Kräsna mediekonsumenter kräver Yellow Kid När utvecklingen speglar verkligheten och kräver nya möjligheter i tiden. Ett nytänkande produktionsbolag som skapas ur ett föränderligt mediesamhälle. Text & foto: Sara Färdmar & Anna Karlström Vi möter Joakim Lindhé, grundare och ägare till produktionsbolaget Yellow Kid, på kontoret i centrala Malmö. På skrivborden konkurrerar skärmar och kaffekoppar om utrymmet och på white boarden trängs röda streckgubbar i kvadrater. Ute är regnet på ingång men kreativiteten på kontoret är allt annat än grå och dyster. Manusarbeten är under konstruktion och de animerade informationsfilmerna explainer videos är här under full produktion. För oss berättar Joakim hur nytänkande processer framkommer när kraven är som störst och det enda som gäller är att anpassa sig efter förändringarna som sker. Joakim Lindhé
Mitt öde återspeglar ju på något sätt en större förändring i medievärlden, och i hela mediekrisen egentligen - Joakim Lindhe, Yellow Kid
Joakim Lindhé startade produktionsbolaget Yellow Kid 2014 som en följd av de förändringar som kommit att styra hela mediebranschen. Från att ha arbetat som nyhetsjournalist och redaktör på SVT under många år var det en som Joakim beskriver det personlig kris som utgjorde uppstarten av Yellow Kid. Hela medielandskapet håller på att förändras och för att vara helt ärlig så var det en kris hos mig själv som var starten. För två år sedan var jag redaktör för SVT:s kulturprogram Sverige, sen tog det av olika anledningar slut och jag valde då att inte förlänga mitt avtal även om jag fick erbjudande om det. Joakim beskriver hur han därefter hamnade i ett läge som mer eller mindre påminde om arbetslöshet och för första gången i arbetslivet kunde han känna av saknaden av en akademisk utbildning. Jag skaffade ju mig aldrig någon akademisk examen, tidigare var det bara en omväg. Nu finns det ju inte ett enda informations- eller redaktionsjobb som inte kräver akademisk examen och för första gången saknade jag det. De förändringar som sker och skett på mediemarknaden kan nästintill liknas vid en revolution. Mediebranschen står inför otroliga utmaningar och företag är tvungna att anpassa sig efter den nya FAKTARUTA EXPLAINER VIDEO En explainer video är i korthet en video som förklarar något. Två grundläggande komponenter i en explainer video är berättelse storytelling och fakta som kompletterar varandra; fakta ger en berättelse substans och en berättelse ger fakta mening. En annan särskilt grundläggande aspekt är att en explainer video ska vara kort, max fyra minuter men gärna kortare än så då formatet anpassats till människors korta attention span online. Produktionsbolaget Yellow Kid har i sin tur specialiserat sig på animerade explainer videos genom vilka de förklarar svårbegripliga ämnen. Genom att producera manus som konkretiserar och kondenserar de budskap som ska framföras och kombinera detta med rörliga bilder i form av animation lyckas Yellow Kid skapa videos som kan förklara komplexa ämnen på mer eller mindre 60 sekunder. Manuset framförs kopplat till animationen antingen i form av en berättarröst, i form av text eller en kombination av bådadera och i vissa fall musikläggs även filmerna för att skapa en specifik känsla. Källa: Lefever, Lee (2013) The art of Explanation: making your ideas, products, and services easier to understand. Joakim Lindhé Yellow Kid yellowkid.se
digitala eran och många är de journalister, redaktörer och reportrar som gått liknande öden till mötes. Mitt öde återspeglar ju på något sätt en större förändring i medievärlden och hela mediekrisen och idag finns det ju jäkligt många sådana som jag. Det finns väldigt många från den gamla skolan så att säga, som måste se sig om efter någonting annat och det kan ta sig de mest oväntade uttryck. Jag menar det är väldigt tufft för väldigt många och det kräver... anpassning. Att det nya medielandskapet inneburit tuffa utmaningar för många är knappast någon underdrift och det finns både vinnare och förlorare i denna kamp om mediekonsumenternas nya krav och gillande. Joakim Lindhé är dock en av dem som har valt att se ljust på utvecklingen och han menar att det ur kriser kan födas möjligheter, vilket Yellow Kid är ett tydligt exempel på. Joakim var därför tidigt fast besluten om att anpassa sig