1(106) Plats och tid Rinmansalen, stadshuset Klockan 15:00 Beslutande Eila Clarstedt (V), ordförande Aino Blomgren (S) Johan Nilsson (S), till och med 163 Sarita Hotti (S) Ann-Sofie Wågström (S) Benny Karlsson (S), tjänstgörande ersättare Marie Svensson (S), tjänstgörande ersättare Mona Kanaan (S), tjänstgörande ersättare från och med 164 Maria Chergui (V), tjänstgörande ersättare Magnus Johansson (MP), till och med 163 Kjell-Erik Israelsson (M) Iha Frykman (M) Eva Schmekel (M), tjänstgörande ersättare Christina Andersson (C) Arne Jonsson (C), tjänstgörande ersättare från och med 164 Lotta Jonsson (KD) Niklas Frykman (FP) Ersättare Mona Kanaan (S), 137-163 Arne Jonsson (C) 137-163 Utses att justera Lotta Jonsson (KD) Justeringens plats och tid Torsdagen den 3 juni 2010, stadshuset Paragrafer 137-183 Underskrifter... Sekreterare Maria Westberg Ordförande Justerande... Eila Clarstedt... Lotta Jonsson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatu m Kommunstyrelsen Anslaget sätts upp 2010-06-04 Anslaget tas ner 2010-06-28 Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsens kansli Underskrift...
2(106) Kerstin Lindroos (FP)
3(106) Övriga närvarande Adam Marttinen (SD), insynsplats Pär Eriksson, kommundirektör Ingrid Sköldmo, förvaltningschef Tommy Malm, ekonomidirektör Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör Per Idesten, mark- och fastighetschef till och med 165 Gudrun Nyqvist, koordinator Lena Sjöberg, informationsstrateg Martina Dahlgren, informatör Marie Johansson Saati, kommunsekreterare Maria Westberg, kommunsekreterare
4(106) KSKF/2010:207 137 Årsplan 2011 med ägardirektiv för Eskilstuna Kommunföretag AB Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Årsplan 2011 antas enligt socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag. 2. Ägardirektiven till Eskilstuna Kommunföretag AB antas enligt bilaga 1 till socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag till årsplan. 3. Om det blir regeringsskifte i höstens val stärks kommunens ekonomiska förutsättningar varför nya prioriteringar med inriktning på stärkt välfärd och förbättrat resultat görs möjliga. Årsplanen kommer i detta fall att kompletteras med dessa förutsättningar under höstens planeringsprocess. 4. För 2011 fastslås resultatmålet 1,3 procent av skatteintäkterna och det generella statsbidraget. När konjunkturen vänder och skatteintäkterna börjar stiga är det första prioritet att återställa en långsiktigt hållbar resultatnivå på 2,5 procent. 5. Nämndernas budgetramar fastställs enligt punkt 1. Övriga ramökningar som nämnderna begärt under budgetarbetet avslås. 6. Budgeten för investeringar i fasta anläggningar fastställs till 276,6 miljoner kronor för år 2011 och 229,8 miljoner kronor för 2012. 7. Varje nämnd ska själv täcka sina driftkostnader till följd av investeringar. 8. Högst 200 miljoner kronor med högst 25 års amorteringstid får upplånas för att täcka beräknat finansieringsbehov. 9. Omsättningen av befintliga lån får ske inom en ram om 1 800 miljoner kronor.
5(106) 10. En beloppsram för tillfälliga lån (limit för koncernkontokredit och upplåning som faller till betalning inom ett år) föreslås till 425 miljoner kronor för 2011. 11. Nämnder och bolag får i uppdrag att redovisa sina planerade åtaganden i sina verksamhetsplaner utifrån fullmäktiges beslutade mål och prioriteringar 2011. Reservation Kjell-Erik Israelsson (M), Iha Frykman (M), Eva Schmekel (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) reserverar sig till förmån för det egna förslaget. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har den 1 juni 2010 inkommit med förslag till årsplan 2011 med ägardirektiv för Eskilstuna Kommunföretag AB samt förslag till beslut i tre punktsatser Moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna har den 1 juni 2010 inkommit med förslag till årsplan 2011. Kommunledningskontoret har den 1 juni 2010 inkommit med förslag till beslut i åtta punktsatser som följdkonsekvenser av socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag till beslut. Yrkanden Kjell-Erik Israelsson (M), Niklas Frykman (FP), Christina Andersson (C) och Lotta Jonsson (KD) yrkar bifall till moderaternas, folkpartiets, centerpartiets och kristdemokraternas förslag till årsplan 2011. Magnus Johansson (MP), Johan Nilsson (S), Maria Chergui (V) och Eila Clarstedt (V) yrkar bifall socialdemorkaternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag till årsplan 2011. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Kjell-Erik Israelssons (M) med fleras yrkande och dels Magnus Johanssons (MP) yrkande. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt socialdemokraternas, vänsterpartiets och miljöpartiets förslag till årsplan.
6(106) KSKF/2010:255 138 Revidering av kö- och avgiftsregler för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg i Eskilstuna kommun Beslut Förslag till kommunfullmäktige Nya kö- och avgiftsregler för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i Eskilstuna kommun antas att gälla från och med den 1 juli 2010. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har den 22 april 2010 efter samråd med och beslut av Torshälla stads nämnd fattat beslut om att föreslå aktuell revidering av nuvarande kö- och avgiftsregler för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för Eskilstuna kommun. Revideringen föreslås gälla från och med den 1 juli 2010. De nuvarande kö- och avgiftsreglerna, som trädde i kraft den 1 januari 2006, har blivit inaktuella på grund av ändringar i lagstiftningen. De nya kö- och avgiftsreglerna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har utarbetats utifrån nya bestämmelser om allmän förskola för treåringar enligt skollagen. De nya reglerna innehåller också förslag till nya föräldraavgifter och ny turordning vid anmälan om barnomsorg. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med en skrivelse i ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunledningskontoret inte har några avvikande synpunkter på förslaget till nya reviderade kö- och avgiftsregler utan föreslår att de antas. Kommunledningskontoret påpekar dock att det är viktigt att de nya kö- och avgiftsreglerna snabbt kommuniceras ut i organisationen inför tillämpningsdatumet den 1 juli 2010 och att målgruppen nås med en redovisning av innebörd och motiv till ändringen. Yrkanden Johan Nilsson (S), Eila Clarstedt (V) och Maria Chergui (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.
