Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor"

Transkript

1 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan

2 2

3 Kolhydraters struktur 1. Kolhydraterna kan indelas i olika klasser med avseende på antal subenheter i molekylen. Definiera följande begrepp samt exemplifiera med de fysiologiskt viktigaste kolhydraterna ur varje klass. a. Monosackarid b. Disackarid c. Polysackarid d. Oligosackarid 2. Vad menas med aldos resp. ketos? Ge exempel. 3. En sockermolekyl med minst 4 kol kan uppträda i såväl cyklisk som acyklisk form. Rita de cykliska respektive acykliska formerna av glukos, fruktos och ribos. Ge fullständiga namn för de cykliska formerna. 4. Kolhydrater med samma bruttoformler kan uppträda i olika former med helt skilda kemiska egenskaper. I detta sammanhang används en rad olika begrepp för att karaktärisera närbesläktade föreningar. Redogör för följande begrepp samt ge exempel på föreningar som är: a. Isomerer b. Anomerer c. Enantiomerer d. Epimerer e. Diastereomerer (diastereoisomerer) 5. Vad är en glykosidbindning? Rita två glukosrester sammanbundna med α1-4-, resp. β1-4- bindning. 6. Vilka monosackarider bygger upp nedan angivna disackarider och hur ser glykosidbindningen ut i resp. sockerart? Rita! (B, Digestionskomp.) a. Sukros Svar: Glukos, fruktos, α1-β2 b. Maltos Svar: Glukos, glukos, α1-4 c. Laktos Svar: Galaktos, glukos, β Vilken kemisk förening bildas som biprodukt vid omvandling av två monosackarider till en disackarid? Svar: Vatten 8. Stärkelse är uppbyggd av två olika polysackarider. a. Vilka är dessa? b. Beskriv skillnaden i polysackaridernas struktur: c. Hur skiljer sig stärkelse strukturmässigt från glykogen? 9. Hur är cellulosa uppbyggt? Vad skiljer denna molekyl från stärkelse? Varför kan vi inte tillgodogöra oss energi från cellulosa? (B, Digestionskomp.) 10. Oxidation av 1:a resp. 6:e kolatomen i glukos ger upphov till karboxylsyror. Vad heter dessa? Svar: D-glukonsyra resp. D-glukuronsyra. 3

4 Digestion och absorption 11. Vilka är de viktigaste dietära kolhydraterna i vår föda? (B, Digestionskomp.) 12. Redogör för nedbrytningen av kolhydrater i magtarmkanalen. Vilka enzymer deltar och vilka blir produkterna? (B, Digestionskomp.) 13. Den vanligast förekommande enzymdefekten hos människa drabbar digestionen av ett speciellt socker. Vilket är det aktuella enzymet? Vilka symtom ger enzymdefekten upphov till? Svar: Laktas. Diarré och gaser. 14. Kolhydratabsorptionen i tarmen sker huvudsakligen via två olika mekanismer. Redogör för dessa, samt ange vilka socker som tas upp med respektive absorptionsmekanism. Kan disackarider tas upp i tarmen? (Digestionskomp.) Svar: Disackarider tas inte upp. Glukos och galaktos tas upp aktivt dvs tillsammans med Na +, fruktos tas upp lätt men ej aktivt (faciliterad diffusion). 15. Hur transporteras kolhydraterna från tarmen och i vilket organ hamnar huvuddelen? 16. Vilka organ är, förutom tarmen, nödvändiga för normal digestion och absorption av lipider? Svar: Pankreas och lever. 17. På vilket sätt påverkar lipiderna i mag-tarmkanalen sekretionen av galla och pankreassaft? (Digestionskomp.) 18. Vilken funktion har pankreaslipas resp. colipas? (B, Digestionskomp.) 19. Vilka hormoner deltar i digestionen av våra födoämnen? Varifrån utsöndras hormonerna och vilken funktion har de? (Digestionskomp.) Svar: De utsöndras från olika celler i övre tunntarmen. Cholecystokinin stimulerar utsöndring av enzymrikt pankreassekret och tömning av galblåsan. Sekretin stimulerar utsöndring av bikarbonatrik och vattenrik pankreassaft. Båda hämmar magsäckens motorik och tömning. 20. För att digestionsprodukterna ska kunna absorberas måste de solubiliseras. Solubiliseringen sker genom upptag i miceller. (Digestionskomp.) a. Hur är en micell uppbyggd? b. Vilka digestionsprodukter tas framför allt upp av micellerna? c. Var i mag-tarmkanalen absorberas gallsalterna resp. digestionsprodukterna? d. Hur sker absorptionen? 21. Vad kallas tillstånd med fett i feces och vid vilka sjukdomar uppträder det? (B, Digestionskomp.) 22. Vilka vitaminer kan man få brist på om fettabsorbtionen inte fungerar? 23. Proteinbehovet ökar om inte tillräckliga mängder kolhydrater och fett ingår i dieten. Varför? Svar: Aminosyror används då för energiproduktion bl a via glukos. 4

