Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 SKÄRBLACKA
Allmänt om Skärblacka Bruk BillerudKorsnäs Skärblacka AB ingår i BillerudKorsnäs koncernen. Tillverknings kapaciteten vid Skärblacka Bruk uppgår till cirka 400 000 ton slutprodukter per år, varav huvud delen går på export. Bruket ligger i samhället Skärblacka strax utanför Norrköping. Samhället har omkring 4 000 invånare. Med cirka 625 anställda är bruket en av de största privata arbetsgivarna i Norrköpings kommun. Bruket är beläget vid Motala Ström tre kilometer uppströms sjön Glan. Motala Ström börjar i Vättern och passerar sjöarna Boren, Roxen och Glan innan den via Norrköping mynnar ut i Bråviken. Såväl huvudfåran som flera tillflöden används som vattentäkt och recipient för ett stort antal kommuner och industrier. Gamla anor Redan 1872 startades massatillverkningen i Skärblacka och 1874 papperstillverkningen. Grunden till dagens moderna fabrik lades i början av 1960-talet. Då byggdes en helt ny sulfatfabrik och två nya pappers maskiner. Genom årens lopp har ytterligare stora investeringar i ny teknik och nya anläggningar vidmakthållit Skärblacka Bruks position som ett modernt massa- och pappersbruk. De tekniska framstegen i kombination med produktutveckling har gjort BillerudKorsnäskoncernen till en av Europas största tillverkare av förpackningspapper. Hand i hand med att bruket byggts ut har också stora satsningar gjorts på miljövård, vilket medfört kraftigt minskade utsläpp. Råvaran Vid bruket används mest barrmassa ved, vars fibrer är långa och starka. Detta är en förutsättning för de starka säckoch kraftpapper som tillverkas. Bruket använder också lövved, mest björk, men även en del asp. Dessa har korta fibrer som lämpar sig för till verkning av ett styvt papper. Därför används lövved till fluting, som är det vågiga skiktet i wellpapp. 2 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Skärblacka skruvar upp miljö- och energiambitionerna. Under 2012 inleddes en ombyggnad till toppnivå för att minimera utsläpp till luft och öka energieffektivitet och produktionskapacitet. Hela projektet beräknas kosta cirka MSEK 900 och stå klart i slutet av 2013. Investeringen innebär att sodapanna och rökgasreningen uppgraderas till bästa tillgängliga teknik. Dessutom byggs en ny energieffektivare indunstningsanläggning som kommer att halvera förbrukningen av externa biobränslen och minska användningen av olja. Även el- och automationsdelen förnyas för att ge effektivare styrning och bättre arbetsmiljö för operatörerna. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 3
Brunt säckpapper, en huvudprodukt med unika egenskaper vad gäller styrka och porositet vilket demonstreras i produktserien QuickFill. 4 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Förpackningspapper Huvuddelen av den totala produktionen på cirka 400 000 ton per år är papper från brukets fyra pappersmaskiner, och återstående del säljs som torkad massa. Här behärskas konsten att tillverka förpackningspapper för allt från cement till kirurgiska instrument med höga krav på kvalitet, hållbarhet, renhet och design. Papperstillverkningen är inriktad på brunt säck papper, fluting och vitt MG kraftpapper. Skärblacka Bruk är specialiserat på förpackningspapper. Brukets kunder är förpack ningstillverkare över hela världen. De arbetar ständigt med att utveckla sina produkter och ställer därför hela tiden nya och högre krav på papperet. Många användnings områden Brukets papper används i en mängd dagliga produkter, både i Sverige och ute i världen. Ofta har papperet kombinerats med andra material vid skapandet av en förpackning. Redan vid frukostbordet kan Skärblacka Bruks papper dyka upp som margarinomslag, inner lock i smörbyttan, omslag till knäckebrödet eller kanske som påse runt småfrallorna. Andra så vitt skilda ting som TV-apparater, möbler, bildelar, kemi kalier, cement och djurfoder förpackas också i vårt papper. Även inom sjukvården finns brukets papper. Där används en specialprodukt som omslag till engångsartiklar och kirurgiska instrument som ska steriliseras. Alla dessa olika typer av förpackningar ställer stora krav på papperet. Det måste helt enkelt fungera perfekt även när kundens stora och breda beläggningsmaskiner, wellverk eller tryck pressar går med högsta hastighet. Detsamma gäller i de maskiner som tillverkar och fyller den slutgiltiga förpackningen. Pappret, förpackningen ska vara så smart som möjligt. Den är till för att skydda innehållet, spara kostnader, stärka kundens varumärke, bidra till en smidigare logistik och en renare miljö. Papper i ett kretslopp Brukets pappersprodukter lämpar sig väl för att återvinnas och användas som returfiber för nya pappersprodukter. En vedfiber kan användas 6-7 gånger. När fibern inte längre kan återanvändas ger den ett bra energitillskott om den förbränns. Vid förbränning eller om papperet får förmultna bildas koldioxid som den växande skogen tar upp i fotosyntesen. Våra produkter bygger på förnyelsebar råvara och passar därför väl in i kretsloppssamhället. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 5