7(106) KSKF/2009:44 139 Svar på motion om förändring och förstärkning av kommunens näringslivsarbete Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad genom de åtgärder som vidtagits. Ärendebeskrivning Björn Lymar (MP), Susanne Engström (MP), Yuri Silva (MP) och Thomas Kvorning (MP) har den 27 januari 2009 väckt en motion där de föreslår en förändring och förstärkning av Eskilstuna kommuns näringslivsarbete, utifrån en hållbar näringslivsutveckling. Motionärerna yrkar att tillräckliga åtgärder vidtas i form av utbildning, rekrytering och programskrivning så att näringslivsenheten kan bli en viktig kraft i Eskilstuna för att få en hållbar näringslivsutveckling. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med svar på motionen. Av svaret framgår att kommunens näringslivsarbete bedrivs utifrån den styrmodell som omfattar hela kommunkoncernen. Målområde 5, Hållbar tillväxt är det målområde som har störst bäring på näringslivsarbetet. De tre strategiska inriktningsmålen: Eskilstuna - ett centrum i en expansiv region, Näringslivet växer och Ökande befolkning i bra boendemiljö är de övergripande områdena inom vilka ett omfattande driftarbete pågår men också projekt och aktiviteter av mer temporär karaktär. Utifrån styrmodellen och uppdragen i årsplan styrs avdelningens uppdrag. Personalen som arbetar inom avdelningen genomgår den ut- och fortbildning som omfattar all personal. När det gäller miljöområdet har extra insatser gjorts. Dessutom har projekt inom miljödriven affärsutveckling drivits inom avdelningen. Under de senaste 2 åren har särskilda insatser inom energiområdet gjorts. Bland annat så har intressenter samlats inom EnergiCentrum. Utifrån den plattformen har ett mycket lyckat projekt drivits med ett 10-tal industriföretag inom vilka energiöversyner gjorts. Detta kommer att fortsätta och planer på att utveckla det pågår. Här samarbetar vi bland annat med Energimyndigheten. Därutöver har extra insatser gjort för att stimulera nyföretagande inom Cleantech, med olika rådgivande organisationer.
8(106) Kommunen bedriver idag inget arbete med att få företag att miljöcertifiera sig, ej heller med några konkreta åtgärder riktade mot jordbruket. Företagens egna organisationer är pådrivande i dessa frågor liksom lagstiftning och inte minst kunderna som blir mer och mer insatta och krävande. Kommunledningskontorets samlade bedömning är att Eskilstuna kommuns näringslivsarbete väl ligger i linje med motionärernas intentioner och anses härmed besvarad. Yrkanden Eila Clarstedt (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.
9(106) KSKF/2009:478 140 Svar på motion om att inrätta en lokal barnombudsman Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen förklaras besvarad med hänvisning till de remissyttranden som nämnderna lämnat. Reservation Lotta Jonsson (KD) och Niklas Frykman (FP) reserverar sig mot att motionen inte bifalles. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Biljana Levacic (KD) föreslår i en motion från den 10 december 2009 att Eskilstuna kommun inrättar en lokal barnombudsman. Syftet är att öka barns och ungdomars inflytande samt att FN:s barnkonvention ska bli en naturlig del av arbetet i kommunkoncernen. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med ett svar på motionen. Av svaret framgår bland annat att motionen har remitterats till kommunens nämnder och bolag för yttrande tillsammans med två frågor: 1/ Hur tillgodoses kraven i FN:s barnkonvention nu; och 2/ Vilken skillnad skulle det innebära för nämnden, förvaltningen och dess brukare om en tjänst som lokal barnombudsman införs? Arbetsmarknads- och familjenämnden grundar sitt yttrande på en omfattande redovisning om den egna förvaltningens nuvarande arbete med barnkonventionen. Nämnden anser att en gemensam funktion som barnombudsman kan vara ett stöd till samtliga nämnder, förvaltningar och enheter. I uppdraget bör ingå att genomföra utbildningar, ha omvärldsperspektiv, föreslå förbättringsområden, stödja systematiska bokslut om kommunens arbete i frågor som rör barns bästa, barns rätt och barns delaktighet.
10(106) Barn- och utbildningsnämnden anser att frågan om hur barnkonventionen främjas på bästa sätt bör utredas vidare. Kultur- och fritidsnämnden anser att frågan om lokal barnombudsman behöver utredas ytterligare. Det har stor betydelse vilket innehåll man ger funktionen och hur man väljer att organisera den. Miljö- och räddningstjänstnämnden har avstått från att yttra sig. Stadsbyggnadsnämnden framhåller att barnperspektivet i kommunens verksamhet kan stärkas på flera olika sätt, som kan vara lika bra som att inrätta en lokal barnombudsman. Nämnden föreslår att man överväger om uppgiften att bevaka och utveckla barnperspektivet kan bli en väsentlig del av arbetsområdet för en av de centrala strategerna. Torshälla stads nämnd anser att frågan om lokal barnombudsman bör utredas vidare. Vuxennämnden anser att inrättande av en tjänst som lokal barnombudsman inte skulle påverka nämndens arbete, även om en del av vuxenförvaltningens arbete berör barn. När det behövs samarbetar man med andra, berörda nämnder. I nämndens verksamhetsplan för 2010 ingår att göra FN:s barnkonvention känd i organisationen. Styrelsen för Eskilstuna Kommunföretag AB har inget att invända mot ett inrättande av en befattning som lokal barnombudsman i kommunen, men poängterar vikten av att den ger operativ nytta för verksamheterna. Kommunledningskontoret konstaterar att ingen av remissinstanserna föreslår blankt avslag på motionen, men inget innehåller heller ett reservationslöst bifall. I de flesta yttranden föreslås att frågan om lokal barnombudsman utreds vidare. Flera av remissvaren är mycket genomarbetade och redovisar hur man idag arbetar för att tillämpa FN:s barnkonvention i den egna verksamheten. Det är ett material som bör ingå i en sådan, eventuell utredning. Det finns alltid anledning att diskutera vilken kompetens och vilka resurser som bör finnas hos varje förvaltning och bolag, och vad som bör finnas kommungemensamt av ekonomiska skäl eller för att få bästa effekt av fattade beslut. Genom sitt reglemente har vissa nämnder ett särskilt ansvar för barns bästa, inklusive tillämpning av lagstiftning som berör barn. Den kompetensen finns därmed att tillgå för kommunledningen eftersom förvaltningschefer och bolagschefer ingår i kommunledningsgruppen.
