FAKTA OM FOLK BILDNING 2002

Relevanta dokument
Folkhögskolor och antal platser

Antal personal rapporterad per län, folkhögskola och befattning 2010 Län/skola Rektorer Biträdande skolledare

Ej slutfört grundskola 60% Med grundskola 18% Ej slutfört gymnasium 12% Med 2-årigt gymnasium 1% Med 3-årigt gymn eller mer 9%


Söktryck i folkhögskolan höstterminen 2006

Söktryck vid folkhögskola ht 2005

Folkhögskola Planerade platser, sökande och studerande efter 15e kursdagen Ht 2010

Lärartjänster i folkhögskolan 2015

Sökande per planerad plats

BIDRAG FÖR UTÖKADE PLATSER Allmän kurs. BIDRAG FÖR UTÖKADE PLATSER Allmän/ särskild kurs

Spann Antal skolor 0,00-2,00 1 2,01-2, ,57-2, ,71-2, ,85-3, ,01-3,50 8 Fler 0 150

Allmän kurs inkl extraplatser ,8 Särskilda kurser ,3 Långa kurser ,1

Återrapportering Studiemotiverande folkhögskolekurs 2017

1. Har skolan eget bibliotek? 5. Erbjuder er skola distansutbildningar?


Lärartjänster per tusen deltagarvecka

Återrapportering Etableringskurs på folkhögskola 2017

FAKTA OM FOLK BILDNING 2001

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2010

Söktryck i folkhögskolan

Studieomdömen. i folkhögskolan 2010/11

Studieomdömen. i folkhögskolan 2009/10

Nära lärare i helårstjänster räknat i svensk folkhögskola verksamhetsår 2006

FAKTA OM FOLK BILDNING 2003

FAKTA OM FOLK BILDNING f b r Folkbildningsrådet

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2011

Fakta om folkbildning

Studieomdömen. i folkhögskolan 2011/12

Studieomdömen. i folkhögskolan 2013/14

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2012

Fakta om folkbildning

Studieomdömen 2017/2018

Fakta om folkbildning

Svenska från dag ett på folkhögskola 2018

Fakta om folkbildning

Fakta om folkbildning

Tio olika studieförbund som över hela -Cirka studiecirklar med totalt

Fakta om folkbildning

Fakta om folkbildning

Fakta om folkbildning

Tio olika studieförbund som över hela -Cirka studiecirklar med totalt

Fakta om folkbildning

Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer.

Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer.

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Studiemotiverande folkhögskolekurs 2014

13 Folkhögskolan. Innehåll

13 Folkhögskolan Folk high school

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Folkhögskolan vår- och höstterminen deltagare på folkhögskolans långa kurser. Invandrade/Utrikes födda på långa kurser

Beslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet.

Utbildningsstatistisk årsbok Folkhögskolan

Tänk om allt var svart

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2014

18 Studieförbunden Kulturprogram under Fördelade efter typ av verksamhet, studieförbund, antal arrangemang och deltagare...

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2013

FOLKBILDNINGSRÅDETS ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR Förvaltningsberättelse

SVERIGES ALLA FOLKHÖGSKOLOR

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2006

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2012

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2011

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables

Bidrag till studieförbund

Folkbildning så funkar det

Folkhögskolan vår- och höstterminen deltagare i snitt på långa kurser. Kulturprogram och uppdragsutbildning

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2009

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2008

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2010

Etableringskurs på folkhögskola

Folkhögskolan vår- och höstterminen Folkhögskolornas verksamhet år deltagare på långa kurser

Folkhögskolan vår- och höstterminen 2015

deltagare i snitt på långa kurser. Kulturprogram och uppdragsutbildning. Sonia Biörkeroth, SCB, tfn ,

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Cirka deltagare på långa kurser. Invandrare på långa allmänna och särskilda kurser. Övriga statsbidragsberättigade kurser

Daniel Wester, Malin Forsberg, SCB, tfn , , E-post:

Folkhögskolan vår- och höstterminen Daniel Wester, Malin Forsberg, SCB, tfn , , E-post:

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

Ewelina Tokarczyk. 1 Öppnande Anders Ljunggren hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.

Vad är Medborgarskolan?