5 24. Vilka proteolytiska enzymer behövs för fullständig digestion av proteiner? Var syntetiseras dessa enzymer? 25. I vilken form secerneras de proteolytiska enzymerna? Varför är detta lämpligt? Vad menas med autokatalytisk aktivering? Hur aktiveras de olika proenzymen? 26. Vad krävs för att aminosyror skall absorberas? Varför hämmar tillförsel av en specifik aminosyra absorptionen av vissa andra aminosyror, men inte av övriga? (Digestionskomp.) 27. Kan di- och tripeptider absorberas? (Digestionskomp.) Svar: Di- och tripeptider absorberas men hydrolyseras intracellulärt så att endast fria aminosyror kommer ut i blod. Glykolys och glukoneogenes 28. Var i cellen äger glykolysen rum? 29. Glykolysens första steg innebär en fosforylering av glukosmolekylen, varvid glukos-6-fosfat bildas. Denna förening är en av knutpunkterna i intermediärmetabolismen. Reaktionen kan katalyseras av olika isozymer. Vilka är dessa? Hur skiljer sig isozymerna åt vad gäller förekomst i kroppen, reglering och affinitet för glukos? Vilken primär funktion har de olika isozymerna? 30. Katjoner behövs i kinaskatalyserade reaktioner. Varför? 31. Glukos 6-fosfat kan, förutom att metaboliseras vidare i glykolysen, även omvandlas via två andra viktiga syntesvägar. Vilka? Svar: Pentosfosfatvägen (HMP-shunten) och glykogenesen. 32. Även glykolysens tredje steg är en fosforylering. Varifrån kommer fosfatgruppen? Vad heter enzymet som katalyserar reaktionen? De båda fosforyleringsreaktionerna leder bl a till frisättning av en stor energimängd i form av värme. Vad får detta för konsekvens vad gäller jämvikten hos reaktionerna? 33. I glykolysen sker klyvning av ett hexosdifosfat till två triosfosfater. Vad heter enzymet som katalyserar denna reaktion? Namnge reaktionens substrat och produkter. Förklara den kemiska reaktionen. 34. Reaktionen kan sägas utgöra ett "vägskäl", eftersom de båda triosfosfaterna kan omvandlas vidare via två olika metabola vägar. Den ena av dessa är glykolysen,men vilken är den andra? Svar: Syntes av glycerolipider. 35. De båda triosfosfaterna kan överföras i varandra. Beskriv reaktionsmekanismen. Vilken intermediär bildas? Svar: Keto-enoltautomeri. Intermediären är en endiol. 36. Vid oxidationen av glyceraldehyd-3-fosfat sker en fosforylering av en intermediär utan att ATP deltar. Förklara hur detta är möjligt genom att beskriva mekanismen. 5

6 37. I ytterligare en reaktion i glykolysen bildas ATP direkt (till skillnad mot oxidativ fosforylering) när en intermediär omvandlas till en annan. Vilkena reaktion åsyftas? Förklara hur det är möjligt att ATP bildas i denna reaktion! Vad har dessa reaktioner för fysiologisk betydelse? 38. För omvandling av 3-fosfoglycerat till 2-fosfoglycerat krävs katalytiska mängder av en förening som har stor betydelse för syrgastransporten i röda blodkroppar. Vilken är föreningen och hur verkar den i mutasreaktionen? 39. Under aeroba förhållanden sker en nettosyntes av NADH i glykolysen. I vilken reaktion bildas NADH? 40. Vid anaerob glykolys bildas laktat. Vad är syftet med reaktionen? Svar: "Syftet" är att återoxidera NADH så att glyceraldehyd-3-fosfat ska kunna oxideras. 41. Vad heter enzymet som omvandlar pyruvat till laktat? De olika isozymerna har olika egenskaper som förklaras av deras olika roller förklara! 42. Vad kallas den metabola cykel som bidrar till musklernas förmåga att producera energi under anaeroba förhållanden och hur är denna cykel uppbyggd? Processen har betydelse även för andra celler i kroppen. Förklara! 43. Sammanfatta glykolysens energiförhållanden genom att besvara följande: (B, tabell 18.4) a. Hur många ATP konsumeras per oxiderad molekyl glukos? b. Hur många ATP genereras per oxiderad molekyl glukos? c. Hur många reducerade coenzymer produceras under aeroba förhållanden per oxiderad molekyl glykos? Hur många ATP kan erhållas per molekyl glukos genom återoxidation av dessa ekvivalenter? d. Vilken blir den maximala nettoproduktionen av ATP i glykolysen per molekyl glukos under aeroba respektive anaeroba förhållanden? 44. Den metabola regleringen av glykolysen är koncentrerad till tre reaktionssteg. Vilka är reaktionerna och vad har de gemensamt? Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? Svar: Hexokinas, PFK-1 och pyruvatkinas irreversibla reaktioner. 45. Vid reglering av glykolysen förekommer feed-forward-stimulering. Vilket enzym regleras på detta sätt och vilken är den allostera effektorn? Svar: Pyruvatkinas, fruktos-1,6-bisfosfat. 46. Fruktos 2,6-bisfosfat har stor betydelse för regleringen av glykolysen. Beskriv syntesen av fruktos 2,6-bisfosfat. Vilket enzym katalyserar bildningen? Hur är det uppbyggt och vilken mer reaktion katalyserar enzymet? 47. Vilket enzym aktiveras av fruktos 2,6-bisfosfat? Beskriv effekten. Enzymets aktivitet regleras allostert också av andra effektorer. Vilka? 48. Vilka hormoner påverkar PFK, och hur går det till? 6