11(106) Vid kommunstyrelsens enhet för demokrati och medborgarservice finns en tjänst som utvecklare inriktad på ungdomsdemokrati. I kommunledningskontoret finns däremot ingen befattning speciellt inriktad på barn och ungdomar. Frågan om att inrätta en lokal barnombudsman, en ungdomskoordinator som föregångskommunen Porsgrunn i Sydnorge eller liknande befattningar har diskuterats genom åren både politiskt och i kommunens förvaltningsorganisation. I de flesta av nämndernas remissvar föreslås att frågan utreds vidare. Detta är ett starkt skäl för att nu genomföra en utredning som visar för- och nackdelar med en lokal barnombudsman och om tillämpningen av FN:s barnkonvention i kommunkoncernen. Kommunfullmäktige har beslutat att konsekvenser för barn alltid ska vägas in när beslut fattas som berör barn. Det beslutet gäller alla nämnder och bolag. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås, men att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda frågan ytterligare och då väga in de synpunkter som i remissvar framförts av nämnder och bolag. Yrkanden Johan Nilsson (S), Kjell-Erik Israelsson (M) och Christina Andersson (C) yrkar att motionen ska förklaras besvarad med de remissyttranden som inkommit från nämnderna. Niklas Frykman (FP) och Lotta Jonsson (KD) yrkar att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Johan Nilssons (S) förslag att motionen ska förklaras besvarad och dels Niklas Frykmans (FP) med fleras förslag att motionen ska bifallas. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Johan Nilssons (S) förslag, det vill säga att motionen ska förklaras besvarad.
12(106) KSKF/2009:256 141 Svar på motion om att lägga ut parkeringsövervakning samt skötsel av skyltar och belysning på entreprenad Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation Kjell-Erik Israelsson (M), Iha Frykman (M), Eva Schmekel (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) reserverar sig mot att motionen inte bifalles. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Jari Puustinen (M) har den 27 maj 2009 inkommit med en motion om att lägga ut parkeringsövervakning samt skötsel av skyltar och belysning på entreprenad. I motionen yrkar motionären att dessa tjänster konkurrensutsätts genom en upphandling omgående. Ärendet remitterades till stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden har vid sitt sammanträde den 1 oktober 2009 yttrat sig över motionen och föreslagit att den avslås. Stadsbyggnadsnämnden skriver bland annat i sitt yttrande att rollen som parkeringsvakt har under åren utvecklats från att enbart handla om övervakning av fordon till en mer serviceinriktad funktion med flera olika arbetsuppgifter. Utöver parkeringsövervakning ansvarar parkeringsvakterna bland annat för torgvaktssyssla och tillsyn av parkeringsgaraget Vildsvinet samt frågor kring och utfärdande av dispensen för parkeringsuppställning och fordonstrafik. Parkeringsvakterna fungerar även som turistvärdar. Andra arbetsuppgifter är att parkeringsvakter är behjälpliga vid olika trafikutredningar. Det kan handla om inventering av olika slag eller räkning av fordon. En stor fördel med att parkeringsvakterna idag finns inom den egna organisationen är att de på ett enkelt och flexibelt sätt kan styras över till olika sysslor efter behov vilket ger en flexibel organisation. Det ger både effektivitet och snabbhet samt kostnadsbesparingar. Utan egna parkeringsvakter skulle flera arbetsuppgifter behöva köpas av konsulter, till en betydlig högre kostnad för kommunen.
13(106) Eskilstuna kommun köper redan idag till viss del parkeringsövervakning av externa bevakningsföretag. Det handlar om övervakning vid tidpunkter då kommunens egna parkeringsvakter i huvudsak inte arbetar. Bedömningen har varit att om kommunens egna parkeringsvakter skulle sköta även dessa områden skulle det ta allt för mycket resurser från den övriga övervakningen. När det gäller att konkurrensutsätta skötsel av belysning så har detta redan genomförts. En konkurrensupphandling av driften av kommunens gatubelysning genomfördes 2006 och sköts idag av en extern entreprenör. Skötsel av skyltar är idag en mindre arbetsuppgift och handhas av flera olika funktioner inom gatuavdelningen. Arbetsuppgiften är utmärkt att fördela inom avdelningen när arbetet så kräver. Att lägga ut en sådan arbetsuppgift på entreprenör skulle troligtvis bli dyrare för kommunen, även om det handlar om mindre belopp. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med svar på motionen. Av svaret framgår att ett av de tre områdena, skötsel av belysning, som motionären vill konkurrensutsätta är redan upphandlat och sköts av en extern utförare. De två andra, parkeringsövervakning och skötsel av skyltar, hanteras idag på ett kostnadseffektivt sätt där olika arbetsuppgifter samordnas. Det arbete som parkeringsvakterna utför kommer även andra delar av kommunens verksamhet till del. På det sätt som arbetet är upplagt ger det synergieffekter och är kostnadseffektivt. Kommunledningskontoret föreslår därför att motionen avslås. Yrkanden Eila Clarstedt (V) och Johan Nilsson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen ska avslås. Kjell-Erik Israelsson (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) yrkar att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Eila Clarstedts (V) med fleras förslag att motionen ska avslås och dels Kjell-Erik Israelssons (M) med fleras förslag att motionen ska bifallas. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de två förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Eila Clarstedts (V) förslag, det vill säga att motion ska avslås.