Förberedande folkhögskolekurs inom jobbgarantin för ungdomar. Rapport, november 2010

Studiemotiverande folkhögskolekurs

Vuxenutbildning Folkhögskolan. Jag bryr mig inte om mitt utseende. Men jag önskar att folk skall kunna se min själ. August Strindberg,

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

1. Studiefrämjandet är Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

Remiss. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72)

Folkhögskolornas korta kurser i Västra Götaland - sammanställning och analys av statistik

2013 Stockholm

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2010

Cirka deltagare på långa kurser. Övriga statsbidragsberättigade kurser. Sonia Biörkeroth, SCB, tfn ,

Beslutades utse Staffan Larsson att jämte ordföranden justera protokollet.

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

FOLKBILDNING 1997/98:115

SVERIGES FOLKHÖGSKOLOR. En plats i världen

Studiemotiverande folkhögskolekurs

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Karlsborgs kommun Det händer något när människor möts!

Ordinarie statsbidrag

Transkript:

FAKTA OM FOLK BILDNING 2002 f b r Folkbildningsrådet

INNEHÅLL Folkbildning 4 Kort historik 5 Samhällsstödet till folkbildningen 6 Folkbildningsförordningen 6 Fördelningen av statsanslaget 2002 9 Studieförbund 10 Ämnesfördelning 11 Statistik 2001 12 10 studieförbund 13 Statsanslag och verksamhet 13 Folkhögskolor 14 Statistik 2001 15 147 folkhögskolor 16 Statsanslag och verksamhet 18 Folkbildningsrådet 19 Uppgifter 19 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 19 Folkbildningsrådets medlemmar 20 Folkbildningsrådets organisation 20 Styrelse 22 Kansli 22 Folkbildningsnätet 23 Adresser och länkar 24 FOLKBILDNINGSRÅDET Stockholm, april 2002 För utförligare information se: www.folkbildning.se

FOLKBILDNING I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna inom ramen för den statliga satsningen Kunskapslyftet. 4 Folkbildningsrådet

KORT HISTORIK Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, med de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, s.k. bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker. De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med och i samarbete med de nya folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund; när radion startade fick den t.ex. ett tydligt folkbildningsuppdrag. Det bekanta begreppet fritt och frivilligt myntades av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens betoning på demokratisk fostran hade naturligtvis en påtaglig aktualitet genom framväxten av de totalitära rörelserna under 1900- talet och det nyss avslutade världskriget. Under 1900-talets andra hälft har folkbildningen fortsatt att expandera, samtidigt som regering och riksdag efterhand förändrat villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund. Den senaste stora förändringen kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning (se nästa sida), som innebar att den statligt stödda folkbildningen blev målstyrd istället för regelstyrd. 1998 kompletterades förordningen: syftet att stärka och utveckla demokratin tillkom och de särskilda målgrupperna utökades med gruppen arbetslösa. Folkbildningsrådet 5

SAMHÄLLSSTÖDET TILL FOLKBILDNINGEN Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (sfs 1998:973): Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till 6 Folkbildningsrådet

utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Folkbildningsrådet 7

Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. 8 Folkbildningsrådet

FÖRDELNINGEN AV STATSANSLAGET 2002 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget för folkbildning år 2002: Studieförbund 1 245 859 000 Allmänt statsbidrag 1 242 521 000 Folkbildningsförbundet 1 3 338 000 Folkhögskolor 1 262 813 000 Allmänt statsbidrag 903 103 000 varav först.-bidrag 2 87 000 000 Särskild utbildningsinsats 348 760 000 varav först.-bidrag 2 36 000 000 Bidrag för utv.- o. försöksv-het 4 230 000 Fortbildningsinsatser 820 000 Bidr. stimul. demokratiska arbetet 3 200 000 Folkhögskolornas informationstjänst 4 5 700 000 Folkbildningsrådet 16 550 000 SUMMA 2 525 222 000 1 Via studieförbundens statsbidragsandel. 2 Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och invandrare med språksvårigheter. 3 Bidrag för att stimulera studerandeinflytande och det demokratiska arbetet i folkhögskolorna. 4 Via folkhögskolornas statsbidragsandel. Folkbildningsrådet 9

