TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

Relevanta dokument
TIMSS Advanced Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

Första sidan. Svenska elevers matematikkunskaper i grund- och gymnasieskolan samt elevers fysikkunskaper i gymnasiet

TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS Advanced 2015 RAPPORT Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Matematikundervisning för framtiden

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Samhällskunskap (31-52,5 hp)

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

Matematik. Prövningarna bedöms utifrån de av Skolverket uppställda betygskriterierna. Du kan pröva i följande kurser inom ämnet Matematik:

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Tolkning av strävansmål i Matematik A Skolinspektionens kvalitetsgranskning

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Varför programmering i läroplanerna?

Naturvetenskapsprogrammet.

Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola

De senaste årens resultat från internationella kunskapsundersökningar

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 för läsåret 2016/2017

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

2MD62U Matematik för undervisning i åk 4 6, 1 30 ingår i lärarlyftet, 30 högskolepoäng Mathematics, teaching in year 4 6 (1 30), 30 credits

Resultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Skolenkäten våren 2018

Skolverkets arbete kring matematik

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Peter Östlund undervisningsråd

Datum för läsåret 2019/2020

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Handledarutbildning MaNT

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Handbok för provledare

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Den västmanländska betygsrouletten

Naturvetenskapsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet.

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolverkets arbete kring matematik

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

Nyheter från Skolverket Mullsjö Linnea Hellebro Löfling och Marica Dahlstedt

Dnr. U2008/5466/SAM

Teknik gör det osynliga synligt

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Westerlundska gymnasiet i Enköpings kommun

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

matematiska förmågor Per Berggren och Maria Lindroth

Planeringsmöte kring mattebron 8 juni 2009

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sandagymnasiet i Jönköpings kommun

Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2015?

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

Allmän Information om Gymnasievalet.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9 ska studenten

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Enkät i gymnasieskolan

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Matematikundervisningen i fokus

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar 1 termins heltidsstudier.

Ämnesprov för grundskolans Lärare

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Beslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena biologi, fysik och kemi

Transkript:

TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik Peter Nyström Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet

2 TIMSS Advanced 2008 TIMSS Advanced 2008 Gymnasieskolan Resultaten kan kopplas till motsvarande studie 1995 10 länder har deltagit i matematik, 9 i fysik Fyra av länderna deltog även 1995, däribland Sverige Ca 4 600 elever från 237 skolor Elever som läst minst Matematik D och Fysik B på naturvetenskapligt eller tekniskt program

3 Information om skolsystemet Nationella regler och mål Lärar- och skolenkäter Genomförd undervisning Elevenkät och elevprov Attityder och kunskaper

Förändring i matematikresultat 1995-2008

Förändring i matematikresultat 1995-2008 efter kunskapsnivåer, Sverige

TIMSS Advanced 2008 Tänkbara förklaringar till resultaten Sämre förkunskaper Kurssystemet Kursplaner Undervisningen

Tänkbara förklaringar: sämre förkunskaper

Tänkbara förklaringar forts. Kurssystemet Kunskaperna hålls inte vid liv Matematik E-kursen inte längre obligatorisk Alla läser inte matematik i årskurs 3 glömskeeffekt Kursplaner Stort tolkningsutrymme i kursplaner och betygskriterier Mindre matematikanvändning i fysik, mindre fysiktillämpning i matematik Undervisningen Individualiserad Procedurinriktad Mindre läxtid än 1995

Fördjupningsstudier Vad mäter TIMSS och vad säger resultaten? Har svenska elever haft möjlighet att lära sig det som mäts i TIMSS Advanced? ( opportunity to learn ) Undersökning av Kursplaner (jämförelse med TIMSS ramverk) Nationella prov (jämförelse med TIMSS-proven) Läromedel Miniräknare (CAS) Glömskeeffekt

Några resultat Den svenska kursplanens matematikinnehåll täcker till största delen det som står i TIMSS ramverk. Vad ska eleverna kunna vid slutet av sin gymnasietid? Visst innehåll ligger i de inledande kurserna på gymnasiet och riskerar att inte återkomma I matematik finns mycket litet som kan kopplas till kategorin Minnas Begrepp som används i såväl TIMSS ramverk som i de svenska kursplanerna (t.ex. förklara ) i allmänhet är mer definierade i TIMSS ramverk Peter Nyström

Några resultat (forts.) Ämnesinnehållet i NP skiljer sig från TIMSS, men det beror delvis på att urvalet av svenska nationella prov inte representerar hela matematikinnehållet Mer beräkningar och mer utantillkunskaper i TIMSS jämfört med NP NP har mer text, mer ämnesspecifika ord, större inslag av grafik och högre grad av verklighetsanknytning än TIMSS Svenska nationella prov/provbanker ger elever möjlighet att slå upp basfakta i högre grad än TIMSS-proven. Peter Nyström

Peter Nyström

Peter Nyström

Allmän slutsats Analysen pekar inte på några allvarliga problem med samstämmigheten som i sin tur skulle utgöra något allvarligt hot mot validiteten i TIMSS 2008 Det finns en del skillnader som kan vara intressanta att reflektera över, inte minst vid utvecklingen av nya kursplaner. Peter Nyström

Referenser Skolverket. (2009a). TIMSS Advanced 2008. Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv (Rapport 336). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2009b). Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2008? Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2009c). TIMSS Advanced 2008. Uppgifter i matematik, årskurs 3 i gymnasiet. Stockholm: Skolverket. Alla rapporterna kan laddas hem från http://www.skolverket.se/sb/d/3535/a/7757