14(106) KSKF/2009:370 142 Svar på motion om att utveckla Eskilstuna som ekokommun Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Motivet är att Eskilstuna redan har ökat sitt engagemang i föreningen och att resultat av översynen av miljöarbetet bör inväntas innan beslut om ytterligare miljöinriktningar fattas Ärendebeskrivning Björn Lymar (MP), Yuri Silva (MP), Sofia Eriksson (MP) och Lars-Göran Johansson (MP) beskriver i en motion från den 22 september 2009 Eskilstunas medlemskap i Sveriges ekokommuner och önskar att Eskilstuna utnyttjar sitt medlemskap och sin plats i styrelsen för att samverka med andra näraliggande ekokommuner och för att bli en ekokommun som angår invånarna. Motionen avslutas med ett förslag: Vi föreslår att kommunen utreder hur Eskilstuna kan vara och utvecklas till en ekokommun som angår invånarna. Kommunledningskontoret konstaterar i sitt svar från den 18 maj 2010 att Eskilstuna kommun redan nu har en stark position i Sveriges Ekokommuner (SEkom) och varit medlem sedan 1999. Under de senaste åren har kommunen genom kommunstyrelsepolitiker och genom representant i tjänstemannagruppen deltagit i möten och konferenser och kommunen har levererat nyckeltal till SEkom för att landets kommuner ska kunna jämföra sig mot varandra. Eskilstuna kommun har vidare arrangerat en SEkom-konferens och var 2009 värd för årsmötet tillsammans med Kungsörs kommun. I dagsläget är ett sextiotal kommuner av olika storlek med i den nationella föreningen. Kommunledningskontorets mening är att kommunen som medlem redan idag aktivt använder kontakter med andra eko-kommuner och bedömer att motionens förslag om en utredning inte tillför något ytterligare i det arbetet. Hur Eskilstuna kommuns eko-arbete och miljöarbete ytterligare kan utvecklas visavi invånarna är en angelägenhet för det inrättade Forum för hållbar utveckling och ambitionen kommer också att finnas med i prioriteringar i årsplanen 2011.
15(106) Kommunledningskontoret anser avslutningsvis att det är viktigt att invänta resultatet av den pågående översynen av miljöarbetet, som i sina frågeställningar diskuterar inriktning och omfattning i miljöarbetet och att inte starta en särutredning med anledning av medlemskapet i Sekom. Mot bakgrund av ovanstående föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Yrkanden Eila Clarstedt (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen avslås.
16(106) KSKF/2009:145 143 Svar på motion om samverkan kring miljöledning i näringslivet Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Ärendebeskrivning Björn Lymar (MP), Birgitta Eriksson (MP) och Yuri Silva (MP) har den 24 mars 2009 inkommit med en motion där de föreslår att lämpliga enheter i kommunen får i uppdrag att ta initiativ till aktiv samverkan för att stärka utvecklingen med miljöledning i Eskilstunas näringsliv. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med svar på motionen. Av svaret framgår att Eskilstuna kommun och kommunledningskontoret arbetar i årsplan 2010 med åtaganden inom miljöområdet och hållbar tillväxt. Eskilstuna som geografiskt område ska ta fram en bred klimatstrategi i partnerskap med Mälardalens Högskola, näringsliv och organisationer. Utgångspunkten är Eskilstuna kommuns medverkan i Energimyndighetens Uthållig kommun. Därutöver har extra insatser gjorts för att stimulera nyföretagande inom Cleantech, med och genom olika rådgivande organisationer. Näringslivsavdelningen bedriver idag inget riktat arbete med att få företag att miljöcertifiera sig, däremot är det alltid en levande fråga i allehanda möten med näringslivet. Företagens egna organisationer är pådrivande i dessa frågor liksom lagstiftning och inte minst kunderna som blir mer och mer insatta och krävande. Kommunens tjänstemän verkar understödjande i dessa frågor, tjänstemännens roll är inte att driva certifieringsarbete i enskilda företag, oavsett typ av certifiering. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås. Yrkanden Eila Clarstedt (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen avslås.
17(106) KSKF/2008:256 144 Svar på motion om att tillsätta en fullmäktigeberedning för hållbar näringslivsutveckling Beslut Ärendet återremitteras till kommunledningskontoret för att invänta den politiska diskussionen om vilka beredningar som ska finnas under nästa mandatperiod. Ärendebeskrivning Björn Lymar (MP), Susanne Engström (MP), Sofia Eriksson (MP) och Birgitta Eriksson (MP) har den 27 augusti 2008 inkommit med en motion om att tillsätta en fullmäktigeberedning för hållbar näringslivsutveckling. I motionen yrkar motionärerna att kommunfullmäktige beslutar att ta fram direktiv för och tillsätta en fullmäktigeberedning för hållbar näringslivsutveckling. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med ett svar på motionen. Av svaret framgår att i årsplan 2010 finns åtagande inom målområde 6 där en beredning ska inrättas för att arbeta fram en modern kommunalorganisation. Där sker en total översyn av styrmodellen som även inkluderar kommunens miljöarbete och näringslivsarbete. Dessutom pågår en översyn av kommunkoncernens miljöarbete för att få en bättre samordning Kommunens näringslivsarbete bedrivs utifrån den styrmodell som omfattar hela kommunkoncernen. Målområde 5, Hållbar tillväxt är det målområde som har störst bäring på näringslivsarbetet. De tre strategiska inriktningsmålen: Eskilstuna - ett centrum i en expansiv region, Näringslivet växer och Ökande befolkning i bra boendemiljö är de övergripande områdena inom vilka ett omfattande driftarbete pågår men också projekt och aktiviteter av mer temporär karaktär. Utifrån styrmodellen och uppdragen i årsplan styrs avdelningens uppdrag. Personalen som arbetar inom avdelningen genomgår den ut- och fortbildning som omfattar all personal. När det gäller miljöområdet har extra insatser gjorts. Dessutom har projekt inom miljödriven affärsutveckling drivits inom avdelningen, samt projekt med energiöversyner i främst tillverkande industri
18(106) Den näringslivspolitiska styrningen sker genom de politikdokument som ska finnas för varje målområde. Politikdokumentet för Hållbar tillväxt och samhällsbyggnad är under process, därför föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Yrkanden Magnus Johansson (MP) yrkar att ärendet återremitteras till kommunledningskontoret för att invänta den politiska diskussionen om vilka beredningar som ska finnas under nästa mandatperiod. Eila Clarstedt (V) instämmer i Magnus Johanssons (MP) yrkande. Utdrag till: Kommunledningskontoret, för åtgärd
