Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt.

Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt. Av Marianne Sökjer-Petersen, M. Institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB (Marianne.Sokjer-Petersen@psychology.lu.se). Bakgrund, syfte och arbetssätt Målet är att öka den psykologiska kunskapen om och förståelse för kvinnors företagande. Företagandet som sådant i dess olika former och nya företags förmåga att "ersätta" eller bilda ny bas för fortsatt ekonomisk utveckling och tillväxt har kommit alltmer i fokus de senaste 10 åren. Den företagsekonomiskt inriktade forskningen kring små och medelstora företag har givit förtjänstfulla kunskaper. Psykologisk forskning inom området är bristfällig, liksom kring kvinnligt och manligt företagande generellt. Projektet leds av universitetslektor Marianne Sökjer-Petersen och professor Curt R. Johansson, avdelningen för arbets- organisationsforskning vid institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB 1. Det övergripande syftet med föreliggande projekt under har varit att studera hur främst kvinnliga företagare, utnyttjar nätverk för kompetens- respektive affärsutveckling. Ett andra syfte var att undersöka hur de social konstruktioner som styr attityder till företagande, affärsutveckling och tillväxt formats av bland annat tid och socialt rum. Ett tredje syfte var och är också framgent att studera hur psykologiska och socialpsykologiska faktorer påverkar kvinnors väg till och syn på företagande och strategisk affärsutveckling. Ett fjärde syfte har varit att genomföra insatser enligt det koncept för lärande och utveckling via nätverk som utvecklas inom kraftprogrammet, samt att försöka mäta huruvida dessa insatser påverkar kvinnliga resp manliga företagares sätt att hantera nätverk och tillväxtstrategier. Härvid har också fokus kommit att riktas mot interaktionsmönster inom nätverk, organisationer och grupper, samt hur dessa interaktionsmönster påverkar förutsättningar för lärande och kompetensutveckling. Lokala upparbetade kontaktnät mellan Lunds universitet/univa, små och medelstora företag, lokala och regionala myndigheter och intresseorganisationer, samt projektledningens engagemang i det riksomfattande utvecklingsprojekt för små och medelstora företag, det så kallade kraft-programmet utgör de empiriska baserna för projektet. KrAft är ett tvärvetenskapligt utvecklingsprogram kring Strategisk affärsutveckling finansierat av KK-stiftelsen; lett av ett konsortium mellan Internationella handelshögskolan i Jönköping, Handelshögskolan i Göteborg/Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan vid Umeå universitet samt Lunds universitet/univa. KK-stiftelsen har definierat tre nyckelområden för kompetensutvecklingsinsatserna: omvärldsanalys, ledarskap & förändring, samt nätverk & allianser. (För vidare information se: www.kraftprov.nu) Rent konkret så skapas kraftgrupper bestående av 5 7 företag. Programmet är deltagarstyrt. Varje grupp utformar sina utvecklingsteman. I dialog med gruppen genomför akademiska lärare/forskare utbildnings/utvecklingsaktiviteter. Ett konsultteam bestående av en krafthandledare som har näringslivserfarenhet ("praktiker") och en projektledare som kommer från högskolan ("forskare/lärare") hjälper gruppen att finna gemensamma utvecklingsteman och att arbeta processinriktat mot uppställda utvecklingsmål.. Konsultteamet fungerar som "change agents" - ledare av förändringsprocessen. Däremot har de inom ramen för kraftprojektet inte forskningsledande roller. Detta är denna dimension som detta projekt tillför utvecklingsarbetet. KrAftprogrammets utformning bygger på den så kallade aktionsforskningen grundläggande strategier. Aktionsforskning är mera en forskningsstrategi än en metod. Konventionella forskningsansatser utmärkes av att forskaren har initiativet och kontrollen över forskningsprocessen - dagordningen. I aktionsforskningen insisterar man på att deltagarna måste delta, inte bara medverka. Forskningsprocessen karakteriseras av ett ömsesidigt 1 UNIVA är ett institut som initierar och koordinerar kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag från företag och organisationer. UNIVA startades 2000 och är ett aktiebolag som helt ägs av Lunds universitet. Projekten genomförs av universitetets industriellt erfarna forskare och lärare. Vid behov samarbetar UNIVA även med specialister vid andra kompetenscentra i Sverige och utlandet. För mer information se www.univa.lu.se

