Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2
Förlust av biologisk mångfald hotar människors hälsa och välstånd (Nature 2012) Bakgrund Helsingborg har varit medlem av ICLEI sedan 2000 och gick med i projektet Local Action for Biodiversity LAB Jan 2012 Regeringens uppdrag till naturvårdsverket (avrapporterat nov 2012) och Stockholm Resilience Center (EST ska vara en del av nationell budget) Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald i Rio 1992 FN-toppmöten om EST Nagoya 2010, Hyderabad Indien 2012 CBO-rapport Sidan 3
FN har utnämnt perioden 2011 2010 till FN:s årtionde för biologisk mångfald EU:s överordnade mål: att få ett slut på förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster [...] och [...] i görligaste mån återställa dem. EU uppmanar till att integrera och införliva målen för biologisk mångfald i utvecklingen och genomförandet av all relevant sektorspolitik på EU-nivå och nationell nivå Sidan 4
Planering för ekosystemtjänster i Helsingborg Ekologtjänster 1987 (3 SBF, 2 på MF) Översiktsplaner 1989, 1997, 2002, 2010 Naturvårdsplan 1992 ICLEI medlem 2000 Miljöprogram 2011-2015 PM Klimatanpassning 2012 Grönplan 2013 Integrerat natur- och Kulturmiljöprogram 2014 Nya våtmarker 70 st sedan 1992 LOD, ED Kommunala naturreservat 6 st, 1 per år Löpande Naturvård, Skötsel, Inventeringar Kustkontrollprogram Gröna väggar och tak Sidan 5
GRÖNPLAN Ekologisk värdering, Sociotopkartering mm Sidan 6
Mycket höga naturvärden i stenstaden genom landborgen, det havsnära läget och bäckravinerna Sidan 7
Local Ac(on for Biodiversity LAB Fas 1 är e7 treårigt projekt och kostar 340 000 kr Ansvarig: ICLEI- Kontoret i Kapstaden i samarbete med IUCN En City Biodiversity Report En 10- års handlingsplan Göra tre konkreta projekt Underteckna Durbanavtalet Delta i två workshops Sidan 8
Huvudrubriker i LAB rapporten: EKOLOGI Biodiversitetsdefinition med Beskrivning Naturlig mångfald, Ekosystemtjänster Värdebedömningar Hot STYRNING Biodiversitet i stadsplanering, politiska mål ÖP, Miljöprgr mm Genomsyrande biodiversity i det lokala arbetet INTEGRATION Lokala och regionala partners Internationella biodiversitets initiativ : EU Natura 2000, Ramsar DELAKTIGHET Kommunikation och utbildning Allmänhetens deltagande och kunskaper Medvetandehöjning PROJEKT
Markanvändning Helsingborg Bebyggd andel Åker Skog Gräsmarker Sandmark Våtmark Sidan 10
Fördelningen av rödlistade (250) varav hotade (125) arter i olika biotoper Ruderat Åkermark/-landskap Skog Gräsmarker Sandmark Sötvatten Sidan 11
20110303 Fördjupnings-PM klimatanpassning Sidan 12 Markanvändning under 1 000 år i V Skåne Emanuelsson U. et al 2002, Det skånska kulturlandskapet Built area Arable land Non cultivated field Artificial graze land Natural graze land Meadow Modern forestry Old type of forestry Natural forest Wetland Lakes and bedrock
Habitatens fördelning i landskapet Sidan 13
Historik Markanvändning Våtmarker och vattendrag Råån 195 km 2 Från drygt 10000 ha 1810-tal till dagens 400 ha Erosion, övergödning Biologisk mångfald Sidan 14
De fyra huvudgrupperna av EST: Producerande: Livsmedel, råvaror, genetiska resurser, dricksvatten Stödjande: Kretslopp, primärproduktion, habitat Reglerande: Klimat, luftkvalitet, översvämningar, erosion Kulturella: Hälsa, Kulturarv, forskning, rekreation Sidan 15
Några exempel på ekosystemtjänster, ekonomi etc Nötskrikan 35 000 kr/par Pollinering Sidan 16
Ekokapital Värde 1995 Miljoner kr Värde 2012 Markvärde 600 741 Naturresurser 2 vattenmagasin 1300 1606 Miljökapital- miljöskuld, ekologiskt fotavtryck Långfristig Miljoner kr skuld 1995 Ingen metod kan lösa problemet på kort sikt Klimatförändring Årlig ökning 50 % enl prognoser Värde 2012 1100 1358 Rekreationsvärde enligt enkäter (30 kr/tim) Biodiversitetsvär de (Kostnad hålla alla arter vid liv i anläggning) 6400 7904 1100 1358 EFA 6,3 ha/c av Globalt Biol Aktiv yta 2003 1,2 ha/c finns inom kommunen Kadmium i åkermark Humusbrist I åkerjord 100 124 200 248 Förorenad mark 3000 3705 Övergödning Försurning 200 248 Sidan 17
Sex kommunala reservat i Helsingborg Ett nytt per år Sidan 18
Skydda Sköta Återskapa Förstärka Sammanbinda Balansera Informera Sidan 19
De stora utmaningarna: Mark- och vattenanvändning, Övergödning, Klimatförändringen LAB steg 2: Handlingsplan Sidan 20
CBD Konventionen om biologisk mångfald Rio 1992: Bevara biologisk mångfald Nyttja dess komponenter hållbart Rättvist fördela nyttan från genetiska resurser Globala problem lokala lösningar Lokala problem globala lösningar Sidan 21
CBD Nagoyaplanen Strategic Plan 2011-2020 2020 mission: Take effective and urgent action to halt the loss of biodiversity in order to ensure that by 2020 ecosystems are resilient and continue to provide essential services, thereby securing the planet s variety of life, and contributing to human well-being, and poverty eradication Sidan 22
Nagoya Aichi målen: Ta itu med bakomliggande orsaker Öka medvetenheten om värdet av naturen Fasa ut eller reformera skadliga subventioner. Synliggöra värdet av biologisk mångfald / ekosystemtjänster i räkenskaper Respektera naturens begränsningar Sidan 23
Nagoya Aichi målen: Minska direkta hot Förstörelse av naturmiljöer Hållbar markanvändning och fiske Ta itu med främmande/invasiva arter Sidan 24
Nagoya Aichi målen: Säkra biologisk mångfald och dess nytta 17-/10- procentsmålen om skyddade områden Hindra utrotning av kända arter och bevara genetisk variation Säkra eller restaurera ekosystem som erbjuder värdefulla ekosystemtjänster, framförallt vatten. Restaurera degraderade ekosystem för att ge motståndskraft mot klimatförändringar och möjlighet att lagra koldioxid. Sidan 25
Vad görs nationellt i Sverige? (Miljödepartementet) Översyn av miljömålen: strategier & etappmål (MMB), preciseringar (NV m fl) Intensifierad dialog och samverkan: skogsdialogen, Kometprogrammet, kunskapsplattform, plattform för näringslivssamverkan Strategi för att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Grön infrastruktur Sidan 26
FN COP 11 Hyderabad 2012 10 Nyckelbudskap: 1: Urbaniseringen är både en utmaning och en möjlighet att hantera ekosystemtjänster globalt. 2: Rik biologisk mångfald kan existera i städer 3: Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är kritiska naturkapital. 4: Upprätthållande av fungerande urbana ekosystem kan avsevärt förbättra människors hälsa och välbefinnande. 5: Urbana ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan bidra till anpassning och begränsning av klimatförändringar 6: Att öka den biologiska mångfalden i livsmedelssystemen kan förbättra livsmedels- och näringsäkerheten. 7: Ekosystemtjänster måste integreras i kommunal politik och planering. 8: Framgångsrik förvaltning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster måste baseras på mångfald i skala, sektorer och aktörer. 9: Städer erbjuder unika möjligheter till lärande ochutbildning om resilient och hållbar framtid 10: Städerna har en stor potential att generera innovationer och styrinstrument och de måste därför ta ledning för hållbar utveckling. Sidan 27
Länkar: LAB: http://archive.iclei.org/index.php?id=6237 Besluten från Nagoya (FN COP 10) 2010: www.cbd.int/nagoya/outcomes/ Aichimålen: http://www.cbd.int/sp/targets/ Hyderabad (FN COP 11) 2012: UNEP presenterade bland annat: Cities and Biodiversity Outlook report: www.unep.org/newscentre/default.aspx?documentid=2697&articleid=9302&l=en Sidan 28