Tillverkningsprocessen Produktionen vid bruket pågår dygnet runt året om med endast ett större fabriksstopp för underhållsarbeten. De skiftgående operatörerna övervakar och styr de olika processavsnitten via processdatorsystem. I uppgifterna ingår även tillsyn av olika system för övervakning av utsläpp till den yttre miljön. 1 2 3 4 5 6 8 Vedhantering Diskont. kokeri Tvätteri Sileri Syrgasblekning Tvätt Blekeri Massatork 6 Pappersmaskiner Utlastning VITLUT Kont. kokeri Tvätteri SVARTLUT Sileri/ tvätteri MESA Kausticering Mesafilter 7 TJOCKLUT Indunstning Processånga Avloppsvatten Elkraft Sedimentering Sodapanna Mellansedimentering Mesaugn KALK GRÖNLUT Eftersedimentering Rökgasrening Ånga Ångturbin Generator Till Motala Ström Långtidsluftad Aktiv Slamanläggning (LAS) Tillverkningsprocessen från ved till slutprodukt. Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. 6 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Råvaror Ständiga aktiviteter pågår för att utnyttja råvaror och andra resurser på bästa sätt. Den viktigaste råvaran är veden. Att minimera förbrukningen av ved och samtidigt få ut en produkt som kunderna vill ha är en vital del i det dagliga arbetet. Eftersom BillerudKorsnäs inte har något eget skogs innehav köps all vedråvara. Vid Skärblacka Bruk sker anskaffningen via större aktörer i närområdet. Alla lokala ved leverantörer har spårbarhetscertifikat enligt FSC och/eller PEFC. Detta borgar för att all rå vara är kontrollerad och följer en godtagbar standard vad gäller miljöhänsyn, då ett uthålligt skogsbruk är avgörande för brukets framtid. En viss import till bruket förekommer. BillerudKorsnäs ställer samma krav på dessa leverantörer som på de lokala. Andra betydelsefulla råvaror är olika typer av kemikalier. Bulkkemikalier i form av standard-kemikalier används mest. Tillsatskemikalier används för att ge produkterna vissa egenskaper eller för att underlätta produktionen och undvika olika typer av störningar. Alla kemikalier som används måste före användning godkännas av brukets kemikaliegrupp som granskar deras inverkan på yttre miljö, arbetsmiljö samt produkt säkerhet. Utbyte till mer miljöanpassade kemikalier görs när så är möjligt. Vedråvaran utgörs av rundved i form av löv- och barrved samt barrvedsflis från sågverken inom vårt upptagningsområde. Från ved till slutprodukt I vedhanteringen (1) barkas stockarna i en roterande barktrumma och därefter huggs de till flis. Barken används i barkpannan för framställning av energi till bruket. Flisen transporteras till de två kokerilinjerna (2) där cellulosafibrerna friläggs ur veden genom kokning med en kokvätska som kallas vitlut. Cirka hälften av veden blir massa. Massan tvättas (3) för att avlägsna resterna av kokvätskan som nu kallas svartlut. Därefter silas (4) massan för att bli ren från fasta föroreningar. Svartluten utgörs av förbrukade koknings-kemikalier, utlöst vedsubstans samt lignin som också är en beståndsdel i vedråvaran. Svartluten indunstas till hög torrhalt och bränns i sodapannan (7). Kemikalierna bildar en smälta som löses i vatten till grönlut. Grönluten behandlas med kalk och omvandlas till ny kokvätska, vitlut. Kalken blir samtidigt mesa, som i en annan cirkulation bränns om till ny kalk. Vi har två massalinjer. Massalinje 1 utgörs av sex satsvisa kokare och massalinje 2 utgörs av en kontinuerlig kokare. Massa från den kontinuerliga linjen används vid den oblekta säckpapperstillverkningen. Massan, som tillverkas i det satsvisa kokeriet, är både kortfibrig lövmassa samt långfibrig barrmassa och görs vit genom blekning (5) med kemika lierna syrgas, klordioxid samt väteperoxid. Den blekta massan går vidare till våra pappers maskiner för blekta produkter samt till vår torkmaskin (6). Papperet tillverkas efter kundernas specifikationer och levereras i rullar om cirka ett ton. Massan från massatorken arkas och levereras i balform. Utlastning (8) och leverans till kund sker via tåg, bil eller båt. Cirka 80 % av våra produkter exporteras. Vid bruket tillverkas även fluting, som framställs ur så kallad halvkemisk massa (NSSC-massa) samt inköpta returfibrer. Friläggningen av fibrerna vid halvkemisk massatillverkning sker med kemikalier samt med mekanisk energi i raffinörer. Cirka 80 % av veden blir massa och resterande del går till