Datum 2018-09-21 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens planeringsdirektiv med preliminär budgetram inför beslut om verksamhetsplan och budget 2019-21
Region Skånes gemensamma målkarta Region Skånes löfte till medborgarna Region Skåne finns till för dig som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfungerande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Alla nämnder har i uppdrag, enligt reglementet, att arbeta med att utveckla medborgarkontakterna genom olika former av medborgardialoger. Beskriv hur nämnden ska utveckla detta arbete under planperioden 2019-21. Region Skåne står inför en omställning för framtidens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden ser ett behov av att stärka dialoger inför och under denna utveckling. Nämnden avser att utveckla och genomföra dialoger med såväl medborgare som patienter. Tidigare erfarenheter och goda exempel på utveckling av vården i samverkan med medborgare och patienter ska tas tillvara. Nedbrytning av Region Skånes strategiska mål Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet En drivande utvecklingsaktör Attraktiv arbetsgivare En långsiktigt stark ekonomi Nämnden ska, utifrån ovan mål, här beskriva vilka delmål som man avser arbeta utifrån under planperioden 2019-21 och vilka styrande uppföljningsindikatorer som används för att mäta måluppfyllelsen. Med beaktande av de ekonomiska förutsättningar och föreslagna regionbidrag som beskrivs i direktivets Ekonomiska avsnitt, ska nämnden också göra en riskbedömning av arbetet (enligt given riskbedömningsmodell, se längst bak i mallen). Mål: Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Beskriv, utifrån nämndens ansvarsområde, vilka konkreta delmål man kommer arbeta utifrån och vilka styrande uppföljningsindikatorer som används för att mäta måluppfyllelsen. Omställning för framtidens hälso- och sjukvård Befolkningsökningen i Skåne ligger fortsatt över rikets förväntade utveckling. Under 2017 ökade befolkningen i Skåne med 20 124 individer vilket är något färre än 2016 som var ett rekordår. Ökningen 2017 bestod till stor del, uppemot 70 procent, av en nettoinflyttning av människor som flyttat till Skåne från andra länder. Kunskap om migrationsrelaterad ohälsa behöver öka. Antalet äldre personer ökar och allt fler lever med kroniska sjukdomar. Denna utveckling leder till ökat behov av såväl vårdplatser som läkarstöd i hemsjukvården. Fler personer som överlever sin sjukdom leder till ett ökat behov av uppföljning, behandling och rehabilitering livet ut. Behov av vård i hemmet ökar och befolkningsutvecklingen leder även till ökade behov av hälso- och sjukvård inom flera områden, exempelvis ortopedi, gynekologi, barnmedicin, psykiatri och tandvård. Utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård kräver omställning och anpassning för att tillgodose befolkningens behov. Den gemensamma färdplanen och målbilden för omställningen av hälso- och sjukvården behöver tydliggöras. Utifrån målbilden ska styrning för omställningsarbetet komplettera nuvarande styrning och uppföljning. 2
Även utvecklingen av den nära vården integreras. Den nära vården är mycket viktig avseende tillgänglighet för patienten, upplevd trygghet och förtroende för vården. Det är viktigt att primärvårdens andel av den samlade sjukvårdsbudgeten ökar de kommande åren. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård och omsorg, som stärker hälsan. Vidare är målet att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser. Omställningen till digitalisering ska prioriteras och nya lösningar och teknik ska införas så att medborgaren kan vara mer delaktig i sin egen vård. Det påbörjade arbetet med nivåstrukturering i Södra sjukvårdsregionen ska fortsätta, det skapar förutsättningar för en hög kvalitet och långsiktigt hållbar god vård inom lämpliga områden. Med förändringen följer även ett ökat transportbehov. Transportorganisationen behöver därför ses över. Ett ökat fokus på omställning till den nära vården kommer att finnas med under de kommande åren. Den nära vården avser den hälso-och sjukvård som stora delar av befolkningen har behov av framöver. En god och nära vård kräver ökad samverkan mellan primärvård, sjukhus och kommun samtidigt som ett ökat fokus på förebyggande insatser behövs. Mer vård i hemmet är utgångspunkten. Ingen ska åka till, eller ligga på, sjukhus utan ett tydligt behov av det. Verksamheterna står inför att utveckla och införa nya digitala system som kräver förändrat arbetssätt. Införandet av Skånes digitala vårdinformationssystem (SDV) skapar nya förutsättningar och möjligheter, exempelvis bättre beslutsstöd, vilket är en förutsättning för att kunna möta behoven och tillgodose en god och säker vård. Införandet av SDV ska prioriteras. Omfattande byggprojekt pågår vid flera sjukhus vilket ställer krav på engagemang och arbetsinsats. Moderna lokaler och nya digitala lösningarna förväntas ge bra förutsättningar för en god, personcentrerad och effektiv vård. Projektperioden är dock utmanande då verksamheterna ska tillgodose behoven av hälso- och sjukvård samtidigt som pågående projekt kan komma att försvåra förutsättningarna för att producera vård. För att klara omställningen och utvecklingen framöver krävs systematisk och målinriktad verksamhetsutveckling och koordinering av de många projekt och insatser som pågår. Förändringsledning och förbättringskunskap samt kunskap om hållbar förändring och framtidsvisioner är viktiga framgångsfaktorer. Hälso- och sjukvårdsstyrningen behöver fortsatt utvecklas. Styrningens olika nivåer med såväl uppdrag och uppföljning ska vara sammanhängande och tydlig och präglas av tillit och ansvarsutkrävande. Detta inkluderar även utveckling av vårdens ersättningsmodeller. Inriktning och uppföljning Inriktningen i skånsk hälso- och sjukvård är God vård. God vård är ett samlingsbegrepp som innefattar områden som är viktiga förutsättningar för kvalitet i hälso- och sjukvården. De är även vägledande avseende mål och uppföljning av hälso- och sjukvården. God vård innebär att den skånska hälso- och sjukvården ska vara jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, säker, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. De nationella statliga satsningarna enligt överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och regeringen fortsätter inom områdena psykisk hälsa, förlossningsvård, kvinnors hälsa och neonatal vård samt jämställdhetsarbete och arbete för kvinnofrid, inklusive våld i nära relationer. Dessa områden är tillsammans med cancervård, akutvård samt primärvård prioriterade. Behovsanalys visar även att prevention och rehabilitering behöver prioriteras. Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga och fördröja utveckling av exempelvis hjärt-kärlsjukdom, stroke, cancer 3
