6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt ökade de sanitära problemen. Sjöar och vattendrag blev så förorenade att det inte gick att ta dricksvatten i närheten av utsläppen och befolkningen flydde storstäderna under sommarmånaderna för att de inte stod ut med lukten. På 1930-talet genomfördes en omfattande utredning om avloppet i Stockholm, vilket resulterade i att de första avloppsreningsverken i Sverige byggdes. Avloppsreningsverket i Nynäshamn uppfördes i början av 1970-talet. Genom åren har verket genomgått en rad förbättringar och är idag anpassat för att möta framtidens krav. Några år i avloppsreningsverkets historia 1971 1972 Avloppsverket blir klart. Det blir ett direktfällningsverk med mekanisk och kemisk rening, flockningsbassänger och sedimentering i lamellseparatorer. Slammet kalkstabiliserades och avvattnades med centrifug. 1976 Slambehandlingsdelen moderniseras och centrifugen ersätts med en silbandspress. 1984 Vid en brand totalförstörs verkets styrfunktion och personalbyggnaden. 1985 1986 En större om- och tillbyggnad sker med bland annat en ny personalbyggnad. Lamellseparatorerna tas bort och ersätts med två sedimenteringsbassänger, slambehandlingen byggs om och silbandspressen ersätts med en centrifug. Även ett nytt datorbaserat styr- och övervakningssystem installeras. 1991 Reningsverket kompletterades med en biogasanläggning och intagsdelen förbättras med nya galler. 1996 1997 En separat byggnad för efterfällning och eftersedimenteringsbassänger uppförs. 1997 1998 För kväverening anläggs Allhagens våtmark på 32 hektar. 2001 2002 Den biologiska behandlingsdelen moderniseras med fyra SBR-reaktorer i kombination med en mottagningsstation för brunnslam. Verket är nu dimensionerat för Vision 2010.
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 5 Reningsprocessen Rensgaller Större skräp som trasor, papper och träbitar separeras från avloppsvattnet. Renset transporteras sedan vidare till en avfallsanläggning. Sandfång Avloppsvattnet passerar genom ett sandfång, där partiklar som t ex kaffesump och sand fastnar. Innan avloppsvattnet transporteras vidare tillsätts fällningskemikalier som främst reagerar med den fosfor som finns i vattnet, och då bildar små fasta partiklar. Försedimentering Mindre partiklar som har klumpat ihop sig kallas för flockar. Flockarna som är tyngre än vattnet sjunker till botten och bildar sediment (slam). Med hjälp av bottenskrapor förs slammet vidare till förtjockning och rötning. Brunnslam En kortläsare registrerar vilken bil och vilken mängd slam som har lämnats. Slammet passerar först ett rensgaller innan det förs vidare till ett utjämningsmagasin. Därefter pumpas det in i den biologiska reningen. Biologisk rening För att få bort organiska substanser, som kolhydrater och fett, utnyttjas naturens eget sätt att bryta ner organiskt material. Avloppsvattnet förs till en SBR-reaktor, där syresätts det genom tillförsel av luft så att mikroorganismer (bakterier) kan leva och föröka sig. När mikroorganismerna renat vattnet upphör omrörningen och slammet får sjunka till botten. Vattnet förs vidare till nästa steg. En del av slammet får vara kvar för att rena nytt avloppsvatten och det övriga går vidare för rötning. Pumpstation Utjämningsmagasin Rensgaller Försedimentering Sandfång SBR Primärslam Överskottsslam Slamförtjockare Slamsilo Slamavvattning Mellanlager Rötning
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 6 Kemisk rening Fosfater som göder våra vattendrag finns t ex i avföring. Genom att tillsätta järnklorid i flockningsbassängen bildas kemiska föreningar med fosfaterna i avloppsvattnet. De klumpar ihop sig till flockar som kan avskiljas genom sedimentering. Eftersedimentering Vattnet rinner sakta så att slammet sjunker till botten. Sedimentet samlas ihop och förs vidare till förtjockning och sedan rötning. Vattnet är nu renat och kan släppas ut via våtmarken i naturen igen. Slamavvattning Genom centrifugering avvattnas slammet för att bilda en mer lätthanterlig slutprodukt. Efter mellanlagring på en slamplatta kan det näringsrika slammet användas som jordförbättringsmedel inom jordbruket. Våtmark Vattnet passerar genom våtmarken som är ett grundare vattenområde. Här samlas fosfor och restkväve upp och binds i fasta partiklar eller tas upp av växtligheten. Rötning Rötning är en naturlig process där organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. För att påskynda processen höjs temperaturen till 35 C. Under processen bildas biogas som utnyttjas för uppvärmning av lokalerna på reningsverket. agasin Rensgaller Brunnslam Eftersedimentering Flockning Våtmark m Kemslam er
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 1 Pumphuset. Avloppsvattnet är på väg från rensgallret. I SBR-reaktorerna sker den biologiska reningen. Avloppsvattnet passerar eftersedimenteringen. Pumparna för det renade avloppsvattnet ut till våtmarken. Det renade avloppsvattnet passerar våtmarken innan det återgår till naturen. Processen övervakas i kontrollrummet. Slamsugbilarna leverar brunnslam, som förs vidare in i reningsprocessen. I rötkammaren bildas brännbara gaser som används för uppvärmning av reningsverkets lokaler. Det avvattnade slammet.
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 2 Vi har hjälpt till att bygga Nynäshamns avloppsreningsverk Byggherre ombud SWECO VIAK Swedish Water Engineering Box 34044 100 26 Stockholm Tel. 08-695 60 00 Projektör SWECO VIAK Region VA-Projekt Box 34044 100 26 Stockholm Tel. 08-695 60 00 Svanenmärkt trycksak. komodo februari 2003. Byggentreprenör Anjobygg AB Box 123 301 04 Halmstad Tel. 035-16 14 80 El- och Styrentreprenör Huddinge Elteknik AB Åvägen 36 141 30 Huddinge Tel. 08-711 66 10 Maskin- och VVS entreprenör Goodtech MRAB AB Ltd Gamla Godbyvägen 2 FIN- 221 00 Mariehamn Tel. 00358-18 29 100 Mätinstrument givare Cerlic Controls AB Industrivägen 19 171 48 Solna Tel. 08-730 50 45