7 49. I glukoneogenesen omvandlas olika metaboliter till glukos. När är denna process aktiv? I vilka organ förekommer glukoneogenesen huvudsakligen? Svar: Mest aktiv vid svält, även vid intensivt muskelarbete. Sker huvudsakligen i lever, mindre del i njure. 50. Vilka är de viktigaste substraten för glukoneogenesen? Svar: Glykogena aminosyror, laktat, glycerol. 51. Markera i ditt metabola schema de steg i glukoneogenesen som skiljer processen från en omvänd glykolys. Vilka cellkompartment deltar i glukoneogenesen? 52. Bildningen av fosfoenolpyruvat från laktat sker via oxaloacetat. Vad heter enzymet som katalyserar bildningen av oxaloacetat och hur regleras enzymet? 53. Vilka är de energikrävande stegen i glukoneogenesen? Hur många ATP konsumeras vid omvandlingen av två molekyler laktat till en molekyl glukos? 54. Hur regleras glukoneogenesen, allostert respektive hormonellt? 55. Fruktos-2,6-bisfosfat har inte bara betydelse för glykolysens reglering, utan även för regleringen av glukoneogenesen. Förklara! 56. Det sista steget i glukoneogenesen leder till bildning av glukos, som frisätts ut i blodet. Beskriv denna process. 57. Alla kroppens celler tar upp glukos, och det basala glukosupptaget är oberoende av glukoshalten i blod. Förklara vad detta beror på! 58. Vid högre halter tas glukos huvudsakligen upp i muskel och lever. Förklara vad detta beror på! Citronsyracykeln och oxidativ fosforylering 59. Huvuddelen av cellens energiproduktion sker i mitokondrien. Karakteristiskt för denna cellorganell är att den omges av dubbla membraner. Speciellt det inre mitokondriemembranet är av avgörande betydelse för mitokondriens funktion. Beskriv detta membran. Hur skiljer sig membranet från andra membraner vad gäller struktur och permeabilitet? Vilka ämnen kan passera membranet och hur sker passagen? (B sid 504, 530) 60. Den fortsatta oxidationen av pyruvat till CO 2 och H 2 O sker i mitokondrien. Hur transporteras pyruvat in i denna organell? 61. Pyruvat kan slussas in i citronsyracykeln via olika vägar. Vilka är dessa och vilken subcellulär lokalisation har reaktionerna? (B sid 461, 477, 639) Svar: Pyruvat Ac-CoA (pyruvatdehydrogenas), pyruvat oxalacetat (pyruvatkarboxylas), mindre viktig: pyruvat malat (malic enzyme). De två första i mit, malic enzyme i cytosol. 7

8 62. Vad heter multienzymkomplexet som katalyserar den oxidativa dekarboxyleringen av pyruvat till acetyl-coa? Hur många enzymer ingår i komplexet? Vilka coenzymer deltar i de olika delreaktionerna? Vilka slutprodukter bildas i reaktionen? Hur stort är enzymkomplexet? Förklara de enskilda reaktionerna! 63. Den intramitokondriella omvandlingen av pyruvat står under metabol kontroll. Hur regleras aktiviteten hos de två enzymer som katalyserar metabolismen av pyruvat? 64. I citronsyracykelns första steg sker en kondensation (sammanslagning) av två föreningar. Vilka? Förklara reaktionsmekanismen! Vad är det för organiskt-kemisk typreaktion? Vad gäller för de två substratmolekylernas respektive produktens förmåga att passera mitokondriemembranet? 65. Vad heter enzymet i reaktionen ovan och hur förändras enzymet när det binder substraten? 66. Hur isomeriseras citrat till isocitrat? Varför är isomeriseringen nödvändig för nästa steg? 67. Under den fortsatta metabolismen i citronsyracykeln avspjälkas CO 2 i två oxidativa dekarboxyleringsreaktioner. Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? I den första sker dekarboxyleringen spontant. Redogör för reaktionsmekanismen! Den andra reaktionen är analog till en annan reaktion i citronsyracykeln. Vilken? 68. I citronsyracykeln sker bildning av reducerade coenzymer i fyra reaktioner. Vilka är reaktionsstegen? Vilka coenzymer används vid de olika red-ox reaktionerna? 69. I ett av stegen i citronsyracykeln sker en direkt fosforylering (jämför med oxidativa fosforyleringen). Ange substrat och produkter i denna reaktion. Varifrån kommer den nödvändiga energin? Förklara reaktionsmekanismen! 70. Ett av enzymerna som deltar i citronsyracykeln är inbäddat i inre mitokondriemembranet. Vilket? Vilken praktisk betydelse har det? 71. Varför kan inte citronsyracykeln förlöpa baklänges? Svar: De två mest irreversibla stegen är citratsyntas och α-ketoglutaratdehydrogenas (se G 0 -värdena). 72. Hur regleras citronsyracykelns aktivitet? Svar: Tillförseln av substrat (acetyl-coa) från pyruvat (PDH), citrat hämmar också PFK-1. I cykeln är hämningen vid isocitratdehydrogenas normalt viktigast, men också citratsyntas och α-kgdh, vilka både påverkas av substrat- och produktkoncentrationer och ATP/ADP och NADH/NAD + (de exergona stegen). 73. Vilket samspel föreligger mellan glykolysen och citronsyracykeln för regleringen av glukosnedbrytningen? Svar: Se fråga NADH som bildas i cytoplasman kan inte passera det inre mitokondriemembranet. Hur kan NADH-syntes i t ex glykolysen ändå ge upphov till substrat för elektrontransportkedjan? 8

9 75. Elektrontransportkedjan (=andningskedjan) är uppbyggd av ett antal red-ox-reaktioner. I dessa deltar, förutom NADH och FADH 2, också FMN, cytokromer, FeS-proteinkomplex ("non-heme iron proteins") och coenzym Q. Beskriv dessa föreningar kortfattat. 76. Hur är de ingående red-oxparen organiserade i elektrontransportkedjan? Vad är förklaringen till att elektroner flödar genom elektrontransportkedjan till molekylärt syre? 77. Elektrontransportkedjan katalyseras av en rad enzymkomplex. Vad heter dessa och var är de lokaliserade? Hur möjliggörs "kommunikationen" mellan enzymkomplexen? 78. Beskriv hur syre stegvis reduceras till vatten utan att reaktiva syreradikaler frisätts! 79. Vilka system finns för att eliminera superoxidradikalen om denna ändå skulle frisättas? 80. Hur används den i red-oxreaktionerna frisatta energin och vilket samband har detta med den oxidativa fosforyleringen? 81. Var är ATP-syntas lokaliserat och hur är det uppbyggt? 82. Hur går det till när ATP bildas på och frisätts från ATP-syntaset? 83. Hur transporteras ADP in i mitokondrien? Beskriv mekanismen! 84. Vad blir energiutbytet vid återoxidation av en molekyl NADH resp en molekyl FADH 2 via andningskedjan? 85. Vad är den hastighetsreglerande faktorn för oxidativa fosforyleringen? Svar: Normalt ADP-tillgången. 86. Ange några föreningar som kan blockera elektrontransportkedjan eller leda till att mindre ATP bildas. 87. Hur används elektrontransportkedjan för att ge värme? 88. Beräkna energiutbytet vid fullständig oxidation av var och en av följande substanser till CO 2 och vatten! Utgå från att malat-aspartatskytteln används. a. Glukos b. Acetyl-CoA c. Succinat d. Galaktos Glykogenmetabolism och HMP-shunten 89. Kroppens stora bränslereserv är triacylglycerolerna. Varför är det nödvändigt att också lagra glykogen? 9

