerat i Utemiljö 2/2010. Fotorafer: Bild 1-3 & 7: Bo Andersen, Splendor Plant AB. Bild 4, 5, 8 & 25: Henrik Andersson, Hallbers Plantskola. Bild 9: Firma André Briant, Frankrike. Bild 6-24, 26-30: Gunnel Holm 8