avluten, som efter indunstning bränns i sodapannan. Återvinningsprocessen Ångvärmen för processen fås vid eldning av bark och svartlut. Ångan från våra pannor passerar en ångturbin innan den går ut till de olika avdelningarna. I ångturbinen framställs elkraft i en generator. I tillverkningsprocessen används stora mängder vatten, som efter användning renas i sedimenteringsbassänger och genom biologisk rening, innan det går ut till Motala Ström. Från processen erhålls även en del illaluktande gaser. Dessa samlas ihop och förbränns i separata ugnar. Inom bruket finns specialistfunktioner som stödjer produktionsavdelningarna i frågor som process- och produktutveckling samt miljö. Ett kontinuerligt arbete pågår för att trimma våra anläggningar och vår personal för att säkerställa och möta ökade krav på produktkvalitet och miljö. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 7
Produktionskapacitet PM 9 är Skärblacka Bruks största pappersmaskin och även en av de största i sitt slag. Den är en så kallad mångcylindermaskin och producerar cirka 160 000 ton brunt säckpapper om året. Varje minut tillverkas 800 meter papper med en bredd på 6,5 meter. De viktigaste egenskaperna i säckpapperet är styrka och porositet. Papperet används till säckar för till exempel kemikalier, cement och djurfoder. PM 7 och PM 8 är så kallade Yankee maskiner vilket innebär att de är försedda med en stor högglanspolerad torkcylinder som gör papperet blankt på ena sidan, monoglättat papper, eller förkortat MG-papper. Både PM 7 och PM 8 producerar starkt, vitt MG-papper och har en årskapacitet på sammanlagt drygt 90 000 ton. Papperet används till livsmedelsförpackningar och medicinska förpackningar. Dess utom används papperet som baspapper för olika sorter av beläggning såsom aluminium och plast. PM 7 har en bredd på 4,7 meter och en hastighet på 600 meter/minut. För PM 8 är motsvarande data 5,0 meter respek tive 800 meter/minut. PM 4 är en mångcylindermaskin och års produktionen uppgår till cirka 90 000 ton. Fluting används till det vågiga mellanskiktet i wellpapp. PM 4 tillverkar 460 meter papper i minuten med en bredd på 4,4 meter. TM 1 har en årskapacitet på 150 000 ton blekt avsalumassa. Det årliga produktionsutfallet idag är runt 60 000 ton som arkas och buntas till balar. Massan säljs till andra pappersbruk, där den i huvudsak används för tillverkning av olika skriv- och tryckpapperskvaliteter. Produktion av massa och papper 2008-2012 MASSA 2008 2009 2010 2011 2012 Oblekt sulfatmassa ton/år 327 000 338 000 333 000 337 000 338 000 (varav blekt) ton/år 170 000 160 000 160 000 162 000 157 000 Halvkemisk massa ton/år 54 000 58 000 60 000 57 500 58 000 Slutprodukter Papper och avsalumassa ton/år 390 000 398 000 394 000 398 000 397 00 Råvaruanvändning 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Råvatten m3/d 91 800 83 800 81 700 85 700 85 500 Barrved m3 fub/år 1 181 000 1 244 100 1 261 100 1 287 500 1 284 200 Lövved m3 fub/år 307 000 298 900 259 400 248 700 246 300 Wellretur ton/år 30 600 23 900 24 000 18 000 17 000 Bulkkemikalier ton/år 38 400 40 200 39 100 35 600 33 700 Tillsatskemikalier ton/år 7 700 8 700 8 300 8 300 7 900 8 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Energianvändning Energi är en nyckelkomponent vid all tillverk ning av massa och papper. Olika processteg kräver olika typer av energi. Ångenergi Vattenånga är vår viktigaste energibärare som transportör av över 70 % av brukets totala energi. Ångenergi används bland annat vid torkning av papperet och för uppvärmning av olika processflöden. Ånga produceras främst i vår sodapanna och barkpanna och baseras i normalfallet till över 95% på biobränsle. Elenergi El används nästan uteslutande till motordrifter, det vill säga pumpar, fläktar, kvarnar, cylinder-drifter på pappersmaskinerna med mera. Med hjälp av brukets mottrycksturbin producerar vi själva cirka hälften av all den el vi förbrukar. Direktvärme I våra mesaugnar, där vi bränner mesa till kalk, krävs höga temperaturer. Uppvärmningen sker med direkt låga genom förbränning av talloljebeck eller olja. Direktvärme genom förbränning av gasol används vid PM 7 och PM 8 för torkning av papperet. Energieffektiviseringar Att hushålla med energin och minska förbrukningen är en mycket viktig fråga för bruket och det pågår ständigt aktiviteter för att effektivisera energianvänd ningen. En del i att hushålla med energi och resurser är brukets leverans av spillvärme till fjärr värmenätet i Skärblacka. Spillvärmen har för lågt energivärde för att kunna användas vid bruket, men energiinnehållet är tillräckligt för att ge ett positivt bidrag till fjärrvärmenätet. På detta sätt nyttiggörs redan tillverkad energi