10 90. Vilka vävnader i kroppen innehåller mest upplagrat glykogen? Vilket organ kan innehålla den högsta glykogenkoncentrationen? 91. Vilket enzym katalyserar den initiala nedbrytningen av glykogenmolekylen? Vad kallas denna typ av klyvning och vilka blir produkterna? Vilket vitamin behövs, och vilken roll har det i reaktionen? 92. Enzymet som katalyserar den initiala spjälkningen av glykogen kan inte spjälka hela glykogenmolekylen. Förklara! 93. Vid spjälkningen av glykogen förflyttas de korta grenarna inom glykogenmolekylen. Vad heter enzymet som katalyserar denna reaktion och vilken annan funktion har enzymet? Vilka blir produkterna vid detta enzyms verkan? 94. Det sista steget i omvandlingen av glykogen till glukos katalyseras av ett enzym som uttrycks restriktivt i human vävnad. Vad heter enzymet och i vilka organ finns enzymet? Vad blir effekten om enzymet saknas?. 95. Hur regleras glykogenolysen hormonellt och allostert? 96. Beskriv strukturen för fosforylas a och b. Hur påverkas fosoforylasaktiviteten av glukoshalten? 97. Vilket glukosderivat används vid glykogensyntesen? Beskriv bildningen av detta derivat från fritt glukos. Varför är reaktionen närmast irreversibel? 98. Vilka substrat använder glykogensyntaset? Beskriv den katalyserade reaktionen. 99. Hur startar syntesen när det inte finns något glykogen från början? 100. Hur förgrenas glykogenmolekylen, och varför är det en fördel att den är grenad? 101. Hur regleras glykogensyntas hormonellt respektive allostert? 102. Regleringen av glykogenesen och glykogenolysen är samordnade. Hur påverkas glykogenomsättningen av hormonerna insulin, glukagon och adrenalin? Beskriv mekanismerna Var i cellen är hexosmonofosfatshunten (HMP-shunten eller pentosfosfatshunten) lokaliserad? 104. Markera HMP-shunten i ditt metabola schema. Under den första, irreversibla fasen av denna process bildas ett substrat som används för att bygga upp nukleinsyror. Vilken förening åsyftas? 105. Vilka huvudfunktioner har det reducerade coenzym som bildas i HMP-shunten? 106. Vilket enzym katalyserar det hastighetsreglerande steget i HMP-shunten? Ange substrat och produkter för denna reaktion? Hur regleras enzymaktiviteten? 10

11 107. Brist på detta enzym kan ge upphov till hemolytisk anemi. Förklara! Svar: Brist leder till brist på NADPH så att GSSG inte återreduceras till GSH, som behövs för att hålla membranet i form annars tas röda upp av mjälten HMP-shuntens första fas innehåller ytterligare en redox-reaktion. Ange substrat och produkter i denna reaktion I HMP-shuntens andra fas deltar bl a enzymerna transketolas, transaldolas och aldolas. Vilka reaktioner katalyseras av dessa enzymer? Studera reaktionsmekanismerna. Hur binds substraten till enzymerna? 110. Hur skiljer sig de två redoxsystemen NADH/NAD + och NADPH/NADP +? 111. HMP-shuntens andra fas är reversibel. När är första respektive andra fasen mest aktiv? 112. Sammanfatta HMP-shuntens viktigaste funktioner I vilka vävnader är HMP-shunten mest aktiv, och vad är dess funktion i dessa organ? 114. Fruktos och galaktos är monosackarider som också metaboliseras via glykolysen. Beskriv omvandlingen av dessa socker till glykolysintermediärer! Ärftliga rubbningar i metabolismen av galaktos ger upphov till allvarliga sjukdomar. Redogör kortfattat! Lipiders struktur 115. Rita den allmänna strukturformeln för en fettsyra Kolatomerna i en fettsyra kan numreras antingen med siffror eller med grekiska bokstäver. Förklara! Svar: Siffror startar från kolet i karboxylgruppen, men med grekiska bokstäver startar man med α på nästa kol Hur definieras ω-3 respektive ω-6 fettsyror? Svar: Numreringen startar från metylkolet, anger läge för dubbelbindningen som är längst från karboxylgruppen Hur många kolatomer innehåller de vanligast förekommande fettsyrorna i animal vävnad? 119. Vilken konfiguration har dubbelbindningarna i de omättade fettsyrorna i animal vävnad? 120. Vilka är de essentiella fettsyrorna och vad menas med begreppet? Svar: Vi saknar enzym för att kunna införa dubbelbindningar bortom C-10 i fettsyror, dvs den sista är 9-en. Dock behövs ω3 respektive ω6 fettsyror för membran och syntes av arakidonsyra. De som tillförs via kosten är linol- och linolensyra Rita en triacylglycerol! 11

