P R E S S A R T I K E L Storuman 2015-05-29 Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården Den 2 juni startar ett helt nytt komplement till den gängse hälso- och sjukvården i Sverige. Då öppnas det första virtuella hälsorummet (VHR) i Gällö i Bräcke kommun i Jämtland. Inledningsvis planerar de fyra nordligaste landstingen i Sverige att etablera drygt 20 liknande hälsorum. Att satsa på de virtuella hälsorummen är ett viktigt steg i vår nya, moderna sjukvård. Det här är ett sätt att sänka de accelererande kostnaderna och effektivisera sjukvården och göra vården mer tillgänglig genom att vi kommer närmare patienterna, säger Björn Eriksson, regiondirektör för Jämtland Härjedalen. Ett virtuellt hälsorum är ett skräddarsytt obemannat hälsorum med ambitionen att hålla öppet dygnet runt för vårdtagare i glesbygd. Läkarna kan vid behov kopplas upp via videolänk och rummet är utrustat med en mängd apparater. Här kan alla kommuninvånare gå in och exempelvis kontrollera blodtryck och ta blod-, blodsocker- och varanprover. Apparaterna är via en central server sammanlänkade med distriktsläkarna och sjukvårdens journalsystem. Bakom lanseringen av de virtuella hälsorummen står Nordic Health Innovation (NHI), ett företag som utvecklats i nära samarbete med Glesmedicinskt Centrum i Storuman, och ITleverantören Sigma. Det här är en självserviceanläggning, där du enkelt kan screena dig själv och få en första läkarkontakt, säger Peter Berggren, chef för Glesmedicinskt Centrum och en av initiativtagarna till NHI. Idag finns ingen hälsocentral i Gällö. Hälsorummet i Gällö är byggt intill ett särskilt äldreboende. Det innebär att det alltid finns bemanning tillgänglig året om och dygnet runt. Det är mycket positivt för befolkningen i Bräcke kommun att få nära tillgång till hälsovård och samtidigt vara med i bräschen för denna ambitiösa satsning på e-hälsa och distansoberoende vård i Sverige, säger Sven- Åke Draxten, kommunstyrelsens ordförande i Bräcke kommun. Bräcke, som är en stor kommun till ytan, har idag 6500 invånare, varav hälften bor i tätorterna Bräcke, Gällö, Kälarne och Pilgrimstad och resten på landsbygden. En gemensam norrländsk satsning Invånarna i Bräcke är inte ensamma om att ha långt till hälsovården. Knappt 300 000 personer i Sverige bor idag i en glesbygdskommun med en allt mer åldrande befolkning. Här finns också den högsta andelen äldre och den högsta försörjningsbördan. Om utvecklingen fortsätter som idag räknar forskarna med att det i början av 2030-talet finns fler personer i icke arbetsför ålder än i arbetsför ålder i landets glesbygdskommuner. En utveckling, som väsentligt kommer att öka och förändra behovet av hälso- och sjukvård, men också möjligheten att rekrytera välutbildad vårdpersonal. Det är mot den bakgrunden som norra Sverige Norrbottens Läns landsting, Västerbottens Läns landsting, Västernorrlands Läns landsting och Region Jämtland Härjedalen - samlats kring en gemensam sjukvårdspolitisk plan och vision med målsättning att bli världsledande på framtidens vård och omsorg i glesbygd. I denna vision ingår bland annat fortsatt utveckling av de virtuella hälsorummen i samverkan med kommunal hälsovård. Målsättningen är att det inom två år ska finnas minst ett 20-tal liknande virtuella hälsorum i de fyra länen.
Eftersom behovet är allra störst i Jämtland Härjedalen och vi är snabba ur startblocken, så räknar vi med, efter att ha genomfört en första utvärdering, att vi inledningsvis kommer att svara för många av de 20 vårdrummen, säger Björn Eriksson, regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen. Nästa planerade hälsorum kommer att öppnas i höst i Stugun i Ragunda kommun. De virtuella hälsorummen är en medveten strategisk satsning. Vi har ett stort fokus i Jämtland Härjedalen på glesbygdsmedicinska frågor och på distansöverbryggande metoder för att skapa en jämlik sjukvård i syfte att föra hälso- och sjukvården närmare medborgarna. Med distansöverbryggande metoder kan vi säkerställa att vi får en god och effektiv hälso- och sjukvård, samtidigt som patienterna inte behöver resa lika mycket, säger regiondirektör Björn Eriksson och får medhåll av Regionstyrelsens ordförande i Jämtland Härjedalen Ann- Marie Johansson: Vi gör nu ett försök att faktiskt göra verkstad av något som vi länge talat om. Vi hoppas att denna samverkan mellan region och kommuner är första steget på ett utökat samarbete. Vi behöver vara mer tillgängliga och vår strategi är att arbeta så nära patienternas hem som möjligt och allra helst i hemmen. Göran Larsson, FoU-chef på Region Jämtland Härjedalen, tillägger: De virtuella hälsorummen utgör ett komplement till hälsocentralerna för att lätta på trycket och öka tillgängligheten, eftersom hälsorummen har mycket bättre öppettider än vanliga hälsocentraler. Goda erfarenheter från Slussfors I Slussfors inom Storumans kommun har ett liknande hälsorum varit i bruk i snart två år och det med mycket goda erfarenheter. Hälsorummet är beläget i närheten till byns skola och där finns nyckel och hemtjänstens personalrum med tillgång till stöd och utbildad personal. Slussfors är en pilotanläggning och här har vi haft möjlighet att testa och utveckla olika apparater och idéer. Hälsorummet i Slussfors fungerar väl och där samverkar kommunen och sjukvårdsresurser för att vid behov hjälpa patienterna med provtagningar. I nuläget saknar vi ett riktigt bra fungerande stetoskop, som är tillräckligt enkelt att ha i ett självbetjäningsrum. Ett sådant är dock på väg och kommer förhoppningsfullt att kunna börja användas till hösten, säger Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt Centrum och en av initiativtagarna till företaget NHI. 83-åriga Carl-Axel Nordenberg, som har ingått i hälsorummets referensgrupp har också goda erfarenheter: De som bor här i området har mellan 5-8 mil till Vårdcentralen i Storuman. Till Slussfors är det bara 1-2 mil. För oss som behöver en snabb första konsultation med en läkare i Storuman via länk och tillgång till provtagningar av blodtryck och blodprov är hälsorummet väldigt värdefullt och en stor trygghet. Jag känner till åtminstone en person, som via hälsorummet upptäckte att hon hade diabetes utan att hon visste om det, säger han. Demografiskt och tekniskt försprång I många länder i världen är rural medicine eller glesbygdsmedicin ett mycket prioriterat område med omfattande forskning. Inlandskommunerna i norra Norrland har ett tidsmässigt försprång genom befolkningens sneda åldersstruktur, där mellan 25-30 procent är äldre än 65 år. I några kommuner är mer än 10 procent av befolkningen äldre än 80 år. Vi ligger i detta perspektiv ca 25 år före resten av världen. Det finns alltså i vårt norrländska inland en unik möjlighet att idag testa medicintekniska produkter, arbetssätt och processer av olika slag i en existerande befolkning med en åldersstruktur som om 25 år kommer att vara en realitet i många länder. Detta demografiska försprång kombinerat med ett av världens bäst utbyggda högkvalitativa bredbandsnät samt sammanhållna patientjournalsystem av god kvalitet ger utomordentliga förutsättningar för att prova nya innovativa lösningar inom sjukvårds- och omsorgssektorn, säger Peter Berggren, GMC, och får medhåll av FoU-chefen Göran Larsson: Vi har en ambition att vår region ska vara en bra testbäddsarena för glesbygdsmedicin och distansöverbryggande metoder. Vårt demografiska försprång ska vi vända till vår fördel. Vi