samarbete och ömsesidig respekt för varandras kunnande. Fördelen ett ur forskningsperspektiv är att problemen som studeras har stor praktisk förankring i deltagarnas vardag, samt att engagemanget hos deltagarna vanligtvis är stort. En annan fördel är öppenheten kring forskningen. Nackdelen är att det är svårt att i förväg planera och välja forskningsmetoder. Gruppen kan t ex förkasta den metod, som ur forskningssynpunkt skulle ha varit mest optimal. En aktionsforskningsansats rymmer därför ett visst mått av osäkerhet kring slutligt val av metoder. Dessa kan behöva modifieras under arbetets gång. Så har också skett i detta projekt. Ett bisyfte har varit att vinna kunskap om hur en långsiktig programforskning inom avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB med fokus på små och medelstora företag kring entreprenörskap, innovationer och genus skall utformas. Detta har skett bland annat genom att psykologistuderande på olika nivåer engagerats för att genomföra olika studier inom projektets ram med projektledningen som handledare. Samtidigt har också samarbete med forskare vid andra högskolor inletts. Genomförda och påbörjade studier år 2002 Studier som syftar till att kartlägga synen på företagande, nätverk och tillväxt bland kvinnor som är företagare. Studie 1, Rosenberg, S & Falk-Backenhof, A. (2002) Rapport angående intresse för nätverk hos kvinnliga småföretagare i Blekinge län, är en pilotstudie bland kvinnliga företagare i Blekinge. Uppgifter hämtades från SCB:s företagsregister 2001-04-01. I detta register fanns då cirka 1000 kvinnor registrerade som ägare till företag. Av dessa företag hade enbart 78 stycken rapportat att man hade anställda. Vid intervjutillfället mars 2002 gick 57 av dessa företag att lokalisera. Arbetet gjordes i tre steg. Ett brev skickades till företagarna innehållande kort information om forskningsprojektet, samt ett mer omfattande material om möjligheterna att delta i kraft-programmet. 2 psykologstudenter ringde sedan upp företagarna för att boka tid för telefonintervju. 33 avböjde att delta av olika skäl. Av återstående 15 var 2 intresserade av att delta i utvecklingsprogrammet. De skäl som angavs till att man inte var intresserad av att delta, var ofta av ekonomisk och/eller tidsmässig art. Men författarna finner också att informationsmaterialets utformning, som sådant bidrog till ointresset. De skriver Broschyren är mycket omfattande, har ett avancerat språk och texten illustreras av bilder på män som genomfört projekt inom ramen för KrAft. Detta kan ha bidragit till att materialet i så stor utsträckning inte har blivit läst (Falk-Backenhof & Rosenberg 2002: 3). Däremot fann de att flertalet var positiva till att delta i olika former av lokala nätverk och också gjorde det, även om det upplevdes som svårt att finna tid för att hålla nätverken igång. Författarna konstaterar också att de nätverk som klarade sig bäst var de som byggde på samarbete. Man delade på redskap och maskiner, bytte tjänster med varandra, annonserade ihop etc. (op.cit.; 3). De konstaterar att om högskolorna vill finna samverkansformer med olika företagsgrupper måste de anpassa sig till vad företagarna har råd och tid med. Beträffande synen på tillväxt och företagsutveckling framkom att 11 av kvinnorna var nöjda med sitt företags storlek, 3 önskade utöka sin verksamhet och 1 av dem höll på att avveckla företaget. För att utveckling skulle vara möjlig ansåg de att det behövdes delägare och/eller fler anställda samt att vara vaksam inför kunders förnyade behov. Flera ansåg att det var viktigt att förändra konceptet i förhållande till efterfrågan. De som inte hade