Specifika lärandemål



Relevanta dokument
Specifika lärandemål

Läshänvisningar och specifika lärandemål

Läshänvisningar och specifika kunskapsmål

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Cellen och biomolekyler

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lite basalt om enzymer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Proteinstruktur och Hemoglobin

Biologi 2. Cellbiologi

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Definiera de stereokemiska begreppen cis-trans-isomerer och optiska isomerer (D/L) av aminosyror och kolhydrater.

Det gäller att vara tydlig!

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

d=236

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Biologisk katalysator

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Kolhydrater. Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman

Användning av kol och energikällor

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

Proteiner Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Översikt metabolismen

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Intermolekylära krafter

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT Introduktion till cellens och organismers metabolism (sid )

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Teknisk biologi ENZYMER teknisk användning Per-Olof Larsson, Tillämpad biokemi

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

KARBOKATJON KARBANJON

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Kunskapsmål ht (reviderade )

hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

c) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Kapitel Var är vi i kursen???

4. Organiska föreningars struktur

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

Intermolekylära krafter

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Värmens påverkan på livsmedel. Vad sker vid upphettning av vår mat?

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Kursansvarig: Björn Åkerman

Omtentamen KE0026, 10p, Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p.

FAKTA. har samma kemiska egenskaper. Skillnaden mellan dem ligger i att de vrider planpolariserat ljus åt var sitt håll.

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (16) Kurskod: 8LAG10

Biologisk kemi 7,5 hp HX 1001 Introduktionskurs i kemi, 1,5 hp HX januari- 11 mars 2014

Kapitel 2. Kovalent bindning

Modifierat av ÅRö , ÅRö+BiA VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Transkript:

Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk biokemi Reviderade 130923 (Åke Rökaeus; MBB) Specifika lärandemål Avsnitt 1 (delavsnitt b) SYSTEMATISK BIOKEMI Innehåll * Introduktion till kolhydraters och lipiders struktur och funktion * Proteiners struktur, egenskaper och funktion * Enzymer och deras verkan samt vitaminers funktion * Grundläggande organisk och fysikalisk kemi samt nomenklatur * Introduktion till nukleotiders struktur och funktion Litteratur del: Ferrier (F)/Harvey & Ferrier: Biochemistry 6:e/5:e uppl. (2013/2011). Alberts et al. (Alberts): Molecular Biology of THE CELL, 5:e uppl. (2008). Ingelman-Sundberg & Persson [I-S.P.]: Bokutdrag från Människokroppens kemi finns för nedladdning på kurswebben. Serinproteaser - se kurswebben för länka Allmänna mål till delavsnitt 1b enligt kursplanen redogöra för: Cellens kemiska byggstenar, (S1-S2). Kommentarer: De detaljerade och specifika lärandemålen som finns angivna på de följande sidorna avseende kunskaper och förståelse, är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: I mål som du skall kunna redogöra för/beskriva (S2) och andra mål som du skall känna till/kunna identifiera (S1). Med S2 avses en mera sammansatt och detaljerad kunskap. Med S1 avses en enklare form av kunskap, som ofta avser endast principer eller en väldigt exakt/specifik kunskap. OBS - känna till skall dock ej tolkas såsom att det är mindre viktigt utan att detaljnivån på lärandemålen är på en enkel SOLO-nivå. Med analysera/relatera/förstå avses en högre SOLO-nivå (S3 eller S4).