och resurser sparas. Inköpt energi 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 Eldningsolja 1 m 3 /år 664 368 411 564 326 Eldningsolja 5 m 3 /år 12 460 9 350 6 670 7 540 5 820 Talloljebeck ton/år 11 440 11 400 16 790 14 250 15 820 Gasol ton/år 2 960 3 110 2 930 2 910 3 030 Träbränsle ton/år 131 700 128 100 118 500 114 800 127 900 El köpt GWh/år 226 254 255 229 242 FAKTA Svartlut Internt bränsle som bildas vid kok ning av vedflis till pappers massa. Drygt 70 % av den energi vi behöver för ångproduktion kommer från svartluten. Ser vi på all energi bruket förbrukar kommer nära 60 % från svartluten. Träbränsle Träbränsle är dels bark från den ved vi köper till massa framställningen samt inköpt flis, energiskog mm. Över 20 % av ång energin kommer från träbränslen. Talloljebeck Tallolja är en biprodukt från sulfatmassatillverkning. Vid sulfatprocessen utvinns råtallsåpa som vi sedan omvandlar till tallolja. Vi säljer talloljan vidare till företag som vidareförädlar den till olika produkter. Den rest som då blir över, så kallad talloljebeck, får vi tillbaka till bruket och använder som biobränsle i vår tillverkning. Olja Huvuddelen av den energi vi förbrukar kommer från biobränsle. För att täcka hela vårt energibehov behöver vi komplettera biobränslen med en del olja i pannor och mesaugnar. Gasol Vi förbrukar en mindre mängd gasol för torkning av papperet vid PM 7 och PM 8. Gasol utgör ungefär 2% av brukets energibehov. Bruket deltar i Program för energi effektivisering (PFE). Programmet fokuserar på elbesparingar. Det har lett till ökad fokusering på utrustningens elförbrukning under hela dess livslängd. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 9
Grunderna för miljöarbetet Ett stort massa- och pappersbruk påverkar miljön på olika sätt. Verksamheten ger dels utsläpp till vatten och luft samt även buller och avfall. Ett aktivt miljöarbete handlar om att i möjligaste mån begränsa påverkan på miljön. Lagar och andra krav Grunden för allt miljöarbete som görs vid Skärblacka Bruk är de krav som samhället och brukets kunder ställer samt brukets och koncernens policys. Samhällets krav ges av lagar och regler som finns inom miljövårdsområdet och av villkor som hänger samman med tillståndet som bruket har för att få driva verksamheten. Miljöledningssystem Skärblacka Bruk har ett certifierat miljöledningssystem som bygger på kraven i ISO14001, vilket internationellt är en av de mest tillämpade standarderna för miljöledning. Miljöledningssystemet medför att hela verksamheten inom företaget har givna spelregler för arbetet inom miljöområdet. Några av grundpelarna i miljöledningssystemet är brukets policy, miljöaspekter, utbildning av entreprenörer och anställda, leverantörsbedömning samt uppföljning. Brukets miljöaspekter är allt som härrör från verksamhetens aktiviteter, processer, varor eller tjänster och som har eller kan ha inverkan på miljön. Miljöaspekterna värderas årligen och målen på miljöområdet sätts utifrån dessa för att undan för undan minska verksamhetens miljöpåverkan. I princip alla som arbetar på bruket har någon form av miljöutbildning. Som nyanställd får man information om brukets miljöarbete och miljöledningssystem. Miljöutbildningar för anställda hålls efter behov vid till exempel avdelningsmöten, skiftlagsträffar eller i andra forum. Entreprenörer som kommer till bruket får i samband med säkerhetsutbildningen information om brukets regler inom miljöområdet. Förutom miljöledningssystem har bruket certifierade ledningssystem 10 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Gasol pappersmaskiner Olja mesugnarna Olja oljepanna Oljepanna Ånga oljepanna NSSC-kokeri Inköpt biobränsle Olja fastbränslepanna Bark,slam Biobränsle från processen Olja sodapanna Svartlut Sodapanna Turbin Pappersmaskin & Torkmaskin Fastbränslepanna Ånga fastbränslepanna Ånga sodapanna Friblåsning Olja gasdestruktion Gaser m.m. Gasdestruktion Mellantrycksånga till nätet Mottrycks el Sulfatfabrik Inköpt el TOTAL EL Tryckluft, Belysning, Tech Center, Brukskontoret m.m. Flödesschema energi För att tillverka papper och massa krävs mycket energi. Bilden åskådliggör varifrån energin kommer och hur den används. Vänster sida visar flödet av inkommande energi och nyttjade bränslen. Vid förbränning av dessa bränslen produceras ånga som i huvudsak används för uppvärmning i tillverkningsprocessen. Höger del illustrerar förbrukarna samt typen av energi som krävs. Bruket har också en turbin som omvandlar en del av den energi som ånga innehåller till el. för kvalitet och energi samt spårbarhets certifikat för ved enligt FSC och PEFC. Brukets olika ledningssystem plus regelverket för arbetsmiljö arbetet har slagits samman