19(106) KSKF/2007:10337 145 Svar på motion om bildelning för eskilstunabor Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Ärendebeskrivning Susanne Engström (MP) och Arne Jonsson (C) har i en gemensam motion från den 5 december 2007 uppmärksammat den bildelning med personbilar i som används i Linköpings kommun. Där har kommunen en miljöbilspool med 25-30 biogasbilar för att använda i den kommunala verksamheten. En upphandling har skett av privat entreprenör (Sunfleet som är ett dotterbolag till Hertz) där man även sett till att få med ett webbaserat boknings- och driftsystem. Bilpoolen servar kommunala tjänsteresor under dagtid men är också öppen för allmänheten att hyra bilar dygnet runt alla dagar. Motionärerna yrkar på att en bilpool på liknande sätt som i Linköping men anpassad till förhållandena i Eskilstuna tillskapas. Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med svar på motionen. Av svaret framgår att Eskilstuna kommun har antagit riktlinjer för användning och inköp av fordon med första prioritet på biogasbilar. Fordonsenheten på arbetsmarknads- och familjeförvaltningen ansvarar för kortstiduthyrning. I årsplan 2010 finns ett nämndgemensamt åtagande (Målområde 4 En god miljö. Strategiskt mål 4.1 Minskad klimatpåverkan) om att fullfölja arbetet med att införa en kommunal bilpool. Syftet är bland annat att minimera antalet koncernägda fordon (särskilt personbilsparken) och att utreda en bilpoolslösning där effektivt utnyttjande möjliggörs för både kommunkoncern och kommuninvånare. Kommunledningskontoret ansvarar för arbetet som ska ske i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Översynen beräknas vara klar i slutet av 2010 eller senast i början av 2011. Kommunledningskontoret föreslår dels att motionen bifalles och dels att kommunstyrelsen väger in yrkandet i motionen i åtagandet om fullföljande av bilpool i årsplan 2010.
20(106) Yrkanden Kjell-Erik Israelsson (M) yrkar bifall till punkt 1 i kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen bifalles. Vidare yrkar han avslag på punkt 2 i kommunledningskontorets förslag det vill säga att kommunstyrelsen väger in yrkandet i motionen i åtagandet om fullföljande av bilpool i årsplan 2010. Magnus Johansson (MP) och Christina Andersson (C) instämmer i Kjell-Erik Israelssons (M) yrkande.
21(106) KSKF/2007:10300 146 Svar på motion om att införa utmaningsrätt på kommunal verksamhet i Eskilstuna Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation Kjell-Erik Israelsson (M), Iha Frykman (M), Eva Schmekel (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) reserverar sig mot att motionen inte bifalles. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Jari Puustinen (M) har den 24 oktober 2007 väckt en motion om att införa utmaningsrätt i Eskilstuna kommun. I motionen yrkar motionären att kommunfullmäktige ställer sig bakom förslaget att Eskilstuna kommun inför en så kallad utmaningsrätt som syftar till att ge företag möjlighet att utmana kommunal verksamhet vilket enligt motionären leder till bättre effektivitet, kvalitet och valfrihet. Kommunledningskontoret har den 20 maj 2010 inkommit med svar på motionen. Av svaret framgår bland annat att utmaningsrätt innebär att den som vill överta driften av en kommunal verksamhet kan utmana kommunen genom att lämna in en begäran om detta. Utmaningen måste prövas av berörd nämnd och om den godkänns så måste verksamheten läggas ut till offentlig upphandling. All kommunal verksamhet utom myndighetsutövning får utmanas men kommunen avgör själv vilka avgränsningar som i övrigt är lämpliga. Det huvudsakliga syftet med utmaningsrätt är att pröva den egna verksamhetens kvalitet, effektivitet och kostnad i förhållande till andra potentiella aktörer. Grundtanken är att bidra till nytänkande och innovation inom det utmanade området. Tanken är att med utgångspunkt från högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad inom ramen för givna förutsättningar så ska verksamheten bedrivas av den som kan göra det bäst och billigast, det vill säga ett effektivt nyttjande av skattepengar.
22(106) En utmaning tvingar inte kommunen att anta densamma och konkurrensutsätta den utmanade verksamheten. Däremot ska en seriös bedömning av den egna verksamheten göras och om den aktuella nämnden beslutar att inte upphandla verksamheten ska beslutet motiveras. I dag har ett 25-tal kommuner infört utmaningsrätt, bland annat Uppsala och Halmstad. Eskilstuna kommun driver, och har under en längre tid drivit, ett intensivt arbete med att bygga in en ökad grad av affärsmässighet och effektivitet i den kommunala organisationens alla delar. Till exempel har en ny inköpsorganisation etablerats och successivt ökar styrningen och den affärsmässiga medvetenheten i hela organisationen. Parallellt med detta bedrivs ett aktivt arbete med att identifiera och intressera potentiella leverantörer, såväl lokala som regionala och nationella, för de kommunala kontrakten och då särskilt inom de områden där konkurrensen är svag. Under de senaste åren har arbetet även intensifierats för att utveckla en effektiv organisation och ett smart och resurseffektivt arbetssätt vilket ska resultera i en modern och innovativ kommunal organisation. För 2011 betonas detta ytterligare i Årsplanen genom att det lyfts fram som ett prioriterat område. Arbetet inriktas bland annat på att lära av andra, att utifrån kundnytta utveckla våra processer, att hitta synergier och stordriftsfördelar, samt att bygga in olika former av jämförelser och drivkrafter i den kommunala organisationen. Ett eventuellt införande av ett system med utmaningsrätt kräver tydliga riktlinjer där det bland annat framgår att den som vill (företag, organisation eller privatperson) driva verksamhet åt kommunen har rätt att utmana i enlighet med antagna riktlinjer utmana den kommunala verksamheten. Ett exempel på avgränsning av område som inte får utmanas förutom myndighetsutövning kan vara strategiska ledningsfunktioner. Verksamheten som utmanas måste vara definierbar och kunna avgränsas från övrig verksamhet. Av utmaningen bör exempelvis framgå: 1. vilken verksamhet som utmanas 2. om hela eller delar av verksamheten utmanas 3. en beskrivning som visar att utmanaren är en trovärdig potentiell anbudsgivare på verksamheten 4. en uttryckt önskan från utmanaren om att själv driva den aktuella verksamheten Vidare är det viktigt med ett enkelt förfarande för att initiera en utmaning och att prövning sker skyndsamt. Någon form av resurs som tar emot utmaningar och vidarebefordrar till berörd nämnd erfordras. Resursen bör även bevaka ärenden och vara kontakt med företag och organisationer som utmanat eller står i begrepp att utmana.
23(106) När beslut fattats om att en verksamhet ska upphandlas måste det finnas beställarkompetens, det vill säga resurser som har tid och kunskap för att tillsammans med upphandlingskompetens ta fram erforderligt upphandlingsunderlag. Ett stort antal utmaningar som går vidare till upphandling kommer att öka belastningen på den befintliga upphandlingsorganisationen. Kommunledningskontoret gör bedömningen att det idag pågår ett brett och omfattande arbete med att öka effektiviteten och affärsmässigheten i den kommunala organisationen. Detta gäller både vid resursanskaffning och drift av löpande verksamhet. Ett införande av utmaningsrätt blir ett parallellspår som kräver särskild uppmärksamhet och riskerar att flytta fokus och resurser från det arbete som redan är i gång. Genom ökad benchmarking och med fokus på utarbetade strategier inför upphandling av varor, tjänster och entreprenader kan kommunen identifiera ytterligare områden som är lämpliga för extern konkurrensutsättning. Kommunen väljer då själv efter egna analyser och bedömningar, efter jämförelser med såväl andra kommuner som externa operatörer om vilka områden som bedöms kvalitetsmässigt och ekonomiskt fördelaktigast att konkurrensutsätta externt genom upphandling. I dag har kommunen själv rådighet över och kan själv styra takten och inriktningen på konkurrensutsättning efter egna förutsättningar och bedömningar. Kommunledningskontorets bedömning är att konkurrensutsättning av kommunal verksamhet kan vara en bra metodik för att utveckla och effektivisera verksamheten. Kommunledningskontoret förordar dock kundvalsmodeller eller upphandlingsförfaranden där den egna verksamheten konkurrerar i anbudsförfaranden med privata och alternativa driftsformer. Kommunledningskontoret bedömer att det ur såväl effektivitets som demokratiska aspekter är att föredra då konkurrensstrategier beslutas i den politiska processen och inte utifrån externa aktörers intressen. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Yrkanden Eila Clarstedt (V), Johan Nilsson (S) och Magnus Johansson (MP) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen ska avslås. Kjell-Erik Israelsson (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) yrkar att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: dels Eila Clarstedts (V) med fleras förslag att motionen ska avslås och dels Kjell-Erik Israelssons (M) förslag att motionen ska bifallas. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen.
24(106) Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Eila Clarstedts (V) med fleras förslag, det vill säga att motionen ska avslås.
25(106) KSKF/2010:150 147 Svar på motion om förbud mot burka och niqab i kommunens verksamheter Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Ärendebeskrivning Adam Marttinen (SD) föreslår i en motion från den 26 februari 2010 att Eskilstuna kommun inför ett förbud mot att bära heltäckande slöjor som burka och niqab i kommunens verksamhet. Som argument för förbudet framhåller motionären att heltäckande slöja är en symbol för kvinnoförtryck, i synnerhet hedersvåld. Allt fler kvinnor får uppleva förtryck i religioners namn vilket är, enligt motionären, en effekt av strävan efter ett mångkulturellt samhälle. Ett förbud skulle dels utgöra ett stöd för de förtryckta kvinnorna dels markera att vissa religiösa uppfattningar som står i strid med våra grundläggande värderingar inte är välkomna som samhällsnorm. Kommunledningskontoret har den 26 maj 2010 inkommit med svar på motionen. Av svaret framgår att kommunledningskontoret inte anser att motionens förslag på införande av ett förbud mot heltäckande slöjor som Burka eller Niqab i kommunens verksamhet kan vara normerande. Att bära heltäckande slöjor har aldrig varit ett problem för kommunens verksamheter. Enligt personalansvariga från flera förvaltningar har Eskilstuna kommuns chefer och medarbetare aldrig någonsin ställts inför något problem i anställandet av kvinnor med burka eller niqab. Den berörda organisationen förutsätts i det enskilda fallet hantera situationen utifrån verksamhetens natur, arbetets sociala karaktär och säkerhetsaspekten. Med stöd av ovanstående argument föreslår kommunledningskontoret att motionen om förbud mot burka och niqab i kommunens verksamheter avslås.
26(106) Avstämning i ärendet har skett med fem av kommunens förvaltningar och framförda synpunkter överensstämmer med kommunledningskontorets förslag till beslut. Yrkanden Eila Clarstedt (V), Maria Chergui (V) och Johan Nilsson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen ska avslås.
27(106) KSKF/2006:10321 148 Svar på motion om ökad valfrihet för barnfamiljerna Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Reservation Kjell-Erik Israelsson (M), Iha Frykman (M), Eva Schmekel (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) reserverar sig mot att motionen inte bifalles. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Iha Frykman (M), Kerstin Lindros (FP), Christina Andersson (C) och Lotta Jonsson (KD) har den 29 november 2006 väckt en motion där de föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda vad som kan vara en rimlig nivå på ett vårdnadsbidrag för föräldrarna men också ur ett kommunalekonomiskt synpunkt. Kommunledningskontoret föreslår i ett svar från den 18 maj 2010 att motionen avslås eftersom det i nuläget inte finns någon möjlighet för enskilda kommuner att påverka vårdnadsbidragets storlek och utformning. Motionen ställdes innan riksdagen beslutade (den 21 maj 2008) om en lag för kommunalt vårdnadsbidrag och reglerna träde i kraft 1 juli 2008. Reglerna gör det möjligt för kommuner att ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3 000 kronor per månad och barn som är mellan 1 och 3 år. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte nyttjar offentligt finansierad förskoleverksamhet (förskola eller familjedaghem). Många kommuner har infört vårdnadsbidrag och erfarenheterna är från de flesta kommuner att det är betydligt färre barnfamiljer än beräknat som utnyttjar vårdnadsbidraget. En uppföljning som gjorts i Västerås under 2009 visade att antalet beviljade vårdnadsbidrag uppgick till 256. I snitt har 86 vårdnadsbidrag per månad utbetalts. Det är under 2 procent av alla barnen i den aktuella åldersgruppen. Detta är en betydligt mindre andel än vad som beräknades i budgeten. Det visades sig också att det är familjer med invandrarbakgrund som i högre grad väljer vårdnadsbidrag.
28(106) Kostnaden för Västerås stad var 3,1 miljoner kronor för 2009. Antalet invånare i Eskilstuna är cirka 70 procent av Västerås siffror. En mycket grov uppskattning av kostnaderna för Eskilstuna skulle bli mellan 2-4 miljoner kronor per år. Kommunledningskontoret gör bedömningen att förmodligen skulle Eskilstunas kostnader ligga närmare det övre intervallet eftersom det är en större andel invandrarbarn i Eskilstuna kommun jämfört med Västerås stad. Yrkanden Kjell-Erik Israelsson (M), Niklas Frykman (FP), Lotta Jonsson (KD) och Christina Andersson (C) yrkar att motionen ska bifallas. Eila Clarstedt (V), Maria Chergui (V) och Johan Nilsson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag, det vill säga att motionen ska bifallas. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut dels: Kjell-Erik Israelssons (M) med fleras förslag att motionen ska bifallas och dels Eila Clarstedts (V) med fleras förslag att motionen ska avslås. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt Eila Clarstedts (V) med fleras yrkande, det vill säga att motionen ska avslås.
29(106) KSKF/2010:210 149 Begäran från Regionförbundet Sörmland om pengar till projektet Du & EU 2010 Beslut 1. Eskilstuna kommun deltar i det fortsatta projektet Du & EU 2010. 2. Pengar för arbetet 2010, 15 000 kronor anvisas ur kommunledningskontorets ram. 3. Kommundirektören ges i uppdrag att forma organisationen inom kommunledningskontoret för arbetet 2010. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 inkommit med skrivelse i ärendet. Av skrivelsen framgår att Regionförbundet Sörmland vänder sig till länets kommuner med förslag om att fortsätta 2009 års kampanj Du & EU under 2010. Regionförbundet accepterar att samordna arbetet och den sammanlagda budgeten för arbetet 2010 uppgår enligt beräkning till 410 000 kronor. Av detta belopp finansierar Regionförbundet själva merparten, det vill säga 250 000 kronor, landstinget 50 000 kronor och kommunerna föreslås finansiera återstoden110 000 kronor. Fördelningsnyckeln är 15 000 kronor för kommuner med fler än 20 000 invånare och 10 000 kronor för kommuner med mindre än 20 000 invånare. Eskilstuna kommun förutsätts följaktligen bidra med 15 000 kronor. Regionförbundet beskriver i Sammanfattning av Du & EU-projektet 2009 hur fjolårets kampanj avlöpte. I samma dokument beskrivs hur fortsättningen är tänkt att ske och aktiviteterna består av dels en fortsättning av 2009 års mätningar och dels olika kunskapshöjande insatser som ökar kunskapen om EU i form av samverkan med press, framtagande av kortfilm, kvalificerad halvdagsutbildning i EU-frågor och en koppling till ett interregprojekt som flera sörmländska kommuner deltar i (Eskilstuna har också tillfrågats och en ansökan har inlämnats) utifrån arbetet med Lissabonindikatorer och styrsystem. Arbetet med kampanjen Du & EU 2009 koordinerades för Eskilstuna kommuns räkning av kommunledningskontoret med den internationella samordnaren i spetsen som samlade en arbetsgrupp för kampanjen. Eskilstuna kommun satsade 50 000 kronor utöver ej preciserad arbetstid i kampanjen 2009. Utfallet för Eskilstuna kommun beskrevs löpande i annonsering i press och sammanlagda vinnare inom de
30(106) tre kategorierna 2009 blev Gnesta för högst befolkningstillväxt, Nyköping/Oxelösund för störst minskning av restavfall och Trosa för högst ökad andel miljöbilar. Kampanjens resultat åskådliggjordes av plaströr som påfylldes när nya nivåer inom mätområdena inrapporterades och där kommuninvånarna kunde följa sin kommuns resultatutveckling. Resultaten har publicerats i flera olika informationskanaler. Kommunledningskontoret bedömer att arbetet 2010 kan bedrivas enligt förslag från Regionförbundet och tror att kommunen kan dra nytta av kampanjen och höja kunskapen om EU-frågorna. Kommunledningskontoret föreslår att Eskilstuna kommun med pengar ur kommunledningskontorets ram 2010 och med av kommundirektören formad organisation tillstyrker fortsättning av projektet. Utdrag till: Regionförbundet Sörmland, för kännedom
31(106) KSKF/2010:147 150 Komplettering av beslut om firmatecknare för Eskilstuna kommun Beslut Ekonom Jan Laidla utses att teckna kommunens firma. Firma tecknas av förtroendevald i förening med tjänsteman. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 9 mars 2010, 80, om firmatecknare för Eskilstuna kommun. Det har nu framkommit att beslutet behöver kompletteras vad gäller rätten att teckna kommunen firma. Ekonom Jan Laidla, som handlägger bland annat finansieringsärenden, behöver få rätt att teckna kommunens firma, avsnitt ett i kommunstyrelsens beslut från den 9 mars 2010, 80.