12 122. Ange antal kol och dubbelbindningar i följande fettsyror. a. Linolsyra b. Palmitinsyra c. Oljesyra d. Linolensyra e. Arakidonsyra f. Stearinsyra antal kol antal dubbelbindningar. Biosyntes av triacylglyceroler, fosfolipider och kolesterol 123. Vilken intracellulär lokalisation har: a. Nysyntes av fettsyror? b. Förlängning av redan existerande fettsyror? c. Nysyntes av kolesterol? 124. Vid nysyntesen av fettsyror behövs två enzymsystem. Vilka? Vilket är det hastighetsreglerande enzymet samt hur regleras enzymaktiviteten? 125. Vilket vitamin behövs i ovan angivna reaktion och vilken roll spelar vitaminet? 126. Vad menas med ACP? Vilket vitamin är kovalent bundet till ACP? Detta vitamin förekommer framför allt i ett coenzym. Vilket? 127. Fettsyrasyntas är en dimer. Vilken funktion har de olika domänerna i enzymet? Hur skiljer sig detta från fettsyrasyntes hos bakterier? 128. Redogör för de olika stegen i biosyntesen av fettsyror (rita alla stegen). Vilken fettsyra är den vanligaste slutprodukten? 129. Vid biosyntesen av fettsyror används ett reducerat coenzym. Vilket? Varifrån kommer det? 130. Vid syntesen av fettsyror används cytosolärt acetyl-coa. Vid kolhydratmetabolismen bildas dock mitokondriellt acetyl-coa. Hur kan denna förening "transporteras ut" ur mitokondrien? Hur och varför hämmas citronsyracykeln, om ett överskott av kolhydrater intagits i dieten? 131. Hur och var förlängs fettsyror? 132. Enzymsystem finns för att införa dubbelbindningar i fettsyror. Humana celler har dock begränsad förmåga att införa dubbelbindningar. Förklara Beskriv syntesen av triacylglyceroler i lever och fettväv. Varifrån kommer prekursorerna? 12

13 134. Sök upp fosfolipidsyntesen i ditt metabolismschema och besvara följande frågor: a. Från vilken glykolysintermediär bildas glycerolskelettet som ingår i triacylglyceroler och fosfolipider? b. Levern kan också utgå från fritt glycerol vid bildning av triacylglyceroler och fosfolipider. Detta går däremot inte i fettväven. Förklara skillnaden. c. Vilken är den gemensamma lipidprekursorn till triacylglycerolerna och alla fosfolipiderna? d. I vilka två reaktioner deltar denna prekursor? Vilken av de två reaktionerna är energikrävande? e. Hur bildas fosfatidyletanolamin och fosfatidylkolin? f. Redogör för biosyntesen av fosfatidylinositol. g. Hur bildas fosfatidyletanolamin från fosfatidylserin? 135. Vilka olika typer av fosfolipaser finns i kroppens celler? 136. Vad kan man generellt säga om fettsyrorna vid C-1 och C-2 i fosfoglycerider? 137. Ange schematiskt hur gangliosider bildas Kolesterol är en livsnödvändig lipid. Vilket är det hastighetsreglerande steget i kolesterolbiosyntesen? Hur regleras enzymet? 139. Redogör formelmässigt för omvandlingen av acetyl-coa till mevalonsyra. Vilken kofaktor behövs vid bildningen av kolesterol? 140. Hur många acetyl-coa behövs för att bilda en molekyl kolesterol? 141. Hur många ATP går åt för bildning av isopentenylpyrofosfat från mevalonat? 142. Förklara varför isopentenylpyrofosfat måste isomeriseras till dimetylallylpyrofosfat för att kondensation skall ske, och förklara hur kondensationen går till! 143. Hur skiljer sig bildningen av skvalen från de tidigare kondensationsstegen? 144. Redogör för bildningen av skvalenepoxid och hur cykliseringen av denna går till. Visa hur de nya bindningarna uppstår! 145. Vilka förändringar krävs för att den cykliserade produkten skall bli kolesterol? 146. Vilka är de viktigaste gallsalterna? Svar: Glycin- och taurinkonjugat av cholsyra, chenodeoxycholsyra, deoxycholsyra Vad menas med det enterohepatiska kretsloppet? Svar: Upptag från tarmen till portablodet som går till levern, utsöndring därifrån via galla till tarmen. 13

14 Lipoproteiner 148. Vad är huvudbeståndsdelen i de olika lipoproteinerna i plasma (kylomikroner, VLDL, LDL, HDL)? 149. Efter absorptionen i tarmen finns de digererade lipiderna i tarmens mukosaceller. Redogör för syntesen av triacylglyceroler från dessa digestionsprodukter i tarmmukosan. (B, Digestionskomp.) 150. Beskriv vad som sker med kylomikronen från det att den lämnar tarmen till dess att resten tas upp i lever. (B 22.1 och 26.3) 151. Vilka skillnader och likheter finns det mellan metabolismen av kylomikroner och VLDL? 152. Vilket enzym hydrolyserar triacylglyceroler i lipoproteiner, i vilka organ och var i dessa finns enzymet? 153. Hur sker transport av kolesterol fram och tillbaka mellan lever och andra organ? 154. Hur sker upptaget av LDL i perifera organ, och hur regleras detta upptag? 155. I vilken form lagras kolesterol i perifera organ? 156. Varför är det farligt att ha höga halter av LDL i plasma? Lipolys, β-oxidation och ketonkroppsbildning 157. Vilka produkter bildas vid lipolysen, d.v.s. nedbrytningen av triacylglyceroler i fettväven? Vart tar produkterna vägen? (B 22.2) 158. Den ökade lipolysen vid svält resp stress beror på insöndring av vissa hormoner. Vilka? 159. Vilka vävnader kan inte använda fettsyror som energikälla? 160. För att fettsyrorna ska kunna oxideras måste de först aktiveras och sedan transporteras in i mitokondrierna: a. Var i cellen sker aktiveringen? b. Redogör för transporten in i mitokondrien. c. Hur regleras denna transport? Vad betyder regleringen för utnyttjandet av fettsyror i triacylglycerolsyntes och β-oxidation? (B sid 641) 161. Vad menas med β-oxidation av fettsyror? Vilken är slutprodukten vid β-oxidationen? 162. Redogör formelmässigt för de olika reaktionsstegen vid β-oxidationen av en mättad fettsyra med jämnt antal kol. 14