till ett verksamhetssystem. Brukets verksamhetssystem revideras årligen av såväl egen personal som extern part. Utsläppskontroll Utsläppen från bruket måste självfallet kontrolleras. De följs kontinuerligt genom daglig kontroll via ett stort antal mätningar och analyser som sker i enlighet med det omfattande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen. Läns styrelsen är den myndighet som ansvarar för miljötillsynen av verksamheten. Rapporter om brukets miljöprestanda sammanställs varje månad och skickas till olika miljömyndigheter. För att vi själva på ett trovärdigt sätt skall kunna utföra egna miljöanalyser är laboratoriet godkänt av den statliga myndigheten SWEDAC. Varje år kommer det också utomstående specialister till bruket för att granska verksamheten på miljö området. Miljöobservatörer I början av 1990-talet bildades en miljöpanel bestående av ett 25-tal medlemmar boende runt om i Skärblacka. Medlemmarnas uppgift är att rapportera olika former av störningar som är knutna till brukets verksamhet. I panelen ingår en relativt stor andel pensionärer. Fördelen med detta är att dessa personer ofta är hemma under dagtid på vardagar. Därmed kan bruket få in rapporter om störningar även under denna tid. I slutet av varje år hålls ett möte med panelens medlemmar och det senaste årets resultat presenteras. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 11
Miljöarbetet 2012 Energi Under året har arbetet med energieffektiviseringar fortsatt. Det har bland annat inneburit investeringar som medför att elenergi motsvarande 1 800 MWh/år kan sparas. Dessutom har arbetet med att projektera och bygga den nya indunstningsanläggningen som skall tas i drift våren 2013 pågått med full kraft. Den nya indunstningen kommer medföra att värmeenergiförbrukningen sänks avsevärt. Ett övergripande bruksmål för 2012 var att minska förbrukningen av energi från el samt inköpta bränslen exklusive fasta biobränslen. Glädjande nog visar summeringen av året att förbrukningen var cirka 1,5 % lägre än målet. Luft Bruket har, som en del i tillståndsärendet, låtit en extern konsult göra spridningsberäkningar för utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider samt stoft till luft. Utifrån dessa beräkningar har en bedömning av effekterna i omgivningen gjorts. Beräk ningarna visar att miljökvalitetsnormen inte i något fall överskrids för respektive parameter. De senaste åren har byte av dysor gjorts för att bättre kunna styra luften till sandbädden i barkpannan vilket i sin tur leder till förbättrade möjligheter att hålla ner utsläppet av NOx. Dessa åtgärder tillsammans med låg förbrukning av eldningsolja har starkt bidragit till att den låga nivån för utsläppet av energi-nox under 2011 kunnat sänkas ytterligare för 2012. Även process-nox-utsläppet var lägre än normalt för 2012 främst tack vare lågt specifikt utsläpp från sodapannan. Elektrofilter används för att avskilja stoft från rökgaserna. Under 2012 har byggnationen av det nya elektrofiltret för sodapannan pågått. Filtret togs i drift vid årsskiftet 2012/2013. Under 2013 kommer de två befintliga filtren att renoveras vilket tillsammans med det nya filtret bedöms ge väsentligt sänkta stoftutsläpp från sodapannan. Svavelutsläppen fortsätter att ligga på en låg nivå främst tack vare hög verkningsgrad i respektive skrubber men även den låga oljeförbrukningen har bidragit. Vatten Under de senaste åren har arbete utförts för att minska utsläppen till vatten genom att arbeta för att få en jämnare och högre verkningsgrad i vår reningsanläggning samt att minska flödesbelastningen för densamma. Arbetet har gett ett gott resultat. Utsläppen har under senare år och så även 2012 legat stabilt på en låg nivå med god marginal till gällande villkor. Skärblacka Bruk är representerat i arbetsgruppen för Glans vattenråd. Vattenrådens roll är att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor utifrån avrinningsområden. Bruket arbetar också i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. 12 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
BuLLeR Bruket lämnade i juni 2012 in en plan för bullerdämpande åtgärder till länsstyrelsen. Utifrån denna plan pågår arbete med att sänka den ekvivalenta ljudnivån i bebyggelsen runt bruket. Under 2012 monterades ljuddämpande mattor i krökar på flisledningen från renseriet till NSSC kokeriet. Under 2012 byttes den bandtraktor som tidvis körts på flisstacken ut. En annan typ av fordon har ersatt från och med sommaren. Den stora fördelen ur ljudsynpunkt jämfört med bandtraktorn är att man med den nya maskinen kommer ifrån de ljud som skapades av de metallband som drev bandtraktorn framåt. Under slutet av 2012 gjordes ett byte av fläkt för blekeriskrubbern. Målsättningen med detta var att minska ljudnivån för den lågfrekventa ton som tidvis kunde höras från denna ljudkälla. glädjande nog visar summeringen av förbrukad el och inköpta bränslen (exkl fasta biobränslen) på en minskning jämfört med de övergripande bruksmålen för 2012. billerudkorsnäs skärblacka Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 13
