Kommunfullmäktige 21 maj 2015 (33) Plats och tid: Folkets Hus, Sessionssalen kl. 18.15 19.39 Ajournering kl. Beslutande: Se bilagd förteckning Övriga deltagande: Catrin Marsell, sekreterare Ej tjänstgörande ersättare: Sune Frisk, Irene Frisk, Jerry Rothin, Rolf Christoffersson, Håkan Eriksson Utses att justera: Patrik Fornander och Gisela Nyquist med Britt-Marie Wall och Peter Johansson som ersättare. Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 28 maj 2015 kl.13.00. Underskrifter: Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer: 47-63.. Ordförande Marina Isaksson ej 56 Ordf. Åsa Hååkman-Felth 56 Justerande Patrik Fornander.. Peter Johansson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige 21 maj 2015 Anslagsdatum: 29 maj 2015 Datum för anslags nedtagande:22 juni 2015 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 2 Beslutande Per Gruvberger (S) Cecilia Svanlind Törn (M) Marina Isaksson (S) Gisela Nyquist Torbjörn Parling (S) Patrik Fornander (M) Robert Spector (SD) Christina Persson (S) Christel Iversen (V) Henric Forsberg (S) Christer Olsson (M) Britt-Marie Wall (S) Tord Johansson (SD) Benny Ahremark Persson (C) Olle Engström (S) Marcos Ciscar (M) Åsa Hååkman-Felth (S) Sebastian Nilsson Claes-Eric Ericsson (S) Anders Nilsson (V) Ulla Olsson (FP) Ulf Söhrman (M) Helene Larsson Saikoff (S) Helen Eriksson (FIL) Jomark Polintan (S) Linda Knutsen (M) Ann-Marie Rosö (S) Benny Granberg (MP) Urban Granfeldt (S) Roger Göransson (SD) Peter Johansson (C) Marianne Andersson (S) Bengt Sjöberg (KD) Caroline Lundberg (M) Pia Skoglund (V) Stefan Andersson (S) Tjänstgörande ersättare Ej närvarande ersättare Gudrun Henriksson Christina Söhrman Frida Olsson Stephanie Treviranus Ej närvarande ersättare Göran Andersson
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 3 Kf 47 Presentation av kommunens nye IT-chef Filipstads kommuns nye IT-chef Mikael Kilhage presenterar sig och beskriver IT-avdelningens organisation och målsättning att bistå och stödja förvaltningarna. Avdelningen ansvarar för telefoni, repro och IT. I samband med presentationen besvarades även frågor.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 4 Kommunstyrelsen 29 april 2015 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 april 2015 2 Kf 48 Ks 49 Au 26 Dnr 2015/69 Ej redovisade motioner Enligt av fullmäktige antagen arbetsordning skall kommunstyrelsen jämlikt 29 årligen till kommunfullmäktiges april/maj och oktober/november sammanträden redovisa de motioner vilkas behandling ännu ej slutförts. Den redovisning som skall presenteras för fullmäktige i maj avges enligt följande: Christer Olssons (M) Motion ang. behov av utbyggnad av Spångbergshallen, har behandlats av kommunfullmäktige 11 december 2014. Motionen är remitterad till teknikutskottet. Christer Olssons (M) Motion ang. installation av alkolås i kommunens tjänstebilar och övriga fordon, har behandlats av kommunfullmäktige 12 februari 2015. Motionen är remitterad till kommunchefen. Gisela Nyquists (SD) Motion ang. gratis broddar till våra pensionärer i Filipstads kommun, har behandlats av kommunfullmäktige 12 februari 2015. Motionen är remitterad till kommunchefen. Patrik Fornanders (M) Motion ang. revidering av hela den kommunala vindrbruksplanen, har behandlats av kommunfullmäktige 12 februari 2015. Motionen är remitterad till chefen för miljö- och bygg i samarbete med näringslivskontoret. Helen Erikssons (FIL) Motion ang. aktiviteter på Hötorget, har behandlats av kommunfullmäktige 12 mars 2015. Motionen är remitterad till (behandlas av au 13 april 2015) Ulf Söhrmans (M) Motion ang. försörjningsstöd, har behandlats av kommunfullmäktige 12 mars 2015. Motionen är remitterad till (behandlas av au 13 april 2015)
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 5 Kommunstyrelsen 29 april 2015 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 april 2015 3 Kommunfullmäktige har vid sammanträde 28 november 1999, 89, beslutat att respektive beredningsorgan skriftligt eller muntligt vid fullmäktigesammanträdet skall redovisa sin beredning av motionerna och ange beräknad tid för sitt yttrande. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga motionsredovisningen till handlingarna att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu ej besvarat motionerna samt att notera att Kommunallagens stadgar att en motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga motionsredovisningen till handlingarna att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu ej besvarat motionerna samt att notera att Kommunallagens stadgar att en motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga motionsredovisningen till handlingarna att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu ej besvarat motionerna samt att notera att Kommunallagens stadgar att en motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Utdragsbestyrkand