intresse av att växa angav skäl som för dyrt! (op.cit.: 5) Studie 2, Rosenberg, S & Falk-Backenhof, A. (2003). DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande - En intervjustudie med fenomenologisk ansats, är en fördjupning av denna studie. Den har utförts som en psykologexamensuppsats. Slutversion kommer att publiceras vecka 4 2003. I studien har 12 kvinnliga företagare i norra Skåne djupintervjuats med en fenomenologisk metod (Birgerstam, 1999, 2000) med utgångspunkt från hur rådande värderingar (Argyris, 1985) i tiden och det sociala rummet (Bourdieu, 1995, 1999) har format deras identitet (Bengtsson, 2001). Studiens syfte är att försöka nå en djupare förståelse av varför dagens kvinnliga företagare väljer att starta och driva företag (Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson, 2003: 5). Liksom annan forskning, (se t ex Holmqvist, 1995, Sundin, 1995, Sökjer-Petersen, 2001) visar studien att begreppet företagare är manligt könat. I tidigare studier har man funnit att kvinnor därför väljer att beskriva sig själva som kvinnliga företagare. I denna studie däremot poängterar kvinnorna att de är kvinnor och företagare. Detta menar författarna gör det möjligt för dem att tillskriva sig sådana manliga egenskaper som hänger ihop med den sociala konstruktionen av begreppet företagare. Kvinnor som ser sig själva som kvinnliga företagare upplever enligt författarna problem med rollen som företagare, genom att de placeras sig längst bort från begreppet företagare (Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson, 2003: 62).

Beträffande synen på tillväxt och expansion visar studien att kvinnorna har ett klart intresse för detta. Förutsättningen är dock att det kan ske i små steg och när kvinnorna känner att de och företaget är redo. Det gör, menar Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson att myndigheter och banker missbedömer kvinnors drivkraft, när de söker lån och stöd. Ett uppenbart problem är kvinnornas syn på hur man skall ta betalt för sina tjänster. Här framkommer att kvinnorna har svårt att tänka sig att kunderna skall betala annat än den faktiska tid det tar att utföra arbetet. Alla andra omkostnader anser de att de själva skall stå för. Detta medför att företaget ofta inte generar vinst, utan bara går runt trots att de flesta anser att de arbetar mer än heltid. I förlängningen påverkar detta som författarna påpekar förutom expansionsmöjligheterna också den framtida pensionen. Kvinnorna rekryterades till studien via lokala nätverk. Deras inställning till nätverkande är ambivalent. Å ena sidan ser de det som värdefullt för att knyta kontakter och för stöd, å andra sidan beskriver det som en social sammanslutning. Att delta upplevs som tidskrävande, varför ett problem är att nätverken självdör. Som ett motmedel anser många att nätverken måste struktureras i högre utsträckningen. Detta ifrågasätts av författarna. Ett uppgivet skäl till att nätverken dör är att kvinnorna anser att företagandet är så krävande att den inte orkar driva också nätverken. Som motvikt behövs lättsamt social umgänge inte ett strukturerat och reglerat nätverk. Också i denna studie framkommer att kvinnorna, liksom tidigare forskning har visat (se t ex Jakobsen, 1999), integrerar sitt företagande i sin totala livsform och anpassar företaget efter familjen (Falk-Backenhof & Rosenberg, 2003:64). Ett gemensamt drag är driftkraften hos kvinnorna och att företagande i sig precis som Sökjer-Petersen (2001) noterat är ett självförverkligande projekt. Att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete (op.cit.: 64) upplevs som viktigt. Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det finns en skillnad mellan inre upplevelser och yttre bild. Den inre bilden handlar om frihet, stolthet och entreprenörskap, medan de yttre erfarenheterna mer handlar om problem, till exempel att ta kontakt med myndigheter, att ta betalt och liknande (op.cit.: 65). Och menar författarna när kvinnorna stöter på problem, har de oftast försökt lösa dessa genom att göra single-loops (Argyris, 1985). De har försökt passa in i rollen som företagare genom att tillskansa sig manliga drag. Men vad kvinnorna i stället behöver göra är double-loops, - att tolka och se verkligheten ur annorlunda perspektiv. Detta ger möjlighet att finna nya handlingsstrategier, för att utforma sin identitet som företagare ur ett mer kvinnligt perspektiv. (op.cit.:65) Studie 3, är en C-uppsats slutredigering av Petra Friberg och Rebecca Rosenqvist kring vad som skiljer framgångsrika kvinnliga företagsledare mot dylika i stagnerande företag. Framgång mäts i ökning av årlig omsättning. De variabler som mäts är drivkrafter till företagande, intresse för att delta i nätverk, stöd från partner och föräldrar. Den baseras på en enkätstudie bland kvinnor som är ledare i små och medelstora företag i Skåne. Uppgifterna om populationen har hämtats från ett företagsregister UPC. Den totala populationen är cirka 300 kvinnor, varav cirka hälften besvarade enkäten. Studien kommer att bearbetas och vidareutvecklas under våren av professor Curt. R. Johansson.. Studier och rapporter i samband med uppstart och uppföljning av olika kraftaktiviteter. Studie 1, Tellas, K. (2002 a). Kvinnliga företagares intresse för kraft är en rapport från ett informationsmöte för kvinnor som ingår nätverk anslutna till Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne. Inbjudan till mötet sändes via detta centrums adresslistor. Mötet hade formen av ett dialogseminarium. En del av detta utgjordes av smågruppsdiskussioner baserade på fokusgruppstekniker. Rapporten är i första hand en sammanfattning och utvärdering av dessa diskussioner. Av rapporten framgår att intresset för att delta i utvecklingsprogram är stort, men att precis som i Blekingestudien ovan, tidsmässiga och ekonomiska skäl utgör det upplevda hindren för att delta. Det framkommer också här att kvinnorna i första hand har egocentrerade perspektiv på sitt eventuella deltagande i utvecklingsaktiviteter. Den största nyttan är kontaktbyggande och utnyttjande av andras kompetens (Tellas 2002a: 9). Studie 2 Tellas, K. (2002 b). Erfarenheter av kraft är en sammanställning av ett uppföljningsmöte kring pågående lokala kraftaktiviteter i Skåne. I mötet deltog, såväl män som kvinnor. Pågående kraftgrupper var representerade, den lokala projektledningen för kraft, tänkbara regionala finansiärer, samt aktörer som höll på att förbereda uppstart av kraftgrupper. Träffen innehöll såväl storgruppsdiskussioner, som fokusgruppsdiskussioner i 2 smågrupper en med företrädesvis deltagare och krafthandledare i olika kraftgrupper, en med lokal projektledning och övriga aktörer. Av rapporten framgår att de flesta är nöjda med sitt deltagande i projektet. De problem man pekar handlar om den tid det tar att bygga upp tillit till varandra. Här efterlyses en satsning på tillitsskapande aktiviteter i uppstartsfasen (Tellas 2002b; 6). Vad som också efterlyses

är att konceptet konkretiseras, liksom att marknadskommunikationen anpassas till den konkreta målgruppen. T ex att man använder bilder av och ger exempel med kvinnliga företagare för att nå kvinnor. I Studie 3 Swärdh, M. (2002 a) Slutrapport från förstudie för kraftnätverk i Halland ingår en kartläggning och rekrytering av kvinnor i ledande ställning inom mansdominerade branscher i Halland och deras intresse för att delta i kraftgrupper. Cirka 90 kvinnor identifierades. Av dessa deltog 14 stycken i en informationsdag kring kraftprogrammet. Ytterligare 30 hade uttryckt intresse för att delta i kraftgrupper. Mötet innehöll information i storgrupp, diskussioner i smågrupper och slutligen utvärdering och sammanställning i storgrupp. Diskussionerna i smågrupperna genomfördes av deltagarna själva. De frågor som grupperna skulle ta ställning till var det upplevda behovet av utvecklingsinsatser inom KrAftprogrammets kärnområden; omvärldsanalys, ledarskap och nätverk/allianser. Vid den efterföljande storgruppsdiskussionen framkom att det huvudtema båda grupperna identifierat var ledarskapsfrågor och kvinnligt ledarskap. Men också nätverk