och diabetes typ 2. I ett längre perspektiv kan införandet av preventiva insatser innebära besparingar för individen, för hälso- och sjukvården och för samhället. Resurser kan då riktas mot att öka tillgängligheten för de som behöver vården mest. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och allt fler som lever längre med kroniska sjukdomar kommer att påverka behoven av rehabiliteringsinsatser under längre tid. Beredskap för att möta dessa ökande och förändrade behov behöver finnas. En väl utvecklad uppföljning är nödvändig för att säkerställa att hälso- och sjukvården motsvarar individens behov samtidigt som kraven på kvalitet och effektivitet uppfylls. Uppföljning av befolkningens och patienternas upplevelser av tillgänglighet, bemötande, information, delaktighet och förtroende görs med Hälso- och sjukvårdsbarometern 1 och Nationell patientenkät (NPE) 2. Uppföljningen av hälso- och sjukvårdens resultat inriktas på de övergripande målen som fastställs i Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård. Väl valda styrande uppföljningsindikatorer kopplas till de övergripande målen på liknande sätt som 2018 3. Under planperioden fortsätter utvecklingen av uppföljningen och indikatorer ska utvecklas för exempelvis jämlik och hälsoinriktad vård samt barn och ungas hälsa. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 4 Övergripande mål: Omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande ska minska Metoder för uppföljning av omotiverade skillnader ska utvecklas Åtgärder mot omotiverade skillnader ska genomföras Region Skånes ska bedriva en jämlik vård och aktivt minska de omotiverade skillnaderna i hälso- och sjukvården. Då förutsättningar och behov skiljer sig mellan individer måste vårdens bemötande, utbud och innehåll anpassas för att ge jämlika resultat och upplevelser. Jämlik vård och hälsoinriktad vård är två viktiga komponenter för en mer jämlik hälsa. I Region Skånes behovsrapport för planering av hälso- och sjukvård 2019 finns indikationer på omotiverade skillnader i vård, behandling och rehabilitering, exempelvis inom munhälsa och behandling av barnfetma. Även en inventering av rehabilitering i Region Skåne och de skånska kommunerna har identifierat ojämlikheter, till exempel inom strokerehabilitering. För att motverka omotiverade skillnader i skånsk hälso- och sjukvård är det viktigt att nationella riktlinjer och regionala vårdprogram fortsatt införs och efterlevs. Även uppföljning behöver ske kontinuerligt utifrån ett jämlikhetsperspektiv och uppföljningsmetoder för detta ska utvecklas under planperioden. Åtgärder mot identifierade omotiverade skillnader ska genomföras. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. 1 Hälso- och sjukvårdsbarometern 2 Nationell patientenkät 3 Uppföljning Hälso- och sjukvård 2018 4 https://www.socialstyrelsen.se/jamlikhalsa-vardochomsorg/jamlikvard 4
Övergripande mål: Stärka primär- och sekundärprevention inom hälso- och sjukvården 5 Införa riktade hälsosamtal i primärvård till grupper med störst behov Förbättra sekundärprevention inom hjärta-kärl, diabetes och stroke. Hälso- och sjukvårdens insatser ska ses som en viktig del i ett större hälsofrämjande sammanhang. Samverkan med Regional utveckling inom folkhälsa ska utvecklas. De stora folksjukdomarna och de flesta kroniska sjukdomar är möjliga att förebygga genom att påverka ohälsosamma levnadsvanor. Hälso- och sjukvårdens olika kontaktytor mot de skånska medborgarna ska, i enlighet med patientlagen, informera om vilka metoder som finns för att förebygga sjukdom eller skada. Riktat hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska prioriteras och är en förutsättning för att minska sjukligheten i befolkningen och behovet av vårdinsatser i ett längre perspektiv. Det riktade arbetet omfattar insatser för vissa målgrupper 5. Insatserna ska tydliggöra risk för sjukdom och möjliggöra medvetna val för att uppnå bättre hälsa. Region Skåne ska utreda förutsättningarna för att införa riktade insatser för personer med ökad risk för ohälsa. De nya nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor lyfter särskilt gruppen barn och unga. Insatser för denna grupp behöver initieras. Personer med psykisk ohälsa utgör en riskgrupp och arbetet med att förbättra den kroppsliga hälsan hos denna grupp ska fortsätta genom hälsoinriktade insatser. För att förhindra återinsjuknande eller försämring av sjukdomstillstånd är sekundärprevention en viktig uppgift för hälso- och sjukvården. I dagsläget uppnår inte Region Skåne de nationella målnivåerna för sekundärprevention inom hjärtsjukvård, diabetes och stroke. Skåne ligger över riksgenomsnittet avseende kvinnor som fortsatt röka under graviditeten. Arbete med en regional strategisk plan för förebyggande arbete som inkluderar både primär- och sekundärpreventiva insatser bör tas fram under 2019. I samverkan med flera aktörer arbetar hälso- och sjukvården i enlighet med regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin) vars syfte är att minska skadeverkningarna av alkohol, tobak och droger. Arbete pågår även med Tobacco endgame som syftar till att nå målet Ett rökfritt Sverige 2025. Kulturupplevelser kan förebygga ohälsa och bidra till tillfrisknande samt bättre vårdrelation och kommunikation mellan vårdare och patienter. Arbetet med kultur och hälsa utgår från Region Skånes strategi och handlingsplan för kultur och hälsa 2015-2020. Fortsatt långsiktig samverkan mellan kulturnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är viktig. Personcentrerad hälso- och sjukvård Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen samt individens förutsättningar, resurser och hinder 6. Övergripande mål: Stärka partnerskapet mellan patient och hälso- och sjukvården. Patientens förtroende för hälso- och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras Ökad användning av de digitala lösningarna Utveckla sömlös vårdkedja för patienten utifrån behov
Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patienter, och i förkommande fall närstående, och professionella inom hälso- och sjukvården. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. Människor har olika förutsättningar och i mötet ska vården visa intresse och förståelse för patientens totala livssituation. Patienter ska i större utsträckning involveras i sin egen vård, det är därför av stor betydelse att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i enlighet med patientlagen. Hälso- och sjukvården har skyldighet att se till att den information som ges är förståelig för mottagaren och bidra till förbättrad hälsolitteracitet 7 i befolkningen. Information ska anpassas till mottagarens förutsättningar, vilket kan vara såväl i det personliga mötet som genom digitala kanaler. Kunskap om migrationsrelaterad ohälsa behöver öka. Digitala lösningar som kan ge förutsättningar för den enskilde att i större utsträckning kunna ta ansvar för sin hälsa, utifrån sin förmåga och önskan, ska införas. Alla verksamheter ska arbeta i enlighet med patientlagen och FN:s barnkonvention för barns rätt till information. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut. En tydligare beskrivning av barns hälsa, vård och rehabilitering ska ingå i uppföljning av hälso- och sjukvården. Patienten ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i, och ha tillit till, de beslut som tas. Berörda verksamheter ska verka för en anpassad, tillgänglig och sammanhållen patientprocess där nästa steg är känt för patienten. Samverkan och koordinering mellan Hälso- och sjukvården och andra aktörer (de skånska kommunerna, arbetsgivare, försäkringskassa, Idéburna sektorn) är väsentlig för att patienten ska uppleva vården som sömlös. Utveckling av patientkontrakt är en del i detta. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess som är rätt för patienten ska fortsatt utvecklas. Socialdepartementet har tagit fram ett förslag på lag som innebär att landstingen ska erbjuda koordineringsinsatser till patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till arbetslivet. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär bland annat att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen 8 när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål: Undvika vårdskador Minska förekomsten av trycksår, fallolyckor, vårdrelaterade infektioner och undernäring Minska överbeläggning, utlokalisering samt överflyttning av patienter Ökad säkerhet i läkemedelsanvändningen Patientsäkerhet ska vara av högsta prioritet inom Region Skånes hälso- och sjukvård, och nollvision avseende vårdskador ska råda. Detta innebär att ingen patient ska drabbas av skador som hade kunnat undvikas. För att främja god patientsäkerhetskultur krävs god arbetsmiljö och hög hygienisk standard, samt insatser i form av riskförebyggande arbete. Verksamheterna ska ha kunskap om rutiner för att 5 Enligt nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor; barn och unga, gravida, vuxen som ska genomgå operation, vuxen med risk. 6 Centrum för personcentrerad vård 7 Förmågan att förvärva, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa 8 Patientsäkerhetslagen 6
identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Arbetet ska fortsätta långsiktigt och kontinuerligt. Frekvensen vårdskador är högre för utlokaliserade patienter jämfört med de patienter som vårdas på en avdelning med specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Patienten i sluten vård ska därför erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ske endast av medicinska skäl. Viktiga områden för säker vård är kontinuitet, god omvårdnad och god medicinsk kvalitet. Detta innebär att verksamheterna exempelvis ska arbeta för god tillgänglighet, säker läkemedelshantering, minskad antibiotikaresistens, förebygga självmord, undernäring, vårdrelaterade infektioner och trycksår samt med god och säker kommunikation i vårdens övergångar. Krav på ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården beslutades 2018 genom en ändring i patientsäkerhetslagen 9. Det är vårdgivarens ansvar att ta emot, utreda och dokumentera inkomna klagomål. Målsättningen är att underlätta för patienter och närstående att på ett enkelt sätt klaga på vården samt skapa förutsättningar för hälso- och sjukvården att lära utifrån aggregerad data. För detta behövs ett enkelt och säkert klagomålssystem för inrapportering, utredning, återkoppling och analys, något som Region Skåne saknar idag och behöver utveckla. Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver 10. Övergripande mål: God tillgänglighet till primärvård och specialiserad vård Utveckla automatiserad och kontinuerlig mätning av den förstärkta vårdgarantin Följsamhet till vårdgarantin inklusive förstärkt vårdgaranti i primärvård Öka tillgänglighet till specialistvård avseende besök samt operation/åtgärd. Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska vara god. Utveckling för bättre tillgänglighet ska fortgå med fokus på medicinska indikationer där nationella och regionala vårdprogram och riktlinjer ska följas. Det ska vara lätt att nå vården på flera olika sätt, såväl via telefon och besök som på andra sätt, exempelvis via digitala kanaler. Utvecklingen av nya digitala tjänster är grundläggande för att öka tillgängligheten i vården och för att göra patienten mer delaktig i sin egen hälsa. Minskad personalomsättning och effektiv kompetensförsörjning är centralt för att kunna öka tillgängligheten. Vårdgarantin stärks 2019 vilket innebär att en medicinsk bedömning ska göras av rätt legitimerad sjukvårdspersonal inom tre dagar. Det ställer krav på att vårdverksamheter planerar för och genomför åtgärder för att än snabbare kunna ta emot och bedöma den vårdsökandes behov. Planerings- och väntelistor ska hållas aktuella och patienter som väntar ska erhålla fortlöpande information. Informationen ska vara anpassad till individuella förutsättningar. Information om vårdens utbud som är tydlig, aktuell, lätt att hitta och förstå bidrar också till ökad tillgänglighet och mindre administration. Det skapar försättningar för såväl patienten själv att söka rätt vårdinstans, som för vårdgivaren att remittera till rätt verksamhet som kan omhänderta hela vårdkedjan inom vårdgarantins tidsramar. Antalet patienter som överförs till annan verksamhet på grund av för lång väntetid ska minska genom förbättrad tillgänglighet. Verksamheter i Region Skåne ska i större utsträckning samordnas för att 9 Lag 2017:378 10 Tillgänglighet i vården SKL 7