15 163. Vilka typer av enzymer deltar i processen ovan? Förekommer olika isozymer? 164. De tre första stegen i β-oxidationen påminner om tre steg i citronsyracykeln. Vilka? 165. Hur skiljer sig β-oxidationen av omättade och mättade fettsyror? Beskriv formelmässigt Hur påverkar förekomsten av dubbelbindningar en fettsyras energiinnehåll? 167. Hur stort blir energiutbytet vid fullständig oxidation av stearinsyra och linolensyra till CO 2 och H 2 O (utgå från fria fettsyror i cytoplasman)? 168. Vid β-oxidationen av fettsyror med udda antal kol bildas ett 3-kolfragment. Redogör för metabolismen av detta till en citronsyracykelintermediär. Är fettsyror med udda antal kol vanligt förekommande i kroppen? 169. Vilket reaktionssteg är vitamin B 12 -beroende? Gå igenom mekanismen. Vilken roll har koboltjonen? 170. Fettsyror kan också oxideras i en annan av cellens organeller. Vilken? Hur skiljer sig de två metabola vägarna? 171. Vid svält och obehandlad diabetes uppstår ett ökat inflöde av fettsyror till levern. Varför kan inte allt det acetyl-coa som bildas vid β-oxidationen av fettsyrorna metaboliseras i citronsyracykeln? Vad händer med överskottet av acetyl-coa? 172. Vilka är ketonkropparna? 173. Varför kan det lukta aceton om en obehandlad diabetiker? 174. I vilket organ sker ketonkroppsbildning? Vilken intracellulär lokalisation har biosyntesen? 175. Sök upp HMG-CoA i metabola schemat och tag reda vilka föreningar som bildas via HMG-CoA. Varför finns det två olika pooler av HMG-CoA? 176. Redogör formelmässigt för biosyntesen av ketonkroppar. Vad är det för fördel med att reducera acetoacetat? 177. Nämn några organ som kan använda ketonkroppar som energikälla. Varför kan inte levern bryta ner ketonkropparna? 178. En person som svälter använder bl a ketonkroppar som energikälla. Redogör för hur denna person kan erhålla energi från ketonkropparna i de extrahepatiska vävnaderna (t.ex. hjärnan) Redogör för hur plasmanivåerna av glukos, fettsyror och ketonkroppar varierar under sex dagars svält! (B sid 772) 15

16 180. Hur länge räcker fettdepåerna vid svält hos en vuxen med normal vikt? Aminosyrametabolism, ureacykeln och enkolpoolen 181. Hur avgörs när ett protein ska brytas ner i en cell? 182. Namnge och beskriv den struktur som bryter ner proteiner i cellen! 183. Vid katabolismen av aminosyror överförs aminogrupper till framför allt en ketosyra. a. Vad kallas de enzymer som används vid dessa reaktioner? b. Vilken är ketosyran? b. Vilket coenzym (prostetisk grupp) används alltid vid dessa reaktioner? 184. Beskriv reaktionsmekanismen i reaktionen ovan Bestämning av två olika transaminaser används vid klinisk diagnostik. Vilka enzymer åsyftas och vilken reaktion katalyserar respektive enzym? Vad är en ökad halt av dessa enzymer i blodet ett tecken på? Vid vilka sjukdomar har man en transaminasstegring? Hur kan resultatet av transaminasbestämningarna även ge en uppfattning om vilket organ som är påverkat? 186. Sedan aminogrupperna överförts till glutamat spjälkas C-N-bindningen i glutamat genom en oxidativ deaminering. Ange produkt, enzym, coenzym och regleringen av reaktionen. I vilka organ och var i cellen sker reaktionen? (L) 187. Ange några aminosyror som kan avge kvävet genom direkt deaminering (ej oxidativ deaminering)! 188. Den ammoniak som bildas vid katabolism av aminosyror är celltoxisk och måste metaboliseras vidare. Beskriv omvandlingen av ammoniak till den utsöndringsprodukt som lämnar kroppen via urinen. Vilka steg i syntesvägen är energikrävande? Vilket är det hastighetsreglerande steget och hur regleras det? Var i cellen sker de olika reaktionerna? Från vilka föreningar härstammar de olika delarna av utsöndringsprodukten? Vilka i proteiner förekommande aminosyror deltar i reaktionerna? 189. Ureacykeln behöver ett inflöde av vissa föreningar. Vilka? Visa att man från fumarat kan bilda Asp och att aminogruppen i denna aminosyra kan komma från NH Från vilka substanser kommer stommen i ureacykeln, som går runt i cykeln? (metabola schemat) 191. Ammoniak kan även inkorporeras i vissa aminosyror. En speciell aminosyra spelar härvid en viktig roll.vilken? Hur kan frisättning av ammoniak från denna aminosyra påverka syra-basbalansen i kroppen? 192. Hur regleras ureacykeln? 16