efter dessa förändringar då han menar att det ändå skulle vara helt meningslöst att försöka stå emot dem. Landskapet förändras ju himla fort och det gäller att anpassa sig efter det. Att sitta och vara bitter och önska att det ska gå tillbaka till det gamla det händer ju inte. Joakim beskriver hur han ser på denna anpassning som en personlig utveckling och hur han därigenom funnit nya sätt att använda sina befintliga kunskaper i helt nya uttryck, en utveckling som tvingat honom att kliva ut ur sin bekvämlighetszoon. För mig är det väldigt mycket en personlig resa, att anpassa sig efter den nya medievärlden helt och försöka hitta olika sätt att använda mina kunskaper i praktiken. Jag tycker fortfarande att det är superkul att göra TV-program och hade gladeligen gjort det till pension men det funkade bara inte. I detta skede ställde sig Joakim frågor som Vad kan jag som någon har lust att betala för? Vad kan jag som dom vill ha?. Samtidigt hade han fått upp ögonen för Common Crafts enkla Youtubefilmer In plain English och Epipheos animerade explainer videos dessa filmer inspirerade och lade på sätt och vis grunden till vad som idag är Yellow Kid. Jag blev väldigt fascinerad över vad de hade gjort och kände någon slags wow-faktor, att det funkade så väl och så enkelt och tänkte att det där kan jag göra. Fastän att jag inte kunde någonting om animation men då tänkte jag att det får man väl lära sig då. Möjligheten för Joakim att få testa sina idéer och påbörja sin nya väg inom mediemarknaden uppstod snart då han fick en förfrågan om att göra en presentationsfilm för en kund. Kunden
Det är ju extremt mycket på tittarens villkor, är det tråkigt eller meningslöst så är det bara ett klick bort. Så är det, då är man ju bortklickad - Joakim Lindhe, Yellow Kid
köpte hans idéer och Joakims första film blev producerad, därmed var bollen i rullning. Det blev faktiskt en riktigt bra film i slutändan och det kändes som att vad fan det är ju sådant här man ska hålla på med; det måste det ju finnas fler som vill ha. Att animera var ingenting Joakim kunde, men han lärde sig snart. Efter ytterligare några produktioner av explainer videos kände Joakim att det han skapade saknades på mediemarknaden och när en tidigare kollega som fick höra om hans filmer sa till honom att detta var spot on! var det bara att släppa garden och köra. Då hade jag ändå kommit en bit på vägen och gjort ett antal filmer och det är det som var det svåraste i den här resan. Att verkligen bevisa att man kan. Joakim ser explainer videon som ytterligare ett verktyg i lådan: ett kort, kondenserat, lättillgängligt och underhållande format, helt enkelt ett format anpassat till människors nya medievanor. Det handlar om att hjälpa kunderna att lösa sina förklaringsproblem. Egentligen säljer vi ju inte små tecknade filmer, vi säljer förklaringar. Och det är kanske just videos som förklarar som bäst beskriver genren explainer video. Formatet ligger helt rätt i tiden om man ser till de förändringar som skett i mediekonsumenters beteenden som är ytterligare en följd av förändringarna i mediebranschen inte minst vad gäller medieutbudet. Vi, dagens konsumenter, har idag ett enormt utbud av såväl skärmar som olika format och innehåll vilket har lett till en mer kräsen mediekonsument. Eller så skulle vi kunna beskriva oss själva som en publik med sämre tålamod än någonsin. Det är i vilket fall som helst uppenbart att konkurrensen om uppmärksamheten hårdnat och det gigantiska informationsutbudet leder i sin tur till höga krav på marknadsaktörerna. Dessa krav är givetvis något som Joakim är väl medveten och därför understryker han också vikten av att anpassa filmerna för kundernas målgrupper, något som är en central del i Yellow Kids produktioner. Det är ju extremt mycket på tittarens villkor, är det tråkigt eller meningslöst så är det bara ett klick bort. Så är det, då är man ju bortklickad. Allt i från den underhållande faktorn till produktionens möjligheter att få viral spridning bearbetas för att engagera den idag ofta svårflörtade konsumenten. Med våra nya medievanor ställs det också högre krav på den visuella informationen vem orkar egentligen läsa sig till information när man kan få det serverat genom en kort film? Det är just här som Yellow Kid möter mediekonsumenterna.