optimalt utnyttja de resurser som finns. Under 2019 införs en regional prostatacancerprocess inom ramen för ett nytt prostatacancercentrum (beslut HSN), vilket är ett exempel på en sådan samordning. Ökat fokus behövs på förbättringsarbete så att rätt görs från början. Rutiner behöver förbättras avseende säker och effektiv remisshantering. Utveckling av effektiv uppföljning är centralt. Arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancer har varit framgångsrikt och har lett till kortare ledtider. Standardiserade vårdförlopp ska införas på andra områden än cancer med syfte att korta väntetider för patienten. Tillgång till diagnostiska undersökningsmetoder är en viktig del i vårdkedjan för att patienten ska få rätt diagnos och därmed rätt omhändertagande. Problem med tillgänglighet till bild- och funktionsdiagnostik, främst avseende magnetisk resonanstomografi (MR) och datortomografi (DT), fördröjer diagnostik och patientens vårdförlopp. Tillgänglighetsutmaningar finns även inom andra områden, exempelvis inom rörelseorganens sjukdomar, psykiatri, barnfetma, dialys, bedömning och behandling av bäckenbottenbesvär, ablation 11 och sköldkörtel- och halsmandeloperationer. Behovet ökar inom ambulanssjukvården, både till följd av fler uppdrag och genom att mer specialiserade insatser kan genomföras. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt 12. Övergripande mål: Öka kunskap om och följsamhet till vårdprogram och riktlinjer Utveckla och stärka arbetet med kunskapsstyrning i enlighet med den nya nationella strukturen Förbättra anslutnings- samt täckningsgrad till nationella kvalitetsregister Fortsatt arbete för en rationell läkemedelsanvändning, i enlighet med Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 och avtal för läkemedelsförsörjning En förutsättning för jämlik vård med hög kvalitet och nöjda patienter är att all verksamhet är kunskapsbaserad och utgår från behov. Detta innebär att alla beslut ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och alltid ske i samverkan med patient och närstående. Det ska finnas en transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och kostnadseffektivitet. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och metoder, rutiner och behandlingar som inte är värdeskapande ska avvecklas. Arbetet med vårdprogram, gemensamma för sjukhusvård och primärvård, ska i allt högre grad fokusera på införandet av nationella riktlinjer, regionala vårdprogram och andra kunskapsunderlag. Effekten av vårdprogram och riktlinjer ska följas upp. Nationella kvalitetsregister är en viktig källa vid uppföljning. Anslutnings- och täckningsgrad i kvalitetsregister ska vara hög. Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade diagnostikmöjligheter ska ses som en investering, inte bara för hälsa, utan också för god social och ekonomisk utveckling. Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning, med fokus på hög kvalitet och effektivitet, fortsätter i enlighet med Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 13. Introduktion av nya läkemedel, enligt den nationella metoden ordnat införande, ska stödjas av regionala vårdprogram eller terapiriktlinjer för att skapa förutsättningar för en jämlik vård. En förutsättning för att klara detta framöver är att resurser 11 Ablation är en behandlingsmetod mot olika typer av hjärtklappning som enbart används när behandling med läkemedel inte fungerar. Under ingreppet blockeras de elektriska signalerna som orsakar besvären. 12 Socialstyrelsen God vård 2009 13 Region Skånes läkemedelsstrategi 8
säkerställs, se även under rubrik Långsiktigt stark ekonomi. Skåne ligger redan lågt i läkemedelskostnad per invånare jämfört med de flesta andra landsting och om förväntad kostnadsökning 2019 ska begränsas krävs prioriteringar som utesluter rekommenderade behandlingar för vissa patientgrupper. Vidare blir konsekvensen att Region Skåne inte kommer att kunna introducera nya läkemedel enligt den politiskt överenskomna nationella samverkansmodellen för ett ordnat införande av nya läkemedelsterapier. Region Skåne ska delta i den nationella utvecklingen av kunskapsstyrning och anpassa den lokala organisationen på ett ändamålsenligt sätt. Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat, hälsa, för patienten. Det innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen 14. Övergripande mål: Skapa bästa hälsa för patienten utifrån tillgängliga resurser 9 Utveckla effektiv vård inom nära vården Utveckla uppföljningen av effektiv vård, patientnytta och resultat, produktions- och kapacitetsplanering Utveckla uppföljningen av avvikelser och klagomål Samtliga verksamheter ska bidra till utvecklingen av en effektiv framtida hälso- och sjukvård, där det pågående arbetet med utvecklingen av den nära vården är ett prioriterat område. Vården ska utföras och synkroniseras utifrån patientgruppers behov snarare än sjukvårdens organisatoriska delar. Omställning till nya arbetssätt behövs, exempelvis i form av fler vårdinsatser i öppen vård och för att ta vara på de möjligheter som digitalisering medför. Öppenvård måste i större utsträckning finnas i patientens hem och skötas i samverkan mellan vårdcentral, sjukhus och kommun. Det är av stor vikt att fortsatt arbete med samverkan i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna sker för att en ny teambaserad hemsjukvård i Skåne ska vara fullt utbyggt 2020. För att vården för de här patienterna ska vara effektiv, trygg och säker behövs fortsatt utveckling av samarbetet med kommunen samtidigt som det behövs en översyn av hela vårdkedjan så att den fungerar ändamålsenligt. Samordnad individuell plan (SIP) ska användas som verktyg i planeringen. Hög kvalitet är förutsättning för en effektiv vård. En förutsättning för hög effektivitet är att patienten involveras och görs delaktig i processen kring den egna vården i högre utsträckning än i dag. Alla verksamheter ska arbeta med avvikelsehantering. Avvikelser samt patienters erfarenheter och synpunkter bildar grund för förbättringsarbete och verksamhetsutveckling samt uppföljning av kvalitet och effektivitet. Mer ändamålsenliga IT-beslutsstöd och dokumentationssystem som förenklar och minskar manuella administrativa insatser ska fortsatt utvecklas, i första hand inom ramen för SDV. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Övergripande mål: God Cancervård Fortsatt utveckling av standardiserade vårdförlopp (SVF) Förbättra tillgången till cancerrehabilitering Öka deltagandet i screening, i synnerhet i socioekonomiskt svaga grupper 14 Effektiv vård SOU 2016:2