32(106) KSKF/2010:172 151 Yttrande över delbetänkandet Sverige för nyanlända - världen, välfärdstat, vardagsliv (SOU 2010:16) Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som Eskilstuna kommuns remissvar. Av yttrandet framgår att Eskilstuna kommun ställer sig bakom förslaget till förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare under förutsättning att kostnadstäckning sker i det nya kommunala uppdraget med samhällsorientering. Ärendebeskrivning Eskilstuna kommun har fått möjlighet att yttra sig över SOU 2010:16 Sverige för nyanlända, delbetänkande från utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. I betänkandet föreslås en ny lag om flyktingmottagandet som föreslås träda i kraft 1 december 2010. Enligt den nya lagen övertar staten (arbetsförmedlingen) ansvar för etableringsstödet samt ges samordningsansvar för vuxnas arbetsmarknadsetablering. Kommunerna kommer även fortsättningsvis att ansvara för svenskspråksundervisning, förskole- och skolverksamhet, äldre- och handikappomsorg, bosättning, ekonomiskt bistånd för nyanlända som inte omfattas av den nya etableringslagen samt andra sociala insatser. Utöver detta kommunala grundansvar får kommunerna i uppdrag att ansvara för samhällsorientering. Kommunledningskontoret har den 19 maj 2010 inkommit med förslag till yttrande. Av yttrandet framgår att Eskilstuna kommun instämmer i förslaget till förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandare. Det föreslagna innehållet i samhällsorienteringen och som innefattar tre aspekter; värden, välfärdsstat och vardagsliv täcker alla angelägna ämnesområden som en nyanländ bör och ska ta del av. Eskilstuna kommun framhåller också vikten av möjlighet till dialog och aktivt deltagande eftersom samhällsorienteringen till största del ska ges på modersmål enligt förslaget. Eskilstuna kommun har sedan 1997 haft samhällsinformation på vissa modersmål inom ramen för verksamheten Leva och arbeta i Sverige med mycket positiva erfarenheter. Dessutom anser kommunen att det är bra med en nationell standard på samhällsorientering då den säkerställer samma kvalitet i hela landet.
33(106) Eskilstuna kommun instämmer i regeringens utgångspunkt för den nya föreslagna etableringslagen. Den säger att integration inte bara handlar om egen försörjning och språkkunskaper utan integration innebär även att känna delaktighet och samhörighet med det nya landet och närområdet samt att känna till sina rättigheter och skyldigheter. När den nya lagen har trätt i kraft kommer det att innebära ett stort omställningsarbete och kräva ett tätt och kontinuerligt samarbete mellan kommunen och andra aktörer. Det är i första hand arbetsförmedlingen men även länsstyrelsen som ska stödja kommunerna i arbetet med samhällsorienteringen samt följa upp verksamheten. Statens ansvar tillsammans med kommunernas ska komplettera varandra och ses som lika viktiga. Det ligger i bådas intresse att upprätta ett bra samarbete för varje nyanländs bästa. Målet är att uppnå egen försörjning efter genomgångna etableringsinsatser. Om egen försörjning uteblir kommer det att innebära kostnader för kommunerna då personen måste leva på försörjningsstöd. Kommunernas ansvar kommer att minska endast för de nyanlända som har rätt till en etableringsplan. Det är också viktigt att tänka på alla nyanlända som inte ryms inom den föreslagna lagens målgrupp. Det är barn och ungdomar, äldre, personer med nedsatt prestationsförmåga under 25 procent samt personer som av olika anledningar inte kan delta i etableringsaktiviteter. Flera av dem kommer också att behöva genomgå samhällsorientering av samma slag och kvalitet som alla andra. En annan grupp som för närvarande inte innefattas av rätten till en etableringsplan är de som har kommit till Sverige som anhöriga till personer som är etablerade. Denna grupp domineras av kvinnor. Eskilstuna kommun ser fram emot ett positivt resultat av den fortsatta utredningen där man undersöker förutsättningarna för kommunerna att erbjuda även dem samhällsorientering. Samhällsorientering är en helt ny verksamhet och kommer att kräva en hel del nya resurser. Ersättning till kommunen kommer att minska för den andel som idag är försörjningsstöd för de personer som ska delta i etableringsinsatser. Det finns då en risk att kommunen kommer att få högre kostnader därför att statsbidraget minskar mer än kommunens utgifter.
34(106) Den nya etableringsersättningen kommer att vara något högre än försörjningsstöd som dagens nyanlända i Eskilstuna kommun uppbär. Därför anser kommunen att den statliga ersättningen till kommunen bör minskas för ett belopp motsvarande försörjningsstödet och inte i förhållande till etableringsersättningen. I beredningen av remissyttrandet har kommunledningskontoret avstämt synpunkter med arbetsmarknads och familjeförvaltningens ledning. Utdrag till: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, för kännedom
35(106) KSKF/2010:273 152 Strategi för bredbandsutbyggnad på landsbygden Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Strategi för bredband på landsbygden antas. 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta bidragsansökan till EU:s landsbygdsprogram vilket förutsätter kommunal medfinansiering 25 procent, bedömt belopp cirka 600 000 kronor, maximalt 700 000 kronor sett till bidragspott för länet. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att organisera funktionen bredbandssamordnare. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har den 18 maj 2010 lämnat förslag till strategi för bredband på landsbygden. Strategi för bredband på landsbygden är en del av arbetet med handlingsplan landsbygd utifrån Eskilstuna kommuns Årsplan 2010. Syftet är att uppdatera och komplettera IT-infrastrukturplanen från 2002 enligt vad kommunerna rekommenderas till i Regeringens Bredbandsstrategi för Sverige. Kartläggningarna tillsammans med målsättningar ska ge underlag till ett förslag på Strategi för bredband på landsbygden. Kommunledningskontorets utredning daterad den 12 maj 2010 föreslår följande strategi för bredband på landsbygden: Kommunen stöder enbart allmänna ortssammanbindande nät. Aktuella bidragsmöjligheter ska utnyttjas. Spridningsnät från ortssammanbindande nät är en uppgift för byalag etc. Utifrån den föreslagna strategiska inriktningen föreslås följande utbyggnader av allmänna ortssammanbindande nät. Dessa insatser är valda utifrån antal skolor, företag och orter som får nytta av utbyggnaden. 1. Till Näshulta och Alberga. 2. Alberga-Hjälmaresund över kommungränsen till Katrineholms kommun för anslutning till befintligt fibernät, under förutsättning att ett allmänt nät byggs till Alberga enligt punkt 1.