och nätverksbyggande ansågs viktigt. Det noterades också att det måste finnas en eldsjäl motor i nätverket som håller ihop och driver på (Swärdh, 2002 a: 6) Studie 4, Swärdh, M. (2002 b), Slutrapport: fortsatta insatser för N-krAFtnät, är en sammanfattning av ett uppföljningsmöte eller i KrAftprogrammets terminologi formeringsmöte för att säkerställa startandet av kraftgrupper i Halland. Utöver hur själva mötet förlöpte rapporteras de kontakter, främst via telefon som tagits med kvinnor i målgruppen; Kvinnor i ledande ställning i mansdominerade branscher i Halland. Till mötet kom 23 kvinnor och ytterligare 17 hade anmält intresse, men kunde inte delta. Vid mötet förnyades och fördjupades informationen om kraftprogrammet och dess arbetssätt. Konkreta och praktiska frågor som hur en indelning i kraftgrupper borde göras, om de identifierade teman var aktuella osv. Konkreta propåer om att ta ställning till deltagande inom en vecka gjordes. Pågående studier baserade på kraftgruppsaktiviteter. Studie 1, Hansson A., Barth, H., Stridh, K & Swärdh M. Kvinnors berättelser om ledarskap. Företagsutveckling genom narrativer resp. studie 2 Stridh, K., Swärdh, M., Hansson, A. & Barth, H. Kraftnät för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning, genomförs av forskare och krafthandledare knutna till Högskolan i Halmstad. Det är studier baserad på författarnas mångåriga erfarenheter av dialogseminarier. Den förstnämnda studiens syfte är att reflektera kring berättelser (narrativer) som en utgångspunkt för hur företagare i nätverk i interaktion med varandra och med forskare tillsammans bygger ny, gemensam kunskap. Särskilt studerar vi hur företagens egna frågeställningar och problem kan lyftas fram och läggas till grund för en problembaserad lärprocess (Hansson m.fl., 2002: 4). Den sistnämnda studiens syfte är att beskriva och reflektera över rekryteringsprocessen, samt uppstartskedet av kraftgrupper. Genusperspektivet på hur centrala utvecklingsprogram utformning och innehåll kan tänkas gynna/missgynnar kvinnor kommer också att belysas. Studierna skall presenteras på konferensen HSS 03. Denna äger rum i medio av maj vid Blekinge Tekniska Högskola. I Studie 3, Sökjer-Petersen, M. Networks as arenas for knowledge acquisition belyses bland annat skillnader mellan begreppen nätverk, grupp och organisation. Författaren hävdar att medan handlandet i nätverk styrs av egocentriska behov och mål, så är handlandet i grupper och organisationer styrt av gemensamma mål och behov. Medan sammanhållning i nätverk bygger på eldsjälar starka personligheter, hålls organisationer samman av formaliserade strukturer; makt och auktoritetsutövning är inte knutna till personlighet utan till organisatorisk roll. Det hävdas vidare, att förutsättningen för att de lärprocesser skall uppstå, som eftersträvas i kraft-programmet och andra dylika utvecklingsprogram, är att interaktionsmönstret mellan deltagarna förändras från nätverkandets typiskt egocentriska mönster till ett gruppbaserat interaktionsmönster. I det senare sätts samarbete och samverkan för uppnående av gemensamma mål och behov i fokus framför individuella mål och behov. Det empiriska underlaget utgöres av en genomgång av hur begreppet nätverk använts i KrAftprogrammets olika styrdokument, intervjuer med nyckelpersoner engagerad i kraftprogrammet under år 2002 som programdirektör, projektledare, krafthandledare, samt bandupptagningar från möten i såväl kvinnodominerade som mansdominerade kraftgrupper resp. från informationsmöten, fokusgruppsdiskussioner mm. En preliminär iakttagelse som också rapporteras i Tellas studie Erfarenhet av kraft (2002 b) är att tillit till varandra är en förutsättning för att transaktionen från nätverk till grupp skall ske. Ett centralt tema i analysen är medvetenheten hos de intervjuade aktörerna om betydelsen av förtroendeskapande aktioner, samt deras sätt att arbeta med förtroendeskapande åtgärder. Studien kommer att presenteras på konferensen HSS 03, vilken äger rum vid Blekinge Tekniska i medio av maj 2003. Metodstudier.

