Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska, kemiska och fysikaliska kvalitetselement 6-årig bedömningsperiod i varje vattenförekomst www.waters.gu.se
Bristfällig kunskap om kvalitets-faktorernas respons på störning Brist på övervakningsdata Naturlig variation och bristande underlag gör ger osäkra tillståndsbedömningar Aggregering av data från flera år och platser Sammanvägning av Stora utmaningar för förvaltningen
WATERS uppdrag Bättre indikatorer för vattendirektivets biologiska kvalitetsfaktorer Enhetlig och vetenskapligt grundad metodik Referensvärden och klassgränser Osäkerhetsbedömning Samlad bedömning av ekologisk status
Indikator Indicator Respons, skattning, klassning och osäkerhet Skattat medelvärde och skattningsosäkerhet Referens Hög God Måttlig Påverkan Pressure Klassning och klassningsosäkerhet Otillfredsställande Dålig
Indikatorer i sjöar och vattendrag Växtplankton: starkare respons på fosfor Vegetation: indikatorer och arter med respons på fosfor Kiselalger: stark respons till surhet och fosfor Bottendjur: indikatorer med respons på flera störningar, surhet och fosfor! Fisk: indikatorer i för hydromorfologisk påverkan och i stora sjöar
Indikatorer i kustvatten Växtplankton: ny biomassaindikator och artindikatorer Vegetation: kumulativ täckning av alger och djuputbredning av ålgräs Bottendjur: djupkorrigerat BQI i västerhavet och pbqi i Östersjön Fisk: karpfiskar i Östersjön och mesopredatorer i Skagerrak
Rekommendatione Använd nya och förbättrade indikatorer Använd ny föreslagen typologi för inlandsvatten Utveckla nya program och undersökningstyp för vegetation i kustområden Säkrare klassning genom anpassning
Reducera osäkerhet med förutsägbara faktorer Exempel: Bottenfauna västerhavet
Vad hände sedan? HaV har initierat arbete kring prioriterade revisioner av biologiska indikatorer med användare och indikatorexperter. Revision av fys-kem indikatorer pågår även. Remiss av föreskriften att vänta i slutet av året. Föreskriften med typologi har även reviderats under
WATERS uppdrag Bättre indikatorer för vattendirektivets biologiska kvalitetsfaktorer Enhetlig och vetenskapligt grundad metodik Referensvärden och klassgränser Osäkerhetsbedömning Samlad bedömning av ekologisk status
Hantering av osäkerhet mycket varierande mellan kvalitetsfaktorer kan leda till problem i sammanvägningen Generella problemområden: Aggregering av data i tid o rum? 6-års perioder? Klassningsosäkerhet? Osäkerhet vid bristfälliga data Osäkerhet: problem i föreskriften
En enhetlig metodik för bedömning av osäkerhet Ansatsen bygger på beprövade metoder Mixed linear models Identifiera och mät vad som orsakar variation / osäkerhet Ger möjlighet att uppskatta och att minska osäkerheten
ationskällor i övervakningsdata Tidsmässig - År-till-år variation - Säsongvariation - Variation mellan dagar - Oregelbunden variation Rumslig - Storskaliga gradienter - Småskaliga gradienter Metodbunden - Provtagningsmetod - Analysteknik - Personer - Replikation
Osäkerhetsbibliotek? Beräknade och tabellerade varianskomponenter Stora dataset Tidsmässig och rumslig variation För alla existerande indikatorer
Osäkerhet beror på variation OCH övervakningsprogram Year 1 Year 2 S 2 S 1 Vattenförekomst med 3 stationer som provtagits med 3 prover vardera under 2 år S 1 S 2 S 3 Osäkerhet för vattenförekomst S 3 inom en bedömningsperiod! S 1 S 2 S 3
Verktyg för att mäta och förutsäga osäkerhet Bottenfauna kust (BQI) Fisk i vatten-drag (VIX)
Bedömning vid gruppering Vattenförekomster med övervakning Year 1 Year 2 A Vattenförekomst utan övervakning - bedöms från närliggande förekomster B C
Artsammansättning Biomassa Blomningsfrekvens Känslighet Abundans Diversitet Känslighet Abundans Diversitet Artsammansättning Abundans Samlad bedömning Ekologisk status One-out-all-out Biologiska kvalitetsfaktorer? Parametrar? Indikatorer Indikatorer Indikatorer Indikatorer Indikatorer www.waters.gu.se
Sammanvägningsverktyg Flikar för flera hierarkiska nivåer Levererat och testat i samverkan med referenspersoner vid HaV och VM Implementerar WATERS resultat på ett användarvänligt sätt
EQR-skala Standardisering av indikatorer (EQR) På EQR-skalan harmoniseras klassgränser Indikatorskala Klassgränser och referens sätts individuellt på indikatorskalan med bästa tillgängliga kunskap och metodik www.waters.gu.se
Indikator 1 Indikator 2 Indikator 3 Indikator 4 Indikator 5 Indikator 6 Indikator 7 Indikator 8 Indikator 9 Metodiken tillåter också viktning av indikatorer på lämpligt sätt införande av nya indikatorer Växtplankton transparens och spårbarhet beräkning av klassningsosäkerhet på alla nivåer w=0.33 w=0.33 w=0.33 Artsammansättning Biomassa Blomningsfrekvens w=0.5 w=0.33 w=0.25 www.waters.gu.se
Hierarkisk klassningssystem Indikatorer Kvalitetsfaktorer Vattenförekomster
Detta låter ju bra men hur kan vi tillämpa all denna statistik och osäkerheter praktiken? hur gör vi med expertbedömningar när det saknas data som uppfyller föreskriften? hur väger vi in de ickebiologiska (fysikalisk-kemiska ) kvalitetsfaktorerna? hur tar vi hänsyn till lokal
Datavärd 1 Datavärd 2 Extern datakälla Metod och verktyg för osäkerhetshantering Applikation för samordnad statusklassning Metod och verktyg för sammanvägning Vision för en framtida bedömningsprocess PRELIMINÄR TILLSTÅNDS- SKATTNING OCH KLASSNING SLUTLIG REGIONAL KVALITETS- OCH RIMLIGHETSANALYS
Arbete pågår med web-baserat klassnings-verktyg på uppdrag av HaV Havsmiljöinstitutet/Århus Uni/NIVA SMHI och SLU Referensgrupp från Lst och HaV Implementering av WATERS metoder och pågående revisioner av fys-kem Kustvatten och Inlandsvatten Komplett prototyp för sammanvägning av alla föreskriftens kvalitetsfaktorer samt vissa expertbedömningsmetoder klar innan årsskiftet OBS verktyget skall vara ett stöd! Hur det på bästa sätt skall administreras och kopplas till bedömningsprocessen behöver formuleras i samverkan! Datavärd 2 Metod och verktyg för osäkerhetshantering Datavärd 1 Applikation för samordnad statusklassning PRELIMINÄR TILLSTÅNDS- SKATTNING OCH KLASSNING SLUTLIG REGIONAL KVALITETS- OCH RIMLIGHETSANALYS Extern datakälla Metod och verktyg för sammanvägning
Aktuell rapport Hur uppfyller den marina miljöövervakningen sina olika syften? Vilka svagheter finns? Hur kan vi öka utbytet av satsade medel gällande tillståndsbeskrivning, åtgårdsuppföljning och kunskapsuppbyggnad?
Tack!