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 6 Beslutsexp: Berörda förvaltningar att lägga motionsredovisningen till handlingarna att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu ej besvarat motionerna samt att notera att Kommunallagens stadgar att en motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 7 Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 februari 2015/13 april 2015 6/4 Kommunstyrelsen 27 augusti 2014/29 april 2015 8/5 Kommunfullmäktige 12 juni 2014 6 Au 27 Ks 50 Kf 49 Au 4 Ks 89 Kf 56 Dnr 2014/125 Kf 12 juni 2014 Motion angående kontanthantering I motion inkommen till kommunkansliet 10 juni 2014 anför Ulf Söhrman (M) följande: Föreningar och klubbar har i Filipstad allt svårare med att kunna hantera kontanter. Närmsta bank som tar emot kontanta insättningar ligger i Storfors, vilket medför omfattande svårigheter med kontanter som kommer in till föreningarna i samband med evenemang. Kommunen bör därför pröva möjligheten att kommunen under en två dagar i månaden öppnar ett kassakontor som kan ta emot kontanter från föreningar och klubbar och sedan genomför överföringar till föreningarnas konton. Det kan finnas vissa tekniska problemställningar med frågorna och även problem med lagstiftningen på området men ett kontantkassakontor som kan ta emot den mindre penningström våra föreningar kommer med vid viss tillfällen bör vara möjligt att hantera att remittera motionen till kommunstyrelsen. Ks 27 augusti 2014 Beslutsexp: KC Au 9 februari 2015 Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till kommunchefen Britt-Inger Gustafsson, ekonomstrateg lämnar i tjänsteskrivelse 27 januari 2015 förslag enligt följande: I vår kommun finns ca 140 föreningar. Att kommunen skulle agera bank och under ett par dagar i månaden ta emot kontanter från föreningar är dels en resursfråga, dels en säkerhetsfråga. Vidare är det inte någon långsiktig lösning.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 8 Kommunstyrelsen 29 april 2015 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 april 2015 5 Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 februari 2015 7 Au 9 februari 2015 Filipstads kommun tog för flera år sedan bort möjligheten för externa kunder att betala räkningar mm. i kommunens kassa. Kommunen har idag färre anställda i kassan än tidigare. Det skulle innebära mycket administrativt arbete dels med att ta emot pengar, dels med att sedan återföra dem till föreningarnas konton. Kommunens kassa hanterar mycket lite kontanta medel åt våra interna kommunala enheter då detta är förenat med stor säkerhetsrisk, då pengar ska förflyttas manuellt till vårt bankkontor. Denna risk skulle bli så mycket större om möjligheten för föreningar och klubbar att lämna kontanta medel skulle finnas. Bankerna i Filipstad hanterar ju inte längre kontanter, men informerar föreningarna om alternativ. Det finns bl.a. alternativ att lämna kontanter som nyttjas av föreningarna till dagligvaruhandel och servicebox samt möjlighet att reducera kontanthantering med mobila kortläsare. Kommunen kan för egen del fortfarande hantera kontanter vid den bank som enligt pågående avtal tillhandahåller banktjänster. Under år 2016 ska ny upphandling av banktjänster genomföras och det blir då troligen så att även kommunen finner nya vägar för att hantera detta. Förslag till beslut att tjänsteskrivelsen utgör svar på motionen samt att motionen avslås. Arbetsutskottet beslutar 13 april 2015 att återremittera ärendet till förvaltningen. Ekonomstrateg Britt-Inger Gustafsson meddelar i tjänsteskrivelse 7 april 2015 att I vår kommun finns ca 140 föreningar. Att kommunen skulle agera bank och under ett par dagar i månaden ta emot kontanter från föreningar är dels en resursfråga, dels en säkerhetsfråga. Vidare är det inte någon långsiktig lösning. Filipstads kommun tog för flera års sedan bort möjligheten för externa kunder att betala räkningar mm. i kommunens Kassa. Kommunen har idag färre anställda i kassan än tidigare. Det skulle innebära mycket administrativt arbete dels med att ta emot pengar, dels med att sedan återföra dem till föreningarnas konton.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 9 Kommunstyrelsen 29 april 2015 7 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 april 2015 6 Au 13 april 2015 Filipstads kommun tog för flera års sedan bort möjligheten för externa kunder att betala räkningar mm. i kommunens Kassa. Kommunen har idag färre anställda i kassan än tidigare. Det skulle innebära mycket administrativt arbete dels med att ta emot pengar, dels med att sedan återföra dem till föreningarnas konton. Kommunens kassa hanterar mycket lite kontanta medel åt våra interna kommunala enheter då detta är förenat med stor säkerhetsrisk, då pengar ska förflyttas manuellt till vårt bankkontor. Denna risk skulle bli så mycket större om möjligheten för föreningar och klubbar att lämna kontanta medel skulle finnas. Bankerna i Filipstad hanterar ju inte längre kontanter, men informerar föreningarna om alternativ. Det finns bl.a. alternativ att lämna kontanter som nyttjas av föreningarna till dagligvaruhandel och servicebox samt möjlighet att reducera kontanthantering med mobila kortläsare. Kommunen kan för egen del fortfarande hantera kontanter vid den bank som enligt pågående avtal tillhandahåller banktjänster. Under år 2016 skall ny upphandling av banktjänster genomföras. I samband med upphandlingen kommer kommunen att särskilt trycka på frågan om fortsatt möjlighet till kontanthantering på lokal bank. Förslag till beslut Att tjänsteskrivelse utgör svar på motionen samt Att motionen avslås. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ekonomstrategens förslag till svar utgör svar på motionen samt att motionen avslås. Ks 29 april 2015 Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ekonomstrategens förslag till svar utgör svar på motionen samt att motionen avslås.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 10 Christer Olsson tackar å motionärens vägnar för motionens behandling och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I debatten yttrar sig även Per Gruvberger. att ekonomstrategens förslag till svar utgör svar på motionen samt att motionen avslås.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 11 Kommunstyrelsen 29 april 2015 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 oktober 2014/13 april 2015 12/7 Kommunfullmäktige 18 september 2014 5 Kf 18 september 2014 Kf 50 Ks 51 Au 28 Au 75 Kf 79 Dnr 2014/160 Motion ang. flyktingmottagande I motion inkommen 29 augusti 2014 anför Patrik Fornander (M), Ulf Söhrman (M) och Christer Olsson (M) följande: Vi anser att den nuvarande nivån av flyktingmottagande till kommunen måste minskas med anledning av att kommunens resurser inte räcker till samt att migrationsverket inte tillhandahåller en godtagbar nivå på servicen till kommunen. Vi föreslår därför att vi i ett första steg minskar antalet kommunala platser med samma antal som det idag finns privata platser inom kommunen och att kommande nyetableringar möts med en egen minskning med dubbla antalet platser. att avtalet med migrationsverket omförhandlas så att HVB hemmet för ensamkommande pojkar omvandlas till ett könsneutralt boende där hälften av platserna ska reserveras till ensamkommande flickor. att remittera motionen till kommunstyrelsen Arbetsutskottet beslutar Beslutsexp: KC Au 13 april 2015 att remittera motionen till kommunchefen. Kommunchefen Claes Hultgren lämnar förslag till svar på motionen i tjänsteskrivelse 7 april 2015 enligt följande: I motion 29 augusti 2014 föreslog Patrik Fornander, Ulf Söhrman och Christer Olsson, bl a att kommunen som ett första steg skulle minska antalet kommunala asylplatser motsvarande det som finns i privat regi.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 12 Kommunstyrelsen 29 april 2015 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 april 2015 8 Au 13 april 2015 Vid tidpunkten för motionärerna skrivelse genomförde migrationsverket ny direktupphandling av boendeplatser för att möta den ökade inströmningen av asylsökanden. I ett första skedde pekade upphandlingen på att kommunen skulle få upp mot ca 400 nya anläggningsplatser utöver dåvarande ca 580 platser. Vi har tillsammans med SKL under flera år arbetat för att migrationsverket måste finna lösning så att kommuner med stort åtagande undantas. För Filipstads del(inkl. landstinget) skull en utökning av anläggningsplatser med upp till totalt ca 1000 platser stark riskera vår möjlighet att klara en godtagbar nivå på vår gemensamma service. Övriga brister i integrationsprocessen som vi och SKL påtalat till Migrationsverket innebär även risk för ökade ekonomiska kostnader. Höstens upphandling medförde i slutändan att ytterligare ett boende tillkom i kommunen som efter en kort tid avvecklades. Sedan tidigare etablerat asylboendet på sjukhuset har idag en beläggning runt 130 platser mot tidigare 180 platser. Migrationsverket har inför kommande upphandlingar infört bedömningskriterier som i praktiken medför att kommuner med högt åtagande undantas från nya boendeplatser. Lagligheten i åtgärden är ännu inte prövad. Filipstad och ytterligare 14 kommuner har i pågående upphandling undantagits. Utifrån dagens situation är läget inte lika aktuellt att minska antalet platser i förhållande till privata alternativ. En viktig aspekt är att det är det totala antalet platser som är Migrationsverkets kriterier för om kommunen ska undantas i kommande upphandlingar. Om Migrationsverkets kriterier för undantag inte håller vid en ev. laglighetsbedömning och detta skulle medföra att kommunen får fler privata anläggningsboenden får frågan tas upp till ny bedömning. När det gäller HVB hemmet för ensamkommande barn är det idag könsneutralt. Det är dock inte möjligt att ange ett fast tal för resp.kön. Förslag till beslut att kommunchefens skrivelse får utgöra svar på motionen Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunchefens förslag till svar utgör svar på motionen samt att motionen anses besvarad.