Utsläpp till luft Utsläppstyper Svaveldioxid (SO 2 ) som är försurande bildas vid förbränning i sodapannan, barkpannan, oljepannan, mesaugnarna och luktdestruktionsugnarna. Kväveoxider (NO X ), som är både försurande och gödande, bildas också vid förbränning i pannor och ugnar. Stoft som är små partiklar av natriumsalter, barkaska eller kalk kommer från sodapannan, barkpannan respektive mesaugnarna. Lukt som till stor del orsakas av svavelväte och organiska svavelföreningar bildas vid kokningen och kan komma från olika ställen i sulfat fabriken och halvkemiska fabriken samt från sodapannan och mesaugnarna. Luftvårdsåtgärder Elektrofilter på pannor och mesaugnar avskiljer en stor del av stoftet i rökgaserna. Skrubbrar, där rökgaserna tvättas med vätskor med högt ph finns också kopplade till pannorna. Därigenom avskiljs cirka 95 % av svaveldioxiden samtidigt som stoftutsläppen reduceras ytterligare. I skrubbern för sodapannan återvinns även värmeenergi. En skrubber finns också i blekeriet för att minska utsläppen av klordioxid. I luktdestruktionssystemet samlas såväl starka som svaga luktgaser in från många källor i sulfatfabriken. Gaserna förbränns effektivt i en ugn, som även ger låga utsläpp av NO X. Som reserv för denna ugn finns en konventionell förbränningsugn och som ytterligare reserv finns en lutskrubber. Tack vare detta system har utsläppen av luktande ämnen minskat betydligt, men fabriken är inte helt luktfri. Utsläpp till luft från transporter Transporter till och från bruket står för en stor del av de totala utsläppen till luft från verksamheten. Transporterna av råvaror in till bruket sker främst via lastbil. Huvuddelen av produkterna transporteras från bruket på järnväg. Utsläpp av processvavel till luft Utsläpp av process-no x till luft Utsläpp av energi-no x till luft ton S/år 200 150 100 VILLKOR ton NO x /år 600 500 400 300 VILLKOR ton NO x /år 250 200 150 VILLKOR 50 200 100 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 0 2008 2009 2010 2011 2012 0 2008 2009 2010 2011 2012 Utsläpp av stoft till luft mg stoft/m 3 BARKPANNA SODAPANNA MESAUGNAR 300 250 VILLKOR 200 VILLKOR VILLKOR 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012 14 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
beskrivning av avloppsvattenrening FöRSedimenteRinG Avloppsvattnet från pappersbruket, sulfatfab riken (förutom blekeriet), flutingbruket samt renseriet leds till två bassänger på 1 420 m 2 vardera. Här sedimenterar cirka 85 % av partiklarna, huvudsakligen fibrer, till botten. Det sedimenterade slammet pumpas till en avvattningsanläggning där det pressas till en torrhalt på cirka 35 40 %. Slammet blandas med bark och förbränns sedan slutligen i brukets barkpanna. Det renade vattnet från försedimenteringen pumpas tillsammans med blekeriets avloppsvatten i en cirka 1,5 kilometer lång ledning till LAS. LAS LånGtidSLuFtAd AKtiv SLAmAnLÄGGninG Anläggningen består av ett maskinhus med tillhörande värmeväxlarsystem för nedkylning av inkommande avloppsvatten, tre dammar samt en mellansedimenteringsbassäng. AnoxiSK Zon FöRStA dammen har en volym om 20 000 m 3 och är en anoxisk (syrefattig) zon. Tre stycken omrörare håller vattnet väl omblandat. Den anoxiska zonens viktigaste uppgifter är att reducera kloratjoner samt gynna de mikro organismer som behövs för en effektiv rening. LuFtAd Zon AndRA dammen är betydligt större, 86 000 m 3, och är en luftad zon. Ytluftare och omrörare ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. I den luftade zonen bryter mikroorganismer ner syreförbrukande ämnen. I samband med detta tar de upp fosfor och kväve. Från luftade zonen leds vattnet till en mellan sedimenteringsbassäng. mellansedimenteringenen är en rund bassäng med en diameter på 46 meter. Här skiljs mikroorganismerna åt genom att de sjunker till botten av bassängen. Huvud delen av det avskilda bioslammet återförs till anoxisk och luftad zon, så kallat returslam. Det äldsta bioslammet tas ut från anläggningen, avvattnas, blandas med bark och förbränns i brukets barkpanna. Det renade vattnet återgår till fabriksområdet för slutsedimentering. KyLdAmmen tredje dammen Inom LAS anläggningen finns en kyldamm med volymen 150 000 m 3. Den här dammen används om ytterligare kylbehov föreligger av inkommande avloppsvatten till