Utvecklingen av cancersjukvården är fortsatt prioriterad utifrån regeringens Långsiktig inriktning för det nationella arbetet med cancervården 15 som lyfter ökat fokus på prevention, tidig diagnostik, god tillgänglighet och förbättringar inom rehabilitering och palliativ vård vid cancer så att detta erbjuds jämlikt och av hög kvalitet. Utveckling för bättre utnyttjande av hela regionens kompetens och resurser ska fortsätta, och tillgängligheten öka. Under 2019 ska fler metoder för tidig upptäckt införas, exempelvis kolorektal screening i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Organiserad PSA-provtagning ska införas. Region Skåne ska fortsatt delta aktivt i landstingens och regionernas gemensamma arbete med nivåstrukturering av cancervården i Sverige. Förlossnings-, neonatalvård och kvinnors hälsa Övergripande mål: God förlossnings-, neonatalvård och kvinnohälsa Säker vård i samband med barnafödande - Gravida och födande kvinnor upplever tillgänglig, trygg och sammanhållen vård Säkerställa tillgänglig neonatalvård Säkra bemanning med rätt kompetens Den demografiska utvecklingen, med allt fler personer i fertil ålder, innebär ökade behov inom förlossningsvård och kvinnohälsa. Förlossningsvård och kvinnors hälsa är prioriterade områden i enlighet med nationella överenskommelsen om bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa 2015-2022 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Sedan 2017 inkluderas även neonatalvård i överenskommelsen. Utveckling ska ske i enlighet med denna överenskommelse och Region Skånes strategiska plan för ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården samt insatser för kvinnors hälsa 2017 2019. Vårdkedjan ska vara sammanhållen, födande kvinnor ska känna sig trygga hela vägen, före, under och efter graviditeten. Tillgänglig och god förlossningsvård ska säkerställas och såväl förlossningsplatser som eftervård anpassas till det ökade behovet. Bland annat ska arbetet med att öppna ett familje-bb i Malmö påskyndas. Hänvisningar utan medicinsk grund ska minska i förlossningsvården. Tillgänglig och säker neonatal vård måste tillgodoses dygnet runt, årets alla dagar. Kvinnor med bäckenbottenproblem efter förlossning, eller annan sjukdom, ska erbjudas uppföljning och behandling. Tillgängligheten till bedömning och behandling av bäckenbottenbesvär behöver förbättras. För att kunna möta behovet är rätt bemanning och kompetens centralt. Strategiskt arbete med att säkra tillgången till adekvat bemanning utifrån befolkningens nutida och framtida behov ska fortsätta. Utvecklingen av endometriosvården ska fortsätta. Åtgärder som främjar kvinnors hälsa, särskilt i socioekonomiskt utsatta grupper, ska prioriteras. I enlighet med beslut i Regionfullmäktige ska vård av könsstympade/omskurna kvinnor utvecklas under planperioden. Psykisk hälsa Begreppet psykisk ohälsa kan ses som ett övergripande begrepp som kan inkludera allt från självrapporterade besvär av oro eller nedstämdhet till psykiska sjukdomar som schizofreni eller depression. Begreppet psykisk ohälsa kan användas olika beroende på sammanhang och kan alltså som här inkludera både lindriga former av psykisk ohälsa och allvarligare former av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning liksom missbruk och beroende. 15 Regeringen 10
Övergripande mål: God psykiatrisk vård Personer med psykisk ohälsa ska ha lika lång medellivslängd som befolkningen Nollvision för vårdköer vid psykisk ohälsa Utveckla former för individens medskapande i sin egen vård Nollvision för självmord Vårdens alla aktiviteter ska organiseras som en väl fungerande helhet ur individens perspektiv Psykisk ohälsa ökar i samhället generellt och hos unga i synnerhet. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar och särskilt tydligt hos kvinnor och unga. Det finns en ökad risk för psykisk ohälsa hos personer med migrationsbakgrund under de första åren i Sverige, såväl som på lång sikt. Utveckling ska ske i enlighet med Region Skånes Strategiska plan för psykisk hälsa 2017-2023, ingångna ramöverenskommelser om samverkan med Skånes kommuner samt de länsgemensamma handlingsplanerna. Det suicidpreventiva arbetet i Region Skåne i enlighet med handlingsplan för suicidprevention 2018-2022 fortsätter. Överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om psykisk hälsa 2016-2020 har som syfte att förstärka både primärvård och den specialiserade psykiatrin för vuxna. I överenskommelsen återfinns en förstärkning särskilt riktad mot ökad tillgänglighet och stöd inom barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) och första linjens psykiatri för barn och unga. Fokus finns även på att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete samt motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten ska vidtas och särskilda krav ställs på uppföljning av tillgängligheten inom BUP. Tillgängligheten till första besök är idag god men ett arbete med att förbättra den fortsatta vårdprocessen inom BUP ska intensifieras med bland annat bättre tillgång till återbesök. Tillgängligheten till vård för personer med psykisk ohälsa ska förbättras. Patienters och närståendes förutsättningar för delaktighet i vården ska fortsatt stärkas. Hälso- och sjukvården ska tidigt upptäcka risker, arbeta förebyggande och ge rätt insatser på rätt vårdnivå till personer med psykisk ohälsa. Region Skåne ska tillhandahålla en jämlik psykiatrisk vård. De omotiverade stora skillnaderna i medellivslängd för gruppen med långvarig allvarlig psykisk ohälsa, exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom, måste minska. Den somatiska ohälsan hos personer med psykisk sjukdom ska särskilt uppmärksammas genom målinriktade insatser. Missbruksvården behöver stärkas. Region Skåne behöver kartlägga behov inom området missbruk och beroende med särskilt fokus på unga men även på förebyggande insatser. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål: God akutsjukvård Öka tillgängligheten i akutsjukvården Säkerställa kompetensförsörjning Ambulanssjukvård med hög kompetens och hög tillgänglighet är en förutsättning för god akutsjukvård. För att uppnå hög kvalitet i det akuta omhändertagandet på regionens akutmottagningar är målsättningen att specialistläkare ska vara närvarande dygnet runt. Utbildningen av akutläkare ska fortsätta i enlighet med Regional strategi för införande av akutläkare i Region Skåne (2015). Patienter som behöver läggas in på sjukhus ska skyndsamt överflyttas till vårdavdelning för att minska antalet patienter som ligger kvar på akutmottagningen. För att möjliggöra detta ska så kallade bedömningsplatser inrättas i anslutning till akutmottagningarna för patienter som förväntas kunna lämna sjukhuset inom 24 timmar. 11
Utskrivningen nattetid samt överflyttningar till annan intensivvårdsavdelning (IVA) ökar kontinuerligt Antalet patienter som på grund av brist på intensivvårdsplatser skrivs ut nattetid eller flyttas till annan intensivvårdsavdelning ska minska. För detta krävs en utökning av såväl intensivvårdsplatser som så kallade intermediära vårdplatser. Primärvården ska, för flertalet patienter, vara den första instansen vi akut sjukdom eller skada. Primärvårdens helg- och kvällsmottagning ska lokaliseras i nära anslutning till sjukhusens akutmottagning för att ge akutsökande patienter vård på rätt vårdnivå. Primärvård Övergripande mål: Utveckla primärvården som första instans vid behov av hälso- och sjukvård Primärvårdens andel av den samlade hälso- och sjukvårdsbudgeten ska öka Öka medborgarnas förtroende för primärvården Fortsatt utveckling av den nära vården Primärvårdens samverkan med Skånes kommuner ska förbättras Ökad kunskap och förbättrade metoder för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården Den skånska primärvården består av: vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, familjecentraler, ungdomsmottagningar, psykoterapimottagningar, smärtmottagningar/multimodal smärtbehandling samt barn- och ungdomspsykiatriska första linjens mottagningar. Primärvårdens roll som första linjens hälso- och sjukvård ska stärkas samtidigt som medborgarnas förtroende för primärvården måste öka. En strategisk åtgärdsplan för satsning på och utveckling av primärvården ska tas fram. Under planperioden ska den nära vården utvecklas. Primärvården är navet och sjukvårdsavtalet med Skånes kommuner är en viktig grund för denna samverkan. De mest sjuka äldre, kroniskt sjuka och andra målgrupper som behöver insatser över tid, ska uppleva en sammanhållen vård. Vårdcentralerna har ett särskilt ansvar för att koordinera vården av dessa patienter med den kommunala hälso- och sjukvården och specialistkliniker på sjukhus. Mobilt läkarstöd till prioriterade grupper, samt upprättande av samordnade individuella vårdplaner i samverkan med hemsjukvården, ska bidra till trygg, säker och effektiv vård som gör att fler kan stanna i sin hemmiljö. Mobila lösningar såsom teknisk utrustning och distansmonitorering kan också bidra till trygg och säker vård i hemmiljö. Äldresköterskan ska vara en koordinator för de som behöver och vårdcentralerna ska framöver utveckla samverkan med geriatriken för att förbättra kvaliteten i vården av de äldre. Personer med behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet ska ha en känd, fast vårdkontakt vid vårdcentral 16. Den fasta vårdkontakten ska i första hand vara läkare och riktas till äldre över 75 år, kroniker och andra prioriterade grupper. Tillgängligheten, såväl vid akuta åkommor som för patienter med kronisk sjukdom, ska vara hög och kontinuerligt följas upp. Kontinuitet är viktigt och ska prioriteras. Hög tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och förtroende. En förstärkt vårdgaranti träder i kraft 2019. Förslaget innebär att en medicinsk bedömning ska göras av legitimerad sjukvårdspersonal inom tre dagar, anpassat utifrån patientens behov. Detta ställer krav på utvecklad registrering, uppföljning och förändrat arbetssätt inom primärvården. Primärvården har ett särskilt ansvar för sjukdomsförebyggande insatser, genom till exempel rådgivning och stöd för bättre levnadsvanor. 16 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 29 12
Beskriv nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2019-21, uppnå det strategiska målet (Genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det.) Beskrivning av riskbedömning enligt mall: Intern kontroll och riskbedömning av måluppfyllelse, sida 24: Att målet inte uppnås bedöms som sannolikt (4), vilket innebär att det är mycket troligt att fel ska uppstå. Detta mot bakgrund av nuvarande situation med utmaningar inom exempelvis tillgänglighet. De ekonomiska budgetförutsättningarna samt begränsad tillgång till rätt kompetens försvårar möjligheten att genomföra tillräckliga åtgärder. Konsekvensen kan bli kännbar (3) och uppfattas som besvärande för medborgare/patienter. Risk- och väsentlighetsbedömning: 12, sannolik (4) och kännbar (3). Åtgärder bör tas för att reducera riskerna och bör tas med i internkontrollen. Särskild frågeställning till HSN och sjukvårdsnämnderna Kryh, Sund och Sus: Hur ska verksamheten arbeta för att stärka tillgänglighet och kvalitet i primärvården? Mätningar av förstärkta vårdgarantin, det vill säga medicinsk bedömning på vårdcentral inom tre dagar ska införas inom planperioden. Resultaten ska bli synliga per enhet och uppdateras minst en gång per dygn. Mätmetoder för tillgängligheten till första kontakt ska på motsvarande sätt också synliggöras inom perioden. Utökade resurser och en förbättrad kompetensförsörjning