siktar på att få fram heta produkter och tjänster, som hjälper oss att leva längre och hälsosammare hemma, samtidigt vi i ökad utsträckning vill bedriva vård i hemmen. Satsning på innovationer och utbildningar NHI och Glesbygdsmedicinskt Centrum lägger nu tillsammans med de nordligaste landstingen och regionen ned stora resurser på att vidareutveckla de virtuella hälsorummen. Hit hör bland annat distansstyrt hjärtultraljud via robotteknik, planerings- och dimensioneringsverktyg för kommunal vård och omsorg och en app för diabetiker, som skapar ökad trygghet för både vuxna och barn. De virtuella hälsorummen kan vi göra hur bra som helst - det är bara vår egen fantasi som sätter gränserna, säger FoU-chefen Göran Larsson. Viktigt blir också satsningar på utbildningar för att tillgodose att det alltid finns kompetent stöd i nära anslutning till hälsorummen. I Gällö i Jämtland har vi exempelvis startat en utbildning, där kommunens hemtjänstpersonal får lära sig den utrustning som finns i hälsorummet. Vi satsar också på ett självlärande system, där medborgare och anhöriga lär varandra att använda utrustningen. Här har vi en stor utmaning, eftersom den diagnostiska apparatur som finns idag är gjord för vården och inte för brukarna. Vi måste designa enkla produkter, som kan förstås och användas av vem som helst, samtidigt som vi tryggar den diagnostiska säkerhet som krävs inom hälso- och sjukvård, säger FoU-chefen Göran Larsson. Peter Berggren, GMC, tillägger: Vanliga manualer är inte alltid de bästa verktygen. Här tittar vi istället bland annat på enkla instruktionsfilmer i 3D, säger Peter Berggren, GMC. Vinster och effekter De samhälleliga vinsterna med distansoberoende teknik och virtuella hälsorum är många. Vi ställer nu om strukturen för sjukvården och gör en klar förbättring. Vinsterna är tillgänglighet för medborgaren. Vi tar verksamheten ut till patienterna. Vi får sänkta kostnader för resor och transporter. Det är åtskilliga miljoner som årligen går åt till sjukresor bara i vår region. Vi får också en yta för samarbete och för att implementera nya idéer och innovationer, säger regiondirektör Björn Eriksson och får medhåll av FoU-chef Göran Larsson: Regionen gör en stor vinst på att det blir de som verkligen behöver sjukvården, som också får tillgång till sjukvården. Vi kan inte ersätta alla läkarbesök med ett virtuellt hälsorum, men vi kan ersätta många. I de flesta nordligaste landsting tillhör just kostnaderna för resor och stafettläkare några av de största utgiftsposterna. Inom Västerbottens Läns landsting gjorde vi en hälsoekonomisk studie inom ett EU-projekt, där vi bland annat tittade på självserviceenheter, där patienter kunde komma och ta eget blodtryck och egna blodprover. Resultaten visade att return on investments (ROI) kom mycket snabbt, säger Peter Berggren, GMC. Att satsa på de virtuella hälsorummen är ett viktigt steg i utvecklingen av vår nya sjukvård. Det här är ett sätt att effektivisera och modernisera sjukvården mer på patienternas villkor. Vården bli mer tillgänglig och vi får en ny, lägsta, effektiva omhändertagandenivå, säger regiondirektör Björn Eriksson. En annan stor vinst är stoltare personal och enklare rekryteringar. En del av den personal, som vi har på det särskilda boendet i Gällö i Bräcke kommun, har valt att utbilda sig inom det här området. Resultatet har blivit att de känner sig mer sporrade och stoltare i sitt arbete. Vi räknar med att fler kommer att söka sig till vården när de får ökad insyn i den nya vårdtekniken, säger Sven-Åke Draxten, Bräcke kommun. Stort internationellt intresse Det internationella behovet av tjänster till distanssjukvård är likaså mycket stort. Runt om i världen finns det många glest befolkade områden, som brottas med liknande svårigheter. I Kanada, USA, Australien, Norge och Skottland och flera länder i Asien, Afrika och Latinamerika är skillnaderna stora i ohälsotal mellan landsbygd och städer och de har även
här en växande andel åldrad befolkning med komplexa behov, liksom stora svårigheter att rekrytera och behålla läkare och annan vårdpersonal. För att öka kunskapen är det de norrländska landstingens målsättning att bygga ett FoUnätverk tillsammans med andra länder med glesbygd. Inom de närmaste två åren planeras också årliga konferenser om vård och omsorg i glesbygd med internationellt deltagande. Redan idag finns ett utvecklat internationellt samarbete med bland annat Nasionellt Centrum for Distriktsmedicin i Tromsö Norge, Högskolan i Sör- och Nordtröndelag. Hälsemitt i Tröndelag, Northern Ontario School of medicine Kanada, Flinders University Australien samt Centre for Rural Health University of Aberdeen Scotland. Men det här behovet stannar inte bara vid glesbygden. Det finns också i ökad utsträckning en efterfrågan på distansöverbryggande medicin i storstäderna. Vi ser även en efterfrågan på virtuella hälsorum inom företagshälsovården, slutar Peter Berggren, GMC. Detta är GMC Glesbygdsmedicinskt Centrum (GMC) startade 2010 och enheten är sedan 2014 en FoUenhet inom Västerbottens primärvård med fokus på utvärdering och utveckling av landstings - kommunal samverkan, samisk hälsa, forskning och utveckling kring sjukstugemodellen samt distansöverbryggande teknik. Detta är NHI Nordic Health Innovation AB (NHI) är ett unikt entreprenörsbolag med bas i Storuman i Västerbotten och med ett nära samarbete med Glesbygdsmedicinskt Centrum (GMC). NHI erbjuder bland annat flexibla, kostnadseffektiva och standardiserade virtuella hälsorum till offentliga och privata kunder. Målsättningen med dessa glesbygdsmedicinska lösningar, som redan är prövade och utforskade i Storumans kommun, är att de ska leda till ökad livskvalitet och ökad tillgänglighet för samhällets samtliga medborgare, även de som bor i extrem glesbygd med ofta långa avstånd till läkare och övriga sjukvårdsspecialister. NHI fokuserar i första hand på att utveckla och erbjuda lösningar i Skandinavien, men på sikt är behoven desamma även i andra liknande områden runt om i världen med motsvarande behov av en kostnadseffektiv och distansöverbryggande sjukvård, säger Jonas Berggren, styrelseordförande i NHI. Detta är Sigma Sigma IT Consulting erbjuder genom sina olika specialistkompetenser inom IT och management konkurrenskraftiga, innovativa och effektiva IT-lösningar som förbättrar, effektiviserar och förnyar kundernas affärsverksamhet idag och imorgon. Sigmas omkring 850 medarbetare finns på ca 20 orter i Sverige och ytterligare sex länder. För information, kontakta: - Peter Berggren, Chef för Glesbygdsmedicinskt Centrum (GMC). E-post: peter.berggren@vll.se. Mobil: 0703-47 34 20 - Jonas Berggren, Styrelseordförande Nordic Health Innovation. E-post: jonas.berggren@vhr.nu. Mobil 0703-08 99 77 Bildtexter: Bild 1: Det virtuella hälsorummet i Slussfors i Storumans kommun är ett framgångsrikt pilotprojekt, som startades för två år sedan. Fotograf: Jan Lindmark. Bild 2: I det virtuella hälsorummet kan läkarna vid behov kopplas upp via en videolänk. Fotograf: Jan Lindmark. Bild 3: Som en del av satsningen utbildas kommunens personal till att hantera den utrustning som finns i det virtuella hälsorummet. Fotograf: Jan Lindmark.
Bild 4: I de virtuella hälsorummen kan alla kommuninvånare gå in och exempelvis kontrollera blodtryck och ta blod-, blodsocker- och varanprover. Fotograf: Jan Lindmark. Bild 5: Apparaterna i de virtuella hälsorummen är via en central server sammanlänkade med distriktsläkarna och sjukvårdens journalsystem. Fotograf: Jan Lindmark.