STUDIEFÖRBUND Det finns idag tio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget (se s. 9). Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Sammanlagt har de tio studieförbunden ca 260 medlemsorganisationer. Studieförbunden har dessutom centrala samarbetsavtal med ytterligare ett åttiotal organisationer och samarbetar lokalt med en mängd föreningar av olika slag. Studiecirkeln är den vanligaste verksamheten och även det mest kännetecknande för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen, beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras ca 320 000 studiecirklar över hela landet, med totalt nära tre miljoner deltagare (eftersom många deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till mellan en och en halv och två miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Över 200 000 program ordnas varje år, med sammanlagt närmare femton miljoner besökare/deltagare. Under 2001 genomförde studieförbunden även över 56 000 arrangemang med mer än 600 000 deltagare inom det som kallas annan gruppverksamhet (tidigare övrig folkbildningsverksamhet). Varje studieförbund består av ett antal lokala enheter (lokalavdelningar) och lokalkontor, totalt ca 530. Det är dessa som bedriver den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 10 Folkbildningsrådet

STUDIECIRKLARNAS ÄMNESFÖRDELNING De estetiska ämnena utgjorde nästan hälften av all studiecirkelverksamhet 2001, räknat efter andelen studietimmar. Det var enbart små förändringar mellan ämnesgrupperna jämfört med föregående år. Totalt genomfördes ca 13 239 000 studietimmar 2001, vilket motsvarade ca 320 000 studiecirklar. Beteendevetenskap, humaniora (8,5 %) Språk (6,5 %) Matematik och naturvetenskap (5,4 %) Estetiska ämnen (50 %) Samhällsvetenskap och information (18 %) Övriga ämnen (11,7 %) Folkbildningsrådet 11

Studieförbundens samlade verksamhet 2001 Studiecirkelverksamhet cirklar deltagare kvinnor studietimmar 2001 320 356 2 661 935 * 1 521 820 13 239 372 varav arbetslösa 4 016 27 222 13 530 260 275 2000 334 246 2 816 921 * 1 610 796 13 181 992 varav arbetslösa 5 004 36 487 19 481 310 901 Kulturprogram arrangemang deltagare medverkande 2001 207 925 15 454 381 1 020 370 2000 210 676 16 785 385 1 051 214 Annan gruppverksamhet arrangemang deltagare kvinnor studietimmar 2001 56 329 623 600 314 445 1 024 418 2000 47 772 540 664 261 584 788 903 * Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i flera olika cirklar beräknas att mellan 1,5 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under 2001 (år 2001 fanns det elva studieförbund). 12 Folkbildningsrådet

TIO STUDIEFÖRBUND Arbetarnas bildningsförbund (abf) 08-613 50 00 Folkuniversitetet (fu) 08-679 29 50 Frikyrkliga studieförbundet (fs) 08-727 17 10 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (nbv) 08-672 61 00 Sensus studieförbund 08-727 17 50 Sisu Idrottsutbildarna 08-605 60 00 Studiefrämjandet 08-545 707 00 Studieförbundet Medborgarskolan 018-56 95 00 Studieförbundet Vuxenskolan (sv) 08-587 686 00 Tjänstemännens bildningsverksamhet (tbv) 08-782 93 00 Studiecirkeltimmar via det allmänna statsanslaget: Budgetår Allmänt Antal statsbidrag studietimmar 1994/95 1 068 828 000 11 405 238 1995/96* 1 678 156 000 18 001 398 1997 1 106 929 000 12 327 476 1998 1 140 299 500 12 458 081 1999 1 182 397 100 12 852 823 2000 1 197 684 000 13 181 992 2001 1 214 791 000 13 239 372 * 1995/96 var ett 18-månadersår. Anm. Utöver ovan redovisad studiecirkelverksamhet arrangerar studieförbunden kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. Antalet kulturprogram uppgick 1992 till ca 88 000. Motsvarande siffra 2001 var 208 000. Antalet arrangemang inom kategorin övrig folkbildningsverksamhet ökade under samma period från ca 17 000 till 56 000. Folkbildningsrådet 13

FOLKHÖGSKOLOR Sammanlagt finns det idag 147 folkhögskolor runt om i landet (se s. 16). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca 17 000 deltagare på allmän kurs (inkl. särskilda utbildningsinsatser). Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till ca 11 000. Dessutom har folkhögskolorna över 80 000 deltagare per termin i korta kurser av olika slag. 14 Folkbildningsrådet