är avgörande för utbyggnaden av primärvården. Primärvården ska erbjuda bra arbetsmiljö för att kunna attrahera och behålla de mest kompetenta medarbetarna där en efterfrågad aspekt är att kunna få tillgång till och arbeta med sin egen verksamhets kvalitetsdata och få möjlighet att anpassa arbetssätt lokalt utifrån de listade patienternas behov istället för den generella skåningen. En viktig åtgärd är att automatiserat följa indikatorer för att undvika undanträngningseffekter lokalt och ojämlik vård för patientgrupper utanför pågående förbättringsprojekt. Särskild frågeställning till HSN och sjukvårdsnämnderna Kryh, Sund och Sus: Hur ställer sig nämnden till förslag om ekonomiska incitament som en komponent i styrningen för att stimulera till nya arbetssätt för förbättrad tillgänglighet 2019? Nämnden ställer sig positiv till förslaget om ekonomiska incitament för att förbättra tillgängligheten inom Region Skåne men ser vissa problem och risker kopplat till det. Det finns en utmaning i att få en fungerande mätmetod som uppfyller kraven på en relevant och transparent grund för ekonomiska incitament, vilket är en förutsättning för att få önskvärd effekt. För vårdcentralerna föreslås en satsning på 40 mkr för att stimulera och stödja genomförandet av den förstärkta vårdgarantin. 100 mkr föreslås i direktivet riktas till sjukhusvården genom särskilda satsningar inom fem områden. I ett läge där Region Skåne har en ansträngd bemanningssituation inom vissa områden ser nämnden en risk med att resurser flyttas för att få ta del av pengarna och att läget kan förvärras på andra områden. Det bör i regelverket säkerställas så att inte de patienter ur ett medicinskt perspektiv med lägre behov till åtgärder/besök blir prioriterade framför de med högre medicinskt behov för att få ta del av så hög andel som möjligt av incitamentsmedlen. Att ekonomiska incitament stimulerar produktionen är vedertaget men det är viktigt att samtidigt säkerställa att rätt patienter får vård. Det finns idag även vissa kvalitetsbrister i många av väntelistorna, det är viktigt att innan ekonomiska medel delas ut, säkerställa att väntelistorna är aktuella och att det tydligt definieras vad som ska mätas. Särskild frågeställning till HSN och sjukvårdsnämnden Kryh: Hur ska tillgängligheten till specialiserad palliativ vård, i bland annat Trelleborg, öka genom externa samarbeten? Den palliativa vården i Region Skåne har utvecklats väl under de senaste åren. Framgångsfaktorer i utvecklingen har varit att verksamheterna har samverkat skåneövergripande samt haft en strategisk 13
plan att utgå från. Analyser visar att Skånes resultat inom den palliativa vården ligger på samma nivå eller högre än riksgenomsnittet vad gäller en rad olika betydelsefulla parametrar. En fortsatt utveckling av specialiserad palliativ vård är av vikt för att kunna möta dagens och morgondagens patienters olika palliativa vårdbehov. En god och tillgänglig palliativ vård ska erbjudas jämlikt i hela Skåne utifrån befolkningens behov. Hälsooch sjukvårdsnämnden avser att öka tillgängligheten inom specialiserad palliativ vård bland annat genom att öppna fler vårdplatser i Trelleborg. Formerna för detta och eventuella externa samarbeten ska utredas. Alltfler personer önskar palliativ vård i hemmet och avancerad vård i hemmet (ASIH) ska fortsatt utvecklas för att tillgodose behoven. För en fortsatt god utveckling ska en ny strategisk plan för palliativ vård i Region Skåne tas fram vilket Hälso- och sjukvårdsnämnden biföll i motionssvar 2018-05-23 (Motion Strategisk plan för specialiserad palliativ vård KD 2017-11-12). Mål: En drivande utvecklingsaktör Inriktningen för alla nämnders arbete är den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030. Beskriv, utifrån nämndens ansvarsområde, vilka konkreta delmål man kommer arbeta utifrån och vilka styrande uppföljningsindikatorer som används för att mäta måluppfyllelsen. Hälso- och sjukvårdens arbete i enlighet med den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 beskrivs i huvudsak ovan under målet Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet. Arbetat applicerar exempelvis på utvecklingsstrategins inriktning att arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa, säkerställa en personcentrerad vård samt utveckla framtidens hälso- och sjukvård. Utöver detta finns nedan beskrivna områden: Digitalisering Mål: Invånaren ska uppleva vården mer tillgänglig Införa nytt regelverk för webtidbok inom primärvård och inför specialiserad vård Fortsätta införandet av Stöd och behandling Bredd-införa appen Vård och Råd inklusive videofunktionalitet Samarbetet med regionala utvecklingsnämnden ska förbättras för att belysa vårdens betydelse för skånsk forskning och utveckling I enlighet med e-hälsostrategi för Region Skåne 2016-2020 ska e-hälsolösningar utvecklas och införas under planperioden. Utgångspunkten för all e-hälsoutveckling ska vara en personcentrerad vård med fokus på nyttan för patienten men även för vårdens medarbetare. Under planperioden ska Skånes digitala vårdinformationssystem (SDV) införas. Arbetet med att forma Framtidens Hälso- och sjukvård i Skåne är en av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet med utveckling och införande av nya e-tjänster. Samspelet mellan innovatörer och verksamheter är en central faktor för att nå framgång i detta arbete. 14