17 193. Definiera begreppen glykogena resp ketogena aminosyror. Vilka aminosyror hör till respektive grupp? 194. Varför kan en ketogen aminosyra inte ge upphov till en nettosyntes av glukos? Varför ger aminosyror som metaboliseras till pyruvat (t ex alanin) inte upphov till ketonkroppar vid svält? Svar: Acetyl-CoA kan inte omvandlas till pyruvat (irreversibelt), och alltså inte till glukos. Pyruvat omvandlas till oxalacetat, som kan bilda glukos Vilka är de viktigaste glukosprekursorerna vid svält? 196. Vilka aminosyror kan via transaminering omvandlas direkt till glykolys- eller citronsyracykel-intermediärer? 197. Från vilken glykolysintermediär kan serin bildas? Är reaktionssekvensen reversibel? Serin bidrar med kvävet och de tre kolatomerna vid syntesen av en annan aminosyra. Vilken? Hur kataboliseras serin? Serin deltar också i bildningen av andra föreningar. Ge några exempel! 198. Redogör för de två katabolismvägarna för glycin. Denna aminosyra används förutom vid proteinsyntes också vid biosyntesen av flera andra föreningar. Ge exempel! 199. Vid nedbrytningen av metionin, valin och isoleucin bildas propionyl-coa. Vilka andra föreningar ger propionyl-coa vid sin katabolism? Hur metaboliseras propionyl-coa? Vilket vitamin behövs i en av dessa reaktioner? Beskriv bildningen av denna förening! 200. Vad är orsaken till perniciös anemi? 201. Vid bildning av cystein används två aminosyror som prekursorer. Vilka? (B sid 693) 202. Vilken neurotransmittor bildas av tryptofan? Tryptofan minskar behovet av ett B-vitamin, vilket och varför? 203. Vilken ärftlig enzymdefekt ger upphov till fenylketonuri? Varför är det viktigt att fastställa diagnosen tidigt? Vilket coenzym används vid reaktionen och hur regenereras det? Hur behandlas fenylketonuri? 204. Vilka hormoner (förutom peptidhormoner) kan bildas från tyrosin och fenylalanin? 205. Vilken viktig roll spelar enkolpoolen? 206. Vilka tre delar består folsyra av? Hur omvandlas det till aktivt coenzym? 207. Till vilka atomer i tetrahydrofolsyra kan enkolfragment bindas? 208. Gör tänkta hydrolyser så att THF återbildas. Vad blir det för föreningar av enkolfragmenten? Ange oxidationstal för kolet! 209. Hur omvandlas de bundna enkolfragmenten i varandra? 17

18 210. Vilka aminosyror avger enkolfragment vid sin katabolism? (B, metabola schemat) 211. Vilken är den viktigaste metyldonatorn i kroppen? Nämn några föreningar som kan uppta metylgrupper från denna donator. (B, metabola schemat) 212. Beskriv bildningen av S-adenosylmetionin (SAM) och metylcykeln Vilket vitamin behövs vid omvandlingen av homocystein till metionin? 214. Vissa studier tyder på att förhöjda plasmanivåer av homocystein kan vara en riskfaktor för utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar. Beskriv bildningen och nedbrytningen av homocystein. (B, metabola schemat) 215. Sök upp kreatinfosfat i metabola schemat och beskriv bildningen av denna förening. Vilken fysiologisk betydelse har kreatinfosfat? Hur omvandlas kreatinfosfat till kreatin? 216. Sulfa är ett läkemedel som hämmar tillväxten av bakterier genom att vara en analog till p- aminobensoesyra. Hur kan man förklara att detta påverkar bakterier men inte människor? 217. Metotrexat är ett cytostatika som hämmar enkol-poolen. Beskriv läkemedlets verkningsmekanism! Alkoholmetabolism 218. Var sker oxidationen av alkohol till koldioxid? Svar: Till acetaldehyd i levercytosol, till ättiksyra i levermitokondrie, till koldioxid i muskelmitokondrie Förklara varför disulfiram kan användas för att behandla alkoholmissbruk! Svar: Hämmar aldehyddehydrogenas, acetaldehyd ackumulerar och leder till obehag Varför ger man etanol vid metanolförgiftning? Svar: Hämmar kompetitivt bildning av formaldehyd och därigenom också myrsyra, vilka är toxiska Vilka genetiska skillnader finns det i alkoholmetabolismen? 222. Fosfolipas D finns bl a i nervceller. Vilken produkt bildas om fosfolipas D verkar på fosfatidylkolin i närvaro av etanol? Förklara! Svar: Bildas fosfatidyletanol när etanol går in i stället för vatten Galaktos metaboliseras långsamt i närvaro av etanol. Förklara vad detta beror på! Svar: För inversionen vid C-4 krävs NAD + (initial oxidation) och NADH (som finns i höga halter under alkoholoxidation) hämmar Hur kan man förklara att alkoholister kan få hypoglykemi? 18

19 Svar: Jämvikterna laktat-pyruvat och malat-oxalacetat i levercellens cytosol är förskjutna mot den reducerade (alkoholen) på grund av NADH från alkoholoxidationen. Substrat för glukoneogenesen saknas därför Förklara hur fruktos kan tänkas öka hastigheten för alkoholoxidationen! 226. Man brukar ge alkoholister thiamin (vitamin B 1 ). Varför? Vad inträffar om de inte får vitaminet? 227. Ge intermediärmetabola förklaringar till fettlever! 228. Hur anser man i dag att cirrhos uppkommer? 239. Redogör för de akuta alkoholeffekterna på hjärnan. Hur kan dessa förklara att läkemedlen akamprosat och naltrexon kan användas för att behandla alkoholism? Hem 230. Var i kroppen bildas det hem som ingår i hemoglobin? 231. Vilket steg är hastighetsreglerande för hembiosyntesen? 232. Hur många molekyler glycin behövs för att bilda en hemmolekyl? 233. Varför är urin gulfärgad? Nukleotider 234. Definiera begreppen bas, nukleosid och nukleotid Vad är skillnaden mellan ribonukleotider och deoxyribonukleotider? 236. Vilka baser ingår i DNA respektive RNA? 237. Rita strukturen för en enkelsträngad DNA kedja bestående av följande baser: ATG 238. I vilka reaktioner/reaktionssekvenser i purin- och pyrimidinmetabolismen används enkolfragment från enkol poolen? 239. Från vilka föreningar härstammar kol- och kväveatomerna i purinringen? 240. Vilket är det hastighetsreglerande steget i de novo-syntesen av puriner? Vad heter enzymet och hur regleras det? 241. Beskriv bildningen av 5-fosforibosyl-1-pyrofosfat (PRPP). 19