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 13 Kommunstyrelsen 29 april 2015 10 Ks 29 april 2015 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunchefens förslag till svar utgör svar på motionen samt att motionen anses besvarad. Christer Olsson yrkar med instämmande av Sebastian Nilsson bifall till motionen. Per Gruvberger yrkar med instämmande av Ulla Olsson bifall till kommunstyrelsens förslag. Sedan ordförande ställt proposition på de båda yrkandena, begärs votering. Votering verkställs med följande justerade voteringsproposition; Den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar Ja, den som röstar för att bifalla motionen röstar Nej. Per Gruvberger, Torbjörn Parling, Christina Persson, Henric Forsberg, Britt-Marie Wall, Olle Engström, Åsa Hååkman Felth, Claes-Eric Ericsson, Anders Nilsson, Ulla Olsson, Helene Larsson Saikoff, Jomark Polintan, Ann-Marie Rosö, Stephanie Treviranus, Urban Granfeldt, Marianne Andersson, Göran Andersson, Pia Skoglund, Stefan Andersson och Marina Isaksson röstar Ja. Cecilia Svanlind Törn, Gisela Nyquist, Patrik Fornander, Robert Spector, Christer Olsson, Tord Johansson, Gudrun Henriksson, Marcos Ciscar, Sebastian Nilsson, Christina Söhrman, Helen Eriksson, Frida Olsson, Peter Johansson och Caroline Lundberg röstar Nej. att kommunchefens förslag till svar utgör svar på motionen samt att motionen anses besvarad. Cecilia Svanlind Törn, Gisela Nyquist, Patrik Fornander, Robert Spector, Christer Olsson, Tord Johansson, Gudrun Henriksson, Marcos Ciscar, Sebastian Nilsson, Christina Söhrman, Helen Eriksson, Frida Olsson, Peter Johansson och Caroline Lundberg reserverar sig mot beslutet.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 14 Kf 51 Dnr 2015/ 107 Motion ang. flytt av kommunal verksamhet till Nykroppa gamla skolbyggnad I motion 17 maj 2015 anför Patrik Fornander (M) och Jerry Rothin (FIL) följande: Det har den senaste tiden framgått i media det vi tidigare påpekat dvs att kostnaderna för att renovera Nykroppa gamla skolbyggnad väsentligt överdrivits i hanteringen av ärendet. Med anledning av det vill vi att kommunfullmäktige beslutar att avbryta den planeraderivningen och istället ser över om det är möjligt att flytta någon kommunal förvaltning eller annan verksamhet som bedrivs i hyrda lokaler. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att egna lokaler ska användas i första hand. Som exempel kan nämnas att delar av Barn och utbildningsförvaltningen finns i hyrda lokaler vilka även är uppsagda till årsskiftet och en samordning av förvaltningens verksamhet skulle vara önskvärd efter omorganisationen. Två förskoleavdelningar hyrs av Vasakyrkan och BUN har ändå för avsikt att se över om tätorten bör avlastas med anledning av den snabba ökningen av nya förskolebarn och elever. Med tanke på svårigheten vi har att rekrytera personal till skola/förskola skulle en utlokalisering av viss verksamhet till Nykroppa kunna vara gynnsam med tanke på att tåget stannar där vilket ger fler alternativ till inpendling som även kan inverka positivt på miljön. att remittera motionen till kommunstyrelsen.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 15 Kommunstyrelsen 29 april 2015 11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 13 april 2015 9 Ks 52 Kf 52 Au 29 Dnr 2015/61 Borgensförbindelse-Kommuninvest ekonomisk förening Kommunchefen Claes Hultgren och Controller Ulf Persson meddelar i tjänsteskrivelse 24 mars 2015 för att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Filipstads kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 8 november 2005. Borgensförbindelsen utgör ett av villkoren för medlemskap i föreningen och den vikt borgensförbindelserna har för Kommuninvests verksamhet så är det av mycket stor vikt att Filipstads kommun innan borgensförbindelsens giltighetstid löper ut fattar ett beslut i kommunfullmäktige. Förslag till beslut att Filipstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 8 november 2005 ( Borgensförbindelsen ), vari Filipstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller att Kommuninvest äger företräda Filipstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. att utse kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. Kommunchef Claes Hultgren presenterade ärendet och besvarade frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla förslag till beslut.