Nya digitala tjänster kan snarare bli en ökad belastning i verksamheten än en möjlighet om arbetssätt inte förändras. För att öka takten i införandet av e-hälsa 17 och m-hälsolösningar 18 krävs en omställning i hälso- och sjukvården. Omställningen handlar om flera perspektiv. I grunden handlar det om att verksamheterna behöver arbeta med verksamhetsförändring och utveckla arbetssätt som utgår från de möjligheter som digitaliseringen skapar. För ett långsiktigt hållbart och ordnat införande, samt för att nyttja de möjligheter som nya digitala lösningar innebär, ska sjukvårdsförvaltningarna ta fram en omställningsplan för planperioden. Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Mål: att under planperioden behålla rikssjukvården på befintliga områden samt att få fler nationella uppdrag inom ramen för nivåstrukturering av cancer. I juli 2018 infördes en ny lag kring Nationell högspecialiserad vård. Den nya lagen innebär att hela vårdkedjan omfattas vilket ökar omfattningen av högspecialiserad vård från cirka en promille till fem procent av alla vårdtillfällen. I rikssjukvård har endast ett eller två sjukhus tidigare kunnat få uppdraget medan det enligt den nya lagen kan vara upp till fem sjukhus som får uppdrag att bedriva nationell högspecialiserad vård. Enligt den nya lagen kommer uppdragen att gälla tills vidare vilket även kommer att gälla nuvarande rikssjukvårdsuppdrag som då inte blir tidsangivna. Vid Skånes universitetssjukhus bedrivs rikssjukvård inom flera områden. Dessa är hjärtkirurgi på barn och ungdomar, hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel, hjärttransplantation och lungtransplantation, kirurgi vid medfött diafragmabråck, viss kirurgi vid vissa anorektala och vissa urogenitala missbildningar samt vid Hirschsprungs sjukdom. När det gäller nationell nivåstrukturering av cancer kan det lämnas till max sex enheter i Sverige och fram tills nu har elva områden utretts. Region Skåne har fått uppdrag kring nedanstående områden vilka bedrivs av Skånes universitetssjukhus: Radiokemoterapi i botande syfte vid analcancer CRS/HIPEC 19 vid spridd cancer i bukhålan Kirurgi vid matstrupscancer, definierade ovanliga tillstånd Kirurgisk och onkologisk behandling i botande syfte vid vulvacancer 20 Kirurgi i botande syfte vid analcancer Kirurgi i botande syfte vid peniscancer Diagnostik och behandling av barn och vuxna med skelett- och mjukdelssarkom i extremiteter och bålvägg samt buksarkom Profilering och specialisering av sjukhusens uppdrag är en metod för att på bättre sätt använda befintlig kapacitet samt förbättra kvalitet, tillgänglighet och patientsäkerhet. Inte minst inom kirurgisk behandling finns ett samband mellan goda resultat och antal utförda åtgärder. För att nå största effekt av denna profilering måste hela vårdkedjan, från diagnostik till behandling efter operation, fungera optimalt. Ett aktivt samarbete i Södra sjukvårdsregionen, som innefattar Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge, är av stor betydelse för att upprätthålla och vidareutveckla den specialiserade sjukvården i Skåne. Samarbetet och profileringen mellan olika vårdnivåer inom sjukvårdsregionen ger bättre vård och attraktivare arbetsplatser. Detta tar sig uttryck i gemensam planering av vården och gemensamma planer för rekrytering och bemanning. 17 E-hälsa (elektronisk hälsa) handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt. 18 M -hälsa (mobil hälsa) är en underkategori till e-hälsa, som gäller användningen av mobila hälsoapplikationer för självdiagnosticering och hälsoövervakning på distans. 19 Cytoreduktiv kirurgi kombinerad med varm cellgiftsbehandling i bukhålan (CRS/HIPEC) används för behandling av patienter med spridd cancer i bukhinnan 20 Cancertumör i de yttre delarna av kvinnans könsorgan 15
Den kliniska forskningen ska öka Mål: Öka den kliniska forskningen Forskningen ska resultera i förbättrade resultat för patienterna Forskningen ska resultera i kommersiella produkter, tjänster och arbetstillfällen Forskningsinfrastrukturen ska utvecklas i nära samverkan med akademin och näringslivet. Den kliniska forskningens kvalitet har utvärderats av Vetenskapsrådet. Region Skåne tillsammans med medicinska fakulteten vid Lunds universitet kom ut väl och fick mycket höga vitsord får vår förmåga att omsätta translationell forskning 21 till innovation och implementering i hälso-och sjukvårdens verksamhet. Arbetet med dessa strukturer kommer ytterligare att förbättras. Under planperioden kommer särskilda forskningsutrymmen om 30 procent att utlysas för läkare men framför allt för de med medellånga vårdutbildningar. Detta för att öka möjligheten att kombinera forskning med kliniskt arbete även i dessa grupper. Tillsammans med akademin ska Region Skåne verka för att den egna forskningen ges tillgång till forskningsanläggningarna Max IV och ESS genom att materialforskning kompletteras med applikationer för medicinsk forskning. Genom Region Skånes Life science-strategi, ska klinisk forskning och innovationer stärkas. Visionen är att Region Skåne ska vara en ledare för regionala innovationsinsatser, med hälso- och sjukvården som hävstång, för snabb tillväxt och innovation inom Life science-området. Personlig medicin är ett av de prioriterade områdena i Life Science strategin och Region Skåne deltar i två stora nationella projekt inom området, CAMP som avser gen- och cellterapi samt GMS som syftar till att använda genomik 22 för att diagnostisera och behandla patienter. Dagens forskningsfinansiering bör ses över med syfte att öka resurserna. Därtill bör den politiskt beslutade Life Science strategin tillföras resurser för att möjliggöra ett genomförande. Beskriv nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2019-21, uppnå det strategiska målet (Genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att inte uppnå målet och konsekvensen av att inte göra det.) Beskrivning av riskbedömning enligt mall: Intern kontroll och riskbedömning av måluppfyllelse, sida 24: Att målen inte nås bedöms som möjligt (3), vilket innebär att det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå och konsekvensen som kännbar (3), vilket kan uppfattas som besvärande för intressenter/region Skåne. Nuvarande situation med utmaningar avseende brist på rätt resurser/kompetens medför svårigheter att prioritera tid för såväl forskning som verksamhetsutveckling som tar vara på de möjligheter digitaliseringen ger. Risk- och väsentlighetsbedömning: 9, möjlig (3) och kännbar (3). Åtgärder bör tas för att reducera riskerna och bör tas med i internkontrollen. Särskild frågeställning till samtliga nämnder: Hur ska verksamheten arbeta för att uppnå beslutade miljömål och målen om en fossilfri verksamhet 2020? Arbete ska ske i enlighet med Region Skånes miljöprogram för åren 2010-2020. Inom hälso- och sjukvården ska särskilt fokus sättas på att bidra till minskad miljöpåverkan avseende resor, 21 Translationell forskning är forskningens väg från vården, till laboratoriet och sedan åter till vården i form av ny behandling eller terapi. 22 Genomik är studie av arvsmassa 16