FÖRSTA HJÄLPEN FÖR RESTER eller: så gör du vardagen till en restfest!
Visste du att... Cirka 19 kilo ätbar mat slängs i soporna och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken. Siffrorna gäller per person och år. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid vi köper för mycket, glömmer den längst in i kylskåpet och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna. Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3000-6 000 kr per år på att minska sitt svinn! Här kommer lite enkla tips för att dra ner på svinnet och ta hand om maten på bästa sätt! Bäst före-datum betyder just bäst före, inte dåligt efter! Var extra noggrann med sista förbrukningsdag när det gäller bland annat färsk fisk, kött, färs och kyckling. Huvudprincipen är att om maten inte har lämnat köket är den ok att spara, förutsatt att: - den förvarats vid rätt temperatur och under en tid som gör att den är både säker och god. - Avsvalning sker snabbt och effektivt diskho med kallt vatten och eventuellt is. Bestäm så fort rester uppstår vad de ska användas till och när. Var noggrann med märkning! Det vill säga innehåll, datum och mängd. Se maten som en resurs och ha en buffédag emellanåt där rester kommer till användning.
Första hjälpen för rester Brukar du stå och fundera på vad du ska göra med alla rester? Här kommer en lista med med inspirerande tips för allt det där som blivit över vid matlagningen. Kokt potatis: Stek, stuva eller använd i olika typer av potatissallad, i brödbak, i biffar - både vegetariska och med kött (ersätter ströbröd och fyller ut), i pajdeg, pytt-i-panna, bondomelett eller i potatisbiffar/plättar. Kokt pasta: Gör pastagratänger av olika typer, använd i sallad eller i soppa för att göra den matig. Kokta gryn (som mathavre, dinkel, korn): Använd till risottoliknande rätter, sallad, gratäng, biffar - både vegetariska och med kött och i brödbak. Hirs passar bra att blanda med yoghurt och banan och göra hirsifrutti på. Rostade/kokta rotfrukter: Servera kalla nästa dag, panera och stek eller blanda i en bönsallad med en god dressing. Går också bra att använda i en soppa eller gratäng. Goda att smaksätta hummus med till exempel rostad rödbetshummus eller rostad morotspesto. Sallader: Vissa sallader har lång hållbarhet, till exempel kålsallader, marinerade baljväxter och grövre grönsaker. Bladgrönsaker blir däremot snabbt dåliga. Det kan vara svårt att omvandla en färdig sallad till något nytt men bönor går fint att mixa ner i en soppa och kålsallad kan användas i en wok eller gryta. Grönt som börjat bli hängigt: Mixa till en pesto eller grön dressing. Blanda med créme fraiche till en kall sås.
Kött och fågel: Spara ändbitar på till exempel korv och charkuterier och frys in. Använd sedan i pytt-i-panna tillsammans med rotfrukter och baljväxter av något slag. Helt kött kan värmas igen i sås, användas i gratäng eller i pastasallad. Grytor: Kan omvandlas till soppa, fyllning i en paj eller gratäng. Soppa: Brukar bli fastare i konstistensen dagen efter och kan mixas slät och användas som pålägg, i biffar eller som fyllning i pitabröd. Passar också bra att använda som pastasås. Gröt: Vissa typer av gröt fungerar utmärkt till brödbak, till exempel rågflingegröt, havregrynsgröt och bovetegröt. Andra typer av gröt som risgrynsgröt, mannagrynsgröt eller hirsgröt passar bäst som pudding eller dessert. Bröd: Gör krutonger, eller torka och mortla till ströbröd. Smaksätt med kryddor, riven ost eller citronskal för ett smakrikt strössel eller panering. Rosta, gör varma mackor, crostini eller fattiga riddare. Även brödpudding med äggstanning, blåbär och lite kanel är gott som mellis! Fisk: Rester av kokt fisk kan användas i fiskpudding eller fisksufflé. Stekt fisk kan också användas som pålägg eller på smörrebröd. Stekt sill/strömming eller makrill är god att lägga in i ättikslag med rödlök. Rökt fisk används bäst i sallader, mixad till pålägg och i puddingar eller i pastasås. Ost: Riv ner den, frys in och ta sedan fram för att toppa gratänger. Ostskalken till en parmesanost eller liknande är jättegod att koka med när en gör egen buljong (självklart utan paraffinkant).
Köttpålägg: I sallader, såser, gratänger, pytt-i-panna, bonomelett, förstärkt soppa, pizza och varma mackor. Ägg: Kokta ägg kan användas i sallader, gratänger och som pålägg. Sås: Kall sås baserad på mejeriprodukter eller tomatsås kan användas som dressing. Frukt och grönsaker: I sallad på salladsbuffé, till kräm/ soppa, smoothie/milkshakes, i fil/yoghurt eller att koka sylt eller kompott av. Frukt och bär som börjar bli skrumpna eller mycket mogna går att frysa in om de inte kan användas direkt. Grönsaker som börjar bli skrumpna kan användas i wok, grönsaksfräs, grytor och soppor alternativt i fond och buljong. Rivna rotfrukter passar bra i brödbak, i pannkakssmet, i biffar eller pastasås. Mjölk: Kan frysas in eller användas i pannkaka, mjölkdrinkar och bakning. Yoghurt/Fil: Ge ett uppkok och låt rinna av till färskost. Vasslen går bra att baka på. Grädde: Kan frysas in och användas i till exempel sås vid senare tillfälle.
www.malmo.se/klimatmat Miljöförvaltningen, oktober 2017. Tryck CA Andersson.