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 16 Kommunstyrelsen 29 april 2015 12 Beslutsexp: Kommuninvest Controller Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Filipstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 8 november 2005 ( Borgensförbindelsen ), vari Filipstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller att Kommuninvest äger företräda Filipstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. att utse kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut. att Filipstads kommun bekräftar att ingången borgensförbindelse av den 8 november 2005 ( Borgensförbindelsen ), vari Filipstads kommun åtagit sig solidariskt borgensansvar såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s (publ) ( Kommuninvest ) förpliktelser, alltjämt gäller att Kommuninvest äger företräda Filipstads kommun genom att företa samtliga nödvändiga åtgärder för ingående och vidmakthållande av borgen enligt Borgensförbindelsen i förhållande till Kommuninvests nuvarande och blivande borgenärer. att utse kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen att för kommunens räkning underteckna alla handlingar med anledning av detta beslut.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 17 Kommunstyrelsen 29 april 2015 13 Ks 53 Kf 53 Dnr 2015/78 Årsredovisning för Bergslagens Räddningstjänst 2014 samt beviljande av ansvarsfrihet Direktionen för Bergslagens Räddningstjänst har vid sammanträdet 25 mars 2015 bland annat beslutat att anta årsredovisningen för 2014 och att översända densamma till kommunerna för beviljande av ansvarsfrihet. Förbundets revisorer anför i sin revisionsberättelse för 2014, daterad 8 april 2015, att kommunalförbundet redovisar för 2014 ett resultat som uppgår till -1,0 mkr. I redovisat resultat ingår kostnader av engångskaraktär vilka förorsakats av byggnation av och flytt till ny brandstation. Då fastställt resultatmål är definierat exkl. denna typ av kostnader delar revisionen förbundets uppfattning att de finansiella målen uppnås. Resultatet innebär dock att det så kallade balanskravet enligt kommunallagen inte uppfylls för år 2014. Revisionen tillstyrker att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna finner därtill att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Revisorerna tillstyrker även att årsredovisningen godkänns. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet samt att godkänna årsredovisningen Christer Olsson meddelar jäv och deltar inte i ärendets handläggning eller beslut. att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet samt Beslutsexp: BRT att godkänna årsredovisningen. Christer Olsson meddelar jäv och deltar inte i ärendets handläggning eller beslut.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 18 Kommunstyrelsen 29 april 2015 13 att bevilja förbundsdirektionen ansvarsfrihet samt att godkänna årsredovisningen. Christer Olsson och Frida Olsson meddelar jäv och deltar inte i beslutet. Beslutsexp: BRT
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 19 Kommunstyrelsen 29 april 2015 14 Kommunstyrelsens teknikutskott 13 april 2015 5 Kf 54 Ks 54 Tu 16 Dnr 2015/65 Vattenskyddsområde Nordmark Kommunen fattar beslut om vattenskyddsområde. Beslut ska kungöras i ortstidningen, sändas till markägare, Naturvårdsverket, Havs-och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Boverket, Transportstyrelsen, Lantmäteriet och väghållningsmyndigheten. Kommunens beslut om vattenskyddsområde kan överklagas till Länsstyrelsen. Teknik och Service har tagit fram ett förslag på skyddsföreskrifter för Nordmarks vattenverk. Ks Teknik och Service föreslår att skyddsföreskrifterna godkännes. Teknikutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta enligt förvaltningens förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till skyddsföreskrifter. att anta förslag till skyddsföreskrifter. Beslutsexp: TK
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 20 Kf 55 Dnr 2014/174 Fyllnadsval av ny nämndeman efter Gisela Nyquist Värmlands Tingsrätt har beslutat bevilja Gisela Nyquist entledigande från uppdraget som nämndeman från och med 2015-03-31. Torbjörn Parling yrkar att ärendet remitteras till kommunfullmäktiges valberedning. Patrik Fornander yrkar bifall till Torbjörn Parlings förslag. att ärendet remitteras till kommunfullmäktiges valberedning.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 21 Kf 56 Dnr 2014/174 Fyllnadsval i styrelsen för stiftelsen Filipstadsbostäder och Hemgården efter Marina Isaksson (S) - ledamot I skrivelse 11 maj 2015 avsäger sig Marina Isaksson (S) sina uppdrag som ledamot i styrelsen för stiftelsen Filipstadsbostäder och Hemgården. Torbjörn Parling yrkar att ärendet gällande nyval remitteras till kommunfullmäktiges valberedning. Patrik Fornander yrkar bifall till Torbjörn Parlings förslag. att befria Marina Isaksson (S) från uppdraget samt att ärendet gällande nyval remitteras till kommunfullmäktiges valberedning Marina Isaksson meddelar jäv och deltar inte i beslutet. I detta ärende tjänstgör Åsa Hååkman Felth som ordförande. Beslutsexp: Stift FDbostäder