Folkhögskolornas samlade verksamhet 2001 KURSTYP DELTAGARVECKOR DELTAGARE KVINNOR 2001 2000 VT-01 HT-01 VT-01 HT-01 1 Allmän kurs 225 882 232 224 7 245 7 112 4 721 4 665 2 Särskilda kurser 375 936 369 843 11 423 11 655 7 552 7 705 S:a långa kurser 601 818 602 067 18 668 18 767 12 273 12 370 3 Korta kurser 111 087 112 246 84 173 87 479 47 550 48 724 10 Fh-ledda cirklar 5 247 4 808 1 811 1 836 1 173 1 148 S:a 1-3 och 10 718 152 719 121 104 652 108 082 60 996 62 242 4 Särskild utb.insats 321 778 338 536 9 528 9 524 6 059 6 876 S:a 1-4 och 10 1 039 930 1 057 657 114 180 117 606 67 055 68 118 Kulturprogram 5 862 5 806 137 400 125 011 Anm: Dessa folkhögskolekurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna har även kurser som finansieras på annat sätt. Folkbildningsrådet 15

147 FOLKHÖGSKOLOR Norrbottens län: Framnäs 0911-231100 Kalix 0923-666 10 Malmfälten 0980-675 00 Sunderby 0920-2666 00 Sverigefinska 0922-688 00 Tornedalen 0927-108 20 Älvsby 0929-723 00 Västerbottens län: Dalkarlså 0934-30495 Edelvik 0914-10160 Medlefors 0910-57500 Solvik 0910-73 20 00 Storuman 0951-77730 Strömbäck 090-42600 Vindeln 0933-13600 Jämtlands län: Birka 063-147400 Bäckedal 0680-16670 Hålland 0647-66 55 00 Västernorrlands län: Hampnäs 0660-266700 Hola 0612-85600 Härnösand 0611-55 46 00 Mellansel 0661-654400 Ålsta 0691-31250 Dalarnas län: Brunnsvik 0240-667300 Fornby 0243-239550 Företagarnas 0247-13540 Malung 0280-14300 Mora 0250-71376 Sjövik 0226-678 00 Västanvik 0247-64100 Gävleborgs län: Bollnäs 0278-38900 Forsa 0650-541100 Färnebo 0291-20275 pro 0291-21220 Västerberg 0290-31100 Värmlands län: Geijerskolan 0552-30250 Ingesund 0570-38550 Klarälvdalen 0563-25200 Kristinehamn 0550-39250 Kyrkerud 0573-13340 Molkom 0553-10004 Uppsala län: Nordens Biskops-Arnö 0171-52260 Wik 018-56 10 80 Stockholms län: Alma 08-4621100 Birkagården 08-205650 Bosön 08-6056629 Botkyrka 08-53191505 Dalarö 08-50490100 Hagaberg 08-55091000 Jakobsberg 08-58030444 Kaggeholm 08-56022200 Lidingö 08-6362300 Lillsved 08-54138530 Långbro 08-880530 Långholmen 08-6581630 Rinkeby 08-474 76 60 Runö 08-555 380 00 16 Folkbildningsrådet

S:ta Birgitta 08-7021606 Sigtuna 08-59258243 Skarpnäck 08-683 18 30 Skeppsholmen 08-6792800 Stadsmissionen 08-5630830 Sundbyberg 08-4453900 Tollare 08-50568600 Vårdinge By 0158-23058 Väddö 0176-52800 Västerhaninge 08-50066930 Västmanlands län: Hästsporten 0220-45100 Skinnskatteberg 0222-44400 Tärna 0224-21230 Västerås 021-140705 Örebro län: Fellingsbro 0581-89100 Hällefors 0591-643 90 Karlskoga 0586-64600 Kävesta 019-602 49 50 Örebro 019-6029700 Södermanlands län: Eskilstuna 016-513110 Kjesäter 0151-51 86 00 Nyköping 0155-292080 Röda Korset 0159-36700 Stensund 0156-53200 Åsa 0157-69500 Västra Götalands län: Arbetarrörelsen 031-7119191 Axevalla 0511-26970 Billströmska 0304-676570 Dalsland 0528-75880 FiA fhsk i Angered 031-483444 Finska 031-3315066 Fristad 033-236800 Grebbestad 0525-19920 Göteborg 031-769 76 00 Helliden 0502-17800 Helsjön 0320-80620 Hjo 0503-32300 Hjälmared 0322-13969 Kvinnofolkhögskolan 031-7756500 Ljungskile 0522-68 69 00 Nordiska 0303-206200 Vara 0512-57970 Wendelsberg 031-3380530 Viskadalen 0320-18300 Östergötlands län: Bona 0141-209580 Liljeholmen 0494-797 00 Lunnevad 013-234900 Marieborg 011-219600 Mo Gård 0122-23633 Vadstena 0143-13710 Valla 013-355580 Gotlands län: Gotland 0498-203650 Kalmar län: Gamleby 0493-13100 Högalid 0480-84480 Oskarshamn 0491-13540 Vimmerby 0492-14300 Öland 0485-564400 Folkbildningsrådet 17

Jönköpings län: Braheskolan 0390-566 00 Mariannelund 0496-21550 Mullsjö 0392-37400 Sommenbygden 0140-53790 Södra Vätterbygden 036-306900 Sörängen 0380-373800 Viebäck 0380-663000 Värnamo 0370-694800 Ädelfors 0383-57100 Kronobergs län: Grimslöv 0470-763700 Markaryd 0433-74511 S:t Sigfrid 0470-724082 Hallands län: Katrineberg 0346-57500 Löftadalen 0340-655000 Blekinge län: Blekinge 0457-731860 Jämshög 0454-46340 Litorina 0455-367600 Valjeviken 0456-15115 Skåne län: Eslöv 0413-66300 Fridhem 0418-44 60 00 Furuboda 044-781 46 00 Glimåkra 044-448 00 Hvilan 040-464400 Hyllie Park 040-375950 Kvarnby 040-6808570 Malmö 040-6715100 Nordvästra Skåne 0431-432010 S:ta Maria 040-223113 Skurup 0411-40587 Sundsgården 042-193800 Önnestad 044-70004 Örenäs 0418-70230 Österlen 0417-78440 Östra Grevie 040-556200 Deltagarveckor (långa och korta kurser) på folkhögskolorna via det allmänna statsanslaget: Budgetår Allmänt Antal statsanslag deltagarveckor 1994/95 710 535 000 758 379 1995/96* 1 112 954 000 1 089 433 1997 733 659 000 734 323 1998 757 027 500 716 701 1999 779 542 000 724 180 2000 788 208 000 719 121 2001 798 359 000 718 152 * 1995/96 var ett 18-månadersår. 18 Folkbildningsrådet

FOLKBILDNINGSRÅDET f b r Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio) se s. 20. Rådet fördelar statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet arbetar också för medlemmarnas räkning med: folkbildningspolitisk bevakning, information, samordning av internationella kontakter, administration av Folkbildningsnätet (se s. 23). f i n Folkhögskolornas informationstjänst (fin) ingår i Folkbildningsrådet och är en för folkhögskolorna gemensam informationscentral med uppgift att svara för den allmänna och samlade informationen om landets 147 folkhögskolor (www.folkhogskola.nu). fin producerar och distribuerar också kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. Folkbildningsrådet 19

FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMMAR Medlemmar i Folkbildningsrådet är: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de tio studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio), för de folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Landstingsförbundet (Lf), som representerar de landsting som är huvudmän för folkhögskolor. FOLKBILDNINGSRÅDETS ORGANISATION Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år se nästa sida. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (fin) se nästa sida. Vid behov tillsätts särskilda beredningsgrupper. 20 Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådets medlemmar: Folkbildningsförbundet Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) Landstingsförbundet (Lf) Folkbildningsrådets organisation: Representantskapet Folkbildningsrådets styrelse beredningsgrupper Folkbildningsrådets kansli med Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Folkbildningsrådet 21

STYRELSE Bo Toresson (ordförande) Kent Johansson Leif Linde Johnny Nilsson Karin Perers (vice ordförande) Leif Pettersson Walter Rönmark Ewa Ställdal Sverker Ågren Adjungerade är Åke Göransson, ordf. i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Sten Törnblom, ordf. i Folkbildningsförbundet, samt Ulf Johansson, enhetschef, Landstingsförbundet. KANSLI (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, kanslichef, 412 48 05. Lasse Magnusson, folkbildningssekr. 412 48 06. Tomas Östlund, administrativ sekr. 412 48 25. Paul Norén, ekonom, 412 48 24. Lotta Ragelius, ekonomiass. 412 48 08. Anne-Christine Utterström, FoU-sekr. 412 48 02. Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr. 412 48 03. Signild Håkansson, folkhögskolesekr. 412 48 04. Karin Friborg, kontorsservice, 412 48 21. Annika Blom, sekreterare/receptionist, 412 48 27 Björn Garefelt, Folkbildningsnätet, 412 48 09. Tore Persson, Folkbildningsnätet, 412 48 19. Folkhögskolornas informationstjänst (fin): Ingrid Brundin, informationssekr. 412 48 14. Carina Lindblad, vik. informationsass. 412 48 12. Agneta Wallin, studievägl. webmaster, 412 48 13. Per Åman, kontorist, 412 48 10. 22 Folkbildningsrådet