20 242. De novo-bildningen av purinnukleotider sker i tio olika steg. Vilken purinnukleotid bildas först? 243. Beskriv omvandlingen av denna produkt till GMP och AMP. Vad heter enzymerna som katalyserar det första steget i respektive reaktionssekvens? Hur regleras dessa enzymers aktivitet? Vilken aminosyra behövs vid omvandlingen av IMP till AMP? 244. Hur kan puriner återvinnas för nukleotidbiosyntesen (salvage pathway)? Vad heter nyckelenzymerna i dessa reaktioner? 245. Hur regleras nukleotidbildningen i humana celler? 246. Redogör för nedbrytningen av puriner till urinsyra Vilken reaktion katalyseras av xantinoxidas? 248. Gikt beror på ökad halt av urinsyra. Ange två förklaringar till uppkomsten av denna sjukdom. Svar: Överproduktion av urinsyra (beroende på brist på HGPRT eller överskott på PRPP) Hur kan gikt behandlas? 250. Varifrån kommer de olika atomerna i pyrimidinskelettet? 251. Vilken reaktion i pyrimidinsyntesen katalyseras av karbamylfosfatsyntetas II? Vad skiljer detta enzym från karbamylfosfatsyntetas I? 252. Vad heter produkten i reaktionen som katalyseras av OMP-dekarboxylas? 253. Hur regleras pyrimidinsyntesen? 254. Prekursorerna som används vid syntesen av puriner och pyrimidiner bildas antingen vid de novo-syntes eller via återvinning. Vilken av dessa vägar är viktigast? 255. Beskriv omvandlingen av ribonukleotider till deoxyribonukleotider? Vilka enzymer och coenzymer behövs? Beskriv reaktionsmekanismen! 256. Hur regleras bildningen av deoxyribonukleotider? Finns något läkemedel som hämmar ribonukleotidreduktas? Verkningsmekanism? 257. Vissa tumörsjukdomar, t. ex. leukemier kan behandlas med folsyraantagonister. Förklara bakgrunden till detta! 258. Varför hämmar 5-flurouracil tillväxten av cancerceller? 259. Beskriv verkningsmekanismen för acyklovir och AZT! 20

21 Blodglukos 260. Vilka är de viktigaste källorna för blodglukoset? Svar: 1. Leverglykogen. 2. Dietärt. 3. Glukoneogenes från aminosyror, laktat, glycerol Vilka blodglukosnivåer finner man normalt hos en frisk person vid olika tidpunkter på dagen? 262. Vad kallas ett tillstånd med: a. förhöjd blodglukosnivå? Svar: Hyperglykemi b. sänkt blodglukosnivå? Svar: Hypoglykemi c. utsöndring av glukos via urinen? Svar: Glukosuri 263. Hur påverkar insulin glukosupptaget i: a. Hjärnan d. Musklerna c. Levern d. Fettväven Svar: Insulin ökar upptaget endast i muskler och fettväv Insulin reglerar blodsockret genom att stimulera glukosupptaget i perifer vävnad och genom att påverka såväl aktiviteten som koncentrationen av nyckelenzymerna för vissa metabola processer. Jämför mekanismer och tidsförlopp för dessa tre principiellt olika effekter Beskriv en klinisk undersökningsmetod med vars hjälp man kan testa en patients förmåga att reglera sitt blodsocker. Svar: Glukosbelastning tillför glukos och följ blodglukos. InstudfrV08facit

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Medicinsk biokemi 2010 Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen Endast i Duggan Kolhydrater och lipider

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Specifika lärandemål och läshänvisningar

Specifika lärandemål och läshänvisningar Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Specifika lärandemål och läshänvisningar Avsnitt 6 (delavsnitt I-V)

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013 Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Medicinsk biokemi 2013 Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013 Sid- och kapitelhänvisningar till boken Biochemistry (Harvey

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Sjukvårdsperspektivet

Sjukvårdsperspektivet Sjukvårdsperspektivet Ulrika von Döbeln Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar, CMMS Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sällsynta sjukdomar ställer speciella krav på sjukvården Diagnostik Behandling

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Specifika lärandemål och läshänvisningar

Specifika lärandemål och läshänvisningar Inst. för Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Specifika lärandemål och läshänvisningar Avsnitt 4 (delavsnitt

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Avsnitt 4 (delavsnitt I-V) KROPPENS ÄMNESOMSÄTTNING

Avsnitt 4 (delavsnitt I-V) KROPPENS ÄMNESOMSÄTTNING Inst. för Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Reviderade: 150331 ÅRö (MBB) Specifika lärandemål och läshänvisningar

Läs mer

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning: Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell

Läs mer

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos?

Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos? METABOLISM Socker och hälsa är det farligt att äta fruktos? Fruktsocker, fruktos, har hamnat i blåsväder. Lars-Gunnar Franzén reder ut verkligheten bakom myterna. Det finns många myter och missuppfattningar

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Skrivning i Medicinsk kemi, 051206

Skrivning i Medicinsk kemi, 051206 Mappnr: 1 1. Monosackarider förenas till större polysackarider med hjälp av glykosidbindningar. Förklara skillnaden mellan α- och β-glykosidbindning. Varför är denna skillnad biologiskt relevant? (2p)

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer