Mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-15 Antaget av Regionfullmäktige 20 juni 2012 region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 1
Innehållsförteckning Inledning... 3 Region Hallands uppdrag... 3 Politisk styrning och roller... 3 Budgetens roll... 4 Förutsättningar och behov... 6 Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland... 6 Strategiska allianser... 7 Behov av utveckling... 8 Ekonomiska förutsättningar... 9 Fortsatt inriktning av det regionala tillväxtarbetet... 13 Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården... 14 Mål och delmål 2013... 16 Hälsa... 16 Vård... 16 Kommunikation... 18 Kultur... 19 Arbete... 20 Boende... 21 Kunskap... 21 Miljö... 22 Region Halland som arbetsgivare... 23 Ekonomi... 24 Finansiering... 25 Resursfördelning... 27 Regionbidrag... 27 Regionstyrelsen infrastruktur/kollektivtrafik, kultur, näringsliv m m, egen verksamhet och skolor... 27 Regionstyrelsen gemensam verksamhet... 28 Driftnämnden Regionservice... 28 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen... 29 Övriga nämnder... 31 Resultatbudget och balansbudget... 31 Årets resultat... 31 Resultathantering... 31 Investeringar... 32 Planeringsförutsättningar 2014 2015... 33 Resultatbudget 2013... 35 Balansbudget 2013... 36 Ekonomisk plan 2014 2015... 37 Resultatbudget 2014 2015... 38 Balansbudget 2014 2015... 39 region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 2
Inledning Region Hallands uppdrag Region Halland är en skattefinansierad och politiskt styrd organisation, som verkar för utveckling och tillväxt och för att erbjuda en god vård till alla som bor eller vistas i Halland. Region Hallands vision är Halland bästa livsplatsen. Region Halland driver och samordnar det regionala utvecklingsarbetet i Halland. En del av uppgifterna inom detta område har vi fått direkt från staten genom Lagen om regionalt utvecklingsansvar. Det handlar exempelvis om att ta fram viktiga styrdokument som regionalt utvecklingsprogram, tillväxtprogram och infrastrukturplan samt att fördela medel för tillväxtåtgärder och kulturanslag. Statligt reglerade uppdrag finns också inom kollektivtrafik, kultur och EU:s sammanhållningspolitik. Därtill kommer de uppgifter som Halland själv valt att prioritera i det regionala utvecklingsarbetet, exempelvis folkhälsa, högskolefrågor och miljö. Region Halland är sedan 2011 ensam ägare av Hallandstrafiken och ansvarar för planering och upphandling av kollektivtrafik i Halland med tåg, buss och serviceresor med bil. All trafik körs av privata entreprenörer. Sedan januari 2012 är regionen även kollektivtrafikmyndighet med ansvar för att bl a ta fram ett långsiktigt trafikförsörjningsprogram. Som kollektivtrafikmyndighet får regionen nya möjligheter att planera för trafik över länsgränserna, i samarbete med omkringliggande län. Region Halland ansvarar även för kommunal omvärldsanalys, kommunal intressebevakning och kommunal samverkan. Verksamheten regleras i den överenskommelse om kommunberedning som antagits av de halländska kommunerna och Region Halland. Överenskommelsen är ett uttryck för viljan att gemensamt stärka utvecklingen i Halland. Hälso- och sjukvård är den största verksamheten inom Region Halland. Av den totala budgeten går cirka 92 procent till hälso- och sjukvård och nästan 80 procent av våra cirka 7 500 medarbetare är verksamma inom vården. En del av vården drivs i regionens regi och en del ges av privata vårdgivare. Regionen har alltså både rollen som finansiär av den halländska vården och ägare av vård i egen regi. Regionens uppdrag och ansvar för hälso- och sjukvården regleras framför allt av Hälsooch sjukvårdslagen och Kommunallagen. Regionen ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland och se till att invånarna får en säker vård med hög kvalitet utifrån sina behov. Politisk styrning och roller Ansvaret för regionens olika verksamheter ligger hos politiskt tillsatta styrelser och nämnder. Det högsta beslutande organet är regionfullmäktige som väljs i direkta val. Regionfullmäktige fattar bland annat strategiska beslut om mål och policyer och fördelar de ekonomiska resurserna på en övergripande nivå. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 3
Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen. Styrelsen har ägaransvar för de driftnämnder som bedriver regionens verksamhet i egen regi. Ägaransvaret handlar om en ekonomi i balans, att styra som arbetsgivare och fastighetsägare, och om att se till att alla nämnder och styrelser följer fullmäktiges beslut. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under regionstyrelsen helhetsansvaret för att beställa hälso- och sjukvård i hela länet, oavsett utförare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen styr dels genom beslut om uppdrag, mål och ersättningar till driftnämnder och externa leverantörer, dels genom uppföljning. Driftnämnderna och de regionalt ägda bolagen ansvarar för att deras verksamhet drivs i enlighet med fullmäktiges mål och policyer. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ansvarar för att genomföra sina uppdrag med god ekonomi och hög kvalitet, och för att verksamheten är kostnadseffektiv. De har ett lokalt ansvar för arbetsgivarfrågor och personalförsörjnings-, personalplanerings- och arbetsmiljöfrågor. Driftnämnderna och bolagsstyrelserna ska efter regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens anvisningar lämna regelbundna rapporter om hur uppdragen genomförs och hur man bidrar till att uppfylla regionens mål. Lokal nämnd finns i varje kommun och verkar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, vari bland annat ingår att inventera och bedöma hallänningens behov av hälso- och sjukvård. Lokal nämnd har hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag att föra medborgardialoger med Hallands invånare och ideella organisationer. Lokala nämnder ska också föra dialog och samverka med kommunerna samt medverka till lokal förankring av politiska beslut. Utgångspunkten är det breda folkhälsoperspektivet. Budgetens roll Region Hallands övergripande styrdokumentet är den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen. Strategin sätter upp långsiktiga mål för Hallands utveckling med år 2020 som tidshorisont. Den regionala utvecklingsstrategin är överordnad andra styrdokument som finns i form av planer och program inom exempelvis hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, kultur, näringsliv och folkhälsa. Den ligger också till grund för de EU-program som Region Halland medverkar i att ta fram. I juni 2011 antog regionfullmäktige Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. Mål- och strategidokumentet betonar de delar som är strategiskt viktiga att genomföra under 2012 2015. Utifrån beslutet om Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 fattar regionfullmäktige varje år det lagstadgade beslutet om budget och ekonomisk plan, det vill säga de ekonomiska ramarna för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Budgeten ska även innehålla en ekonomisk plan för de två närmast följande åren efter budgetåret. I budgetdokumentet konkretiseras också de övergripande målen i Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 och delmål sätts upp för det kommande verksamhetsåret. Här anges också hur delmålen ska följas upp. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 4
I 2012 års budgetprocess har regionstyrelsen fastställt övergripande planeringsförutsättningar för budget 2013 och plan 2014-2015 för hälso- och sjukvård respektive regional tillväxt, kollektivtrafik mm. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har sedan med utgångspunkt från givna planeringsförutsättningar lämnat ett budgetförslag till regionstyrelsen för sitt ansvarsområde. Nästa nivå bland de strategiska styrdokumenten är regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till verksamheterna. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 5
Förutsättningar och behov Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland Halland är en del av världen och olika trender i samhället, på global eller lokal nivå, påverkar Hallands utveckling. På samma sätt har Halland vissa strukturella förutsättningar, såsom geografi, demografi och branschstruktur, som påverkar våra möjligheter att möta trenderna. Inför arbetet med Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 gjordes en analys av Hallands förutsättningar för tillväxt och välfärd. Denna finns samlad i dokumentet Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2011. Här konstaterades bland annat att Hallands viktigaste konkurrensfördelar är strukturella förutsättningar som geografiskt läge och goda kommunikationer, som skapar en hög tillgänglighet till flera arbetsmarknader. Denna tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för Hallands befolkningsökning. En hög utbildningsnivå hos befolkningen, i kombination med en god hälsa, är andra strukturella förutsättningar som är väl utvecklade. Vidare är Hallands näringsliv förhållandevis välmående, och arbetslösheten i Halland är jämförelsevis låg. Presumtiva problem finns dock i mötet mellan det halländska näringslivet och kraven på ökad specialisering och accelererande teknikutveckling. I ett nationellt perspektiv har Halland utmärkt sig för god folkhälsa, låga sjukvårdskostnader och god tillgänglighet till vård. Detta avspeglar sig i nöjda patienter, vilket visar sig i olika enkätundersökningar. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kommer att vara fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minska sjukdomsbördan är angeläget. Hälsan är i dag inte jämt fördelad i befolkningen, vare sig inom eller mellan kommunerna. Åtgärder behöver vidtas såväl inom folkhälsoarbetet, för att förbättra livsvillkoren för utsatta grupper, som i sjukvården för att åstadkomma en mer jämlik hälsa. Den demografiska utvecklingen, nya medicinska möjligheter och den goda tillgängligheten till vård har sannolikt samtliga bidragit till ökad vårdkonsumtion och allt större volymer producerad vård. Den årliga volymtillväxten har varit cirka två procent. Detta har medfört stigande kostnader framför allt inom den sjukhusanslutna specialistvården. Nya kostsamma, men för patienterna värdefulla, läkemedelsbehandlingar vid svåra sjukdomar har bidragit. I dag utförs 80-90% av planerade operationer över dagen utan inläggning på sjukhus, vilket avsevärt minskat behovet av vårdplatser inom opererande specialiteter. Omvänt är nio av tio inläggningar på sjukhus akuta och oplanerade. Här dominerar äldre med multipla invärtes sjukdomar och omfattande medicinering. Läkemedelskomplikationer är en av de vanligare orsakerna till vård. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökande vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Situationen är inte unik. Flera sjukvårdshuvudmän i landet har likartade problem. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 6
Som uppstart på den politiska processen 2012 togs en ny analys fram, Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2012. Då 2011 års analys fortfarande är relevant fokuserades här på några fördjupningsområden: Makroekonomisk utblick, befolkningsprognos och kommunalekonomisk utveckling Nya metoder för att mäta ojämlikheter i befolkningens hälsa Hälso- och sjukvård i förändring En arbetsmarknad i förändring Hallands landsbygd struktur och utveckling Strategiska allianser Halland har ett strategiskt läge och är en del av ett större tillväxtområde. Halland och dess kommuner har sedan länge väl fungerande samverkan över gränserna inom det regionala utvecklingsarbetet och hälso- och sjukvården. Tillsammans med andra kan vi mera effektivt och med större tyngd bevaka invånarnas intressen. Vi kan också lösa gemensamma praktiska frågor, som exempelvis infrastruktur-, trafik-, och hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanhållningspolitiken 2007 2013 ger ökade möjligheter att förverkliga visionen Halland bästa livsplatsen. Sammanhållningspolitiken ger också möjligheter till konkret samarbete med andra regioner, både inom och utanför Sverige. Det utvecklingsarbete som bedrivs i Halland pågår i de flesta av EU:s regioner. Region Halland deltar på så sätt i ett arbete för att stärka hela den europeiska unionens konkurrenskraft och attraktivitet, och är en del i ett större europeiskt sammanhang. Under 2012 påbörjas utformningen av den kommande sammanhållningspolitiken. Det är viktigt att Region Halland tillsammans med andra aktörer deltar aktivt i det arbetet. Det är också strategiskt viktigt att delta i de nationella satsningar som görs för att utveckla den svenska hälso- och sjukvården, till exempel tillämpningen av den gemensamma cancerstrategin och införandet av tjänster inom ehälsa. Resultatet blir delade kostnader och gemensamma standarder inom verksamheten. Region Halland ingår i både Södra och Västra sjukvårdsregionen, där samverkan sker för utveckling av den högspecialiserade vården. Ett nära samarbete med närliggande regioner/ landsting är också av betydelse för vårdens utveckling och optimalt nyttjande av samhällets resurser. För de som behöver kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser gäller det att i samverkan säkra vårdkedjan mellan den regionala hälso- och sjukvården och den kommunala. Projektet Framtidens hemsjukvård är ett pågående arbete i detta syfte. För att ytterligare främja utvecklingen av hälso- och sjukvården behövs också samarbete med universitet och högskolor samt andra samhällsaktörer, som har påverkan på människors hälsa, direkt eller indirekt. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 7
Behov av utveckling Regional tillväxt Den allt skarpare globala konkurrensen ökar behovet av att stärka de halländska företagens konkurrenskraft. Det finns bland annat behov av att utveckla det offentliga stödsystemet för näringslivsutveckling. För det första behöver det bli mera flexibelt för att kunna hantera en föränderlig omvärld. För det andra finns det ett behov av fokusering och specialisering. Halland har mycket att vinna på att göra strategiskt långsiktiga satsningar på branscher/ kluster med särskilt god potential. Arbetstillfällen inom sådana områden är i många fall inte gynnsamma att utlokalisera eftersom värdeskapandet är intimt förbundit med själva platsen. För det tredje finns det ett behov av att öka kunskapsutvecklingen, bland annat genom samarbete mellan akademi och näringsliv. När den globala konkurrensen vidgas till nya sektorer med högt kunskapsinnehåll påverkas även arbetsmarknaden. Att öka individers omställningsförmåga och kompetens är centralt. Liksom att stödja näringslivet och organisationers förmåga att dra nytta av den tekniska utvecklingen. Exempelvis kan internetbaserade tjänster användas för att söka kompetens på en global arbetsmarknad. För att stärka tillväxten och utvecklingen finns det även behov av en infrastruktur och en kollektivtrafik som vidgar människors arbetsmarknad och underlättar företagens möjligheter att rekrytera personal. Det finns också behov av att utveckla och tillgängliggöra kulturutbudet, bl. a för att stärka Hallands attraktivitet. Kulturen blir allt viktigare för näringslivets utveckling av varor och tjänster. Hälsa och ekonomisk utveckling påverkar varandra. Behovet av en god hälsa är således viktigt både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Även en god välfärdsservice är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling. Hälso- och sjukvård Inom de områden av vården där osakliga skillnader finns ska insatser prioriteras för att skapa en jämlik vård. Arbetet med att identifiera dem med störst behov och på ett strukturerat sätt erbjuda riktade insatser behöver fortsätta. En ökande och allt äldre befolkning med växande vårdbehov har medfört en ökning av vårdkonsumtionen. Bidragande är den medicinska utvecklingen med nya möjligheter, och sannolikt också den höga tillgängligheten. Olika åtgärder behöver vidtas för att möta denna konsumtionsökning. Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet kan bidra till att möta den kostnadsutveckling som volymökningarna medför. Koncentration av specialiserad slutenvård till färre utbudspunkter, i kombination med en över ytan väl utbyggd nära vård, kan innebära såväl lägre kostnader som fortsatt god tillgänglighet. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 8
Kvalitetsarbetet behöver utvecklas ytterligare i syfte att undvika onödigt lidande men också för att hålla kvalitetsbristkostnaderna nere. Rehabiliteringsprocessen efter sjukhusvård, för till exempel stroke eller höftfraktur, behöver utvecklas och bli likvärdig oavsett huvudman. Förebyggande insatser och screening avseende högt blodtryck, benskörhet och pulsåderbråck kan bidra till färre insjuknanden och därmed mindre vårdbehov. FoU i regionens regi är en viktig resurs för såväl förbättringsarbetet i vården som mer specifik klinisk forskning. När det gäller forskning och utveckling är det också angeläget att Region Halland deltar i nationella studier för att utvärdera nya behandlings- eller screeningmetoder. Den utveckling som, i nationell samverkan, sker inom e-hälsa bidrar till såväl tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet. För att snarast tillgodogöra sig redan gjorda investeringar behöver införandet av dessa tjänster fortsätta och påskyndas. Metoderna för behovsanalys, uppdragsformulering till vårdgivarna, kvalitetsmätning, uppföljning och ersättning behöver vidareutvecklas i syfte att säkerställa styrning och måluppfyllelse i hälso- och sjukvården. En analys av på vilket sätt införandet av Vårdval Halland Plus bäst kan samordnas med och stödja det övriga utvecklingsarbetet behöver genomföras. Ekonomiska förutsättningar Budget 2013 baseras, vad gäller övergripande ekonomiska förutsättningar, på det makroscenario som presenterades av SKL i slutet av april 2012. Makroantagande Skuldkrisen i EU skapade stor turbulens i de finansiella marknaderna under hösten och vintern 2011. Oron och osäkerheten kring det politiska systemets förmåga att bemästra problemen ledde även till en abrupt avmattning i den ekonomiska aktiviteten, inte bara i krisländerna utan också i många andra länder, både inom och utom eurozonen. Den senaste tidens signaler pekar dock på att det värsta är över och att botten nåddes under vintern. Mycket talar för att situationen nu stabiliseras och att den ekonomiska aktiviteten gradvis ökar under loppet av 2012 2013. Samtidigt står flera länder inom eurozonen inför kraftiga finanspolitiska åtstramningar vilket medför svag ekonomisk tillväxt i många europeiska länder kommande år. I USA är hushållens skuldsättning mycket hög samtidigt som fastighetsmarknaden fortfarande plågas av ett stort överutbud av osålda hus. Även USA har stora problem med de offentliga finanserna och hög statsskuld, som förr eller senare måste hanteras. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 9
Tabell: BNP-tillväxt åren 2010 2013, procentuell förändring Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,4 2,8 Tyskland 3,6 3,1 0,9 2,1 Storbritannien 2,1 0,7 0,3 2,0 Norden* 2,2 2,2 1,5 2,1 Världen** 5,1 3,6 3,4 4,1 Exportvägd BNP*** 2,8 2,2 1,4 2,3 Sverige 5,7 3,9 0,6 2,6 * Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. ** Vägt med köpkraftsjusterade vikter. *** BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källa: Riksbanken och SKL Sverige drabbades av en ekonomisk avmattning under hösten och vintern, med kraftigt fall i BNP under 2011 års sista kvartal. Avmattningen speglade en kombination av återhållsamhet bland svenska hushåll till följd av den internationella oron och fallande exportefterfrågan. 2012 har inletts med relativt låg ekonomisk aktivitet, men framåtblickande indikatorer pekar mot en förbättring de närmaste månaderna. Bedömningen är att den svenska ekonomin kommer att växa med 0,6 procent 2012, för att sedan öka farten till 2,6 procent under 2013. De offentliga finanserna är starka, vilket innebär att det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser om det skulle krävas. Sparkvoten hos de svenska hushållen är hög i en internationell jämförelse. Detta ger utrymme för hushållen att öka konsumtionen om optimismen ökar. Trots en god tillväxt under de kommande åren bedöms inte resursutnyttjandet vara fullt förrän 2016. Skälet är att prognostiserade tillväxttal i BNP endast leder till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. För 2012 och 2013 förväntas sysselsättningen, i termer av arbetade timmar, vara oförändrad. Under de följande åren är prognosen att arbetade timmar ökar med i genomsnitt 1 procent per år, medan BNP ökar med drygt 3 procent per år. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 10
Tabell: Försörjningsbalans, procentuell förändring Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 ** BNP 6,1 3,9 0,6 2,6 Import 12,7 6,1 1,4 6,0 Hushållens konsumtion 3,7 2,1 2,1 3,0 Offentlig konsumtion 1,9 1,8 1,0 1,0 Stat 4,2 1,7 0,4-0,4 Kommuner 1,0 1,8 1,2 1,5 Fasta bruttoinvesteringar 7,7 5,8 3,1 7,0 Lagerinvesteringar* 2,1 0,7-1,1 0,0 Export 11,7 6,8 1,0 4,5 Summa användning 8,0 4,6 0,9 3,7 BNP kalenderkorrigerad 5,9 4,0 1,0 2,6 *Lageromslag i procent av BNP. **Kalenderkorrigerade värden Källa: SCB och SKL Ett fortsatt lågt resursutnyttjande talar för ett svagt inflationstryck under överskådlig tid. 2012 förväntas skatteunderlaget växa relativt bra, trots stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att pensionerna ökar relativt kraftigt och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av högre arbetslöshet. Även nästa år motverkas den svaga lönesumman i skatteunderlaget av ökande pensioner. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget med runt 1,5 procent både 2012 och 2013. Diagram: Öppen arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongrensade kvartalsvärden 16 64 år 12 11 10 12 11 10 Procent 9 8 Arbetslöshet 9 8 7 6 5 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: SKL 7 6 5 region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 11
Region Hallands situation prognos 2012 mot 2013 Region Halland har sedan flera år en stark finansiell ställning med en soliditet som står sig väl vid jämförelse med övriga regioner/landsting i Sverige. Resultatmässigt har Region Halland (Landstinget Halland) däremot uppvisat problem under senare år. 2008 och 2009 var förlustår. 2010 års resultat baserades i hög grad på det statliga konjunkturstödet i kombination med bra tilldelning från den så kallade kömiljarden. Utan betydande kömiljardintäkter hade 2011 års positiva balanskravsresultat vänts till ett betydande underskott. Utmärkande för senare år har varit återkommande problem att nå en ekonomi i balans i den specialiserade somatiska vården. Kostnadsökningarna har varit betydande. Detta förklaras bland annat av att volymen producerad vård successivt ökar, samtidigt som även vårdtyngden ökar. Fokus på tillgänglighet för hallänningarna och den medicinska utvecklingen är kostnadsdrivande. Regionens avtal med kommunerna angående hemsjukvård har visat sig bli mer resurskrävande än vad som beräknades vid avtalets tecknande. Avtalet är uppsagt och upplägget är under översyn. Resultatprognosen för 2012 (per mars) indikerar ett underskott på drygt 100 mnkr. Underskottet härrör till stor del från Hallands sjukhus. Utgångsläget inför 2013 är således ansträngt. I budget 2013 kompenseras initialt verksamheterna för pris- och lönekostnadsutveckling genom att befintlig verksamhet indexeras i linje med den utveckling som SKL bedömt för respektive kostnadstyp. När hänsyn tas till förväntade volymförändringar och tillkommande resursbehov blir följden kraftigt negativa resultat, om åtgärder inte vidtas. För att nå balans förutsätts omfattande kostnadsreduceringar inom Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvarsområde. Kostnaderna ska reduceras med 40 mnkr specifikt inom Hallands Sjukhus samt därutöver, inom ansvarsområdet, med minst 201 mnkr under planperioden (70 mnkr 2013, ytterligare 78 mnkr 2014 samt ytterligare 54 mnkr 2015). Med hänsyn till förväntad kostnadsreducering kan skattesatsen förbli oförändad (10,42) under planperioden. En särskild kommitté Utjämningskommittén har i ett betänkande 2011 lämnat förslag till förändringar i delmodellen för hälso- och sjukvård i kostnadsutjämningssystemet. Förslaget medför ökade kostnader för Region Halland med cirka 150 miljoner kronor jämfört med 2011. Förslaget har varit på remiss, men beslut om genomförande saknas och därför har ingen hänsyn tagits till kommitténs förslag i de ekonomiska beräkningarna. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 12
Fortsatt inriktning av det regionala tillväxtarbetet För att utveckla Halland behöver insatser göras inom särskilt prioriterade områden. Tillväxtarbetet inriktas framförallt på att förstärka Hallands platsbundna förutsättningar. En av de viktigaste förutsättningarna är ett hållbart, väl fungerande kollektivtrafiksystem såväl interkommunalt, regionalt som mellanregionalt för utökad arbetspendling mellan Halland och närliggande regioner. Hallands behov av näringslivsutveckling för att främja nyföretagande och öka företagens konkurrenskraft inriktas på förbättrad rådgivning, ökad kunskapsöverföring samt system och stimulans av innovationer. Generellt är kunskap och utbildning avgörande faktorer för en regions utvecklingspotential. Samarbetet mellan regionen, högskolan och Campus Varberg är viktiga förutsättningsskapande åtgärder. För att frigöra den potential som Hallands geografiska läge har, krävs fortsatta satsningar på infrastruktur och kommunikation. Här finns en stark koppling mellan Halland som stark destination och resmål med Hallands attraktivitet för inflyttare och investerare. Aktiviteter inom samtliga områden förstärker varandra. Regionen ska uppfattas som lättillgänglig ur ett digitalt perspektiv, information, service, välfärd och vård ska vara enkelt att nå via digitala lösningar för de invånare som önskar. Staten har fattat beslut om en Svensk digital målbild Den Digitala Agendan. Den Digitala Agendan pekar på vikten av att IT i Sverige ska vara lätt och säkert att använda, det ska skapas etjänster som gör nytta och att det finns behov av en tillgänglig, öppen men robust och säker infrastruktur. Målbilden beskriver också den potential och samhällsnytta digitaliseringen erbjuder inte minst i glesbygd. Hallands bidrag till den statliga målbilden beskriven i Den Digitala Agendan ska konkretiseras i en Regional Digital Agenda som skapar möjligheter för företag, invånare, kommuner och aktörer i regionen. Den Regionala Digitala Agendan är en aktivitet i regionen för att kunna nå fullmäktiges mål om digital kommunikation. Kulturen ska utveckla Hallands attraktivitet genom att Halland uppfattas som en spännande region för kulturutövare, besökare och hallänningar. Satsning på att skapa förutsättningar för fler Kulturella Kreativa Näringar ska använda kulturens kraft som möjliggörare av innovativt näringsliv. Hallänningen har en god hälsa och detta är en förutsättning som kan utvecklas. För att främja hälsan i befolkningen är det viktigt att arbetet med att integrera hälsan i övriga samhällsområden fortsätter, exempelvis inom fysisk planering, arbete kultur och hälso- och sjukvård. Hälsans positiva utveckling genom bättre livsmiljö och villkor ökar sjukvårdens förmåga att använda resurserna till de mest sjuka. Välfärdens och även vårdens finansiering långsiktigt kräver nya lösningar och kreativitet. Hallands förmåga att långsiktigt upprätthålla en god kvalitet i den halländska välfärdsservicen kräver ett kontinuerligt utvecklingsarbete där samverkan utvecklas till samhandling med andra statliga myndigheter och kommunerna. Hallands hälso- och sjukvård leverarer en hög kvalitativ och i stora delar effektiv vård. Sjukvården ägs och finansieras till största del av Regionen. Vår förmåga att öppna upp vårdens organisation för annan kunskap och kompetens än vård kan både lösa praktiska, tekniska och logistiska problem samt öka antalet nya företag anknutna till vården. Vi ska främja utvecklingen av kommersiella produkter och tjänster inom sjukvården. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 13
Fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och förebyggande, säker, köfri och utgå från invånarnas behov. Vården ska ges utifrån bäst kända kunskap och vara processorienterad, så att patienten får ett gott bemötande och en smidig väg genom hälso- och sjukvårdssystemet. Utvecklingen mot att invånarna ska kunna få en allt större del av sitt vårdbehov tillgodosett i den nära vården ska fortsätta. Nu pågår utveckling av ett utökat vårdvalssystem, där även specialiserad öppenvård, som inte kräver sjukhusens resurser, kan ingå. En utökad vårdvalsmodell ska stärka invånarnas rätt att välja, även inom den specialiserade öppenvården, samtidigt som tillgänglighet och kvalitet ska öka. Vård och behandling ska vara säker och hålla hög kvalitet. Kompetens kring behandlingar ska samlas så att vården utförs systematiskt och standardiserat, så långt det är möjligt. Såväl kvalitets- som kostnadsfaktorer talar för en koncentration av sjukhusens mest specialiserade och resurskrävande akuta och planerade vård. Vården på sjukhusen ska planeras optimalt så att patienterna får vård på ett smidigt sätt, med korta väntetider. Samarbetet mellan slutenvård på sjukhusen och öppenvård i närsjukvården samt kommunernas vård och omsorg ska präglas av samverkan och tydliga flöden med patientens fokus. Varje aktör tar ansvar för sin del på ett sätt som underlättar för övriga parter och säkrar att vården ges på rätt nivå. Samverkan kring rehabiliteringsprocessen är ett utvecklingsområde, som kräver insatser under de närmaste åren. För att göra det möjligt med tidiga insatser i alla åldrar, ska olika riskgrupper identifieras. Det kräver ett sammanhållet system där olika aktörer är medskapare. Införande av screening för tidig upptäckt av riskfaktorer eller sjukdomar, som kan åtgärdas, kommer att föreslås. Patienternas möjlighet till delaktighet i den egna vården ska stärkas. En väsentlig förutsättning för detta är införandet av e-hälsotjänster, som utvecklats i nationell samverkan med finansiering från landstingen. Regionens ansvar som finansiär ska stärkas genom utvecklad uppföljning av vården, med ett ökat fokus på kvalitet och resultat. Strategier för en ekonomi i balans i hälso- och sjukvården En ökande befolkning, nya medicinska möjligheter och den goda tillgängligheten till vård har sannolikt alla bidragit till ökad vårdkonsumtion och allt större volymer producerad vård i Halland liksom i flera andra regioner/landsting. Nettokostnadsutvecklingen har varit allt för hög under allt för lång tid. En översiktlig bedömning talar för att med nuvarande struktur på vårdutbudet är det svårt att möta volymökningen enbart med effektiviseringar. Åtgärder för att möta det växande vårdbehovet behöver vidtas i hela vårdkedjan genom ständigt förbättringsarbete med sikte på vardagsrationaliseringar, kvalitetsutveckling och kostnadskontroll. Arbetet med att en större andel av invånarnas behov ska tillgodoses i den nära hälso- och sjukvården ska fortsätta. Samarbetet med andra vårdaktörer, inte minst de halländska kommunerna, skall vidareutvecklas. Strukturella åtgärder ska genomföras inom hela hälso- och sjukvården. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 14
Åtgärder för att utveckla vården och uppnå kostnadskontroll Åtgärder i vårdutbud och organisation kan vidtas enligt flera principer. I uppdraget till Hallands Sjukhus 2012 anges att specialiserad somatisk akutsjukvård ska finnas i Halmstad och Varberg men med skilda uppdrag utifrån var det är lämpligt att koncentrera och renodla olika delar av verksamheten. Detta syftar till Bättre utnyttjande av spetskompetens och bättre kvalitet i den specialiserade vården tack vare koncentration och större volym av patientfall. Möjlighet till standardiserade patientflöden och därmed effektivare arbetsprocesser vid enheter för planerad vård. Färre jour-/beredskapslinjer vilket frigör läkararbetstid för omfördelning till dagtid samt sänker kostnaderna. Länsövergripande kliniker med möjlighet till resursallokering efter behov. Tillåter läkare att upprätthålla sin kompetens inom såväl akut som planerad vård. Målet är att med bibehållen tillgänglighet och kvalitet i vården sänka driftkostnadsnivån samt öka produktiviteten. Samtidigt med arbetet att förändra den specialiseradevården, behöver ett antal andra åtgärder vidtas för att utveckla kvaliteten och stärka kostnadskontrollen i alla delar av hälso- och sjukvården. Det systematiska kvalitetsarbetet, att göra rätt från början, minskar lidandet för patienter och eliminerar kvalitetsbristkostnader. Det skall genomsyra all verksamhet. Frekvent uppföljning av produktion och kostnader med KPP relaterat till beställning. Nedbrytning av sjukhusinterna kostnader för att möjliggöra detta. Den nära vårdens andel av den totala vårdproduktionen skall öka. Förbättrad samverkan i vårdkedjan med kommunerna kan ge såväl bättre kvalitet för patienterna som högre effektivitet. Översyn av samverkan med andra huvudmän/regionvård. Kompetenskrävande åtgärder av sällan-karaktär bör kanske inte utföras i Halland alternativt att Halland tar emot patienter från andra huvudmän. Översyn av administrativt stöd och medicinsk service till kärnverksamheterna. Vad kan ytterligare samordnas? Flertalet beskrivna åtgärder är av långsiktig karaktär för att ännu bättre möta och tillgodose nuvarande och kommande behov inom hälso- och sjukvårdsområdet. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 15
Mål och delmål 2013 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. Region Hallands medarbetare och verksamhet ska möta invånarnas behov utifrån regionens gemensamma värdegrund. Uppföljning av delmål redovisas i delårsuppföljningar och/eller årsbokslut. Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Mål 2012 2015: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål 1 2013: Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år. Statistik från Försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. Delmål 2 2013: Ohälsan ska minska i Halland. Statistik från Försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälso- och sjukvården. Mål 2012 2015: Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård. Delmål 1 2013: Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion. Beskrivning av metod och arbetssätt samt genomförda insatser och resultat. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 16
Delmål 2 2013: Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Uppföljning görs med hjälp av tillgänglighetsstatistik, öppna jämförelser och kvalitetsregister. Mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården. Delmål 1 2013: Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna. Följa utvecklingsarbetet inom vår verksamhet. Mäta antal resultat som är tillgängliga för invånarna. Delmål 2 2013: Region Halland ska fullfölja nationella inriktningar om e-hälsa. Redovisning av vilka tjänster som driftsatts inom e-hälsa. Mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. Delmål 1 2013: Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Uppföljning av deltagande, resultat och erhållna stimulansmedel, jämfört med möjliga. Delmål 2 2013: Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2012 genom ständig förbättring. Uppföljning av resultat via de nationella kvalitetsregistren. Delmål 3 2013: Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor. Uppföljning av uppdragen till respektive driftnämnder. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 17
Kommunikationer Region Halland ansvarar för att ta fram en länsplan för regional transportinfrastruktur. Planen ligger till grund för fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder när det gäller regionala vägar, trafiksäkerhet, miljöåtgärder och kollektivtrafikåtgärder. Från och med 2012 är Region Halland regional kollektivtrafikmyndighet som ska fastställa strategier och mål i ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Region Halland har tagit över vissa uppgifter från länsstyrelsen. Bland annat ska Region Halland bistå Post- och telestyrelsen i uppdraget att följa tillgången till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, samt följa utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet med särskild inriktning mot mindre tätorter, småorter och glesbygd. Mål 2012 2015: Mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt. Delmål 1 2013: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2013. Resandestatistik analyseras. Delmål 2 2013: Andelen nöjda kunder ska öka från 70 till minst 75% och andelen nöjda invånare ska öka från 50 till minst 55%. Statistik från Kollektivtrafikbarometern analyseras. Mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Delmål 2013: Etablera de infrastrukturella förutsättningarna för anpassning till den nationella e-utvecklingen. Vilka kommuner i Halland som har avtal med Region Halland och nyttjar den etablerade infrastrukturen (HAK= Hallandskatalogen, SITHS= köp av tjänstelegitimation). Följa bredbandsutbyggnaden med tillgänglig statistik. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 18