Specifika lärandemål: KOLHYDRATER F/HF: kap 7:I-II, 11:I-IIB, 11:IVA, 14:I-II, 14:V (ytligt) och14:vi-vii, 27:VI och fig. 31.16. Alberts: sid 55-58, fig. 2.26, 112-113, 116, 1178-1182. I-S.P.: kap 5 (sid 111-130) beskriva (definiera) vad kolhydrater är och vilka olika funktioner de har. redogöra för strukturen hos monosackariderna glukos, galaktos, ribos, deoxyribos, och fruktos m.h.a. Haworth (H)-projektioner och för glukos och galaktos också m.h.a. Fischerprojektioner. redogöra för strukturen hos följande övriga kolhydraters struktur: maltos och isomaltos (H), laktos (H) och sukros (H). beskriva vilket asymmetriskt kol som avgör om ett socker är L eller D, respektive! eller ". förklara begreppen enantiomer, epimer, anomer och mutarotation. definiera vad som menas med en glykosidbindning samt kunna beskriva hur en sådan kan klyvas (hydrolys och fosforolys). redogöra för skillnaden mellan!# och ß-glykosidbindningar och förstå den biologiska relevansen av denna skillnad. beskriva strukturen hos polysackariderna stärkelse (amylos och amylopektin), cellulosa och glykogen som alla är exempel på homoglykaner. analysera betydelsen av att ett socker i linjär form, kan utsättas för en nukleofil attack. heteroglykanerna heparin och hyaluronsyra principiella uppbyggnad (ej formler), förekomst och funktion. proteoglykanernas och glykoproteinernas principiella uppbyggnad (ej formler) och funktion. LIPIDER F/HF: kap 15:I, 16:I-II, 17:I-II, fig. 17.7 o17.9 (ytligt17:iiid-e), 17:V-VI, 18:I-II, 27:VA1-B5 och fig. 28.22. Alberts: sid 58-59, 114-115 och 617-636. I-S.P.: kap 5 (sid 143-151) beskriva (definiera) vad en lipid är och vilken funktion olika typer/klasser av lipider (t.ex. fettsyror, triacylglyceroler [triglycerider], fosfolipider och steroider) har. redogöra för följande lipiders specifika struktur (formelmässigt) resp. principiella uppbyggnad: fettsyror (palmitinsyra, stearinsyra, oljesyra, linolsyra, linolensyra, arakidonsyra, EPA och DHA) resp. mono-, di-, triacylglyceroler; fosfolipiderna (fosfatidyletanolamin, fofatidylkolin och fosfatidylserin) och kolesterol. beskriva membraners principiella struktur (inkl. bindningar och hur membranets egenskaper påverkas av olika typer av omättade fettsyror och kolesterol). beskriva membranproteiners (se nedan) olika funktioner och principiella uppbyggnad. vad som menas med att ett ämne är amfifilt, och vad en detergent är. vad som menas med $-fettsyror, essentiella fettsyror (linol- och linolensyra) samt vad som avses med förkortningarna EPA och DHA och till vilken klass av $-fettsyror dessa tillhör. fosfolipiden fosfatidylinositols och cardiolipins principiella uppbyggnad, förekomst och funktion. 2