En sådan studie har genomförts under år 2002 i form av en psykologexamensuppsats, nämligen, Tellas, K (2002c). Lösningsfokuserat arbetssätt ett sätt att genomföra fokusgrupper på. Begreppet fokusgrupp myntades av Merton 1946 (Merton m.fl., 1990). Syftet är att samla in kvalitativa data genom gruppdiskussion bland deltagare med något gemensamt behov eller mål. Diskussionen leds av en moderator som via en frågegiude styr fokuserar diskussionen mot bestämda områden/mål. I studien jämförs hur olika moderatorstilar påverkar interaktionen i gruppen och resultatet av fokusgruppsdiskussionen. Det empiriska underlaget har bland annat hämtats från fokusgruppsdiskussioner inom kraft-programmet. Författaren jämför två olika förhållningssätt- ett empiriskt baserat på praktiskt lärande och ett teoretisk förankrat på lösningsfokuserat arbetssätt. Det senare bygger på lösningsfokuserad psykoterapi, grundad av de Shazer på 1980-talet (Berg & De Jong, 2001). Lösingsfokuserat arbetssätt med grupper har använts bland annat inom familjeterapi, skolan och för arbete med organisationer. Centralt för detta förhållningssätt till problemlösning är att man fokuserar lösningar, på vad deltagarna vill skall hända och hur de vill uppnå sina mål. Tellas finner att detta förhållningssätt sätter deltagarna i centrum. Deltagarnas gensvar blir mer reflekterande och personliga. De empiriska förhållningssätten varierar, men gemensamt är interaktionsmönstret blir mer ytligt; svaren på frågorna blir mer konventionella och opersonliga. Lösningsfokuserat arbetssätt i fokusgruppsdiskussioner tycks vara ett förhållningssätt, som bidrar till en fördjupad interaktion i gruppen. En fördjupat interaktionsmönster förutsätter en hög grad av tillit mellan deltagarna. En strategi för att skapa förtroende och åstadkomma transaktionen från nätverk till grupp är således Lösningsfokuserat arbetssätt i fokusgrupper. Studier kring tillväxt strategisk personalförsörjning Studie 1, Sökjer-Petersen, M.(under publicering i Arbetsmarknad & Arbetsliv) Skilda världar Företagares och anställdas syn på arbete bygger på en litteraturgenomgång baserad dels på traditionell forskning kring företagande och företagare, dels på etnografisk och sociologisk forskning med utgångspunkt från livsformsanalys. Den förstnämnda forskningstraditionen har varit inriktad på att kartlägga företagaren och företagandet. Endast enstaka studier har berört hur det är att vara anställd i små och medelstora företag. Livsformsanalysen mål är att beskriva och förstå hur olika undergrupper i samhället uppfattar och värderar vardagliga företeelser som arbete, familj fritid. Det hävdas att inom varje sådan grupp utvecklas interna tankesätt ideologier, som styr handlandet i praktiken. Dessa skilda ideologier gör det också svårt att förstå hur människor i andra livsformer tänker och handlar. Samma begrepp, t ex lojalitet kan ha helt olika innebörd. Detta bidrar till att företagare och anställda missförstår och misstror varandra. I förlängningen skapas personrelaterade konflikter. I artikeln görs en genomgång av olika gruppers syn centrala begrepp inom ett antal nyckelområden och konsekvenserna av olikheterna för samverkan och samarbete på arbetsplatsen. I studie 2, en ännu ej färdigställd D-uppsats i psykologi, har författaren, Eva Bokinge genomfört en enkät (N=286) bland teknologer och ekonomistudenter i Lund kring attraktiviteten att arbeta i små medelstora respektive stora företag. Analys av enkäten pågår f.n. Rapporter och abstracts som tillkommit i samband med deltagande i konferenser/workshops Under året har projektledare deltagit i 2 konferenser i anslutningen till projektet. 1. Av Vinnova anordna konferens i Stockholm 2002-01-03. På temat innovationer och genus. Som en förberedelse inför konferensen skrevs ett inlägg, i brevform till arrangörerna. Sökjer-Petersen, M (2002) Innovationer och Genus några reflektioner. Det skriftliga inlägget gjordes på temana: Vad är en innovation, Väljer män och kvinnor att utforma ny teknik, nya produkter, processer eller tjänster på olika sätt, Präglar en manlig kultur mansdominerade ingenjörsutbildningar. Sammanfattningsvis kan konstateras att innovationsbegreppet är manligt könat, vilket gör att kvinnors innovationer ofta blir osynliga. 2. Under Women, Work & Health - konferensen i Stockholm 2002-06-02 2002-06-05 presenterades pågående projekt och dess då uppnådda resultat muntligt vid ett symposium TuS06: Women Entrepreneurs and regional Development 1, Till grund för presentationen låg ett abstract: Network, Growth and Women Entrepreneurs (Sökjer-Petersen, 2002 b).

Referenser Argyris, C. (1985). Action Science. London: Jossey-Bass Limited. Bengtsson, M. (2001). Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur Berg, I. K. & Jong, P. D. (2001). Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Stockholm: Mareld Birgerstam. P. (2000). Skapande handling om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur. Birgerstam. P. (1999). Ett fenomenologiskt tillvägagångssätt- en parallell till visualisering som arbetsmetod, ur Lindén, J. Westlander, G. Karlsson, G.(Red.) (1999) Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Uppsala:TK i Uppsala AB. Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos. Falk-Backenhof, A &.Rosenberg, S. (2002) Rapport angående intresse för nätverk hos kvinnliga småföretagare i Blekinge län. www.kraftprov.nu(2003-01-21) Falk-Backenhof, & A Rosenberg Peterson, S. (2003). DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande. Lund: Institutionen för psykologi. Psykologexamensuppsats. Volym 4: 53) Hansson A., Barth, H., Stridh, K & Swärdh M. (2002). Kvinnors berättelser om ledarskap. Företagsutveckling genom narrative. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola, 2003 Holmquist, C. (1995). Den kvinnliga företagaren kvinna och/eller företagare? Ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk- En utveckling och tillämpning av livsformsanalys. Lund. Arkiv Förlag. Merton, R. K., Fiske, M. & Kendall, P. (1990). The Focused Interview. A manual of Problems and Procedures. 2nd ed. New York: The Free Press Stridh, K., Swärdh, M., Hansson, A. & Barth, H. (2002). Kraftnät för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola, maj 2003 Sundin, E. (1995). Kvinnors företagsamhet en spegling av samhället. Ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Swärdh, M. (2002 a) Slutrapport från förstudie för kraftnätverk i Halland. www.kraftprov.nu. (2003-01-21) Swärdh, M. (2002 b), Slutrapport: fortsatta insatser för N-krAFtnät. www.kraftprov.nu (2003-01-21) Sökjer-Petersen, M. (2001). Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande. Bilaga till forskningsansökan. Dnr 2001-05355. Vinnova. Sökjer-Petersen, M (2002a). Innovationer och Genus några reflektioner. Skriftligt inlägg daterat 2002-01-29 till Vinnovas konferens Innovationer och Genus 2002-03-01 i Stockholm. Ej publicerat. Sökjer-Petersen, M (2002b). Network, Growth and Women, Entrepreneurs. I Women, Work & Health. Book of Abstracts. Stockholm; Arbetslivsinstitutet, sid. 299. Sökjer-Petersen, M. (2002c) Networks as arenas for knowledge acquisition. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola maj 2003.

Sökjer-Petersen, M. (2003). Skilda världar Företagares och anställdas syn på arbete. (Under publicering i Arbetsmarknad & Arbetsliv) Tellas, K. (2002 a). Kvinnliga företagares intresse för kraft. www.kraftprov.nu (2003-01-21) Tellas, K. (2002 b). Erfarenheter av kraft. www.kraftprov.nu (2003-01-21) Tellas, K (2003). Lösningsfokuserat arbetssätt ett sätt att genomföra fokusgrupper på. Lund Institutionen för psykologi. Psykolgexamensuppsatser. Volym 4:54.