Kultur Region Halland ansvarar för kulturpolitiken på regional nivå. Ansvaret har vidgats i samband med regionbildningen. En kulturplan för Halland 2011 2013 fastställdes 2010. Kulturplanen är ett uttryck för en ny modell i svensk kulturpolitik där samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna ska förstärkas. Planen har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella föreningar och kulturskapare. Den långsiktiga utvecklingen inom kulturområdet ska under 2013 läggas fast i en ny kulturplan som omfattar 2014-2016. Mål 2012 2015: Mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Delmål 1 2013: Ta fram ett system för uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten. Uppföljning av delmål 1: Rapport om förslag till uppföljning och utvärdering av kulturverksamheten. Delmål 2 2013: Utveckla residensverksamhet inom minst fem kulturområden. Uppföljning av delmål 2: Statistik över antal internationella och nationella samarbeten samt kvalitativ analys av mediabevakning. Mål 2: Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Delmål 1 2013: Tydliggöra rollfördelningen mellan region och kommun avseende kultur i förskola, skola och äldreomsorg. Uppföljning av delmål 1: Rapport om hur långt processen att teckna överenskommelser/ avsiktsförklaringar med kommunerna nått. Delmål 2 2013: Tydliggöra civilsamhällets roll i genomförandet av Region Hallands mål avseende kultur. Uppföljning av delmål 2: Rapport över arbetet i projektet Handslag Halland. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 19
Mål 3: Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet att uppleva kultur. Delmål 1 2013: Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Uppföljning av delmål 1: Statistik över antal besökare och deltagare i kulturaktiviteter i skola och förskola. Delmål 2 2013: Utveckla metoder för att stödja ungdomars egna kulturinitiativ. Uppföljning av delmål 2: Statistik över ungdomsdrivna kulturprojekt. Mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Delmål 2013: Implementera, prioritera och genomföra handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Analys av utvecklingen av kulturella och kreativa näringar i Halland. Arbete Att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag och fler arbetstillfällen är en central del av den regionala tillväxtpolitiken och därmed en viktig del av Region Hallands uppdrag som region. Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget kan Region Halland tillsammans med kommunerna genomföra insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Det är ett område där de regionala självstyrelseorganen vill ha ett större inflytande än idag. Mål 2012 2015: Mål 1: Det ska finnas fler och växande konkurrenskraftiga företag. Delmål 2013: Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Bolagsverkets statistik över nyregistrerade företag januari december 2013. Mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete. Delmål 2013: Halland ska tillhöra de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Arbetsförmedlingens månadsstatistik december 2013. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 20
Boende Region Halland ansvarar för områden som har direkt koppling till boendemiljöerna, främst kollektivtrafik och folkhälsa. Regionen rapporterar också till Boverket hur det regionala tillväxtarbetet samordnas med kommunernas översiktsplanering. Inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret kan Region Halland tillsammans med kommunerna göra insatser för att främja boendet. Mål 2012 2015: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Delmål 2013: Halland ska tillhöra de tre främsta regionerna när det gäller nybyggnation i förhållande till det totala bostadsbeståndet. Statistiska Centralbyråns, SCB, statistik över bostadsbyggandet. Kunskap När det gäller området kunskap finns Region Hallands verksamhet inom tre områden. Ett av dessa är de egna skolorna Naturbruk Halland och folkhögskolorna i Katrineberg och Löftadalen. Ett annat är kommunal samverkan när det gäller gymnasieutbildning och vuxnas lärande. Det tredje området handlar om vår samverkan med högskolan. En gemensam strategi för regional utveckling, där högskolan och regionen stödjer varandra, kommer att utarbetas. Sammantaget innebär dessa tre områden att det finns en grund för Region Halland att tillsammans med kommunerna och högskolan arbeta med området kunskap. Mål 2012 2015: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Delmål 1 2013: Alla elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier nå godkänd gymnasieexamen. Betygsstatistiken vid Naturbruk Halland analyseras. Delmål 2 2013: För elever vid Naturbruk Halland, som vid påbörjad gymnasieutbildning inte hade grundläggande behörighet från grundskolan, ska efter genomförda studier minst 60 procent nå godkänd gymnasieexamen. Betygsstatistiken vid Naturbruk Halland analyseras. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 21
Delmål 3 2013: Medverka till att öka Naturbruk Hallands elevers och studerandes anställningsbarhet. Antal elever och studerande som fått anställning eller startar eget inom några yrkesområden i direkt anslutning till skolan. Antal elever och studerande som fått anställning eller startat eget inom några yrkesområden 1 år efter skolans slut. Miljö Huvudansvaret för den regionala miljöpolitiken har Länsstyrelsen. Region Halland ska bidra till att de regionala miljömålen uppfylls dels genom den egna verksamheten och dels genom påverkan inom de områden där regionen har det regionala utvecklingsansvaret. Mål 2012 2015: Mål: Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Delmål 1 2013: Den totala energianvändningen ska minska med 4 procent jämfört med år 2012. Uppföljning av delmål 1: Analys av statistik över energianvändningen. Delmål 2 2013: Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent jämfört med år 2012. Uppföljning av delmål 2: Analys av statistik från researrangörer. Delmål 3 2013: Inköpsvärdet av ekologiska/miljömärkta livsmedel, textiler och inredning ska öka med 5 procent jämfört med år 2012. Uppföljning av delmål 3: Analys av årlig inköpsstatistik. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 22
Region Halland som arbetsgivare Medarbetarna är Region Hallands viktigaste tillgång för att förverkliga verksamhetens mål. Region Halland arbetar för att ha rätt kompetenser på rätt plats. Genom att skapa bra arbetsplatser som präglas av delaktighet och dialog skapas förutsättningar för medarbetare som engagerar sig i sitt arbete och i utvecklingen för att nå målen. I samverkan med andra aktörer utvecklas Region Halland som en attraktiv arbetsgivare i en attraktiv region med invånarna i fokus. Mål 2012 2015: Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Delmål 2013: Med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL ska Region Halland tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting. Uppföljning sker med hjälp av bland annat jämförande mätning från SKL. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Delmål 2013: Region Halland ska aktivt arbeta utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Alla förvaltningar ska ha framtagna handlingsplaner. Uppföljning sker med hjälp av dialog. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Delmål 1 2013: Samtliga medarbetare ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Uppföljning sker med hjälp av dialog. Delmål 2 2013: Fler medarbetare och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning och utvecklingsarbete genom riktade stimulansåtgärder och support. Uppföljning sker med hjälp av dialog och statistik från FoUU. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 23
Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna är beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende landstingsskatt. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter. Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitets- och leveranskrav som ställs på verksamheten samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. Mål 2012 2015: Mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Mål 2: Soliditeten ska vara positiv. Mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Det kortsiktiga målet för soliditet revideras ned som en följd av beslutad förändring av diskonteringsräntan för pensionsskuldberäkning. Beslutet medförde att skulden ökade väsentligt, vilket påverkar soliditeten negativt. Delmål 1 2013: Soliditeten ska vara lägst -15 procent. Uppföljning av delmål 1: Regionkontoret gör beräkning. Delmål 2 2013: Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent. Uppföljning av delmål 2: Regionkontoret gör beräkning. Delmål 3: Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. Uppföljning av delmål 3: Granskning av SKL-statistik. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 24
Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag Den allmänna ekonomiska utvecklingen, både internationellt och i Sverige, påverkar de ekonomiska förutsättningarna för Region Halland eftersom intäkterna till 90 procent består av skatter och statsbidrag/utjämningsbidrag. Den ekonomiska utvecklingen påverkar även avkastningen på regionens likvida medel. Den konjunkturbedömning som redovisats under Ekonomiska förutsättningar ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Någon ökning av det statliga bidraget till inkomstutjämningssystemet har inte aviserats i regeringens vårproposition. Budgetförslaget har framtagits med utgångspunkt från en oförändrad utdebitering om 10,42 kronor. Planerad förändring av eget kapital Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Varberg/Ambulanssjukvården Halland och Hjälpmedelsnämnden Halland har planer på att disponera tidigare avsatta överskottsmedel med 7,0 mnkr. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader beskriver förhållandet mellan avkastning på eget kapital och finansiella kostnader som räntor på upptagna lån, reversränta till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag respektive finansiella kostnader för pensionsskulden. 2013 har regionen ett negativt finansnetto (-7,3 mnkr). Avgifter, taxa och särskilda ersättningar Patientavgifterna och avgifterna för hälsovård och intyg 2013 samt egenavgifterna vid sjukresa 2013 bereds av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut i regionfullmäktige i september. Det nationella högkostnadsskyddet för avgifter i öppen vård är oförändrat. Inför beslut om Patienttaxan för den offentligt drivna allmäntandvården och specialisttandvården ges berörda driftnämnder möjlighet att lämna synpunkter på framtaget grundförslag. Den förändrade beslutsgången medför att regionfullmäktige kan fatta beslut först den 7 november. Patientavgiften inom det reformerade tandvårdsstödet avseende nödvändig tandvård för äldre och funktionsnedsatta, samt för tandvård som ges som led i en sjukdomsbehandling, följer patientavgifterna för öppen sjukvård. Den genomsnittliga ersättningen per omhändertagen 3-19-åring inom barn- och ungdomstandvården bereds av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut i regionfullmäktige i september. Inför varje nytt budgetår fastställer regionfullmäktige nivån på hälso- och sjukvårdspengen inom Vårdval Halland. Ärendet om mål, måluppfyllelse och avdrag samt hälso- och sjukvårdspeng bereds av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut i regionfullmäktige i september. region halland mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014-2015 25