FOLKBILDNINGSNÄTET Folkbildningsnätet är en digital mötesplats för studieförbund och folkhögskolor öppet för anställda, förtroendevalda och deltagare. Man använder nätet: för att ta del av och delta i diskussioner kring folkbildningspedagogik, olika ämnen etc, för att förbättra kontakterna och samarbetet inom folkhögskolan eller studieförbundet, för att få aktuell information från den egna skolan eller studieförbundet, Folkbildningsrådet m.fl, som ett pedagogiskt hjälpmedel för folkhögskolekurser, studiecirklar. Det finns t.ex. ett stort antal kurser och cirklar som mer eller mindre använder sig av distansmetodik med hjälp av Folkbildningsnätet. samt inte minst som ett personligt e-postprogram m.m. Ett stort antal folkhögskolor och studieförbundsenheter använder Folkbildningsnätet för att skapa egna interna konferensmiljöer för lärare, cirkelledare, deltagare m.fl. Se vidare: www.folkbildning.net Folkbildningsnätets pedagogiska resurser är en databas med länkar, projekt, studiematerial m.m. som är öppen för allmänheten på: www.puf.folkbildning.net Folkbildningsrådet 23

ADRESSER Folkbildningsrådet Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 00 fbr@folkbildning.se fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.se Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-796 00 50 fin@folkbildning.se fax: 08-21 88 26 www.folkhogskola.nu Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 50 info@studieforbunden.nu fax: 08-21 88 26 www.studieforbunden.nu Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 90 rio@folkbildning.se fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.net/~rios.hemsida Landstingsförbundet Box 70491, 107 26 Stockholm tel: 08-702 43 00 landstingsforbundet@lf.se fax: 08-702 45 90 www.lf.se Se även telefon-nummer till respektive studieförbund (s. 13), folkhögskola (s. 16-18), länsbildningsförbund (s. 25) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (s. 22). 24 Folkbildningsrådet

LÄNSBILDNINGSFÖRBUND Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms län 08-641 90 65 Uppsala län 018-15 54 30 Södermanlands län 0157-511 55 Östergötland 013-31 52 75 Jönköpings län 036-19 00 40 Kronobergs län 0457-81025 Kalmar län 0492-158 91 Gotland 0498-21 83 61 Blekings län 0457-810 25 Skåne 046-38 40 30 Halland 035-17 77 70 Västra Götaland 0511-134 65 Värmlands län 054-101040 Örebro län 019-611 21 75 Västmanlands län 021-18 35 71 Dalarna 0243-678 32 Gävleborgs län 026-65 31 20 Mittnorrland 063-18 13 13 Västerbottens län 090-12 68 00 Norrbotten 0920-680 65 Folkbildningsrådet 25

LÄNKAR Mer information om folkbildning kan du bland annat hitta på ett antal webb-platser på Internet: www.folkbildning.se Folkbildningsrådet, med information om rådet och om folkbildning i allmänhet, inklusive om aktuella förordningar och annan information från regering och riksdag (här finns även länkar till studieförbund, folkhögskolor m.fl.). Folkbildningsnätets pedagogiska resurser: www.puf.folkbildning.net www.folkhogskola.nu Folkhögskolornas informationstjänst, med information om folkhögskolornas kursutbud m.m. och länkar till respektive skola. www.studieforbunden.nu Folkbildningsförbundet, med bl.a. länkar till respektive studieförbund (där man i sin tur kan hitta länkar till lokalavdelningar och distrikt i respektive studieförbund). www.folkbildning.net/~rios.hemsida Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. www.ibv.liu.se/enheter/vuc.html Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet www.liu.se/mimer Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning. www.sisus.se Statens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder. www.cfl.se Nationellt centrum för flexibelt lärande. www.distum.se Distansutbildningsmyndigheten. Översiktlig information om svensk folkbildning på engelska och några andra språk finns på Folkbildningsrådets webb-plats (www.folkbildning.se). 26 Folkbildningsrådet

FOLKBILDNING I SIFFROR Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: ca 320 000 studiecirklar med totalt drygt en och en halv miljon deltagare, över 200 000 kulturprogram med mer än 15 miljoner besökare/deltagare. 147 olika folkhögskolor som varje termin har: över 28 000 deltagare i långa kurser, över 80 000 deltagare på korta kurser. FOLKBILDNINGSRÅDET Box 730, 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26 E-post: fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se