GRÖNA FAKTA LÅT SVERIGES NATUR ÅTERSPEGLAS PÅ KYRKOGÅRDEN

Transkript

1 GRÖNA FAKTA Illustration: Anna Gustafsson/Maria Orwén LÅT SVERIGES NATUR ÅTERSPEGLAS PÅ KYRKOGÅRDEN En välplanerad ravplats med hållbara växter underlättar både för personal och för ravrättsinnehavare samtidit som den värnar om miljön. Att låta platsens natur inspirera desinen kan både uppfylla krav på nytänkande och på miljömedvetenhet. Av Anna Gustafsson och Maria Orwén GRÖNA FAKTA 3/2011 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium Centrum för stadens utemiljö, vid slu

2 Inspiration tema Strand: Perenner Echinops ritro (blå bolltistel), Miscanthus sinensis Kleine Fontäne (elefanträs) Personlit prälad estaltnin en tydli trend Den personlia estaltninen av ravplatsen har blivit allt mer populär. Det stora intresset för trädård och allmänhetens ökade kunskap börjar nu återspelas på kyrkoårdarna. Den anhörias ravplats blir den röna ytan som man kan smycka och lädja si själv och andra anhöria med. Vår livsstil prälas ida av olika livsåskådninar, förändrade familjebildninar och en stor rörlihet. Trots det vill människor av såväl känslomässia som traditionella skäl ha en ravplats på kyrkoården för sina avlidna släktinar och vänner även om det kan å lån tid mellan besöken på plats. Ofta pryds och smyckas platsen med spår av personen som ått bort, kanske enom att hennes eller hans favoritblomma eller föremål finns där. Denna trend, det vill säa att ravplatsen örs till ett unikt och individuellt minne av den avlidna, kommer med all sannolikhet att hålla i si. Städernas expansion ör rönytorna till hårdvaluta och vi blir allt fler som ska samsas om samma röna areal i tätorterna. Kyrkoårdarna kan då bjuda in nya besökare som finner miljön tilltalande. Växtliheten och stillheten kan funera som motpol till stressen i samhället. Trots aspekter som det urbana stadslivet och nya familjesammansättninar förändras karaktären på kyrkoården mycket lånsamt. Orsakerna till detta kan vara måna. Kyrkoårdarna är speciella platser som ska rymma måna känslor, traditioner och trosinriktninar och vara en plats för sor och tryhet i en kanske kaotisk tid. En plats som varje eneration vill behålla som sin. Människor vill känna ien si och uppleva samhörihet med de avlidna när de besöker kyrkoården även om det sker sällan. Samtidit som kyrkoården kan upplevas som en plats med stillastående eller lånsam utvecklin kan nya trender skönjas. Ida kan man se en återån till tidiare seklers individualiserade ravplatser. Samtidit luckras relerna upp om utsmyckninar och ravvårdarnas utseende och storlek och man börjar se allt friare på kyrkoårdarnas olika ravkvarters förr så sträna reelverk. Det stora intresset för trädård börjar också återspelas på kyrkoårdarna. Utbudet av litteratur om trädård, växter och desin, liksom intresset för trädårdsproram på tv och i andra medier, har skapat ökad kunskap krin bland annat växtmaterial och en nyfikenhet att prova själv. Trenden mot mer individualiserade ravplatser i kombination med bristen på andra rönytor i form av trädård eller kolonilott ör den anhörias ravplats till den röna ytan vi kan smycka och lädja oss själva och andra anhöria med. Gravplatserna pryds därför oftare av växter som traditionellt inte använts på kyrkoården och på en del platser ses utsmyckninar i form av bänkar och fåelbad. Den urbana livsstilen, där vi flyttar länre sträckor och alltmer sällan bor kvar på hemorten, skapar också nya krav på skötsel och växtlihetens hållbarhet. 2

3 Teman i naturen er flexibel desin Genom att låta naturen inspirera och arbeta tematiskt istället för med färdia lösninar kan man finna en desin som kan användas i hela landet. Det handlar om att skapa en känsla, eller kanske snarare en illusion, av exempelvis en än, en sko eller en strand. Historien, promenader på kyrkoårdar och inte minst samtal med verksamma på kyrkoårdsförvaltninar har inspirerat till ett antal estaltninsförsla för både kist- och urnravar, där det överripande temat är Natur och som har tre underteman: Sko, Strand och Än. Sko, Strand och Än spelar olika naturtyper som finns i hela landet. Temana kan användas för att förstärka den omkrinliande omivninen eller för att framhäva den avlidnas personlihet. På en kyrkoård nära kusten kan det passa att forme en ravplats med strandtema och likadant kan en äns- eller skosinspirerad ravplats finna sin hemvist på en kyrkoård inåt landet. På samma sätt kan en ravplats utsmyckad med strandtrift e en personli viloplats för nåon som levt hela sitt liv nära havet. Naturtemat binder ihop kyrkoårdens historiska och framtida användninsområde och är ett tema som kan appliceras såväl i stadsmiljö som utanför staden. Naturen som tema kan också bidra till att skapa tryhet och ienkännin och på så sätt e tröst. Växtvalet till estaltninarna tar utånspunkt i en växtlista som arbetats fram utifrån tre miljökriterier. Kriterierna har beränsat växturvalet till perenner och vedartade växter. Med växtlistorna som rund och temana som ram följer här försla på hållbara utformninar av ravplatser. Strand en fridfull plats där vinden får lov att leka i räsens vippor och höstens fröställninar. Marken täcks med tålia marktäckare och känslan av den torra sanden blandas med vindens fuktia havsdoft. För nåon är den vindpinade stranden utmed den skånska slätten det vackraste de vet: räsen som prasslar i vinden och slickar sanden när kulinen tar i. En annan person drömmer kanske om bohuskustens solvarma klippor och fetblad som envist klamrar si fast i skrevorna. Stränder kan vara så olika men karheten och den salta luften tillsammans med känslan av sommarvarma stränder förenar. Här är valet prydnadsräs och blommande marktäckare. De utvalda perennerna kan med fördel kombineras med sinel och större stenar, eller varför inte sand? Armeria maritima (strandtrift) Vinterröna, räsliknande kuddar som breder ut si. Rosa eller vita blommor på kala stänlar under juni-auusti. Höjd cm. Lånlivad och vinterrön. Inspiration tema Än: Perenner Echinacea purpurea (röd rudbeckia), Vinca minor (vanli vinterröna) Vedartade Betula pendula Younii (tårbjörk) 3

4 Inspiration tema Strand: Perenner Echinops ritro (blå bolltistel), Miscanthus sinensis Kleine Fontäne (elefanträs) Briza media (darrräs) Graciöst prydnadsräs med runda hjärtformade små blomställninar. Trivs bäst i solit läe. Används som eleant solitär. Höjd cm. Lånlivad. Campanula portenschlaiana (murklocka) Marktäckande växtsätt, hjärtformade blad med låna, smala, violetta blomklockor. Lån och ymni blomnin. Höjd 10 cm. Lånlivad och låt skötselbehov. Echinops ritro (blå bolltistel) Stålblå, klotformade blommor med flikia blad med håria spetsar. Blommar auusti till september. Höjd cm. Lånlivad, låt skötselbehov och vacker vintersiluett. Lavandula anustifolia (lavendel) Axlika blå, lila blomställninar och råtonat bladverk. Höjd cm. Lånlivad, låt skötselbehov. Vacker som kantväxt, doftar ott. Miscanthus sinensis Kleine Fontäne (elefanträs) Slanka, platta, blåröna blad. Vipporna är axformia med silverrosa fär. Blommar juli till september. Höjd dryt 100 cm. Lånlivad och låt skötselbehov. Sempervivum (taklök) Marktäckare. Stora, täta, röna bladrosetter med höa blomstjälkar med ula, vita eller röda blommor under juli till auusti. Höjd cm. Lånlivad, låt skötselbehov. Thymus serpyllum Coccineus (backtimjan) Tåli marktäckare. Krypande växtsätt med mörkt rosa blommor under juli till auusti. Passar bra att sätta mellan stenoch plattfoar. Höjd 5 cm. Lånlivad, låt skötselbehov. Vedartade växter har kanske inte sin självklara plats på den strandinspirerade ravplatsen men om man vill ha lite mer höjd på planterinen kan en låväxande hänlärk användas, eller ett silverpäron. Larix kaempferi Stiff Weepin (japansk hänlärk) Ett litet hänande barrträd som är valt för sina vackra färer som skiftar under hela året: rödaktit renverk, violett skimrande årsskott, låna havsröna barr och ul höstfär. Hänlärken blir cirka 1,5 meter hö. Pyrus salicifolia Pendula (silverpäron) Träd med ett silvrit och sirlit uttryck. Vackert även under vinterhalvåret med sina silverfärade renar med ullia årsskott. Dekorativa päron som dock är oätlia. Silverpäronet blir mellan 2 och 3 meter höt. Än en lun plats med en känsla av vildhet. Här får växterna lov att breda ut si och ta plats utan att tuktas. Kravlösheten skänker ro över platsen och för tankarna till svunna somrars lada minnen. Under hösten svävar vackra fröställninar över den läre veetationen. Änstemat vill inspirera till en lite vildare planterin. Växterna ska få besökaren att associera till varma sommaränar eller stäpplika höstänar. Änen skapas med blommande perenner i olika höjd och vinterröna marktäckare som håller oräset borta. Blommande växter har också kvar dekorativa fröställninar på hösten. Hållbar desin handlar här om att utnyttja växternas olika blomninsperioder och om att välja växter som avlöser varandra. På det sättet minskas skötselinsatserna samtidit som växtkompositionen varierar i utseende. Låa städseröna marktäckare och höre blommande perenner skapar olika nivåer. Växturvalet är anpassat efter skötselbehov där växtmaterialet kräver minsta möjlia underhåll i form av insatser som beskärnin, rensnin och delnin. Rensnin är nästan obetydli vid val av perenner som täcker marken eftersom de effektivt hindrar oräs att träna upp. Insatser som beskärnin beränsas till en eller maximalt två åner per säson, första ånen på våren i samband med säsonsstart och andra ånen när växten blommat över om man inte vill spara fröställninarna. Måna perenner mår bra av att delas, men inen av växterna i växturvalet kräver nåon delnin under de första tio åren. Briza media (darrräs) Graciöst prydnadsräs med runda hjärtformade små blomställninar. Trivs bäst i solit läe. Används som eleant solitär. Höjd cm. Lånlivad. 4

5 Echinacea purpurea (röd rudbeckia) Rak och stabil stjälk med mörkröna blad. Prästkraelik blomma som finns i vitt, rosa, orane och rött. Blommar auusti till september. Disken är stor och dekorativ i yllenbruna toner. Höjd cm. Lånlivad, låt skötselbehov och vacker vintersilhuett. Lilium martaon (krollilja) Ståtli lilja med vit eller rosa blomnin under juni till juli. Höjd cm. Lånlivad, låt skötselbehov och vackra fröställninar. Scabiosa caucasica (höstvädd) Fin sensommarväxt som blommar med vita eller blå blomkorar lånt in på hösten. Höjd cm. Lånlivad, låt skötselbehov. Vinca minor (vanli vinterröna) Lätt förvedad marktäckare med vinterröna länsande röna blad med blommor i blått under maj och juni. Höjd 30 cm. Lånlivad, låt skötselbehov och vinterrön. Änar omärdas ofta av höre läplanterinar. Detta kan inspirera till ett urval vedartade växter för den aninen större ravplatsen. Ett mindre träd kan e en härli skuplats till en bänk för besökaren. Betula pendula Younii (tårbjörk) Det hänande växtsättet liksom namnet har ett symboliskt värde på ravplatsen. Tårbjörken är lånsamväxande men blir trots allt mellan 3 och 4 meter och passar därför bättre på en kistravplats än en liten urnravplats. Hamamelis x intermedia (hybridtrollhassel) Trollhasseln blommar på bar kvist på senvintern när inet annat blommar. Svat doftande. Den får även vackra höstfärer. Höjd 1 till 2 meter. Exempel på sorter är Arnold Promise som har ett upprätt växtsätt och blommar i ult i mars, och Diane med kopparröda blommor och röda höstfärer. Syrina meyeri Palibin (dvärsyren) En trädårdsklassiker som också ör si på kyrkoården. Doftande lila blommor som skapar sommarstämnin. Finns både som buske och låstammat träd. Syrenen blir runt 1 meter hö. Perenner på kyrkoården Att använda perenna växter på kyrkoården kan kännas främmande. Måna vill men våar kanske inte plantera en perenn växt för att de är osäkra på vilka reler som äller på kyrkoården. Det finns ina enerella riktlinjer för vad som får planteras på en ravplats men enskilda kyrkoårdsförvaltninar kan ha rekommendationer och man ser helst att det inte planteras alltför stora och snabbväxande växter. Sko en lummi plats med växter med mörkt röna läderartade blad och frodi blomnin under vår och sommar. Här kan man söka lä och skydd från en varm sommarsol eller vinterns kalla vindar. Den skosinspirerade ravplatsen er associationer till saornas frodia skoar och sommarens bärplocknin. Stora delar av Sverie täcks av sko som skiftar i karaktär från landskap till landskap. Det finns på sina håll sko fylld med barrträd som skuar, där minimalt med ljus når ner till den mossbelupna marken. Och det finns andra skoar, som bokskoen, som bäddas in i mattor av vitsippor på våren innan bladen spricker ut. När väl de skirt röna bladen visar si strilar endast lite solljus ner mellan träden. Det kändes naturlit att välja skoen som tema och estalta den i nåra av förslaen. Skoen kan för måna människor bidra till ett lun, en stunds stilla flykt från verkliheten när man vilar benen sittande på en stubbe eller sten. De röna färerna på trädens blad och barr, de brunoch råaktia färerna på stammar och renar utör basen. Kanske upptäcker besökaren när hon tittar si omkrin Inspiration tema Sko: Perenner Hosta sieboldiana (dafunkia), Anemone hupehensis (höstanemon) 5

6 Inspiration tema Sko: Perenner Hosta sieboldiana (dafunkia), Anemone hupehensis (höstanemon) nåra färer som bryter det luna röna och som bidrar till att öra platsen unik, en plats som sätter si på näthinnan och som man vill återvända till. Det finns ett urval av perenner och vedartade växter som passar extra väl om man tänker på skostemat. Först de vedartade växterna... Acer riseum (kopparlönn) Mindre träd som är valt för sin vackra kopparfärade, flanande bark som ör att trädet har höt estetiskt värde även under vinterhalvåret. Under hösten skiftar bladverket i rött och även knopparna får en röd ton. Kopparlönnen blir mellan 2 och 3 meter hö. Acer japonicum Aureum (ulbladi solfjäderslönn) Vald både för sin lilla storlek, det speciella bladverket och färerna. Bladen har en ljust ulrön fär och är finflikia som fjädrar. Trädet er ett lätt intryck och är perfekt för den lilla platsen. Ett litet träd som blir mellan 1 och 2 meter höt. Hamamelis x intermedia (hybridtrollhassel) Trollhasseln blommar på bar kvist på senvintern när inet annat blommar. Svat doftande. Den får även vackra höstfärer. Höjd 1 till 2 meter. Exempel på sorter är Arnold Promise som har ett upprätt växtsätt och blommar i ult i mars, och Diane med kopparröda blommor och röda höstfärer. Pyrus salicifolia Pendula (silverpäron) Träd med ett silvrit och sirlit uttryck. Vackert även under vinterhalvåret med sina silverfärade renar med ullia årsskott. Dekorativa päron som dock är oätlia. Silverpäronet kan bli mellan 2 och 3 meter höt.... och vidare ett urval av perenner: Adiantum pedatum (adiatum) Ormbunke med små blad och skir rönska. Ger ett exotiskt intryck. Höjd cm. Anemone hupehensis (höstanemom) Storblommi med vita, rosa eller rödaktia blommor. Tätt rönt bladverk där raciösa blomstjälkar sträcker si upp. Blommar från juli fram till frosten kommer. Höjd cm. Aruncus aethusifolius (koreansk plymspirea) En av trädårdens juveler. Har små krav på placerin. Gräddfärade blommor på senvåren och försommaren. Den får orane till röda höstfärer. Höjd 30 cm. Asarum europaeum (europeisk hasselört) Lå vinterrön växt med länsande mörkröna blad. Trivs bäst i halvskuit till skuit läe. Är en mycket vacker marktäckare under buskar och träd. Höjd 5-10 cm. Helleborus nier (julros) Övervintrande, handflikia, mörkt röna blad. Stora vita blommor som blommar under vårvintern. Höjd 30 cm. Hosta sieboldiana (dafunkia) Funkian är en ståtli växt som har stora, hjärtformade och blådaia blad. Den täcker fint på sommaren och kväver därmed oräs. Blomställninar med ljuslila blommor i smala, tättbesatta blomställninar. Höjd 50 cm. Vedartade växter på kyrkoården På kyrkoården används numera både mindre uppstammade buskar och toppympade träd på enskilda ravplatser. Vedartade växter har som bekant en enerellt lån livsländ och träd på ravplatser har ett höt symbolvärde som er associationer till ett fortsatt liv. Vidare bjuder de vedartade växterna på mycket rönska och ett fridfullt spel mellan ljud och ljus. Vinden bjuder upp till ett mjukt prasslande i bladverket och solljuset, som eleant silas mellan bladen, bildar fantastiska skuor på marken. Buskar och träd har en förmåa att skapa en struktur och höjd på ett helt annat sätt än en perenn. De tydlia växlinarna mellan årstiderna visar si hos de lövfällande vedartade växterna enom nya skira skott som överår i blomnin och exploderar i höstfärer för att sluta i lövfällnin. Gravstenens storslana form får enom de vedartade växterna en välbehövli partner. Historiskt sett är träd på kyrkoårdar en tradition från början av 1800-talet och förekom då främst i rader på eller kransar runt kyrkoården. Städerna växte vid denna tid med ökade sanitära problem. Vikten av att plantera träd för att rena luften föreskrevs. Här kan man skönja daens utformnin med ånar och symmetriska kvarter en park bebodd av de döda till tröst för de levande. 6

7 Kan kyrkoården och ravplatser blir mer miljövänlia? Inom kyrkoårdsförvaltninarna, precis som på måna andra arbetsplatser, står miljöarbetet höt upp på aendan. Det finns också ett stiande miljöintresse i samhället i stort och måna ravrättsinnehavare är numera observanta på ravplatsens miljöpåverkan. Viljan att miljöanpassa verksamheten är stor men det finns samtidit måna problemställninar som behöver undersökas. En av dem är vilken betydelse valet av växter till ravplatsen har. Kan man säa att ravplatsen blir mer miljövänli om man försöker byta ut sommarblommorna (utplanterinsväxter) mot perenner och vedartade växter? Givetvis varierar svaret beroende på vem man fråar. I vårt examensarbete Hållbar desin av ravplatser, som faktabladet byer på, fokuserar vi på växturvalet och på utformninen av ravplatser utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Urvalet av växter baseras på litteraturstudier och samtal både med personer med erfarenhet av kyrkoårdsskötsel och med personer med stor växtkännedom. Hållbar utvecklin Utånspunkten för de estaltninsförsla som vårt examensarbete resulterade i var hållbar desin. Hållbarhet står för lånsiktihet och ständi utvecklin. I Brundtlandrapporten från 1987, som utarbetades under FN:s världskommission för miljö och utvecklin samma år, definieras bereppet hållbar utvecklin som en utvecklin som tillfredsställer daens behov utan att äventyra kommande enerationers möjliheter att tillfredsställa sina behov. Den bärande principen är att ekoloiska, ekonomiska och sociala förhållanden och processer är intererade med varandra. En hållbar utvecklin måste ta hänsyn till och bya på dessa tre rundpelare emensamt. Lånsiktit hushållande med naturresurser, demokratiska styrelseformer, respekt för mänsklia rättiheter, social rättvisa och jämlikhet är alla exempel på förutsättninar för en hållbar utvecklin. Växturval utifrån miljökriterier För att kunna öra ett urval av växter till estaltninsförslaen sattes tre kriterier upp. Dessa tar utånspunkt i definitionen av hållbar utvecklin: Växtmaterialets livsländ Växtmaterialets skötselbehov Växtmaterialets estetik under året Kriteriet livsländ avränsar växtmaterialet till att älla främst fleråria växter och framförallt perenner som på rätt Inspiration tema Än: Perenner Echinacea purpurea (röd rudbeckia), Vinca minor (vanli vinterröna) Vedartade Betula pendula Younii (tårbjörk) 7

8 Ekoloisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Hållbar utvecklin Social hållbarhet Vidare studier Hållbarhetsperspektivet på växturval för ravplatser är inte tidiare undersökt eller beskrivet och vårt examensarbete ska ses som ett första försök till detta. Faktorer som påverkar miljön och som inte vi tait upp är tillånen på växtmaterial och transport av detta. Kyrkoårdens placerin och närheten till odlare och rossister är en faktor som allt fler kyrkoårds förvaltninar väer in i valet av växter och leverantörer. Den eorafiska placerinen är också avörande för växturvalet. Arbetet som lier till rund för detta faktablad har sin utånspunkt i södra Sverie, även om måna av växterna kan klara upp till zon IV-V. En annan vinklin är om ett ökat användande av perenna och vedartade växter kan minska arbetskraftsåtånen per ravplats, tid som då kanske kan användas till andra arbetsuppifter. plats med rätt skötsel har en livsländ på tio år och däröver. Kriteriet skötselbehov beränsar växturvalet till dem som kräver minsta möjlia underhåll i form av skötselinsatser som underhållsbeskärnin, rensnin och delnin. Underhållsbehovet sätts i förhållande till växtmaterialets estetiska värde. Kriteriet växtmaterialets estetik byer på ett påstående om att en interaktion mellan olika växter och optimal komposition minimerar skötselresurserna avsevärt eftersom växterna ör mycket av jobbet själva. Mindre skötselinsatser En annan form av estetiskt värde är växtmaterial som er skiftninar under årets ån, till exempel färskiftninar i bark och bladverk eller att växten sätter vackra fröställninar. Samtidit leder en växtkomposition där blomninsperioder varierar under året till mindre skötselinsatser. Ett Movium Partnerskapsprojekt Faktabladet baseras på författarnas examensarbete, som har kommit till inom ramen för Moviums Partnerskaps projekt Miljöaspekter på kyrkoårdsverksamhet. Projektet har kommit till i dialo med företrädare för sektorn och inom ramen för Partnerskap Landskaps kyrkoårdsnätverk. Projektet har en een webbsida: välj fliken Studenter. Projektets mål är, förutom att bya nätverk för studenter, lärare och kyrkoårdsföreträdare/framtida arbetsivare, att e kyrkoårds förvaltninarna handlinsalternativ så att de kan välja metoder som er bäst effekt vad äller miljöpåverkan. GRÖNA FAKTA 3/2011 Maria Orwén, trädårdsinenjör, skriver artiklar om kyrkoårdsdesin och har arbetat som fotoraf för växtdatabasen Movium Plantarum. Anna Gustafsson, trädårdsinenjör, driver företaet TrädårdsRutan, som erbjuder rådivnin, desin och skötsel till privatkunder, bostadsrättsföreninar och andra privata och offentlia aktörer. Examensarbetet Hållbar desin för ravplatser finns i sin helhet på Målet har varit att visa nya sätt att närma si utformninen av ravplatser med fokus på desin och växtmaterialets hållbarhet. Gröna Fakta sammanställs av Movium, SLU, Box 54, Alnarp. Telefon Redaktör: Titti Olsson. ISSN Publicerat i Utemiljö 3/