fosfatidsyra, lysofosfatidsyra, sfingosin, ceramid, sfingomyelin och glykolipiders principiella uppbyggnad och funktion. PROTEINER F/HF: kap 1-4 (ytligt kap 3:IV, 4:III), ytligt 20:I-II o 27:VIIA, 28:IV, 28:XIIIA1-2, 29:I och 31:VI. Alberts: sid 45-55, 59-60, 63-64, 106-111, 125-148, 151-158, 186-187 samt sid 388-396 (ytligt) och 1184-1191. I-S.P.: kap 5 (sid 134-135 [peptider]) beskriva den generella strukturen och funktionen för aminosyror. namnge de 20 (ibland 21) olika aminosyrorna som byggs in i våra proteiner. utifrån strukturen hos de olika aminosyrornas sidokedjor, förutsäga de olika aminosyrornas egenskaper i olika fysiologiska miljöer och i vilka typer av bindningar de kan vara involverade i. beskriva peptidbindningens egenskaper och struktur. beskriva proteiners strukturer på olika nivåer (primär, sekundär, tertiär, kvartenär) och vilka typer av kemiska bindningar som verkar stabiliserande på de olika nivåerna. beskriva och förstå olika typer av kemisk bindning som är av betydelse för den tredimensionella strukturen av våra proteiner (kovalent bindning: disulfidbryggor och icke kovalent bindning: jonbindning, vätebindning, van der Waals-bindning och hydrofoba interaktioner). beskriva sekundärstrukturtyperna!-helix, kollagenhelix, "-skikt (""-pleated sheet") och "reverse turn" samt kunna ange vilka bindningstyper som är involverade i dessa strukturer. beskriva vad som menas med begreppen loop, motiv (supersekundärstruktur), domän (modul) och subenheter. beskriva strukturen för de globulära typproteinerna hemoglobin (fetalt och adult) och myoglobin samt känna till deras allmänna funktion. Kunna i detta sammanhang beskriva den prostetiska gruppen hem s principiella uppbyggnad och funktion (även strukturpåverkan vid bindning av O 2 ). förklara hur hemoglobin kan fungera som buffert, samt kunna förklara begreppen kooperativitet (O 2 ) och allosteri (H +, CO 2, 2,3-BPG). beskriva fibrösa proteiners allmänna struktur och egenskaper och speciellt typproteinet kollagens (typ1) specifika uppbyggnad (inklusive sammanhållande krafter), dess posttranslationella modifieringar och vilken betydelse dessa har för strukturen, samt förstå betydelse av vitamin C för vissa av dessa. redogöra för begreppet denaturering och analysera mekanismerna bakom olika denatureringssätt. hur proteiner kan fungera som förstadier till biologiskt aktiva peptider. olika typer av posttranslatoriska protein- och peptidmodifieringar (t.ex. klyvning, hydroxylering, %-karboxylering, N- och O-glykosylering, disulfidbryggor, fettmodifieringar) och deras betydelse för funktion. proteinindelningsbegreppen fibrösa och globulära proteiner, konjugerade proteiner (ex. glykoproteiner, hemproteiner och metalloproteiner) samt skillnaden mellan glykoproteiner och glykerade proteiner. systemen med tre- respektive enbokstavsbeteckningar för aminosyror och att dessa vanligen baseras på de inledande bokstäverna i namnet. vad som menas med begreppet essentiella aminosyror och vilka aminosyror som är grenade. 3

ENZYMER OCH VITAMINER F/HF: kap. 5, 6:I-IV, 11:IVA (ytligt), 19:IIB2 (ytligt), 28:I-X och 28:XIII. Alberts: sid 65-87, 118-119, 137-138, 155 (fig. 3-38), 158-177 samt ytligt 388-396 och 1118-1121. Laborationskompendium Digestion (DFM1:3 II). Serinproteaser (se kurswebben för länkar): http://pingpong.ki.se/public/courseid/5729/lang-sv/publicpage.do?item=3856221 redogöra för hur en reaktion påverkas av sitt enzym (jämvikt, aktiveringsenergi, reaktionshastighet), den aktiva ytans funktion, läge/lokalisation och begreppet specificitet. förklara i termodynamiska termer hur ett enzym verkar och i detta sammanhang kunna förklara innebörden av Gibbs fria energi och vad &G kan säga om en reaktions benägenhet att ske spontant. beskriva hur enzymaktiviteten påverkas av ph, temperatur och inhibitorer (irreversibla, reversibla: kompetitiva, nonkompetitiva). redogöra för den metabola betydelsen av storheterna V max och K m för ett givet enzym. definiera och förstå den funktionella betydelsen av begreppen kovalent modifiering (reversibel [ex. fosforylering och defosforylering] och irreversibel) och alloster enzymreglering (ex. fosfofruktokinas). redogöra för olika andra sätt att reglera enzymaktivitet (t.ex. genaktivering, nedbrytning). definiera begreppen isoenzym och zymogen (proenzym). redogöra för sambanden mellan enzym-coenzym (holo-, apo- och coenzym) och vitamincoenzym-cofaktor. beskriva vilken betydelse cofaktorer (metalljoner, coenzymer, proteiner) har för enzymers funktion och struktur (ex. carboxypeptidas A). beskriva principer för katalytisk funktion (typenzymer serinproteaser) och kunna beskriva denna enzymgrupps uppbyggnad, de fyra funktionella enheterna i aktiva centrumet och katalytiska mekanism (nukleofil attack) [återkommer under DFM1:3II]. funktionen av coenzymet liponsyra och biotin, funktionen av askorbinsyra och vitamin K samt funktionen och vilka vitaminer som ingår i NAD(P) +, FAD, tiaminpyrofosfat, coenzym A, pyridoxalfosfat, cobalamin, tetrahydrofolsyra. den principiella strukturen för NAD(P) + och FAD (modifierat vitamin, PP, ribos, adenin). olika enzymklasser (I-VI) och vilka typreaktioner de katalyserar. Michaelis-Mentens ekvation (grafiskt utseende, förutsättningar och betydelse av ingående storheter, samt begreppet mättnadskinetik). vad som menas med ett endo- resp. exopeptidas. mekanismer och betydelse av proteinnedbrytning (sambanden ubiquitinering-proteasom samt caspaser-apoptos) [se koncept DFM1:2]. hur man utför en kinetisk enzymanalys [kommer praktiskt under DFM1:3II]. vad som menas med 1:a och 0:te ordningens kinetik [kommer också på DFM1:4 alkohol]. NUKLEOTIDER F/HF: kap. 22:I+II. Alberts: sid 116-117 (panel 2-6). den generella strukturen för olika nukleotider, kunna namnge dem och beskriva olika funktioner för dessa. indelningen i olika klasser av nukleotider samt kunna ange dess namn. skillnaden mellan begreppen nukleotid och nukleosid. 4