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 22 Beslutsexp: P.L Länsstyrelsen Kf 57 Dnr 2014/174 Sammanräkning ny ersättare i kommunfullmäktige efter Patrik Lövström (FIL) I skrivelse 27 april 2015 avsäger sig Patrik Lövström (FIL) sin plats som ersättare i kommunfullmäktige. att befria Patrik Löfström (FIL) sin plats som ersättare i kommunfullmäktige samt att hos Länsstyrelsen begära röstsammanräkning för utseende av ny ersättare efter Patrik Löfström (FIL) för återstoden av mandatperioden.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 23 Kf 58 Revisionen informerar Revisionens nye ordförande Ottfried Eickenrodt presenterar sig. Vidare redogör han för den revisionsplan revisorerna fastställt för år 2015.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 24 Kommunfullmäktige 9 april 2015 4 Kf 59 Kf 30 Dnr 2015/67 Interpellation ang. undervisning av särskilt begåvade elever I interpellation inkommen till kommunkansliet 1 april 2015 anför Ulla Olsson (FP) följande: Vid kommunfullmäktige den 12 mars i år, presenterades vår nye förvaltningschef för BUN (barn- och utbildningsförvaltningen), Jan-Erik Andren, som informerade om förvaltningens nya organisation och framtida utvecklingsområden. Efter presentationen var det fritt för ledamöter i KF att ställa frågor. Många frågor som ställdes, rörde "svaga" elever med särskilda behov och hur de ska få sina behov tillgodosedda. Förvaltningschefen gav nöjaktiga, bra svar om att det innefattas i den kommande utvecklingsplanen för skolan. Det ser vi i Folkpartiet positivt på. Men vi har även i vår kommun särskild begåvade elever med hög intelligens. intelligens har definierats på många olika sätt, men kan generellt beskrivas som "en väldigt allmän mental förmåga som bland annat innefattar att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, Iära sig snabbt och att Iära sig av tidigare erfarenheter. Det innebär mer än bara faktainlärning eller att prestera bra på test. lstället handlar det om en både bredare och djupare förmåga att första sin omgivning, d.v.s. att "fatta galoppen", att ge mening åt saker och klura ut hur man ska gå tillväga."(gottfredson, 1997). Begåvning inom exempelvis idrott, bild eller musik är allmänt accepterat, men begåvning i form av intelligens varderas tyvärr inte lika högt. För gruppen särskilt begåvade elever finns heller ingen tradition att anpassa undervisningen, trots att de enligt skollagen har lika stor rätt till det som andra barn med behov. Dock börjar saker hända, och särbegåvning tas allt oftare upp till diskussion. Regeringen gav Statens skolverk i uppdrag september 2014"att stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete, med att utarbeta ett särskilt stödmaterial för särskilt begåvade elever."
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 25 Kommunfullmäktige 9 april 2015 5 Om ett begåvat barn inte får stimulans, har de väldigt tråkigt, precis som andra barn. Enligt experter leder det till skolvägran, stress, ångest, depressions och koncentrationssvårigheter. Om skolarbetet kräver lite, får barnet massor med energi "över", och måste rikta det någonstans. Vissa blir utåtagerande, medan andra dagdrömmer och kopplar bort. Särskilt begåvade barn behöver lika mycket stöd och undervisning för att utveckla sina förmågor, som andra barn och att särbegåvade barn klarar sig på egen hand är en myt. Att inte stimulera barn blir negativt för alla, men allra mest för barnet. Min fråga till ordföranden för BUN, Torbjörn Parling, är: Vilka särskilda planer finns för att stimulera våra särskilt begåvade elever?. Ordförande meddelar att svar på interpellationen beräknas komma vid nästa sammanträde. att interpellationen som varit utsänd till samtliga får framställas. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Torbjörn Parling avger svar enligt följande: I sin interpellation ställer Ulla Olsson FP frågan " Vilka särskilda planer finns för att stimulera våra särskilt begåvade elever?". Svaret på frågan är att det inte finns några särskilda planer. Grundskolan arbetar sedan sex år tillbaka med ett särskilt skolutvecklingsprogram, vilket har visat sig framgångsrikt och med lyckade resultat. I skolutvecklingsprogrammet ingår bland annat digitalisering, ämnesutvecklare och ett didaktiskt ledarskap bland vara rektorer. Betygspoängen i årskurs nio har gått från en låg nivå till i snitt med riket. Den här positiva utvecklingen har även medfört ett större lugn, arbetsro och en tryggare skola. Mötet lärare och elev är den viktigaste biten i skolan. Genom dessa satsningar kan mer tid läggas på undervisningen.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 26 Skolan ska vara till för a lla elever och därför är undervisningen individanpassa d. En individanpassad undervisning utgår från varje elevs behov och kommer även högpresterande elever till del. För att ytterligare få frågan belyst kommer BUNs ledningsgrupp att få i uppdrag att utreda frågan och återkomma till nämnden med redovisning. Ulla Olsson tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. I den härpå följande debatten deltar även Torbjörn Parling. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 27 Kf 60 Dnr 2015/ Interpellation ang. ekologisk skolmat I interpellation inkommen till kommunkansliet 7 maj 2015 anför Ulla Olsson (FP) följande: Vårt mål är att ditt mål ska bli ett bra mål...