LAS. Normalt sett är dammen inte i drift. Om den tas i drift, åstadkommer den en sänkning av temperaturen via vattnets passage genom kyldammen. Tempera turen för inkommande avloppsvatten till LAS bör vara cirka 40 C, eftersom det är då bakterierna verkar bäst. SLutSedimenteRinG det SiStA ReninGSSteGet Vattnet från mellansedimenteringen eller kyl dammen leds till två slutsedimenteringsbassänger lokaliserade på bruksområdet. Här sjunker mindre mängder av bioslam, som tidigare inte har sedimenterat i LAS anläggningen. Detta slam pumpas åter till försedimenteringen och det renade vattnet leds slutligen ut till Motala Ström. Vattenprovtagning samt analys. billerudkorsnäs skärblacka Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 15
Utsläpp till vatten Utsläppen till vatten består huvudsakligen av beståndsdelar från veden som används i produktionen. Vid barkning och tvättning av veden i renseriet hamnar till exempel olika vedkomponenter i tvättvattnet. Under kokning och blekning bryts bestånds delar i veden (lignin, kolhydrater, hartsämnen etc.) ner och tvättas bort för att få fram de rena cellulosa fibrerna. De komponenter som tvättats bort går vidare för fortsatt behandling i sodapannan respektive avloppsvattenreningen. Vissa ämnen förbrukar syre då de släpps ut och bryts ner i vattendraget. Denna syreförbrukning mäts som BOD och COD. Sådana utsläpp kommer från de flesta produktions avdelningarna, men framför allt från tillverkningen av massa samt från flutingbruket. I blekeriet bildas även små mängder klorerade ämnen, vilka mäts som AOX. Fasta partiklar kan bestå av fiberrester från de olika produktionsavdelningarna och slam från den biologiska reningen. Dessa utsläpp mäts via filtrering och kallas SÄ (suspenderade ämnen). Fosfor (P) och kväve (N) är växtnäringsämnen som främst finns i veden och råvattnet. Utsläppen av de olika ämnena minskas genom åtgärder både i själva processerna och med speciella reningsmetoder. Vattenvårdsåtgärder Omfattande miljöåtgärder har satts in vid Skärblacka Bruk under årens lopp. De flesta åtgärderna har vidtagits internt i fabriken genom förbättringar av processerna. Massatvättningen efter kokning och syrgasblekning har undan för undan förbättrats och allt mer av den utlösta vedsubstansen har kunnat återföras till förbränning. Processlutning har inneburit att olika processvatten i allt högre grad cirkuleras och återanvänds. Tack vare detta reduceras utsläppen. De interna åtgärderna i olika fabriksavdelningar har kompletterats med förbättrad extern rening av brukets samlade processavloppsvatten. Utsläpp av TOC till vatten ton TOC/dygn 10 8 VILLKOR 6 4 2 Utsläpp av suspenderade ämnen (SÄ) till vatten ton SÄ/dygn 3 VILLKOR 2 1 Utsläpp av totalfosfor till vatten kg fosfor/dygn 20 VILLKOR 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 0 2008 2009 2010 2011 2012 0 2008 2009 2010 2011 2012 Utsläpp av AOX till vatten kg AOX/ton blekt massa 0,20 VILLKOR Utsläpp av totalkväve till vatten kg kväve/dygn 250 0,15 0,10 0,05 200 150 100 50 VILLKOR 0,00 2008 2009 2010 2011 2012 0 2008 2009 2010 2011 2012 16 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Ytluftare i den luftade zonen i LAS ser till att vattnet är syrerikt samt att mikroorganismerna (bioslammet) inte sjunker till botten. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 17
Ordförklaringar AOX (ADsorbable Organic halogens) En samlingsterm för den mängd klor som är bunden till organisk substans. Bildas vid blekning av pappersmassa med klorhaltiga kemikalier men bildas också naturligt. Barkpanna Panna som eldas med främst bark och andra biobränslen för ångproduktion. Barrved Tall- eller granved. Har längre och starkare fibrer än lövved. Den viktigaste råvaran för starkt papper. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växt riket. Exempel är bark, svartlut och talloljebeck. Blekning Kemisk process för att få en ren, ljus (vit) och åldersbeständig massa. Vid Skärblacka Bruk används klorgasfri ECF-blekning. BOD (Biochemical Oxygen Demand) Biokemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som under sju dygns nedbrytning av utsläppet hinner förbrukas av mikroorganismer. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemisk syreförbrukning är ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten. Deponi Avfallsupplag som sköts under kontrollerade former. ECF-blekning (Elementary Chlorine Free) En metod där pappersmassa bleks med bland annat klordioxid och peroxid. Emission Utsläpp av ett ämne till luft, mark eller vatten. Fluting Det vågformade mellanskiktet i wellpapp. Till verkas av ny- eller returfiber. Fosfor (P) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket fosfor i avloppsvattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) i sjöar, vilket i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Fossila bränslen Bränslen baserade på organiska koloch väte föreningar från sediment eller sedimenterad berggrund främst kol, olja och naturgas. Halvkemisk massa (NSSC-massa) Massa där fibrerna frilagts genom en kombination av kemisk och mekanisk bearbetning (raffinering). Indunstning Med hjälp av värme drivs vatten och andra flyktiga ämnen av från exempelvis svartlut, varigenom torrhalten höjs. ISO 14001 Internationella standardiseringsorganisationen ISO:s standard för uppbyggnad av miljöledningssystem. Kondensat Ämnen som vid kylning övergått från gasform till flytande form, till exempel ånga som har övergått till vatten. Kontrollprogram Dokument som beskriver vilken egen kontroll en verksamhetsutövare ska utföra för att följa upp att utsläppsvillkor och andra lagkrav klaras. Kväve (N) Ett grundämne som ingår i veden. För mycket kväve i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofi ering), som i sin tur kan ge upphov till syrebrist vid nedbrytning av växter. Lakvatten Det vatten (huvudsakligen regnvatten) som lakar ut från till exempel en deponi. Lignin Vedämne som utgör cirka 30 % av det totala vedinnehållet. Huvuddelen av ligninet löses ut i kokningsprocessen vid massatillverkning och ingår tillsammans med utlösta kolhydrater i svartlut. Luftad damm Biologisk reningsmetod som minskar halterna av bland annat COD, BOD och AOX i avloppsvattnet. 18 Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 billerudkorsnäs SKÄRBLACKA
Lövved Vanligen björk. Har kortare fibrer än barrved. Viktigaste råvaran vid framställning av fluting samt skriv- och tryckpapper. Mesaugn Viktig del i sulfatfabrikens kemikalieåter vinning. I denna ugn bränns mesan (kalciumkarbonat) om till kalk (kalciumoxid). MG-papper (monoglättat) Papper som torkas på stor högglanspolerad Yankeecylinder och blir blankt på ena sidan. Används bland annat till förpackningar med höga renhetskrav. Miljöaspekter De utsläpp och den resursförbrukning som verksamheten förorsakar. Miljökonsekvens beskrivning Utredning av vilka konsekvenser en viss verksamhet får för miljön. NO X (Kväveoxider) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som faller ner som surt regn. Har även en gödande effekt. PEFC och FSC Två olika internationella system för certifiering av skogsbruk. Recipient Den del av en anläggnings närmiljö, till exempel luft och vatten, som tar emot utsläpp. Renseri Den anläggning i massa- och pappersbruket där inkommande ved barkas och flisas innan kokning. Rödlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid tillverkning av halvkemisk massa. Skrubber Anordning för tvättning av gas. Ett vätskeflöde tar upp partiklar och lösta ämnen, exempelvis svaveldioxid, från gasen. SO 2 (Svaveldioxid) En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra och faller ner som surt regn. Sodapanna En ångpanna med en kemisk reaktor i botten. Det organiska materialet i luten (vedresterna) bränns vid mycket hög temperatur. Ånga genereras medan det oorganiska materialet bildar en smälta på botten av pannan. Smältan omvandlas sedan till kokkemikalier igen. Sulfatmassa Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut. Svartlut Namn på den förbrukade kokvätskan vid sulfatmassatillverkning. Svartluten förbränns i sodapannan varvid de utlösta vedämnena (främst lignin) ger energi till ång- och elproduktion. De förbrukade kemikalierna i svartluten återskapas i sulfatfabriken till nya kokkemikalier vilket är en förutsättning för både miljö och ekonomi. SÄ Suspenderade ämnen i vatten, bestående av fibrer och andra partiklar som till stor del kan avlägsnas genom filtrering. Säckpapper Papper med hög hållfasthet framställt av barrvedssulfatmassa. Vitlut Namn på den kokvätska som används vid sulfatmassatillverkning. Vitlut innehåller natrium hydroxid och natrium sulfid. Wellpapp Wellpapp tillverkas genom hoplimning av vanligtvis två plana skikt (liner) med ett vågformigt skikt (fluting) emellan. Billerudkorsnäs SKÄRBLACKA Verksamhets- och miljöbeskrivning 2012 19
Verksamhets- och miljöbeskrivningen kan laddas ned som pdf från www.billerudkorsnas/hallbarhet/rapporter/miljorapporter. Vid frågor kontaktas: BillerudKorsnäs Skärblacka AB Monica Lundgren Informatör Telefon +46 11 24 53 01 monica.lundgren@billerudkorsnas.com Eva-Lena Strömberg Processutvecklings- och miljöchef Telefon +46 11 24 57 87 eva-lena.stromberg@billerudkorsnas.com Lars Johansson Miljöingenjör Telefon +46 11 24 55 49 lars.g.johansson@billerudkorsnas.com BillerudKorsnäs Skärblacka AB, 617 10 Skärblacka, SwedenPhone: +46 (0) 11 24 53 00 www.billerudkorsnas.com