Det är lättare att ta emot bildinformation än text, mycket lättare. Mycket mindre tröskel att ta till sig bild och rörlig bild än textinformation. Jag kör ju ofta med internetslanget TLDR, Too Long Didn t Read. Jag skulle nog säga att det sammanfattar vår affärsidé väldigt mycket. Det blir med andra ord en betydligt lägre tröskel till informationen om man istället för att behöva läsa en längre text får informationen serverad i ett 90 sekunder långt underhållande, engagerande och mer lättillgängligt format. Detta är precis vad som gör formatet explainer video till en fullträff och vi anser att Joakim Lindhé genom uppstarten av Yellow Kid har träffat mitt i prick. Det är en quick fix för att rationalisera bort långtråkig text och ändå göra den mycket, mycket mer lättillgänglig. För det är ju ett problem som många aktörer har, att de sitter på en snårig, komplicerad och osexig produkt eller tjänst eller något som kräver väldigt mycket av läsaren att ta till sig. Då vill man minska den där ansträngningen så otroligt mycket och det är det som är nyckeln till framgången här. och uppväckande teaserfilm om HIV. Men explainer videon är fortfarande ett nytt format i Sverige och Joakim kan ibland få känslan av att han är för tidig för den Svenska marknaden. Explainer videon har ju funnits i ett antal år utomlands men jag såg ingen annan som var inne och härjade på området i Sverige. Vilket var en jättestor fördel för mig, att det fanns en stelhet i kommunikationsvärldens strukturer. Men det är ju det som kommer att krävas nu tror jag, att gamla strukturer luckras upp, hur folk jobbar. Det är alltid så när det kommer ett nytt medium. Kommunikationsbranschen i Sverige har uppenbarligen fortfarande mycket att lära men vi har mycket svårt att se en framtid där explainer videon inte är ett centralt format inom marknadsföring och informationsspridning. För att citera Joakim själv adapt or die!. Det är bara att säga spot on, Joakim! och vara beredda på att se än mer produktioner från företaget i framtiden. Yellow Kid har sedan uppstarten gjort filmer om allt från Skånetrafikens biljettsystem till Musikhjälpens informativa Text & foto: Sara Färdmar & Anna Karlström
Debattinlägg En demokratisering av medierna eller ett kapitaliserande av informationsflödet? Text: Sara Färdmar & Anna Karlström Det behövs knappast en studie för att kunna hävda att vi människor utvecklat nya mediepraktiker sedan Internet och World Wide Webbs intåg, sedan Googles allomfattande utbredning (vad hände med Altavista liksom?) och sedan Youtube fick över en miljard användare. Den digitala gemenskapen har förändrat medielandskapet i grunden och människor ställer nu dels nya krav på form och innehåll och vi påstås även ha bättre kontroll över innehåll, utbud och informationskonsumtion än någonsin tidigare. Många är de som vill kalla denna utveckling för en demokratisering av medierna något som då skulle innebära att skiljelinjen mellan mediekonsumenter och medieproducenter suddats ut och att det är vi, folket framför skärmarna, som numera sitter på kontrollen och ställer kraven. Så är demokratiseringen av medierna ett faktum? Nja blir vårt svar, kanske skulle så kunna vara fallet i den bästa av världar men inte i vår värld. Visst, vi som lekmän har ju uppenbarligen möjlighet att skriva och försöka sprida ett inlägg som detta och vi som mediekonsumenter försöker alltjämt forma våra egna medielandskap där vi bara behöver ta del av det innehåll och utbud som intresserar oss. Indirekt ställer vi därmed krav på marknadsaktörernas innehåll och format, krav som de måste ta hänsyn till, krav som kräver anpassning. Tyvärr uppstår det dock en stark motsättning i att påstå att vi genom detta den digitala gemenskapen uppnått någon form av demokratisering av medierna, för det sista vi, folket framför skärmarna, har kontroll över är den digitala informationen. För vem styr egentligen informationsspridningen, vem kontrollerar egentligen synligheten och vem drar egentligen nytta av de så kallade big data--- algoritmerna (de algoritmer som samlar in all information och sparar den för all evinnerlighet)? Det finns givetvis inte ett svar på dessa frågor, eller en instans som styr all information, men vad gäller förtjänsten av big data och informationsinsamling så är det helt klart internetföretag, mobiloperatörer, stora affärskedjor och inte minst underrättelsetjänster som utnyttjar de spår vi lämnar efter oss i cyberspace. De giganter som dock bör namnges i detta sammanhang är helt klart Google och Facebook, två kommersiella aktörer som för många av oss är en del av vår vardag. Med alla de fördelaktiga användningsområden som Google och Facebook gett oss kommer också obestridliga nackdelar. För låt oss inte glömma att dessa två är vinstdrivande företag och de har knappast utvecklat sina tjänster för att underlätta vår vardag, eller för att stötta någon form av mediedemokratisering.
Varje år tjänar företag som Google och Facebook miljarder på annonser online, annonser som anpassats till oss genom att spara på den information vi (förmodligen) ofrivilligt lämnat efter oss. Information som bygger på den data som samlats in om vår socioekonomiska status, vad vi har för utbildning, vart vi jobbar och vilka vänner vi umgås med, data---algoritmerna bedömer till och med vår kreditvärdighet. Astra Taylor och Jathan Sadowski beskriver i sin artikel How companies turn your facebook activity into a credit score hur företag istället för att öppet diskriminera människor (det vill de givetvis undvika) samlar data som bygger på ras, kön och ekonomi och utifrån denna data försöker de skapa personifierade annonser annonser som får diskriminerande effekter. Annonser på Google har till och med avslöjats vara personifierade på grundval av tidigare sökningar efter hudfärg: namn som identifierades som typiskt svarta gav en högre förekomst av annonser relaterade till arrestering eller häktning än namn som identifierats som typiskt vita. Denna diskriminering begicks dock inte av en enskild annonsköpare, utan av Googles egna algoritmer. Så frågan är om inte marknadsaktörerna anpassar sin kommunikation utifrån de kommersiella medieaktörerna och deras algoritmer, funktioner, resurser och egenskaper snarare än mediekonsumenternas krav. Visst, vi mediekonsumenter kan i viss mån forma våra egna medielandskap utifrån sociala medier, appar och hemsidor och vi kan försöka styra vårt innehåll och utbud men den digitala informationen kan vi aldrig kontrollera. För den anpassar och säljer Google till högstbjudande!
Blogginlägg 1. TLDR (Too Long Didn t Read) Betänk att du för en yngre generation ska berätta om livet före Internet och digitaliseringen av samhället (du skulle nästan kunna benämna det som livet före informationsrevolutionen). Förmodligen kommer du snart till insikt i hur snabbt och radikalt dina vardagliga handlingar och praktiker har förändrats. Det är trots allt inte så längesedan Bra Böckers Lexikon var vår informationskälla, Motormännens vägatlas hade en självklar plats i var bils handskfack och telefonen hade en enda funktion att samtala i. I dag är Google vår informationskälla, kartan har vi i mobilen och utan telefonen skulle nog de flesta av oss känna sig rätt vilsna i vardagen. Det är i detta informationssamhälle som behovet av en genre som explainer videos uppstått, varför? För att vi måste sålla bland den obegränsade mängd information som konstant strömmar över oss. För att vi numera söker efter kortfattad, visuell och i viss utsträckning underhållande information. För att vi använder oss av förkortningar som TLDR (Too Long Didn t Read). Just därför finns det ett behov av en genre som explainer videos. Detta är vår hypotes och bakgrund till kandidatuppsatsen Too long didn t read* som behandlar ämnet explainer videos, dess framväxt och anpassningen till människors nya informationssökningsmönster. * Med tanke på uppsatsens titel så medger vi att detta blogginlägg känns något motsägelsefullt. Sara Färdmar & Anna Karlström
Blogginlägg 2. Adapt or Die Tidigare i våras skrev vi ett blogginlägg om vår kandidatuppsats som behandlar ämnet explainer videos, dess framväxt och anpassningen till människors nya medievanor i vårt digitala medielandskap. Då var vi i ett inledande skede av vårt arbete nu två månader senare är uppsatsen äntligen klar för publicering och utifrån uppsatsens resultat kan vi konstatera att människors nya medievanor ställer nya krav på informationsformaten. Vad mediekonsumenter helt enkelt söker efter idag är kondenserad information som underhåller eller engagerar information och innehåll som gärna ska paketeras i ett videoformat. Krasst uttryckt så väljer majoriteten av den digitala generationen (oavsett om det handlar om underhållning, information eller kunskap) hellre att se ett Youtube- klipp än att läsa en text. För i den digitala tillvaron där vi idag lever genom våra skärmar så har de tryckta medierna fått underkasta sig den visuella kommunikationen. Så oavsett vad en tycker om denna utveckling så är det ett faktum som alla och inte minst marknadsaktörer måste anpassa sig till. För ingen vill väl lägga ner kraft och kapital på information och innehåll som ändå aldrig når målgruppen? Det handlar inte om att dagens mediekonsumenter är helt ointresserade av traditionella medieformer, det handlar om att vårt ständigt föränderliga medielandskap med kommersiella aktörer så som Google, Youtube och Facebook i spetsen skapar nya förutsättningar för digitalt innehåll vilket i sin tur skapar nya krav och förväntningar hos mediekonsumenterna. Under arbetets gång ställde vi oss frågan huruvida en framväxande genre som explainer videos utgör en anpassning till plattformar så som Youtube eller bara en anpassning till mediekonsumenternas krav. Detta spelar dock egentligen ingen större roll vad kom först, hönan eller ägget liksom. Det vi behöver inse är att medielandskapet är i konstant förändring och detta är vad vi alla måste anpassa oss till ett medielandskap där behovet av format så som explainer videos bara kommer att öka och detta faktum behöver knappast motiveras ytterligare. Adapt or die, helt enkelt. Sara Färdmar & Anna Karlström