KEMISKA GRUNDER (OBS! de flesta lärandemålen nedan är repetition av lärandemålen från gymnasiet) I.-S.P.: kap 2, 3 och 4 F/HF: kap. 1:III och 6:I-IV. Alberts: sid 62-65, 71-72, 80-81, 86 (fig. 2-66), 93 (fig. 2-73 och 2-74), 106-111, 112 (isomers), 116-117, 818 (fig. 14-9), 828-829. beskriva begreppet solvatisering (specialfall hydratisering) och förstå dess biologiska betydelse (ex jonkanaler). förstå namn på enkla föreningar så att man kan förutsäga de kemiska egenskaperna (speciellt viktigt är funktionella grupper och deras egenskaper). systematiskt namn, trivialnamn och konstitutionsformel (strukturformel) för vatten, alkaner med 1-4 kol, alkoholer (metanol, etanol, glycerol), aldehyder (acetaldehyd, glyceraldehyd), ketoner (aceton), karboxylsyror (ättiksyra), ammoniak, aminer, och för följande grupper: acyl, acetyl, metyl, hydroxyl, amid, amino, karboxyl, tiol, ester och fenyl. definiera de stereokemiska begreppen cis-trans-isomerer och optiska isomerer (D/L) av aminosyror och kolhydrater. beskriva fosfatgruppens uppbyggnad och redogöra för hur dess bindning till vissa föreningar kan fungera som "energibärare". beskriva ATPs principiella uppbyggnad och funktion som grupp- och energidonator. förstå och definiera med hjälp av oxidationstal vad som menas med oxidation och reduktion i biologiska system (ex. oxidation och reduktion i systemet alkohol - aldehyd - karboxylsyra [fysiologiskt: enzymerna ADH och aldehyddehydrogenas; kommer på DFM1:4]). beskriva de strukturella likheterna mellan "energibäraren" ATP, AMP (byggsten i DNA) och coenzymerna NAD + och FAD. redogöra för begreppet ph, syrakonstant (pk a ) samt kunna beskriva hur en buffert fungerar. kemiskt förklara hur ändringar i ph kan påverkan proteiners struktur och funktion. oktettregeln, samt kunna definiera begreppen valenselektron och elektronegativitet (minnesramsan: F, O, N, Cl, Br, I, S, C, H). hur man använder Fischerprojektioner och Haworthprojektioner. parametrar som är av betydelse för ett ämnes reaktionsbenägenhet (resonanseffekter, steriska effekter, induktiva effekter). de mera generella stereokemiska beteckningssätten E/Z för dubbelbindningar och R/S för optiska isomerer. strukturen för pyrofosfat (PPi). 5