är Karlstad kommuns slogan och de har som mål, att skolmaten år 2020 skall vara lagad till minst 50 % av ekologiska och närproducerade produkter. Idag har många kommuner ett vegetariskt alternativ och de har närproducerade produkter, som t.ex. potatisen och rotgrönsaker, till sina skolluncher. Skollunchen, som ska innehålla huvudrätt, bröd, matfett, salladsbuffé och mjölk, är för barnen viktig och kanske den enda mat med varmrätt de får per dag, därför är det extra viktigt att den är näringsrik, då skollunchen tillgodoser ca 30 % av barnens dagliga energi- och näringsintag. Det ar viktigt att det inte bara blir en "bukfyllnad". En snabb titt på Filipstads skolluncher innehåller en exempelvecka följande huvudrätter: Grillkorv med mos Skinksås med pasta Korv stroganoff med ris Potatisbullar med lingonsylt Vår fråga till ordföranden for BUN, Torbjörn Parling, är: 1. Vilket i dessa rätter ar närproducerat, ekologiskt eller särskilt näringsrikt för en elev som växer och behöver nyttig mat för sitt skolarbete? 2. Vilka mål har Filipstads kommun satt upp lik den i Karlstad kommun beträffande skolluncher? att interpellationen som varit utsänd till samtliga ledamöter får framställas.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 28 Kommunstyrelsens ordförande Per Gruvberger avger svar enligt följande: Jag börjar med andra frågan om mål för måltidsverksamheten med att citera ur den kostpolicy som gäller i kommunen Övergripande mål - Att bidra till matgästernas välbefinnande, hälsa och utveckling genom att servera vällagad och näringsriktig mat av god kvalitet i en harmonisk och trevlig miljö - Att andelen säsongsanpassade livsmedel ska öka - Att andelen ekologiska livsmedel ska öka - Att andelen hel- och halvfabrikat ska minska - Att matgästen ska få valmöjligheter - Att minska matsvinn Mål för måltidsverksamheten inom förskola och skola - Att grundlägga goda måltidsvanor - Att ingå i den pedagogiska verksamheten - Att elever har schemalagda måltider och dagligen äter vid samma tid Som interpellanten påpekar innehåller en måltid inte enbart huvudrätten utan även sallad, dryck och bröd. Tillsammans ska de ge en näringsriktig måltid. Måltiderna som återfinns på matsedlarna uppfyller de rekommendationer som livsmedelsverket ger ut. Viktigast av allt är kanske att det är mat som uppskattas så att eleverna äter och orkar hela dagen. På skolorna finns matråd för att få till en för eleverna så attraktiv matsedel som möjligt. I de diskussioner som varit i TU har det poängterats vikten av att laga maten från grunden och en minskning av användande av halvfabrikat har gjorts, men mer finns att göra. När den gäller andelen ekologiska livsmedel gick det från blygsamma 5% till 9% under förra året. En strävan finns att använda råvaror efter säsong och en ökad andel vegetariska måltider. När ombyggnaden av Älvkullens kök blir klar och Strandvägsskolans kök kan användas enbart för skolmat kommer det att bli bättre förutsättningar att erbjuda alternativa rätter varav kanske en kan vara vegetarisk. Ulla Olsson tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. I den härpå följande debatten deltar även Per Gruvberger. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 29 Kf 61 Dnr 2015/100 Interpellation om stöd till barn med missbrukande föräldrar I interpellation inkommen till kommunkansliet 11 maj anför Sebastian Nilsson följande: Missbruk är en av våra stora folksjukdomar. Men en grupp som ofta glöms bort när vi diskuterar problem och problemlösningar är barnen. Att växa upp med en missbrukande förälder är inte lätt för barn. Det är en psykisk påfrestning som följer en person hela livet, fördomarna från samhället, pressen att antingen lyckas eller att misslyckas, saker ett barn inte ska behöva bära alls eller åtminstone inte behöva bära det själv. I bla Karlstad finns stödgrupper, genom ett samarbete mellan Svenska Kyrkan och kommunen, för barn som har en, eller flera, missbrukande föräldrar. Dit de får komma och få utlopp för sina känslor, lära sig hantera vardagen, träffa andra med liknande vardag. De får se att de inte är ensamma om att växa upp med det. Jag anser att dessa insatser är något som bör finnas i varje kommun eller i varje fall tillgång till genom kommunala samarbeten. Mina frågor till socialnämndens ordförande är: Finns det något liknande i Filipstads kommun? Om ja, vilka stödgrupper finns och vart får man kontakt med dem? Om nej, varför inte?. att interpellationen som varit utsänd till samtliga ledamöter får framställas. Socialnämndens ordförande Anders Nilsson lämnar svar enligt följande: För några år sedan utbildade sig Peter Åhling (Ungdomens Hus) och Lena Kenttälä (Familjebehandlare) för att leda sk BIM-grupper (för barn i missbruksmiljö) och verksamheten döptes till Livbojen.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 30 Många insatser gjordes för att få igång verksamheten, men tyvärr uteblev barn och ungdomar Inga anmäldes till verksamheten. Alla föräldrar som tillfrågades sa nej. Utbildad personal finns och det finns även inköpt material/utrustning för att bedriva verksamhet. I nuläget har vi i kommunen organiserat så att barn och utbildningsnämnden (BUN) har ansvar för verksamheten gällande barn och unga. Det finns en särskild Barn- och ungdomsgrupp på BUN. Ett viktigt påpekande är att den familjecentral som vi driver tillsammans med landstinget är en hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande som riktar sig till föräldrar och barn. Sebastian Nilsson tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. I den härpå följande debatten återkommer Anders Nilsson och även Torbjörn Parling deltar. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 31 Kf 62 Dnr 2015/101 Interpellation om skolornas övervakningskameror I interpellation 12 maj 2015 ställd till kommunstyrelsens ordförande i teknikutskottet anför Marcos Ciscar (M) följande: Nyligen drabbades Strandvägsskolan av ännu en skadegörelse. Skolans övervakningskameror lider av dålig skärpa vilket inte varit till hjälp i efterarbetet av skadegörelsen, enligt information som nått undertecknad. Då uppsättning av kameror föranleds av en försämrad säkerhetssituation så finns anledning att ifrågasätta funktionaliteten i skolans övervakningssystem. Vilket var syftet med skolans installation av övervakningskameror och hur bedöms de fungera i paritet med dess ursprungliga syfte? att interpellationen som varit utsänd till samtliga ledamöter får framställas. Kommunstyrelsens ordförande lämnar svar enligt följande: Befintliga system Kommunen började installera kameraövervakning efter beslut 2007. Syftet med övervakningen var att motverka skadegörelse. Skadegörelsen minskade då, men problemet har återkommit under olika perioder. Utrustningen är gammal och har en bristande bildkvalité. Det har även visat sig att det är för lätt att skada själva kamerautrustningen. Länsstyrelsens praxis för skolor Det är hos länsstyrelsen man ansöker om tillstånd för allmän kameraövervakning. Även om det skiljer sig något åt över landet så har sedan en tid länsstyrelserna tillämpat en praxis som medgivit övervakning av skolors fasader och intilliggande områden men med en begränsning om två meter ut från fasaden. Detta är naturligtvis ganska otillfredsställande då det ju vid glaskrossning ofta är så att detta utförs från ett betydligt längre avstånd.
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 32 Tider En annan viktig del av kommunens tillstånd är vilka tider som övervakningen av skolan ska omfatta. Inte minst JK har haft synpunkter på detta och förespråkat en begränsning av övervakningen till mellan kl. 20.00 07.00. på vardagar och mellan kl. 17.00 07.00 på helger. Förslag på förbättringar av befintligt system Utveckling har under de senaste åren gått i en snabb takt, både kunskapserfarenheter och kvalitén på utrusningen har förbättrats. Kommunens egen utvärdering av befintligt kameraövervakningssystem visar att bildkvalitén inte har varit tillräcklig för att identifiera personer som befinner sig i närheten av skolans fasader och att placeringen av kamerorna har lett till en hel del skadegörelse på kamerorna. Med den bakgrunden beställde kommunens säkerhetssamordnare en förstudie för kommunens befintliga CCTV-system (kameraövervakning). Förstudiens ger ett förslag på erforderlig teknisk uppgradering av befintliga system samt förslag på förändring av kamerors upptagningsområden och placeringar med beaktande av vandalskydd, funktionalitet samt eventuella juridiska ställningstaganden. Kostnaden för teknisk utrustning till skolorna i Filipstads tätort är beräknad till ca 450 tkr. Med andra ord kräver det nog en ny värdering av hur effektiv kameraövervakning är med nu gällande lagstiftning som medför att man endast under vissa tider får filma skolans fasader. För att minska skadegörelsen och nedskräpningen på kommunens skolgårdar bör man satsa på förebyggande informationsmötet till skolans elever samt extra ronderingar av polisen och bevakningsbolag vid vissa tidpunkter ex. lov då det har visat sig att skolorna oftast blir en samlingspunkt för lediga ungdomar. Marcos Ciscar tackar för svaret och utvecklar sina åsikter. I den härpå följande debatten deltar återkommer Per Gruvberger. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna. _
Kommunfullmäktige 21 maj 2015 33 Kf 63 Anmälningsärenden 1. Rapportering av ej verkställda beslut enl. 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) för 1:a kvartalet 2015 2. Beslut Värmlands Tingsrätt Beviljande om entledigande från uppdrag som nämndeman Gisela Nyquist 3. Skrivelse ang. utträde mm ur Sverigedemokraterna Gisela Nyquist 4. Meddelande om utträde ur Sverigedemokraterna Sebastian Nilsson 5. Årsredovisning 2014 Värmlandstrafik 6. Revisionsberättelse 2014 Region Värmland 7. Länsstyrelsen Beslut om ny ersättare i fullmäktige efter Torbjörn Jonsson (FIL). Ny ersättare är Patrik Lövström (FIL) 8. Revisionsplan 2015 att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna.